FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 37/2006 rd

FvUB 37/2006 rd - RP 156/2006 rd

Granskad version 2.0

Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om utlänningsregistret och till vissa lagar som har samband med den

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 4 oktober 2006 en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om utlänningsregistret och till vissa lagar som har samband med den (RP 156/2006 rd) till förvaltningsutskottet för beredning.

Sakkunniga

Utskottet har hört

lagstiftningsråd Jorma Kantola ja överinspektör Martti Ant-Wuorinen, inrikesministeriet

specialmedarbetare Helena Hynynen, justitieministeriet

konsultativ tjänsteman Juhani Korhonen, finansministeriet

konsultativ tjänsteman Leena Koskinen, undervisningsministeriet

regeringssekreterare Päivi Salo, social- och hälsovårdsministeriet

överinspektör Olli Sorainen, arbetsministeriet

överinspektör Lauri Vuorivirta, dataombudsmannens byrå

kommissarie  Jaakko Heinilä, polisinrättningen i Helsingfors härad

tullöverinspektör Jere Lumme, Tullstyrelsen

rådgivande jurist Kaj Välimäki, befolkningsregistercentralen

jurist Merja Linnanvirta, Folkpensionsanstalten

resultatenhetschef Hanna Helinko, Utlänningsverket

planerare Visa Knape, Nylands arbetskrafts- och näringscentral

professor Olli Mäenpää

professor Kaarlo Tuori

Dessutom har skriftligt utlåtande lämnats av

  • utrikesministeriet
  • Nylands arbetstillståndsenhet, Vanda arbetskraftsbyrå
  • Finlands Kommunförbund.

PROPOSITIONEN

I propositionen föreslås att lagen om utlänningsregistret ska ändras. Bakgrunden till förslaget är utvecklingsprojektet i fråga om den elektroniska behandlingen av ärenden och det elektroniska uträttandet av ärenden i utlännings- och medborgarskapsfrågor.

Bestämmelserna om de registeransvarigas inbördes ansvar föreslås bli klarlagda till den del de avser användning av utlänningsregistret med hjälp av en teknisk anslutning. Förslaget innefattar också ändringar av den personkrets som lagens tillämpning omfattar och av uppgiftsinnehållet i utlänningsregistret i den mån som utvecklandet av den elektroniska ärendebehandlingen kräver sådana ändringar.

Bestämmelserna om utlänningsregistrets externa datakällor, liksom om utlämnandet av uppgifter ur utlänningsregistret, föreslås bli preciserade. Till den del propositionen innehåller förslag om nya rättigheter för registeransvariga att få information är det huvudsakligen fråga om att möjliggöra en elektronisk informationsöverföring mellan myndigheter så att anhållan om och utlämnandet av information i pappersform, som binder personresurser, kan undvikas.

Det föreslås, att utlänningslagen och medborgarskapslagen kompletteras med bestämmelser som hänvisar till lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet på basis av vilken man kunde bereda möjlighet att införa elektronisk kommunikation. Samtidigt föreskrivs att en behandlingsavgift ska betalas innan behandlingen av en ansökan som lämnats in elektroniskt inleds.

Det föreslås att behörighetsbestämmelserna om beviljande av uppehållstillstånd för arbetstagare och näringsidkare i utlänningslagen preciseras så att fortsatta tillstånd till utlänningar som redan har giltiga uppehållstillstånd ska beviljas av polisinrättningen i häradet.

I propositionen föreslås vidare att bestämmelserna om elektroniskt utlämnande av uppgifter i utsökningslagen, folkpensionslagen samt lagen om antagningsregistret och studentexamensregistret ändras.

Lagarna föreslås träda i kraft så snart som möjligt.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Allmän motivering

Bakgrunden till förslaget är utvecklingsprojektet i fråga om den elektroniska behandlingen av ärenden och det elektroniska uträttandet av ärenden i utlännings- och medborgarskapsfrågor. Avsikten är att 2009 införa ett nytt datasystem för utlänningsärenden ("UMA") för behandling av invandrar-, asyl- och medborgarskapsärenden. Planen ingår i produktivitetsprogrammet och anknyter också till genomförandet av programmet för informationssamhället.

