Motivering

Begränsning av assisterad befruktning till olikkönade par

Lagutskottet föreslår att assisterad befruktning ska få utföras på medicinska grunder bara på olikkönade par som lever i parförhållande. Assisterad befruktning förvägras därmed kvinnor som inte lever med en man i äktenskap eller under äktenskapsliknande förhållanden.

Grundlagsutskottet har i sina tidigare utlåtanden ansett att assisterad befruktning kan tillåtas för kvinnor som lever i ett registrerat partnerskapsförhållande samt andra kvinnor än sådana som lever i parförhållande, men på strängare villkor än för gifta eller samboende kvinnor. I det sammanhanget framhöll utskottet att inga skarpa gränser för lagstiftarens prövning kunde härledas ur jämlikhetsprincipen i grundlagens 6 § då en reglering i överensstämmelse med den rådande samhällsutvecklingen eftersträvades. Det väsentliga var om åtskillnaden kunde motiveras på ett sätt som är godtagbart med hänsyn till de grundläggande fri- och rättigheterna. Utskottet konstaterade att lagförslagen särbehandlar människor på grundval av social status och delvis också på grundval av sexuell läggning. Lagförslagen kunde inte anses strida mot grundlagen, eftersom det medicinska syftet med assisterad befruktning är att ge människor som lider av ofrivillig barnlöshet hjälp. Den föreslagna differentieringen hade enligt utskottet ett direkt samband med samhällets värderingar och höll sig med beaktande av utskottets långvariga tolkningspraxis inom ramen för lagstiftarens prövningsrätt. Grundlagen och särskilt jämlikhetsbestämmelsen i dess 6 § ställde inte några hinder i vägen för den föreslagna lagstiftningen (GrUU 59/2002 rd, s. 2—3, GrUU 16/2006 rd, s. 2).

Utskottet har behandlat frågan om den specialstatus äktenskapet och äktenskapsliknande förhållanden har i samband med förslaget till lag om registrerat partnerskap (RP 200/2001 rd). I det då föreliggande fallet beaktade utskottet att det gäller en helt ny typ av lagstiftning inom ett område som befinner sig i en brytningsfas även i ett internationellt perspektiv. Äktenskapslagstiftningen och med den jämförliga lagar gäller sådana särskilda avgöranden med inverkan på samhällets framtid och värderingar som motiverar att äktenskap mellan kvinnor och män ges specialstatus som parförhållande i lagstiftningen. Lagtolkningen kan dock förändras med tiden och tolkningen av grundlagen aktivt påverka värderingar och attityder (GrUU 15/2001 rd, s. 3/I).

Lagutskottets förslag går ett steg längre än förslagen ovan i särbehandlingen av kvinnor. Reglerna utgör enligt grundlagsutskottet i princip ett problem med tanke på 6 § i grundlagen. Men om man uttryckligen tar fasta på att syftet är att hjälpa ofrivilligt barnlösa, håller sig den föreslagna lagstiftningen med sina värderingar inom ramen för lagstiftarens prövningsrätt och strider inte mot 6 § i grundlagen. Jämfört med lagutskottets förslag står regeringens ursprungliga förslag bättre i samklang med intentionerna med jämlikhetsbestämmelserna i 6 § i grundlagen, menar grundlagsutskottet.

Komplettering av övergångsbestämmelserna

I 38 § 1 mom. i lagförslag 1 i regeringens proposition med förslag till lag om assisterad befruktning samt till lag om ändring av lagen om faderskap (RP 3/2006 rd) föreskrivs det att könsceller och embryon som före lagens ikraftträdande har donerats för användning vid assisterad befruktning får användas för nämnda ändamål bara om donatorn har samtyckt till att uppgift om hans identitet i enlighet med 23 § kan ges till det barn som föds. Enligt den övergångsbestämmelse lagutskottet föreslår ska läggas till 38 § 1 mom. 2 punkten får könsceller och embryon som donerats före lagens ikraftträdande användas vid assisterad befruktning tre år efter att lagen trätt i kraft för att ett barn som den som får behandling fött till följd av assisterad befruktning ska få ett biologiskt helsyskon.

Förslaget innebär i praktiken att ett barn som föds på detta sätt inte har rätt att få reda på donatorns identitet när han eller hon fyllt 18 år. Grundlagsutskottet har tidigare konstaterat att rätten till personlig identitet omfattas av skyddet för privatlivet i 10 § i grundlagen och ansett att barnet absolut måste ha rätt att få veta sitt ursprung (GrUU 59/2002 rd, s. 3/II, GrUU 16/2006 rd, s. 3/II).

Könsceller och embryon som donerats anonymt kan enligt förslaget användas vid assisterad befruktning ännu tre år efter att den nya lagen trätt i kraft. Barnets rätt att få reda på donatorns identitet tillgodoses inte då i enlighet med grundlagsutskottets tidigare ståndpunkt. Det är emellertid motiverat att öppna möjligheten att skaffa ett biologiskt helsyskon åt ett barn som fötts genom assisterad befruktning, menar utskottet. Mot denna bakgrund är det problematiskt att en ny lagstiftning leder till att helsyskon inte har samma rätt till information. I denna specifika situation finns det enligt utskottets mening tungt vägande skäl för ett på föreslaget sätt begränsat övergångsarrangemang. Bestämmelsen uppfyller också kravet på att begränsningar av grundläggande fri- och rättigheter ska vara noga avgränsade och proportionella. Lagutskottets förslag kan alltså behandlas i vanlig lagstiftningsordning.

De förslagna lagarna avses träda i kraft cirka sex månader efter att de antagits och blivit stadfästa. Lagutskottet kunde gärna enligt grundlagsutskottets mening överväga att senarelägga ikraftträdandet för att pågående behandlingar ska kunna slutföras innan lagen träder i kraft. I förekommande fall bör lagutskottet påpeka saken i sitt utlåtande.