Motivering
Den offentliga sektorn håller upp den nationella konkurrenskraften
Bedömningen av den offentliga sektorns funktionsförmåga
och konkurrenskraft grundar sig bland annat på i vilken
utsträckning verksamheten och strukturerna bidrar till
en bättre samhällsekonomi och främjar
sysselsättningen, den allmänna säkerheten
samt servicen till medborgarna och deras välfärd
och livskvalitet. Den offentliga sektorns service- och konkurrensförmåga
och resultatutveckling har stärkts dels genom ett år
2000 antaget projektpaket för statens ämbetsverk
och inrättningar gällande en förbättring
av kvaliteten på den offentliga servicen och klientorienteringen,
dels genom en effektivare strategisk styrning och resultatstyrning
av de offentliga organisationerna. Självbedömning
av verksamheten inom organisationen, serviceåtaganden och
kopplingen av utformningen, realiseringen och bedömningen
av strategier i synnerhet till resultatstyrning och budgetering
har givits hög prioritet i den innehållsliga utvecklingen.
Utskottet finner det viktigt att man vid utvecklingen av den
offentliga sektorn tar fasta på gemensamma principer, mål
och ett allsidigt bedömningsperspektiv för bedömningen
av de offentliga tjänsterna.
Utveckling av förvaltningen
Regeringen inledde under redogörelseåret ett storprojekt
för revidering av centralförvaltningen. Projektet,
som består av en mängd delprojekt under åren
2000—2003, leds av ministerarbetsgruppen för förvaltning
och regional utveckling. Utskottet ämnar för egen
del noga följa processen och i förekommande fall
ingripa i den. En översyn av statens centralförvaltning är
enligt utskottet en naturlig och oundgänglig fortsättning
på den målmedvetna utveckling av regional- och
lokalförvaltningen som pågått en längre
tid i vårt land. Samarbetet mellan arbetsgivare och representanter
för personalen bör utgöra ett inslag
i arbetet på att utveckla den statliga förvaltningen.
Därför är det motiverat att också de
huvudavtalsparter som representerar de statsanställda är
representerade i varje delprojekt.
Ett av de viktigaste målen för revideringen
av centralförvaltningen är att förbättra
statsarbetsgivarens konkurrenskraft. I detta syfte inledde finansministeriet
hösten 2000 arbetet på en personalstrategi för
staten. Ett mål i strategin som enligt utskottet väger
tungt är att trygga statsarbetsgivarens konkurrensförmåga
så att staten förfogar över en så erfaren
och kunnig personal som möjligt, en personal som är
villig att utveckla sin yrkeskunskap. Det är också viktigt
att ungdomar ser en utmaning och lockelse i de statliga arbetsuppgifterna.
En balanserad regional utveckling
Regeringen antog i oktober 2000 ett handlingsprogram för
effektivisering av regionalpolitiken och samarbetet i de ekonomiska
regionerna. Statsrådet fattade i november beslut om ett åtgärdsprogram
enligt lagen om regional utveckling, där regeringens regionalpolitiska
strategi preciserades. Meningen är att skapa ett nät
av områdescentra som täcker alla landskap. Arbetet
med programmet för kompetenscentra har också fortsatt.
Enligt berättelsen skönjs en ljusning i de
regionala utvecklingsutsikterna. Trots det är
skillnaderna på denna punkt fortfarande stora mellan de
största centralregionerna och andra ekonomiska regioner.
Inflyttningen till några enstaka centrala regioner har
varit kraftig. Om områdena skall kunna bevara sin konkurrenskraft,
måste större satsningar göras på kompetensutvecklingen.
Regionalpolitiken bör bedrivas med hänsyn till
en balanserad utveckling i hela landet, en kontrollerad inrikes
omflyttning och livskraftigare regioner, något som kan
uppnås bland annat med hjälp av regioncentra och
andra nät.
Kommunerna
Bokslutsuppgifterna för 1999 ger vid handen att kommunernas
finansiella läge förbättrats på riksnivå.
Regeringen räknar med att utvecklingen fortgår år
2000. Trots den generellt goda utvecklingen är det enligt
berättelsen troligt att de ekonomiska skillnaderna mellan
kommunerna fortfarande kommer att vara stora. Utskottet påpekar
att de ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna tillspetsats och
att bastjänstproduktionen i en del kommuner därför äventyrats. Det
kommer också att vara svårt för många
kommuner att iaktta kommunallagens bestämmelse om en balanserad
ekonomi.
Riksdagens uttalanden
Utskottet anser att åtgärderna med anledning
av följande riksdagsuttalanden är tillräckliga
eller att uttalandena annars inte längre behövs:
Övriga uttalanden som tillkommit genom förvaltningsutskottets
medverkan är fortfarande nödvändiga.