Regeringen föreslår att lagen om utlänningsregistret (1270/1997) ändras så att det nya datasystemet för utlänningsärenden kan genomföras i den omfattning som specifikationsdokumenten förutsätter. Bestämmelserna om de registeransvarigas inbördes ansvar görs tydligare till den del de gäller användning av utlänningsregistret med hjälp av en teknisk anslutning. Bestämmelserna om den personkrets som lagens räckvidd omfattar och om uppgiftsinnehållet i utlänningsregistret preciseras, och även bestämmelserna om utlänningsregistrets externa datakällor och om utlämnande av uppgifter ur registret ändras. Dessutom föreslår regeringen ändringar i utlänningslagen och vissa andra lagar.

Delregistret för visumärenden och delregistret för inresevillkor, som hör till utlänningsregistret men som utrikesministeriet ansvarar för, kommer att ligga utanför det nya datasystem för utlänningsärenden, och regeringen föreslår här inga ändringar i det avseendet.

Målet med den elektroniska ärendebehandlingen är att informationen ska omvandlas till elektronisk form där informationen uppstår. En del av bilagorna till ansökningarna kan lämnas in elektroniskt. Det är meningen att man i samband med att det nya datasystemet införs etappvis går över till en elektronisk ärendebehandling och informationsöverföring mellan myndigheterna i alla utlänningsärenden och i datasystemanslutningarna i anknytning till dem.

Elektronisk ärendebehandling och kommunikation kommer enligt uppskattningarna att effektivisera behandlingen och förkorta behandlingstiderna. Elektronisk kommunikation gör det lättare att nå myndigheten och att lämna in ansökningar mer flexibelt oberoende av tid och plats. Samtidigt är det viktigt att utveckla verksamheten så att man också beaktar de sökande som inte har samma förutsättningar som andra att utnyttja de nya elektroniska tjänsterna. När det gäller elektronisk behandling av ärenden pekar utskottet också på 24 § i personuppgiftslagen, som gäller information till den registrerade om behandling av uppgifter.

Projektet kommer att leda till märkbara kostnadsinbesparingar för myndigheterna under de kommande åren. Samtidigt påpekar utskottet vikten av tillräckliga resurser när man går över till elektronisk ärendebehandling, särskilt när det gäller det praktiska myndighetsarbetet.

Omfattningen på utlänningsregistret och antalet myndigheter som använder det innebär också utmaningar och krav när det gäller att kontrollera användningen och när det gäller informationssäkerheten. Utskottet betonar att särskild uppmärksamhet måste fästas vid förberedelserna och genomförandet av projektets olika etapper, inbegripet systemets uppbyggnad, de anställdas kompetens, säkerställande av systemets funktion och fastställande av ansvarsfördelningen. Det är viktigt att myndigheterna samarbetar sinsemellan när systemet tas fram.

I detta skede föreslås ändringarna som en delreform närmast av praktiska skäl. Framför allt är det tidtabellen för införandet av elektronisk behandling och kommunikation som talar för en delreform. I ett första skede krävs ändring av lagstiftningen. Utskottet anser propositionen vara motiverad och vill påskynda de tekniska lösningarna. Det är ändå uppenbart att det behövs en integrerad genomgång. Då måste man bland annat beakta de pågående moderniseringarna av informationsystemen, exempelvis reformeringen av befolkningsdatasystemet och polisens personuppgiftsregister samt de ändringar som EU:s gemensamma viseringsordning möjligen påkallar.

I den aktuella propositionen preciseras dessutom som ett separat ärende bestämmelserna om Utlänningsverkets och polisens behörighet: den lokala polisen beviljar uppehållstillstånd för arbetstagare och näringsidkare om den sökande har ett gällande upphållstillstånd när ansökan lämnas in. Därmed beviljar den lokala polisen fortsatt tillstånd också när grunden för tillståndet ändras exempelvis från studier till arbete. Detta ligger i linje med principerna för totalrevideringen av utlänningslagen.

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning anser utskottet propositionen vara behövlig och motiverad. Utskottet tillstyrker lagförslagen i propositionen med följande påpekanden och ändringsförslag.

Detaljmotivering

1. Lag om ändring av lagen om utlänningsregistret

3 §. Registeransvariga.

