Motivering

Genom lagändringarna anpassas utlänningslagen bättre till kodexen om Schengengränserna som gäller inresa och avlägsnande ur landet (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006), beslutet om resehandlingar (1105/2011/EU) och återvändandedirektivet (2008/115/EG). Återvändandedirektivet har satts nationellt i kraft genom en ändring av utlänningslagen (195/2011) som trädde i kraft den 21 april 2011. Kommissionen har bedömt att vår lagstiftning inte till alla delar följer direktivet. Därför måste den kompletteras.

Kriterierna för inresa preciseras i utlänningslagen för att lagen klart och tydligt ska säga ut när kodexen om Schengengränserna och när utlänningslagen ska tillämpas. Vidare preciseras definitionen på avvisning samtidigt som det nya begreppet nekad inresa införs. Med nekad inresa avses att en tredjelandsmedborgare nekas inresa vid en yttre gräns enligt vad artikel 13 i kodexen om Schengengränserna föreskriver. Förfarandet blir tydligare både för myndigheterna och för de berörda personerna. Vidare förtydligas befogenhetsfördelningen mellan myndigheterna.

Regeringen hänvisar också till en ändring av kodexen om Schengengränserna som är aktuell i EU. Ändringen spelar en roll framför allt för sättet att räkna ut tre månaders vistelse. Enligt uppgift trädde ändringen i kraft den 18 oktober 2013. Utskottet föreslår att 11 § 2 mom. i utlänningslagen ändras för att motsvara ändringen i artikel 5 i kodexen om Schengengränserna (lagförslag 1).

Under beredningen av propositionen var också riksdagens justitieombudsman ett tänkbart alternativ vid sidan av minoritetsombudsmannen som myndighet för att övervaka hur avlägsnanden ur landet verkställs. Efter preliminära diskussioner ansåg JO dock att det just nu inte finns förutsättningar att ta över uppdraget. Det hade behövts större och grundligare beredning om uppdraget hade avsatts för JO, och det var inte möjligt med den givna tidsplanen, understryker utskottet.

Minoritetsombudsmannen ges befogenhet att övervaka hur återsändanden verkställs. Också lagförslag 4 om ändring av lagen om minoritetsombudsmannen och diskrimineringsnämnden berörs. Utskottet understryker vikten av att övervakningen av återsändanden organiseras korrekt och effektivt. I Finland övervakas det hur avlägsnanden ur landet verkställs genom polisens egen rapportering och intern laglighetsövervakning och genom klagomål, men vi har inte haft någon utomstående övervakning. Kommissionen fäster sig bara vid återsändanden med reguljärt flyg, men utskottet anser att det behövs ett samordnat övervakningssystem för hela återvändandeprocessen. Det är bästa sättet att garantera att allt går rätt till för den som återsänds. Därför är det inte lämpligt att lagen specificerar olika faser eller förfaranden i övervakningen. Risken är att man då begränsar övervakningsmekanismen.

I lagförslag 3 om ändring av lagen om bemötande av utlänningar som tagits i förvar och om förvarsenheter ingår bland annat bestämmelser om minoritetsombudsmannens rätt att besöka förvarsenheter och samtala enskilt med utlänningar som är tagna i förvar. För övervakningen är det viktigt att minoritetsombudsmannen har rätt att besöka personerna också när de förvaras hos polisen eller gränsbevakningsväsendet. Detta är möjligt redan nu enligt polisens anvisningar om förvar av utlänningar, men det är motiverat att skriva in rätten i lag. Följaktligen föreslår utskottet att också 123 § 6 mom. i utlänningslagen (lagförslag 1) ändras. Bestämmelsen ingår inte i propositionen.

För att övervakningssystemet ska kunna verkställas är det viktigt att se till att minoritetsombudsmannen har adekvata resurser för arbetet. Enligt vad utskottet erfar pågår en bedömning av resurserna. I arbetet med att bygga och starta upp övervakningen kan Finland dessutom utnyttja det fleråriga programmet inom EU:s migrations- och asylfond.

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet noterar i sitt utlåtande att bestämmelserna om förvar behöver ses över och nämner särskilt minderåriga som tas i förvar. Också förvaltningsutskottet anser det viktigt att förbjuda att minderåriga tas i förvar och att alternativen till förvar utvecklas som det sägs i regeringsprogrammet. Inrikesministeriet arbetar för närvarande med ett stort lagstiftningsprojekt om tagande i förvar av utlänningar. Tanken är att lägga fram de ändringar som skrivningarna i regeringsprogrammet kräver och vissa andra revideringar. Projektet behandlar också alternativen till förvar. Målet är att en proposition lämnas till riksdagen våren 2014.