Motivering
Det är kontroversiellt med tanke på jämlikhetskravet
och barnets rätt att få reda på sitt
ursprung om rätten till assisterad befruktning enbart begränsas
till kvinnor som lever i äktenskap eller under äktenskapsliknande
förhållanden.
Om rätten till assisterad befruktning i motsats till
propositionen tillåts bara på medicinska grunder
för kvinnor som lever i parförhållande med
en man, kommer kvinnorna att bli särbehandlade i fråga
om att få behandling.
Behandling en rätt för alla kvinnor
Förslaget att begränsa de assisterade befruktningarna
innebär att ensamboende kvinnor och kvinnor som lever i
partnerskap överlag inte kan få behandling, inte
ens på medicinska grunder. Det blir därmed slut
på en praxis som pågått i ett tjugotal år.
Assisterad befruktning är en offentlig tjänst
som det allmänna tillhandahåller eller betalar
för. Grundlagens 19 § 3 mom. säger att det
allmänna ska tillförsäkra var och en
tillräckliga social-, hälsovårds- och
sjukvårdstjänster. Normalt har detta ansetts kräva
att var och en personligen i lag tillförsäkras
tillgång till vård- och omsorgstjänster.
Om rätten till assisterad befruktning begränsas
på föreslaget sätt, kommer kvinnans rätt
till behandling att vara beroende av hennes civilstånd
och sexuella läggning. Sådana individuella faktorer
får i princip inte tas till grund för särbehandling.
Barnets bästa i olika familjetyper
Vårt samhälle betraktar familjer bestående
av mor och barn som fullvärdiga familjer. En ensamstående
kvinna har t.ex. rätt att adoptera ett barn. Att åberopa
barnets bästa bara när man vill förhindra
ett en familj bestående av mamma och barn uppstår
genom assisterad befruktning är oförenligt med
grundlagens 6 § om jämlikhet.
Det har gjorts psykiatriska undersökningar som visar
att föräldrarnas sexuella läggning, familjestrukturen
eller föräldrarnas kön inte spelar någon
särskilt stor roll för barnets utveckling. Barnets
utveckling och eventuella störningar i den påverkas
av samma faktorer i alla familjer, hur dessa än ser ut.
Samma sak står att läsa i rapporten Barnen i registrerade
parförhållanden, som en kommission tillsatt av
social- och hälsovårdsministeriet gav ut 2003.
Det bör observeras att enligt lagförslaget vägs
barnets bästa in varje gång beslut fattas om assisterad
befruktning. Ingen har ovillkorlig rätt till behandling,
inte ens ett gift par. Barnets bästa är alltså inte
en acceptabel anledning att särbehandla kvinnor och neka
kvinnor som lever ensamma eller i partnerskap behandling.
Det är också vanskligt att i samband med bestämmelser
om grundläggande rättigheter åberopa
barnets bästa som grund för särbehandling, eftersom
man då använder barnets bästa som tillhygge
för att förhindra att det barn föds vars
bästa man vill tillgodose. Alltså kan begränsningen inte
anses vara förenlig med proportionalitetsprincipen.
Barnets bästa tillgodoses bäst genom lagförslagets
krav att den kvinna som får behandling genom assisterad
befruktning ska kunna garantera barnet en balanserad uppväxt
och omsorg.
Jämlikheten mellan olika familjetyper
Bestämmelserna om de grundläggande rättigheterna
tar fasta på individens rättigheter och ibland
gruppens (t.ex. samernas). Äktenskapet som institution
ges inte högre status än andra familjeformer.
Det är inte heller grundlagsutskottets sak att uttala sig
om vilken familjemodell som är acceptabel.
Faderlöshet har inte setts som ett konstitutionellt
problem eller ansetts vara oförenlig med grundlagen. Men
grundlagsutskottet har valt att se faderlösheten som ett
problem kopplat till värderingarna i samhället
(GrUU 16/2006 rd). Dessa av grundlagsutskottet
framlyfta samhällsvärderingar kan inte godtas
som grund för begränsning av rätten till
behandling. Vårt samhälle och vår rättsordning
godkänner ensamförälderskap för
både biologiska och adopterade barn och behandlar familjer
bestående av en förälder och barn på lika
villkor som andra familjer.
Hälsofaktorer som argument för begränsning
Det är diskutabelt att koppla begränsningen
av assisterade befruktningar till civilstånd eller sexuell
läggning med argumentationen att behandlingar bara ges
på medicinska grunder. Det går inte alltid att
få reda på orsaken till infertilitet, och också kvinnor
som lever ensamma eller i partnerskap kan ha en fysisk defekt som
förhindrar befruktning.
Konklusion
Lagutskottets förslag att bara kvinnor som lever i
ett parförhållande med en man ska ha rätt
till assisterad befruktning på medicinska grunder är oförenligt
med grundlagens 6 § om jämlikhet och kräver
grundlagsordning. Det nya förslaget till begränsning,
att ensamstående kvinnor och kvinnor som lever i partnerskap
inte skall få behandling, innebär att nuvarande
praxis upphör. Någon grund för särbehandling
av kvinnor som vore godtagbar med hänsyn till 6 § 2
mom. i grundlagen har inte lagts fram. Lagen om assisterad befruktning
kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning bara om särbehandlingen
omintetgörs t.ex. genom att 2 och 8 § i lagförslag
1 godkänns enligt regeringens förslag.