Enligt det nya 4 mom. som regeringen föreslår har anställda hos de myndigheter som för och använder registret rätt att med hjälp av en teknisk anslutning se och behandla uppgifter som förts in i utlänningsregistret endast inom ramen för sina befogenheter i anknytning till det i 2 § angivna ändamålet med registret. Bestämmelsen bringar klarhet i de registeransvarigas och användarnas roll när det gäller utlänningsregistret; detta sker genom att även lagen klart säger att alla användare av utlänningsregistret inte har rätt att se och göra ändringar i alla uppgifter som förs in i registret. Genom bestämmelsen betonar man att den rätt som utlänningsregistrets registeransvarige har när det gäller att använda registret bara gäller användningsändamålen i 2 §. Utskottet anser att den föreslagna bestämmelsen är viktig.

Enligt propositionsmotiven motsvarar ändringen gällande praxis. Även nu är praxis att den huvudsakligt registeransvariga myndigheten beviljar användningsrätt för anställda hos en annan registeransvarig myndighet på basis av en framställning av denna registeransvariga. Användningsrätten begränsas till de delregister och delregistrens uppgiftsgrupper som den huvudsakligt registeransvariga anser att behövs för skötseln av myndighetens i lag bestämda uppgifter. I samband med att tekniken i utlänningsregistret byts ut kan bestämningen av användningsrättigheterna vid behov utsträckas till enskilda uppgiftsfält i uppgiftsgrupperna. I så fall kan mycket detaljerade avgränsningar av den registeransvariges rätt att se och ändra uppgifter som införts i utlänningsregistret göras.

Förfarandet är motiverat, menar utskottet. Utlänningsregistret förs och används dels av den huvudsakligt registeransvarige, dels av flera andra myndigheter (3 §). Registret innehåller uppgifter som är känsliga personuppgifter enligt personuppgiftslagen. Det är lämpligt att bestämmelser om beviljande av rätten att använda registret finns i lagen, dvs. att saken inte enbart tas upp i motiveringen eller uppförandekoder som eventuellt senare tas fram. Utskottet föreslår därför en komplettering av det föreslagna 4 mom. enligt följande: "Den som är huvudsakligt registeransvarig beviljar på framställning av berörda myndighet en person rätt att använda de delregister och de uppgiftskategorier eller uppgiftsfält i delregistret som den huvudsakligt ansvarige anser behövas för den berörda myndighetens lagstadgade uppgifter som gäller utlännings- och medborgarskapsärenden".

Det är också viktigt att i samband med planeringen av utlänningsregistret och det datasystem som styr dess användning fästa tillräckligt med uppmärksamhet vid tillsyn över användningen, datasystemets egenskaper och andra datasäkerhetskrav.

5 §. Personer som omfattas av registret.

Regeringen föreslår en komplettering av 5 § 3 mom. enligt vilket man i utlänningsregistret får föra in uppgifter inte bara om familjemedlemmar till personer som avses i 1 och 2 mom. och om mottagare i Finland, utan också om personer som bor i samma hushåll som personer som avses i 1 och 2 mom., när uppgifterna behövs för att avgöra ett ärende.

Behandlingen av utlännings- och medborgarskapsärenden kräver att man utreder vem som är den berörda personens familjemedlemmar och hur personens faktiska familjeliv ser ut. En familjemedlem registreras ofta i utlänningsregistret på grundval av sökandens egen anmälan. Det är i praktiken inte alltid möjligt att i registreringsskedet utreda om den information som sökanden lämnat är riktig och om den person som sökanden uppgett som familjemedlem uppfyller definitionen av familjemedlem enligt lagen om utlänningsregistret, medborgarskapslagen eller utlänningslagen. Dessutom skiljer sig definitionerna av familjemedlemmar från varandra i viss utsträckning, vilket beror på olika saker, bl.a. EU-lagstiftningen.

Om en person som söker uppehållstillstånd exempelvis åberopar samboförhållande och visar upp en ansökan där en sambo uppges vara familjemedlem bör denna uppgift föras i i registret. En sambo anses vara familjemedlem endast på vissa grunder enligt utlänningslagen. En person i samma hushåll utomlands kan vara t.ex. annan anhörig till en flykting. Till sådana anhöriga räknas bland annat mor- och farföräldrar. Ansökan kan bygga på familjband till en sådan person, som då inte är medlem av den s.k. kärnfamilj som avses i utlänningslagen. Sådana uppgifter måste kunna registreras för behandling av ärendet.

