Allmän motivering
Syftet med lagändringen är att integrera den
nationella regional- och strukturpolitiken och Europeiska unionens
regional- och strukturpolitik till en effektiv helhet. Den nya lagen
om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten
samlar det nationella systemet och EU-systemet samt bestämmelserna
om programarbetet i en och samma lag. I den föreslagna
lagen finns det bestämmelser om systemet för planering
av regionutvecklingen samt om de myndigheter som utför
regionutvecklingsuppgifter och om samarbetet mellan dessa. Regionutvecklingen
bygger också i fortsättningen på olika
slags program. De viktigaste dokumenten kommer att gälla
de av statsrådet för regeringsperioden angivna
prioriteringarna i regionutvecklingen och, på regionnivå,
landskapsprogrammet.
I lagen om finansiering av regionutveckling och strukturfondsprojekt
finns bestämmelser om förfarandet för
beviljande av stöd. Den föreslagna lagens tillämpningsområde är
vidare än den gällande strukturfondslagens ().
Utöver den nationella finansieringen och finansieringen
via strukturfondsprojekt till landskapsförbunden ska lagen
gälla finansieringen av strukturfondsprojekt inom miljöministeriets, kommunikationsministeriets,
undervisnings- och kulturministeriets och social- och hälsovårdsministeriets
förvaltningsområden. Inom arbets- och näringsministeriets
förvaltningsområde föreslås
lagens tillämpningsområde vara mer begränsat.
Utskottet ser det som nödvändigt att lagstiftningen
på området samlas. Det ger en klarare reglering
och förenhetligar den nationella förvaltningen
av regionutvecklingen. I den föreslagna lagen har också arbetsfördelningen
mellan regionförvaltningsmyndigheterna och landskapsförbunden
förtydligats. Totalt sett är dock regionutvecklingssystemet
fortfarande relativt komplicerat och bör därför
ytterligare förenklas.Den nya lagen om utveckling av regionerna och
förvaltning av strukturfondsverksamheten bygger i hög
grad på den gällande lagstiftningen. Centrala
mål är en regionalt inriktad och balanserad utveckling.
Fokus läggs på att främja konkurrenskraften,
sysselsättningen och kompetensen. Ansvaret för
regionutvecklingen ska också i fortsättningen
ligga hos kommunerna och staten. Landskapsförbundet svarar
i egenskap av regionutvecklingsmyndighet för de uppgifter
som anknyter till regionutvecklingen.
I den nya lagstiftningen får landskapets samarbetsgrupp
en starkare ställning. Bland annat får samarbetsgruppen
behörighet att ge ett bindande utlåtande om betydelsefulla
och stora projekt. Den finansierande myndigheten får avvika från
ett positivt utlåtande från samarbetsgruppen endast
om beviljande av stödet går emot Europeiska unionens
eller Finlands lagstiftning eller om projektet inte svarar mot projektet.
Utskottet påpekar att också ett litet projekt
kan vara betydelsefullt på det sätt som avses
här. I arbetsordningen för landskapets samarbetsgrupp,
som fastställs av landskapsförbundet, finns bestämmelser
bland annat om storleken för och innehållet i
de projekt som ska behandlas av landskapets samarbetsgruppen. Projekt
som inte är betydelsefulla med hänsyn till regionutvecklingen kan
för samordningens skull behandlas till exempel av sekretariatet
för landskapets samarbetsgrupp. Landskapets samarbetsgrupp
tillsätts av styrelsen för landskapsförbundet.
Med hänsyn till landskapsförbundets ställning
som regionutvecklingsmyndighet vore det enligt utskottet naturligt
att landskapets samarbetsgrupp arbetar under landskapsförbundets
ledning.
Enligt propositionsmotiven har regeringen för avsikt
att centralisera uppgifterna för de förmedlande
organen för det nationella strukturfondsprogram som ska
genomföras 2014—2020. Uppgifterna omfattar beviljande,
utbetalning och övervakning av stöd. Förmedlande
organ under den kommande perioden är bland annat landskapsförbunden.
