Motivering
Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med ändringar.
Ändringsförslaget gäller bara lagförslagens ikraftträdandebestämmelser
och de bör preciseras med tanke på att EU-kommissionen
inte är klar med sin kontroll av statliga stöd. Ändringsförslagen
motiveras nedan.
Kraftverksskatt
Propositionens syfte är att ta i bruk nationellt en ny
kraftverksskatt där det handlar om beskattning av oförtjänt
nytta av s.k. windfall-vinster. Skatten ska enligt försiktighetsprincipen
skära ner en del av de oförtjänta vinster
som EU:s system med utsläppshandel ger upphov till på den nordiska
elmarknaden. Propositionen baserar sig på regeringsprogrammet
där det avtalade avkastningsmålet om 170 miljoner
euro ändå vid vårens ramförhandlingar
har reducerats till 50 miljoner euro.
Skatten gäller de kraftverk som producerar utsläppsfri
el och som har byggts innan direktivet om utsläppshandel
trädde i kraft. År 2004 har föreslagits
som gräns; då stod det juridiskt klart när
direktivet om handel med utsläppsrätter skulle
träda i kraft. Eftersom det föreslås
att skatten inte ska gälla småskaliga kraftverk
med en nominell effekt på mindre än en megavoltampere
samt kombinerad produktion av el och värme, gäller
skatten endast ca 130 vattenkraftverk, fyra kärnkraftverk
och ca 10-15 vindkraftverk. Av dessa tillämpas dock en
glidande skatteskala (0,50-1,5 % av kraftverksbyggnadernas
återanskaffningsvärde) på kraftverk
med en nominell effekt på 1-10 megavoltampere, och vindkraftverken
utgår från beskattningen när de åldras. Skattebelastningen
ska i vilket fall som helst nästan gälla vattenkraft
(knappa 80 %) och kärnkraft (drygt 20 %).
Utskottets allmänna bedömning
I ljuset av målen och EU-rättens allmänna
förbehåll anser utskottet att propositionen är
en helgjuten, konsekvent och till sina verkningar hanterbar helhet. Även
om det handlar om en nationell skatt som ingår
i en medlemsstats skattesuveränitet har man i skattemodellen
varit tvungen att beakta särskilt EU:s regler för
statligt stöd samt de gränser som en enhetlig
energibeskattning medför. I det avseendet verkar propositionen
motiverad. Den eftersträvar allmänt taget en så neutral
skatt som möjligt utan statligt stöd. Eftersom
kraftverksskatten endast ska gälla kraftverk som producerar
el i Finland är den inte heller förknippad med
frågor som borde granskas med avseende på förbudet
mot skattediskriminering.
Det är i sig tveklöst, menar utskottet, att
systemet med utsläppshandel medför oförtjänst vinst
för vissa aktörer på den nordiska elmarknaden.
Det beror på den mekanism med vilken grossistpriset på el
bildas på den gemensamma nordiska elbörsen. Grunden är
marginalproduktionen för det kraftverk som har de högsta
rörliga kostnaderna för varje timme för
sin elproduktion. Vanligen är det kondenskraft producerad med
kol. För produktionssätt som är förmånligare än
marginalproduktionen, såsom vatten- och kärnkraft,
ger denna prissättningsmekanism upphov till betydande ekonomisk
vinst. Med oförtjänt vinst avses således
det pristillägg med vilket utsläppshandeln höjer
grossistpriset på el utan att elproducenten har förorsakats
en motsvarande kostnad. - Eftersom elproduktionsanläggningar
som har inlett verksamheten efter 2003 anses ha uppstått
i ett nytt styr- och marknadsläge får de inte
oförtjänta vinster på motsvarande sätt.
Skattemodellen
Skattemodellen handlar framför allt om hur oförtjänst
vinst bedöms och fördelas på aktörerna.
Den grund som valts, kraftverksbyggnadernas återanskaffningsvärde,
används redan vid fastighetsbeskattningen. Modellen är
exakt, rättvis och konsekvent och således användbar
också i detta sammanhang. När man dessutom beaktar skattens
summariska karaktär som en systemrelaterad skatt och försiktighetsprincipen
som iakttas i fråga om skattebeloppet, är helheten
enligt utskottets åsikt motiverad och godtagbar. Särskilt
EU-regleringen har blivit ett hinder för alternativa modeller,
t.ex. beskattningsmetoder som direkt påverkar produktionen
eller produktiviteten.