Enligt uppgift jämförs de uppgifter som den sökande lämnat med de faktiska omständigheterna och myndighetsuppgifter när man utreder familjelivet. Boendearrangemangen är då av betydelse. När det gäller boendet i Finland kan uppgifter om vem som bor i samma hushåll fås genom sökningar på adress i befolkningsdatasystemet.

När det gäller att registrera uppgifter om personer som bor i samma hushåll kommer kravet på nödvändighet i 7 § 2 mom. att gälla, också begränsningen enligt 3 punkten i det momentet, dvs. att bara person- och kontaktuppgifter i fråga om dessa personer får föras in i utlänningsregistret. Bestämmelser om avförande av uppgifter ur registret finns i lagens 9 §.

Utskottet vill i detta sammanhang peka på situationer där studerande bor i samma hushåll, någon bor som underhyresgäster eller andra liknande fall. Utgångspunkten måste vara att utomstående personers uppgifter inte registreras. Dessutom understryker utskottet att den registeransvarige enligt 29 § i personuppgiftslagen utan obefogat dröjsmål ska utplåna en personuppgift som finns i ett register och som med hänsyn till ändamålet med behandlingen är onödig. Den registeransvarige ska också förhindra att en sådan uppgift sprids, om uppgiften kan äventyra den registrerades integritetsskydd eller rättigheter.

7 §. Uppgifter som registreras.

I 1 mom. föreslår regeringen bland annat att man som uppgifter som införs i utlänningsregistret i den förteckning över identifikationsuppgifter om en person utöver fotografi lägger till andra i 131 § i utlänningslagen avsedda kännetecken. Till dessa hör fingeravtryck och andra signalement. Med andra signalement avses de i 6 kap. 4 § 1 mom. i tvångsmedelslagen (450/1987) avsedda signalementsuppgifterna, exempelvis hårfärg, födelsemärken, ärr, färgen på ögonen, längd och vikt.

En utlännings signalement tas av polisen eller gränskontrollmyndigheten på grundval av utlänningslagen. Enligt 131 § 2 mom. i den gällande utlänningslagen införs uppgifterna i ett register som polisen för. Uppgifterna ska hållas åtskilda från signalementen för personer som är misstänkta för brott. Uppgifterna avförs med iakttagande av 9 § i lagen om utlänningsregistret.

Att det behövs en möjlighet att föra in de nämnda uppgifterna också i utlänningsregistret kom fram i samband med specifikationerna för det nya datasystemet för utlänningsärenden. Uppgifterna knyter an till det registrets användningsändamål.

I lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet () finns bestämmelser om registrering och radering av uppgifter för identifiering av utlänningar. Enligt uppgift har det framkommit att bestämmelserna om utplåning av personuppgifter behöver ändras. Dessutom måste det utredas om de signalement som avses i specifikationerna till det nya datasystemet för utlänningsärenden är fråga om de signalement som avses i 131 § i utlänningslagen eller andra signalement. Därför anser utskottet det vara påkallat att i detta skede stryka det föreslagna tillägget i 7 § 1 mom. om andra i 131 § i utlänningslagen avsedda kännetecken.

En arbetsgrupp håller på att ta fram ett förslag till ändring av lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet. Arbetsgruppen ska se över lagen med beaktande av de problem som framkommit i den nationella tillämpningen, de ändringar i lagstiftningen som gjorts efter lagens ikraftträdande och den internationella utvecklingen. Arbetsgruppen har mandat till och med den 30 juni 2007. Enligt uppgift är det meningen att överlämna ett lagförslag i ämnet under höstsessionen.

Utskottet anser att de ändringsbehov som den tagit upp i det ovanstående kan utredas av den nämnda arbetsgruppen, och vid behov kan ett särskilt ändringsförslag läggas fram om de frågorna. Dessutom behöver man samtidigt också gå igenom förfarandena för registrering och lagring av de uppgifter om utlänningar som samlats in på grundval av utlänningslagen. Detta bör ske i samarbete med dem som ansvarar för utlänningsärenden och dataskyddsmyndigheterna.