Av ministerierna avses bara arbets- och näringsministeriet
samt social- och hälsovårdsministeriet vara förmedlande
organ. I dag fattas myndighetsbeslut om stödmottagare vid
15 närings-, trafik- och miljöcentraler; enligt
förslaget ska sådana beslut i fortsättningen fattas
vid endast fyra centraler. Vidare ska alla återkravsbeslut
i anslutning till strukturfondsprogram centraliseras till en enda
NTM-central. Genom en statsrådsförordning som
ges med stöd av lagen om närings-, trafik- och
miljöcentralerna ()
anges vilka NTM-centraler som ska sköta strukturfondsuppgifterna.
Dessutom är avsikten att Tekes — utvecklingscentralen
för teknologi och innovationer ska vara förmedlande
organ.
Utskottet ser det som ändamålsenligt att uppgifterna
centraliseras. Förvaltningen av strukturfondsverksamheten
har upplevts vara tung och stjäla kraft från genomförandet
av själva programmen och projekten. Denna aspekt får ökad betydelse
under nästa period, då den finansiering Finland
får av EU minskar. En centralisering ger lättare
förvaltning, synergieffekter och en mer samlad expertis
som kan utnyttjas på ett bredare plan. För NTM-centralernas
del är det frågan om en stor förändring
som påverkar regionförvaltningen. Utskottet poängterar
att de NTM-centraler som ska sköta strukturfondsuppgifter
måste vara ansvarsfulla och se till landskapets helhetsintresse.
Utskottet ser det som viktigt att centraliseringen av uppgifterna
inte försvagar kundernas möjligheter att sköta
sina ärenden. Avsikten är att samtliga NTM-centraler också i
fortsättningen ska erbjuda kundtjänster.
Förslaget till lag om finansiering av regionutveckling
och strukturfondsprojekt innefattar en möjlighet att avvikande
från huvudregeln få förskott om detta är
motiverat med tanke på genomförandet av projektet.
Enligt den gällande lagen har endast landskapsförbunden
i begränsad omfattning kunnat bevilja förskott
för projekt. Det är särskilt för
kommunernas och de kommunägda organisationernas del viktigt
att möjligheten till förskott breddas. Det innebär
att genomförandet av projekten kan effektiviseras och göras smidigare,
samtidigt som det blir enklare att engagera ett bredare fält
av aktörer. Det är likaså välkommet
att det administrativa arbetet i samband med beviljande och utbetalning
av stöd minskar genom att det införs enklare kostnadsmallar
och elektroniska rutiner.
Sammanfattningsvis anser förvaltningsutskottet att
propositionen är behövlig och uppfyller sitt syfte.
Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande
kommentarer och ändringsförslag.
Utskottet vill avslutningsvis fästa uppmärksamhet
vid den strama tidsplanen för lagstiftningsreformen. Beredningen
av propositionen hänger delvis samman med att det samtidigt
har försiggått en beredning av EU-lagstiftningen
om strukturfonderna. Förvaltningsmodellen är å andra
sidan i hög grad beroende av nationella avgöranden.
Eftersom det gäller en betydelsefull lagstiftningsreform
hade det varit lämpligt att riksdagen hade fått
lagförslagen enligt den tidsplan som normalt tillämpas
för budgetlagar.
Detaljmotivering
1. Lag om utveckling av regionerna och förvaltning
av strukturfondsverksamheten
3 §. Definitioner.
Utskottet har korrigerat namnet på den allmänna
förordningen i 8 punkten i den finska språkdräkten.
Korrigeringen gäller inte den svenska språkdräkten.
4 §. Målen för regionutvecklingen.
Det allmänna syfte med lagen som anges i 1 § kompletteras genom
de mål för regionutvecklingen som föreslås
i denna paragraf. Det är meningen att precisera målen
så att de motsvarar förändringarna i omvärlden
såväl nationellt som inom Europeiska unionen.
