Motivering
Rätt till en uppfinning
Förslag.
Lagförslag 1 handlar om reglering av rätt
till uppfinningar som görs inom forskningsprojekt i högskolor.
Den föreslagna lagen tillämpas enligt 1 § på uppfinningar
som kan skyddas med patent i Finland och som personer anställda vid
finländska högskolor gör i sitt anställningsförhållande
eller personer i forskartjänst vid Finlands Akademi gör
vid finländska högskolor. Det s.k. forskarundantaget
i den gällande lagen om rätt till arbetstagares
uppfinningar föreslås på motsvarande
sätt omformuleras till att samma regler tillämpas
på alla högskolanställda.
Forskning vid högskolorna indelas i propositionen i öppen
forskning och avtalsforskning främst beroende på om
en extern part medverkar i forskningsprojektet som finansiär
eller på annat sätt. Rätten till en uppfinning
gjord vid öppen forskning tillfaller i regel uppfinnaren.
Högskolans rättigheter är i sådana
fall sekundära. Högskolan kan nämligen överta
rättigheterna till en uppfinning som tillkommit i öppen
forskning, om uppfinnaren inte inom utsatt tid enligt 6 § 1
mom. har publicerat uppfinningen eller meddelat sin vilja att själv
utnyttja uppfinningen.
Enligt 7 § får högskolan överta
rättigheterna till uppfinningar vid avtalsforskning. Högskolan
ska göra en anmälan till uppfinnaren enligt 5 § 3
mom. inom utsatt tid. Försummas anmälan ska högskolan
enligt 7 § 2 mom. anses ha avstått från
sin rätt till uppfinningen. Självfallet kan högskolan
avstå från sina rättigheter också genom
att uttryckligen meddela om det.
Bestämmelser om rättigheter till uppfinningar
i andra situationer än öppen forskning eller avtalsforskning
ingår i 8 §. Där föreskrivs
att högskolan har företrädesrätt
att förhandla med uppfinnaren om rättigheter till
uppfinningar gjorda i sådana situationer, samt rätt
att mot en skälig ersättning få bruksrätt
till en uppfinning som är nödvändig med
tanke på högskolans verksamhet.
Enligt 9 § 1 mom. har uppfinnaren rätt att
få en skälig ersättning för
uppfinningen när högskolan på det sätt
som avses i 6—8 § har övertagit rättigheterna
till den. När ersättningens storlek räknas
ut beaktas enligt 9 § 2 mom. de omständigheter
som påverkat tillkomsten av uppfinningen samt de intäkter
som högskolan får av uppfinningen. Domstolen kan
enligt 10 § 1 mom. bestämma annat om ersättningen,
ifall väsentligt förändrade förhållanden
ger anledning till det. Den som har gjort en uppfinning som hör
till tillämpningsområdet för denna lag
har enligt 4 § rätt att bli erkänd som
uppfinnare.
Bedömning av förslaget.
Upphovsrätten, patenträtten och rätten
till varumärke hör till de immateriella rättigheter
med förmögenhetsvärde som åtnjuter
egendomsskydd enligt 15 § i grundlagen (RP 309/1993
rd, s.66/II, GrUU 1/1995 rd,
s. 1, GrUU 38/2000 rd, s. 2, GrUU
7/2005 rd, s. 2/I). Detta skydd gäller
också uppfinningar som kan patenteras. Den föreslagna
regleringen har relevans också med hänsyn till
tryggande av vetenskapens frihet enligt 16 § 3 mom. i grundlagen.
Regleringens allmänna mål är att
göra den rättsliga ställningen för
högskoleuppfinningar tydligare, förbättra
förvaltningen av sådana uppfinningar och främja
kommersiellt utnyttjande av dem. Dessutom vill man trygga uppfinnarens rätt
till ersättning samt skapa ett enhetligare förfarande
för forskningsavtal. Målsättningarna är godtagbara.
Forskning utförs numera i tilltagande utsträckning
inom projekt där högskolor och utomstående
aktörer samverkar. De forskare eller forskarlag som deltar
i dessa projekt arbetar med finansiering från varierande
håll. I denna situation menar utskottet att man bör
klarlägga vilken forskarens och högskolans liksom
de utomstående aktörernas juridiska situation är
i förhållande till de uppfinningar som forskningsarbetet resulterar
i.
Ur forskarens synvinkel handlar det om val mellan de forskningstyper
som fastställs i lagförslaget. En forskare som
utför öppen forskning kan enligt 6 § behålla
rättigheterna till uppfinningar gjorda inom forskningsarbetet.
Om däremot en forskare på beställning
utför forskning finansierad av någon som står
utanför högskolan, eller annan avtalsforskning
enligt lagförslaget, får högskolan enligt
7 § överta rätten till uppfinningen.
Med avtalsforskning avses enligt 3 § 3 mom. inte bara
avgiftsbelagd serviceverksamhet utan också annan forskning,
i vilken åtminstone en utomstående part deltar
antingen som utförare av en del av forskningen, som finansiär
eller på annat sätt och med vilken sammanhänger
skyldigheter som gäller användningen av forskningsresultaten.
Ordalydelsen klargör inte helt hur skyldigheten att använda
forskningsresultaten ska förstås. Å andra
sidan klargör 3 § 2 mom. underpunkt b att skyldigheter
som ingår i ett avtal om publicering av forskningsresultat
inte i sig är ett tillräckligt kriterium på avtalsforskning.
De problem som regleringens vaghet medför lindras av att
högskolan och forskningssamarbetsparten enligt 3 § 2
mom. underpunkt c kan komma överens om att forskning som
uppfyller kriterierna för avtalsforskning utförs
som öppen forskning.