Regeringen föreslår i 7 § 1 mom. tillägg av utländsk personidentifikation som en uppgift som ska införas i registret. Enligt detaljmotiven är det fråga om ett utländskt personnummer eller annan personidentifikation som är jämförbar eller jämförbart med en finländsk personbeteckning. På grundval av den ändring av befolkningsdatalagen som trädde i kraft vid ingången av 2007 () har av utländska myndigheter tilldelade personnummer kunnat registreras i befolkningsdatasystemet. Enligt inkommen utredning används begreppet "utländskt personnummer" också i samband med den pågående totalreformen av befolkningsdatalagen. I syfte att ha en konsekvent reglering föreslår utskottet att "utländsk personidentifikation" i 7 § 1 mom. ersätts med "utländskt personnummer eller någon annan utländsk beteckning för identifiering av personen".

8 §. Externa datakällor.

Regeringen föreslår i 1 mom. 5 punkten bestämmelser om den registeransvariges rätt att få information bland annat om de handlingar som ligger till grund för anteckningarna i befolkningsdatasystemet. Utskottet finner utifrån det som anförs i propositionen att förslaget är motiverat.

I samband med sakkunnigutfrågningen tog man också upp frågan om rätten att få information om de handlingar som ligger till grund för hindersprövning. Utskottet anser att frågan med avseende på dess beskaffenhet och omfattning inte är möjligt att utreda inom ramen för behandlingen av denna proposition, utan att den bör tas upp särskilt i samarbete med hindersprövningsmyndigheterna, dvs. magistraterna, de evangelisk-lutherska församlingarna och de ortodoxa församlingarna, exempelvis i samband med att befolkningsdatasystemet ses över.

2. Lag om ändring av utlänningslagen

10 a §. Elektronisk kommunikation.

Enligt grundprincipen i 8 § 1 mom. i utlänningslagen ska förvaltningsärenden enligt den lagen anhängiggöras personligen. På grundval av den nya 10 a § som regeringen föreslår kan möjlighet till elektronisk kommunikation införas. På elektronisk skötsel av ärenden tillämpas lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003). När möjlighet att inleda ett ärende elektroniskt ordnas måste det tillses att den sökande kan identifieras på ett tillförlitligt sätt.

Enligt det föreslagna 2 mom. ska behandlingsavgiften betalas innan behandlingen inleds om ansökan har lämnats in elektroniskt.

Praxis när det gäller uppehållstillståndsärenden är att avgiften tas ut i förväg när ansökan inlämnas. Enligt inrikesministeriets förordning om Utlänningsverkets avgiftsbelagda prestationer () tas avgift för behandling av ansökan ut på förhand när ansökan lämnas in, och uttaget antecknas i utlänningsregistret. Om avgiften inte tas ut när ansökan inlämnas försöker man se till att få avgiften senast när tillståndet lämnas. På ansökningsärenden enligt utlänningslagen tillämpas lagen om grunderna för avgifter till staten () och förordningen om grunderna för avgifter till staten ().

Utskottet betonar att det i utlänningslagen inte i fråga om uppehållstillstånd bestäms — varken i den gällande lagen eller i den föreliggande propositionen — att en avgift för uppehållstillståndsansökan skulle vara en förutsättning för att ansökan ska anses ha anhängiggjorts.

För jämförelsens skull noterar förvaltningsutskottet att det i 44 § i medborgarskapslagen () bestäms om anhängiggörande av ansökningar och anmälningar enligt den lagen. Enligt dess 1 mom. ska ansökningar och anmälningar lämnas in personligen. Enligt 3 mom. är ett villkor för fortsatt behandling av ansökan och anmälan efter kontroll av identitet att Utlänningsverkets behandlingsavgift betalats. I sitt betänkande i ärendet (GrUB 8/2002 rdRP 235/2002 rd) ansåg grundlagsutskottet att det var olämpligt att en bestämmelse i propositionen hade betalning av en behandlingsavgift som villkor för att ansökan och anmälan blir anhängig. Utskottet ansåg det vara riktigare att ställa en betald behandlingsavgift som villkor för fortsatt behandling när sökandens och eventuella andra personers identitet har kontrollerats. Grundlagsutskottet fogade samtidigt ett nytt 2 mom. till 61 § i medborgarskapslagen. Enligt det kan medborgarskapsanmälan skickas till beskickningen också per post. I så fall är ett villkor för att anmälan ska anses ha anhängiggjorts att behandlingsavgiften enligt 44 § 3 mom. har betalats.

Enligt 22 § i utlänningslagen anhängiggörs en visumansökan när ansökan har lämnat in och när dessutom handläggningsavgiften för visumansökan har betalts i samband med inlämnandet eller på ett bankkonto som beskickningen uppgett.