Målen tar på många plan upp främjandet
av konkurrenskraften, sysselsättningen och kompetensen
och omständigheter som anknyter till dessa. En balanserad
utveckling av regionerna med beaktande av deras särdrag
har redan länge varit ett mål för Finland
och det är viktigt att det ingår i den föreslagna
lagen. En nyhet är att främjandet av social delaktighet
skrivs in i lagen. Med social delaktighet som ett regionutvecklingsmål
avses enligt motiven till paragrafen i synnerhet deltagande i arbetslivet.
Den gällande lagens mål om att främja
befolkningens välfärd nämns inte uttryckligen
i den föreslagna lagen. Utskottet menar att samtliga de
föreslagna målen främjar välfärden.
Totalt sett bildar målen en mångsidig helhet.
8 §. Förvaltningsmyndigheten för
strukturfondsprogrammet.
9 §. Rakennerahasto-ohjelman todentamisviranomainen.
10 §. Rakennerahasto-ohjelman tarkastusviranomainen.
Utskottet har justerat artikelhänvisningarna i 8 § 1
mom., 9 § 1 mom. och 10 § 1 och 2 mom.
11 §. Förmedlande organ.
Med förmedlande organ avses enligt 3 § en
myndighet som för en förvaltningsmyndighets eller
attesterande myndighets räkning utför uppgifter
som hänför sig till stödmottagare. Enligt
den föreslagna 11 § svarar de förmedlande
organen för uppgifter i anslutning till beviljande, utbetalning
och övervakning av stöd. Enligt 3 mom. i paragrafen
utses förmedlande organ genom förordning av statsrådet.
Genom förordning av statsrådet kan det också utfärdas
närmare bestämmelser om organens förutsättningar
och uppgifter.
Utskottet konstaterar att de förmedlande organen anvisas
uppgifter och befogenheter som delvis är betydelsefulla,
däribland utförandet av inspektioner. Eftersom
det kan vara frågan om uppgifter och befogenheter som är
betydelsefulla med hänsyn till grundlagen, är
det med tanke på grundlagsutskottets etablerade tolkning (GrUU
14/2008 rd, GrUU 18/2004 rd) ändamålsenligt
att de behöriga myndigheterna och de myndigheter till vilka
uppgifter kan överföras framgår klarare
direkt i lagen än vad som föreslås i
propositionen. Utskottet föreslår därför
att de förmedlande organen namnges i 3 mom., dvs. arbets-
och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet,
landskapsförbunden, närings-, trafik- och miljöcentralerna
samt Tekes — utvecklingscentralen för teknologi
och innovationer.
För tydlighetens skulle föreslår
utskottet vidare att bemyndigandet att utfärda förordning om
organens förutsättningar och uppgifter flyttas
från 3 mom. till ett nytt 4 mom. I momentet föreskrivs
det att närmare bestämmelser om de förmedlande
organens förutsättningar och uppgifter utfärdas
genom förordning av statsrådet. I enlighet med
detta utses de NTM-centraler som ska förvalta strukturfondsmedlen
genom en förordning av statsrådet som ges med
stöd av lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna ().
12 §. Fonden för europeiskt bistånd
till dem som har det sämst ställt.
I paragrafen föreslås det en bestämmelse
om vilken myndighet som ska svara för sådana uppgifter
i anslutning till fonden för dem som har det sämst
ställt som medlemsstaterna ska fullgöra. Enligt
1 mom. svarar arbets- och näringsministeriet för
dessa uppgifter. Enligt 2 mom. ska revisionsmyndigheten för programmen
finnas i anslutning till finanscontrollerfunktionen vid finansministeriet.
Enligt 3 mom. utses förvaltningsmyndighet och attesterande
myndighet för det operativa program som stöds
med medel ur fonden genom förordning av statsrådet.