Högskolans rätt att överta uppfinningsrättigheterna
gäller enligt 7 § 1 mom. "uppfinningar vid avtalsforskning".
Enligt 12 § om fördelning av bevisbördan
ska högskolan visa att uppfinningen väsentligen
grundar sig på ett avtalsforskningsprojekt eller uppenbart
har kommit till inom ett sådant projekt. Det ska således
finnas ett tillräckligt klart samband mellan avtalsforskningsprojektet
och uppfinningen. Det är av betydelse med tanke på forskarens
rättigheter eftersom en forskare som utför avtalsforskning samtidigt
kan vara delaktig i öppna forskningsprojekt eller göra
en uppfinning i en annan situation som avses i 3 § 4 punkten
i lagförslaget. Kravet på samband mellan avtalsforskningsprojektet
och uppfinningen bör vederbörligen beaktas när
lagen tillämpas i praktiken.
Utöver förhandlingsrätt enligt 8 § 1
mom. har högskolan rätt att mot skälig
ersättning få bruksrätt till en uppfinning
gjord i situationer som avses i 3 § 4 mom. om den är
nödvändig med tanke på högskolans
verksamhet. Meningen om verksamhet som är "nödvändig
med tanke på högskolans verksamhet" lämnar
rum för tolkning och preciseras inte nämnvärt
i propositionens motiveringar. Enligt motiveringarna ska omnämnandet
nämligen hänvisa till uppfinningens verkliga nytta
för högskolan. Utskottet rekommenderar att bestämmelsen
preciseras t.ex. genom uttryck som beskriver graden av behovet eller
nyttan.
Enligt motiveringarna har högskolan inte rätt att
utan uppfinnarens samtycke överlåta sin bruksrätt
enligt 8 § 2 mom. på en tredje part. En bestämmelse
om detta bör skrivas in i lagen.
Den föreslagna regleringen innebär enligt
utskottets bedömning inget oskäligt ingripande
i forskarnas grundläggande fri- och rättigheter. Med
hänsyn till det ovan relaterade står det också klart
att det inte handlar om överföring utan villkor
och begränsningar av immateriell rättighet jämförbar
med expropriation enligt 15 § 2 mom. i grundlagen (GrUU
28/2004 rd, s. 4).
Förslaget innehåller adekvata bestämmelser om
uppfinnarens rätt till skälig ersättning.
Betydelsefulla med tanke på rättsskyddet är
lagförslagets 5 § om uppfinningsanmälan
och 12 § om fördelning av bevisbördan.
Eventuella tvister om rätt till uppfinning kan föreläggas
domstol. Bestämmelserna om överföring
av rätt till uppfinning till högskolan påverkar
inte behandlingsordningen.
Övrigt
Offentliggörande av forskningsresultat.
Enligt 11 § 1 mom. får uppfinnaren inte — om
inget annat överenskoms — offentliggöra
forskningsresultaten på ett sätt som äventyrar
skyddandet eller annat utnyttjande av uppfinningen, om högskolan
i enlighet med 7 § kan överta rätten
till uppfinningen.
Förslaget innebär ett ingripande i yttrandefriheten
enligt 12 § 1 mom. i grundlagen, som tryggar rätten
att sprida information, åsikter och andra meddelanden utan
att någon i förväg hindrar detta. Också vetenskapens
frihet enligt 16 § 3 mom. i grundlagen innefattar rätten
att sprida forskningsresultat, en rätt som nära
anknyter till forskarens yttrandefrihet (GrUU 28/2004
rd, s. 4/II).
Det föreslagna förbudet mot offentliggörande behövs
för att skydda de till uppfinningen relaterade rättigheterna,
eftersom patent enligt 2 § i patentlagen inte meddelas
på uppfinningar som offentliggjorts. Bestämmelsen
gäller forskningsresultat inom avtalsforskning. Rätten
att skydda sådana resultat bör godtas också utifrån
synvinkeln hos aktörer som inte hör till högskolan.
Bestämmelsen förbjuder inte offentliggörande
av forskningsresultat generellt utan begränsas helt riktigt
till offentliggörande som äventyrar skyddet eller
annat utnyttjande av uppfinningen. Förbudet är
inte ovillkorligt. Parterna i ett forskningsavtal kan komma överens
om avvikelse från förbudet. Regleringen påverkar
inte behandlingsordningen.
Högskolans skyldighet att hemlighålla uppgifter.
Enligt 11 § 2 mom ska högskolan hemlighålla
uppgifter som anknyter till uppfinningen tills uppfinningen har
skyddats på ett tillräckligt sätt och
det inte finna andra nödvändiga skäl
till hemlighållandet.
Handlingar och upptagningar som innehas av myndigheterna är
enligt 12 § 2 mom. offentliga, om inte offentligheten av
tvingande skäl särskilt har begränsats
genom lag. Förslaget är problemfritt såvida
det gäller hemlighållande i syfte att skydda rättigheter
relaterade till uppfinningen. Uttrycket "andra nödvändiga
skäl" lämnar i reglering av denna typ en rätt
bred marginal för tolkningar, särskilt som nödvändigheten
enligt bestämmelsens ordalydelse inte verkar vara kopplad
till någon avsikt. I det avseendet utgör bestämmelsen
på grund av formuleringen ingen självständig
grund för hemlighållande, utan den kan enligt
utskottets bedömning endast ha betydelse i samband med
tillämpning av bestämmelser om hemlighållande
i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller andra
lagar som tillämpas i högskolor. I detta avseende är det
tillrådligt att bestämmelsens ordalydelse justeras.