Utskottet tillstyrker lagförslag 2 utan ändringar.

3. Lag om ändring av medborgarskapslagen

44 §. Anhängiggörande av ansökan och anmälan.

Med hänvisning till det som sägs om 10 a § i lagförslag 2 preciserar utskottet att den betalning av behandlingsavgiften vid elektronisk kommunikation som föreslås i 44 § 5 mom. i medborgarskapslagen saknar betydelse när det gäller att anhängiggöra ett ärende.

Utskottet tillstyrker lagförslag 3 utan ändringar.

Lagförslag 4—6

Utskottet tillstyrker lagförslag 4—6 utan ändringar.

Förslag till beslut

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår förvaltningsutskottet

att lagförslag 2—6 godkänns utan ändringar och

att lagförslag 1 godkänns med följande ändringar:

1.

Lag

om ändring av lagen om utlänningsregistret

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 19 december 1997 om utlänningsregistret (1270/1997) 5 § 3 mom., 7 §, 8 § 1 mom. 1, 5, 8 och 9 punkten samt 10 § 1 mom. 6 och 10 punkten,

av dem 7 § sådan den lyder i lag 419/2006 och 674/2006 samt 8 § 1 mom. 8 och 9 punkten samt 10 § 1 mom. 10 punkten sådana de lyder i lag 305/2004, samt

fogas till 3 §, sådan den lyder delvis ändrad i nämnda lagar 305/2004 och 674/2006, ett nytt 4 mom., till 8 § 1 mom., sådant det lyder delvis ändrat i nämnda lag 305/2004 och i lag 1159/2006, en ny 10—14 punkt och till 10 § 1 mom., sådant det lyder delvis ändrat i nämnda lag 305/2004 och i lag 620/2006, en ny 8 punkt, i stället för den 8 punkt som upphävts genom nämnda lag 305/2004, samt till momentet en ny 11 punkt som följer:

3 §

Registeransvariga

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Anställda hos de myndigheter som för och använder registret har rätt att med hjälp av en teknisk anslutning se och behandla uppgifter som förts in i utlänningsregistret endast inom ramen för sina befogenheter i anknytning till det i 2 § angivna ändamålet med registret. Den som i huvudsak ansvarar för registret beviljar på framställning av berörda myndighet en person rätt att använda de delregister och de uppgiftskategorier eller uppgiftsfält i delregistren som den som i huvudsak ansvarar för registret anser behövas för den berörda myndighetens lagstadgade uppgifter som gäller utlännings- och medborgarskapsärenden.

5 §

(Som i RP)

7 §

Uppgifter som registreras

I utlänningsregistret får i den mån det är nödvändigt som identifikationsuppgifter om en person som avses i 5 eller 6 § införas ärendets nummer eller klientens nummer, namn, fotografi (utesl.), namnteckningsprov, utlåtande om DNA-test och jämförelser av fingeravtryck, kön, födelsedatum, födelseort och födelseland, personbeteckning och utländskt personnummer eller någon annan utländsk beteckning för identifiering av personen, uppgifter om medborgarskap och nationalitet, uppgifter om yrke, utbildning och språkkunskaper, uppgifter om civilstånd och familjeförhållanden, hemkommun, adress och andra kontaktuppgifter samt uppgifter om resedokument och om de kort enligt 96 § i utlänningslagen som visar att ett ansökningsärende är anhängigt.

(2 mom. som i RP)

8 och 10 §

(Som i RP)

_______________

Ikraftträdandebestämmelsen

(Som i RP)

_______________

Helsingfors den 6 februari 2007

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Matti Väistö /cent
  • vordf. Veijo Puhjo /vänst
  • medl. Janina Andersson /gröna
  • Sirpa Asko-Seljavaara /saml
  • Nils-Anders Granvik /sv
  • Lasse Hautala /cent
  • Hannu Hoskonen /cent
  • Esko Kurvinen /saml
  • Lauri Kähkönen /sd
  • Kari Kärkkäinen /kd
  • Heli Paasio /sd
  • Mauri Salo /cent
  • Satu Taiveaho /sd
  • Tapani Tölli /cent
  • Ahti Vielma /saml

Sekreterare var

utskottsråd Minna-Liisa Rinne

​​​​