Av de skäl som anges i samband med 11 § är
det ändamålsenligt att det föreskrivs
om förvaltningsmyndighet och attesterande myndighet i lagen.
Enligt utredning pågår fortfarande beredningen
i frågan, så utskottet föreslår
att rätten att utse förvaltningsmyndighet och
attesterande myndighet genom förordning av statsrådet
stryks. Förvaltningsmyndighet och attesterande myndighet
kan utses senare genom en lagändring.
13 §. Delegationen för regional- och strukturpolitik.
I paragrafen föreslås det bestämmelser
om delegationen för regional- och strukturpolitik. Statsrådet
tillsätter delegationen, som arbetar i anslutning till
arbets- och näringsministeriet. Det föreslås
också att delegationens uppgifter slås fast i
lagen. Ett organ som är organiserat på detta sätt
har enligt grundlagsutskottets tolkningspraxis ansetts vara en myndighet
(t.ex. GrUU 2/2013 rd). Således är
bestämmelserna i 3 mom. om delegationsmedlemmarnas tjänsteansvar
och skadeståndsansvar och om delegationens förvaltningsförfarande
onödiga. Utskottet föreslår därför
att 3 mom. stryks, av vilket följer att 4 och 5 mom. blir
3 och 4 mom.
14 §. Övervakningskommittén.
I paragrafen föreslås bestämmelser
om en övervakningskommitté som ska tillsättas
med uppgift att övervaka genomförandet av programmet
och dess effekter och resultat. Övervakningskommittén
ska fullgöra de uppgifter som den har enligt Europeiska unionens
lagstiftning. Kommittén tillsätts av statsrådet.
På sammansättningen och medlemmarna tillämpas
Europeiska unionens lagstiftning.
I 3 mom. bestäms om tjänsteansvar för
kommittémedlemmarna. Eftersom avsikten är att tjänsteansvaret
ska gälla kommittémedlemmarna när de
arbetar med de uppgifter som avses i lagförslaget, föreslår
utskottet att det till momentet fogas en precisering på denna
punkt.
I 3 mom. i paragrafen finns också en hänvisning
om tillämpning av de allmänna förvaltningslagarna.
I grundlagsutskottets tolkningspraxis har detta inte längre
ansetts nödvändigt (GrUU 37/2010
rd). Den föreslagna författningshänvisningen är
inte heller heltäckande. Utskottet föreslår
därför att den tredje meningen, som gäller
vilka lagar som tillämpas på övervakningskommitténs
förvaltningsförfarande, i 3 mom. stryks.
17 §. Landskapsförbundens uppgifter.
I den föreslagna lagen föreskrivs inte längre
som i den gällande lagen att de landskapsförbund
som har både enspråkiga och tvåspråkiga
kommuner ska upprätta ett organ för utveckling
av den språkliga servicen i landskapet. I detaljmotiven
hänvisas till språklagen ()
och konstateras att landskapsförbunden kan inrätta
ett sådant organ om de anser det vara nödvändigt.
Utskottet inskärper att ett landskapsförbund i
egenskap av myndighet ska följa bestämmelserna
i språklagen och i sin verksamhet se till att de språkliga rättigheter
förverkligas i praktiken på det sätt som
sägs i språklagen.
28 §. Samarbetsgruppens uppgifter.
Utskottet har justerat bestämmelsen i 1 mom. 2 punkten
i den gällande lagen om behandlingen av regionförvaltningsverkets
förslag till resultatavtal så att den lyder "regionförvaltningsverkets
förslag till strategisk resultatmålshandling",
eftersom avsikten inte är att landskapets samarbetsgrupp också ska
behandla regionförvaltningsmyndigheternas förslag
till operativa resultatavtal. Bestämmelsen motsvarar också enligt
propositionsmotiven den nuvarande uppgiften. Den av utskottet föreslagna
formuleringen motsvarar terminologin i den gällande lagen
om regionförvaltningsverken ().
41 §. Kontrollant.
