Motivering

Den offentliga sektorn håller upp den nationella konkurrenskraften

Bedömningen av den offentliga sektorns funktionsförmåga och konkurrenskraft grundar sig bland annat på i vilken utsträckning verksamheten och strukturerna bidrar till en bättre samhällsekonomi och främjar sysselsättningen, den allmänna säkerheten samt servicen till medborgarna och deras välfärd och livskvalitet. Den offentliga sektorns service- och konkurrensförmåga och resultatutveckling har stärkts dels genom ett år 2000 antaget projektpaket för statens ämbetsverk och inrättningar gällande en förbättring av kvaliteten på den offentliga servicen och klientorienteringen, dels genom en effektivare strategisk styrning och resultatstyrning av de offentliga organisationerna. Självbedömning av verksamheten inom organisationen, serviceåtaganden och kopplingen av utformningen, realiseringen och bedömningen av strategier i synnerhet till resultatstyrning och budgetering har givits hög prioritet i den innehållsliga utvecklingen.

Utskottet finner det viktigt att man vid utvecklingen av den offentliga sektorn tar fasta på gemensamma principer, mål och ett allsidigt bedömningsperspektiv för bedömningen av de offentliga tjänsterna.

Utveckling av förvaltningen

Regeringen inledde under redogörelseåret ett storprojekt för revidering av centralförvaltningen. Projektet, som består av en mängd delprojekt under åren 2000—2003, leds av ministerarbetsgruppen för förvaltning och regional utveckling. Utskottet ämnar för egen del noga följa processen och i förekommande fall ingripa i den. En översyn av statens centralförvaltning är enligt utskottet en naturlig och oundgänglig fortsättning på den målmedvetna utveckling av regional- och lokalförvaltningen som pågått en längre tid i vårt land. Samarbetet mellan arbetsgivare och representanter för personalen bör utgöra ett inslag i arbetet på att utveckla den statliga förvaltningen. Därför är det motiverat att också de huvudavtalsparter som representerar de statsanställda är representerade i varje delprojekt.

Ett av de viktigaste målen för revideringen av centralförvaltningen är att förbättra statsarbetsgivarens konkurrenskraft. I detta syfte inledde finansministeriet hösten 2000 arbetet på en personalstrategi för staten. Ett mål i strategin som enligt utskottet väger tungt är att trygga statsarbetsgivarens konkurrensförmåga så att staten förfogar över en så erfaren och kunnig personal som möjligt, en personal som är villig att utveckla sin yrkeskunskap. Det är också viktigt att ungdomar ser en utmaning och lockelse i de statliga arbetsuppgifterna.

En balanserad regional utveckling

Regeringen antog i oktober 2000 ett handlingsprogram för effektivisering av regionalpolitiken och samarbetet i de ekonomiska regionerna. Statsrådet fattade i november beslut om ett åtgärdsprogram enligt lagen om regional utveckling, där regeringens regionalpolitiska strategi preciserades. Meningen är att skapa ett nät av områdescentra som täcker alla landskap. Arbetet med programmet för kompetenscentra har också fortsatt.

Enligt berättelsen skönjs en ljusning i de regionala utvecklingsutsikterna. Trots det är skillnaderna på denna punkt fortfarande stora mellan de största centralregionerna och andra ekonomiska regioner. Inflyttningen till några enstaka centrala regioner har varit kraftig. Om områdena skall kunna bevara sin konkurrenskraft, måste större satsningar göras på kompetensutvecklingen. Regionalpolitiken bör bedrivas med hänsyn till en balanserad utveckling i hela landet, en kontrollerad inrikes omflyttning och livskraftigare regioner, något som kan uppnås bland annat med hjälp av regioncentra och andra nät.

Kommunerna

Bokslutsuppgifterna för 1999 ger vid handen att kommunernas finansiella läge förbättrats på riksnivå. Regeringen räknar med att utvecklingen fortgår år 2000. Trots den generellt goda utvecklingen är det enligt berättelsen troligt att de ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna fortfarande kommer att vara stora. Utskottet påpekar att de ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna tillspetsats och att bastjänstproduktionen i en del kommuner därför äventyrats. Det kommer också att vara svårt för många kommuner att iaktta kommunallagens bestämmelse om en balanserad ekonomi.

Riksdagens uttalanden

Utskottet anser att åtgärderna med anledning av följande riksdagsuttalanden är tillräckliga eller att uttalandena annars inte längre behövs:

• Verkställande av regionalförvaltningsreformen

  RP 148/1996 rd

• Förhindrande och utredning av penningtvätt

  RP 158/1997 rd

• Kommunernas pensionsförsäkring

  RP 38/1998 rd

• Minskning och samordning av uppgiftsinsamlandet

  RP 106/1993 rd

• Utnämning av tjänstemän för viss tid

  RP 201/1996 rd

• Avlöningen för presidenterna och ledamöterna i de högsta domstolarna

  Avlöningen för domarna

  RP 196/1998 rd

• Tippnings- och penninglotterivinstmedel

  RP 274/1994 rd

Övriga uttalanden som tillkommit genom förvaltningsutskottets medverkan är fortfarande nödvändiga.