Den nu aktuella regleringen är allmänt taget banbrytande
eftersom en windfallskatt av denna typ är den första
i sitt slag i EU:s område. Visserligen har Sverige och
Tyskland specialskatter som riktas in på utsläppsfri
elproduktion, såsom Tysklands uranskatt eller Sveriges
skatt baserad på kärnkraftverkens kapacitet för
att producera värme, men de tillämpas på kraftverk
av alla åldrar. Därför har vi inte kunnat
ta ledning av dem. - För tydlighetens skull bör
det konstateras att direktivet om utsläppshandel inte i
sig hindrar en medlemsstat från att ta i bruk specialskatter
för att styra oförtjänta vinster av utsläppshandel
till staten. Det bekräftas också av EU-domstolens dom
i fråga om Spanien i ärende C-566/11 (Iberdrola)
där det handlade om beskattning av vinst på gratis
utdelade utsläppsrätter.
Dessutom påpekar utskottet att även om kraftverksskatten
har ett nära samband med utsläppshandeln är
den inte en egentlig miljöskatt, om man bortser från
uppkomsthistorian. Detta framhålls också miljöutskottets
utlåtande. Å andra sidan står skatten
inte heller i strid med målen för systemet med
utsläppshandel - tvärtemot vad som har påståtts.
Den utsläppsfria produktionen vinner i alla fall på det
klimatmässigt hållbara produktionssättet
då den inte för utsläppshandelns skull
behöver investera i utsläppsminskning eller köpa
utsläppsrätter. I ekonomiutskottets utlåtande
konstateras uttryckligen att propositionen inte i grunden ändrar
på denna utgångspunkt. Skatten bara skär
i den extra vinst som uppstått till följd av myndighetsregleringen.
Utskottet vill också skingra de misstankar som den
nya skatten har gett upphov till i kraftverksbolagen; när
windfallskatten nu förankras och avgränsas med
objektiva kriterier i relation till utsläppshandeln kan
dess tillämpningsområde enligt utskottets uppfattning
inte utvidgas senare. Gränsen går således
vid året 2004 och skatten gäller inte nyare kraftverk.
Därför bör skatten således inte
heller påverka senare investeringsbeslut eller avkastningsförväntningar. Ärendet
har beretts utifrån den uppfattningen. Dessutom bör
det betonas att inte heller underhåll, ombyggnad eller
effektökningar i kraftverket påverkar skattebeloppet.
Det beror på att de inte påverkar kraftverksbyggnadernas återanskaffningsvärde,
som ju utgör grund för skatten. De minskar endast
de åldersavdrag som ska beaktas vid beräkningen
av beskattningsvärdet.
Ikraftträdande
För att skattemodellen ska kunna tas i bruk måste
kommissionen godkänna de föreslagna avgränsningarna
i statsstödsförfarandet. Till dem hör
utöver ovan nämna småskaliga kraftverk samt
förenad produktion av el och värme också kraftverk
med en nominell effekt på 1-10 megavoltampere; på dem
tillämpas en glidande skatteskala.
I propositionen motiveras omsorgsfullt avgränsningarna
och de objektiva orsaker som gör att varierande beskattning
kan anses motiverad. Utskottet delar dessa åsikter. Eftersom
granskningen av statsstödet ännu inte är
slutförd finns det inte orsak att här behandla
avgränsningarna mer detaljerat. Ändå bör
det observeras att de s.k. Mankala-bolagen skulle omfattas
av skatten uttryckligen på grund av skattemodellens konsekvens
och neutralitet.
Propositionen utgår från att lagförslagen
ska träda i kraft i början av nästa år.
Eftersom kommissionen ännu inte är klar med sin
granskning av statsstöd, fås godkännandet
inte före årsskiftet. Därför
föreslår utskottet att lagen om kraftverksskatt
jämte ändringarna av lagen om beskattning av inkomst
av näringsverksamhet samt av skattekontolagen träder
i kraft vid en tidpunkt som fastställs genom förordning
av statsrådet (Utskottets ändringsförslag).
Utskottet anser det viktigt att lagarna sätts i kraft
omedelbart efter kommissionens godkännande eftersom de
avses bli tillämpade för första gången
i 2014 års beskattning.
Lagmotionerna
Utskottet föreslår att lagmotionerna förkastas.