I 2 mom. föreskrivs det om förutsättningarna
för att utses till kontrollant i ett projekt. Vidare ingår
bestämmelser om bland annat kontrollantens tjänsteansvar.
Eftersom avsikten är att tjänsteansvaret ska gälla
kontrollanten när han eller hon arbetar med de uppgifter som
avses i lagförslaget, föreslår utskottet
att momentet preciseras på denna punkt. Av de skäl som
anfördes i samband med 14 § 3 mom. är
det dessutom motiverat att stryka hänvisningen till de
allmänna förvaltningslagarna.
42 §. Kontrollantens uppgifter.
Enligt den föreslagna paragrafen ska den som har utsetts
till kontrollant kontrollera att de medfinansierade produkterna
och tjänsterna har levererats, att stödmottagarna
har betalat de utgifter de uppgett och att utgifterna är
förenliga med tillämplig unionslagstiftning och
nationell lagstiftning, samarbetsprogrammet och villkoren för
stödberättigande. Dessutom kontrollerar kontrollanten det
som förvaltningsmyndigheten för samarbetsprogrammet
kräver. Enligt 4 mom. har kontrollanten rätt att
i den omfattning som uppdraget kräver kontrollera alla
de omständigheter som är en förutsättning
för att finansiering ska beviljas och utbetalas. Kontrollanten
har rätt att för utförandet av inspektionen
få tillträde till de lokaler som den som är
föremål för inspektionen besitter eller
använder. Inspektion får dock inte utföras
i utrymmen som används för boende av permanent
natur.
I sin praxis på senare tid har grundlagsutskottet påpekat
att lagstiftning om granskningar och inspektioner med karaktären
av tillsyn bör hänvisa till 39 § i förvaltningslagen
() som reglerar procedurerna
för inspektioner i samband med behandlingen av förvaltningsärenden (se GrUU
22/2013 rd, GrUU 11/2013 rd, GrUU 5/2013
rd, GrUU 32/2010 rd och GrUU
5/2010 rd). Förvaltningsutskottet konstaterar
att det också i detta fall är skäl att
komplettera bestämmelsen med en hänvisning till
39 § i förvaltningslagen.
2. Lag om finansiering av regionutveckling och strukturfondsprojekt
1 §. Tillämpningsområde.
I 4 mom. i paragrafen föreslås det att lagen
inte ska tillämpas på ett program som en myndighet
i landskapet Åland är ansvarig för och
inte heller på stöd som beviljas av en myndighet
eller annan offentlig aktör på Åland.
Om Ålands särskilda ställning och
om behörighetsfördelningen mellan riket och landskapet bestäms
i 120 § i grundlagen och i självstyrelselagen
för Åland ().
Dessa omständigheter behöver därför
inte tas upp på lagnivå. Utskottet föreslår
således att 4 mom. stryks.
2 §. Definitioner.
Utskottet har korrigerat namnet på den allmänna
förordningen i 15 punkten i den finska språkdräkten.
Korrigeringen gäller inte den svenska språkdräkten.
24 §. Godtagbara kostnader och stödbelopp.
Utskottet har justerat artikelhänvisningen i 3 mom.
32 §. Revisionsmyndighetens inspektionsrätt.
Enligt paragrafens 1 mom. får revisionsmyndigheten
med avseende på användningen av strukturfondsmedel
utföra inspektioner av förvaltningsmyndigheten,
den attesterande myndigheten, de förmedlande organen och
stödmottagarna. När ett enskilt projekt inspekteras
gäller inspektionsrätten projektet och dess finansiering
i sin helhet. Enligt 7 § 2 mom. i statsunderstödslagen
() kan stöd beviljas
för att användas för att understöda
en verksamhet eller ett projekt som genomförs av någon
annan än understödstagaren och som fyller ändamålet
enligt statsunderstödsbeslutet. Enligt 12 § i
lagförslag 2 kan den myndighet som beviljar stöd
på grundad anledning besluta att stödmottagaren
får överlåta genomförandet av
projektet delvis till en sådan sammanslutning som uppfyller
de förutsättningar som ställs på stödmottagare
i denna lag. I sådana fall måste inspektionsrätten
gälla också verksamheten hos mottagaren av det överförda
stödet. Utskottet föreslår att en bestämmelse
om detta fogas till slutet av 1 mom.
I 3 mom. föreslås bland annat bestämmelser om
tjänsteansvar för en revisor som bemyndigats av
revisionsmyndigheten. Eftersom avsikten är att tjänsteansvaret
ska gälla revisorn när han eller hon arbetar med
de uppgifter som avses i lagförslaget, föreslår
utskottet att det till momentet fogas en precisering på denna
punkt.
I 3 mom. i paragrafen finns också en hänvisning
om tillämpning av de allmänna förvaltningslagarna.
Såsom konstaterades i samband med lagförslag 1
har detta i grundlagsutskottets tolkningspraxis inte längre
ansetts nödvändigt (t.ex. GrUU 37/2010
rd). Den föreslagna författningshänvisningen är
inte heller heltäckande. Utskottet föreslår
därför att hänvisningen i 3 mom. till
de allmänna förvaltningslagarna stryks.
I det föreslagna 4 mom. föreskrivs det bl.a. om
att myndigheten eller revisorn ska ha tillträde till stödmottagarens
lokaler, för att en inspektion ska kunna utföras
på tillbörligt sätt. Med hänvisning
till grundlagsutskottets etablerade tolkningspraxis föreslår
förvaltningsutskottet att bestämmelsen kompletteras
med att utrymmen som används för boende av permanent
natur faller utanför inspektionsrätten. En sådan
avgränsning är nödvändig i fall
där inspektionsrätten har anvisats någon
annan än en myndighet.
Av de skäl som anfördes i samband med 42 § 4
mom. i lagförslag 1 föreslår utskottet
dessutom att 4 mom. får en bestämmelse om att
39 § i förvaltningslagen ska tillämpas
vid inspektionen.
33 §. Förvaltningsmyndighetens inspektionsrätt.
34 §. Den attesterande myndighetens inspektionsrätt.
I förslaget till 33 § bestäms om
förvaltningsmyndighetens inspektionsrätt. Med stöd
av 2 mom. i paragrafen kan förvaltningsmyndigheten genom
sitt beslut bemyndiga en annan myndighet eller en oberoende revisor
att utföra en inspektion. Motsvarande bestämmelse finns
i 34 §, där det föreskrivs om den attesterande
myndighetens inspektionsrätt.
Avsikten är att den som utför inspektionen också i
dessa fall ska ha tillträde till stödmottagarens
lokaler och få handlingar av stödmottagaren, för
att en inspektion ska kunna utföras på tillbörligt
sätt. Enligt grundlagsutskottets etablerade tolkningspraxis
ska det föreskrivas i lag om sådana rättigheter.
Med hänvisning till det som sagts ovan i samband med 32 § 4
mom. bör det föreskrivas att utrymmen som används
för boende av permanent natur faller utanför inspektionsrätten.
Dessutom är det nödvändigt att lägga
till en bestämmelse om att 39 § i förvaltningslagen ska
tillämpas vid inspektioner. Utskottet föreslår
att bestämmelser om detta införs i 2 mom. i vardera
paragrafen.
Samtidigt föreslår utskottet att bestämmelsen om
bemyndigande att utföra inspektion i båda paragrafernas
2 mom. flyttas till 3 mom., som redan har en bestämmelse
om revisorer som fått bemyndigande.
42 §. Inspektionsrätt.
Av de skäl som anfördes i samband med 42 § 4
mom. i lagförslag 1 föreslår utskottet
att 42 § 5 mom. i lagförslag 2 får en bestämmelse
om att 39 § i förvaltningslagen ska tillämpas
vid inspektionen.