Motivering
Den lokala polisen
Enligt 6 § 1 mom. i lagförslag 1 organiseras
det lokala polisväsendet häradsvis så att
distriktet för polisinrättningen i häradet
omfattar ett härad eller flera. Genom förordning
av statsrådet utfärdas bestämmelser om
sådana polisinrättningar i häradet vilkas
distrikt omfattar flera härad.
Utöver centralförvaltningsenheter kan staten ha
regionala och lokala myndigheter, så som framgår
av 119 § i grundlagen. Denna rätt allmänna
grundlagsbestämmelse är avsedd att möjliggöra
en flexibel utveckling av statsförvaltningen. Till skillnad
från den tidigare regeringsformen innehåller grundlagen
inte längre någon bestämmelse om att
statsförvaltningen ska vara organiserad enligt läns-
och häradsindelningen (RP 1/1998 rd,
s. 173/II). Grunderna för statens regional- och
lokalförvaltning ska enligt 119 § 2 mom.
i grundlagen bestämmas genom lag. I övrigt kan
bestämmelser om regionala och lokala förvaltningsmyndigheter
också utfärdas genom förordning (RP
1/1998 rd, s. 173/II). I fråga om
detta finns det ingenting att anmärka på förslaget.
Polisinrättningen i häradet kan enligt det
föreslagna 6 § 1 mom. ha servicebyråer.
Inrikesministeriet beslutar om placeringsorterna för polisinrättningen
i häradet och dess servicebyråer. Grundlagsutskottet
har tidigare ansett att placeringsorten för statsförvaltningsenheter
kan avgöras genom ett förvaltningsbeslut av ministeriet
(GrUU 6/2002 rd, s. 2/I). Inte
heller i fråga om detta finns det någonting att
anmärka på förslaget.
Vid bildandet av en polisinrättning i häradet vars
distrikt omfattar flera härad ska det enligt 6 § 2
mom. i lagförslaget tas hänsyn till de olika områdenas
särdrag, såsom invånarantalet, invånartätheten,
utsträckningen, trafikförbindelserna samt språkförhållandena
och områdesindelningens påverkan på den
i 6 § i språklagen avsedda språkliga
statusen för en myndighet. Förslaget är
förenligt med grundlagens 122 § 1 mom.
gällande principen om organisering av förvaltningen.
I paragrafen föreskrivs att när förvaltningen
organiseras ska en indelning i sinsemellan förenliga
områden eftersträvas så att den finsk-
och svenskspråkiga befolkningens möjligheter att
erhålla tjänster på det egna språket
tillgodoses enligt lika grunder. När den lokala polisen
organiseras bör man beakta att områdesindelningen
ska bli lämplig. Det gäller i synnerhet nödcentralernas
och åklagarväsendets områdesindelning,
så som konstateras i motiveringen. Utskottet understryker
att den lokala polisens distrikt bör organiseras på ett
sådant sätt att tillgången till de för
medborgarnas säkerhet nödvändiga polistjänsterna
blir tryggad och de språkliga rättigheterna enligt
17 § i grundlagen tillgodoses.
Polisens teknikcentrals uppgifter
Vapenförvaltningens tillstånds-, tillsyns-
samt besiktnings- och inspektionsuppgifter som nu handhas av lotteri-
och vapenförvaltningsenheten vid inrikesministeriet föreslås
bli överförda till Polisens teknikcentral. Enligt
13 § 1 mom. i lagförslag 1 förblir de
grundläggande uppgifterna för Polisens teknikcentral
att anskaffa, underhålla och utveckla polisens materiel,
redskap och utrustning. Dessutom ska teknikcentralen kunna anskaffa,
underhålla och utveckla materiel, redskap och
utrustning som tillhör andra statliga och kommunala myndigheter
eller privata som har hand om offentliga förvaltningsuppgifter
med anknytning till myndighetssystemet.
Garantierna för god förvaltning som avses
i 21 § 2 mom. i grundlagen inbegriper bl.a. krav på att
myndighetsverksamheten ska vara objektiv och opartisk. Därför är
det inte befogat att en statsförvaltningsenhet som är
tillstånds-, tillsyns- samt besiktnings- och inspektionsmyndighet
för något ansvarsområde ska ha hand om
anskaffningar, eftersom dessa kan göras hos aktörer
i den bransch som myndigheten övervakar. Allmänt
taget bör sådana uppgifter handhas av någon
annan än en myndighet som utövar offentlig makt
i branschen.
Enligt utredning avses Polisens teknikcentral dock främst
inte bli en upphandlingsenhet, utan i synnerhet de största
anskaffningarna ska i framtiden helt eller delvis handhas av statens
enhet för kollektiv upphandling. Av motiveringen i propositionen
framgår att strävan är att förbättra samarbetet
mellan myndigheterna och andra aktörer i anknytning till
myndighetssystemet genom att bl.a. materialanskaffningen, -underhållet
och -utvecklingen koncentreras till Polisens teknikcentral. Avsikten är
inte att teknikcentralen anskaffar materiel t.ex. för att
sälja den vidare till myndigheter och andra aktörer.
Om bestämmelsen förstås och tillämpas
så här blir den inte problematisk med tanke på grundlagen.
I annat fall bör vapenförvaltningsuppgifterna
med fog överföras från upphandlingsenheten
till en tydligt åtskild myndighet.
Inom Polisens teknikcentral ska vapenförvaltningsuppgifterna
enligt motiveringen åtskiljas från de övriga
uppgifterna organisatoriskt och när det gäller
beslutanderätten. Med tanke på garantierna för
god förvaltning är det enligt utskottets uppfattning
viktigt att lagen innehåller en bestämmelse om
att den enhet som har hand om vapenförvaltningsuppgifter är åtskild
från centralens övriga enheter.
Andra omständigheter
Avstängning från utbildningen.
Enligt 14 § 1 mom. 1 punkten
i lagförslag 5 kan en studerande bli avstängd
från utbildningen om han eller hon i samband med ansökan
till utbildningen lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter
eller hemlighållit någon sådan omständighet
om sig själv som kunde ha förhindrat antagning
till utbildningen. Grundlagsutskottet har tidigare ansett att en
sådan bestämmelse ter sig oskäligt sträng,
då studierätten kan gå förlorad även
när en obetydlig detalj är felaktig eller vilseledande. Utskottet
ansåg i det tidigare fallet att bestämmelsen behövde
preciseras i överensstämmelse med kraven på proportionalitet
(GrUU 12/2006 rd, s. 2—3).
Av samma skäl är det nödvändigt
att precisera det lagrum som nu är aktuellt (jfr 28 § 1
mom. 1 punkten i lagen om Räddningsinstitutet).
Fullföljdsförbud.
I 15 c § i lagförslag 1 föreskrivs
att ändring i ett beslut om förordnande till uppgiften
som tjänsteman som är polisråd vid inrikesministeriet
inte får sökas genom besvär. Förbudet
står i samband med avsikten att upprätta ett system
där en person som utnämnts till en tjänst
som polisråd vid inrikesministeriet genom ett separat beslut
kan förordnas till någon i 15 b § 1
mom. nämnd uppgift inom den högsta polisledningen.
Den som blivit utnämnd till polisråd är
enligt 15 b § 2 mom. skyldig att övergå till
uppgiften i fråga.
Grundlagsutskottet har tidigare ansett det vara möjligt
att utfärda ett sådant fullföljdsförbud
i fråga om tjänstemän vid gränsbevakningsväsendet
(GrUU 17/1998 rd), försvarsmakten (GrUU
40/1998 rd) och utrikesförvaltningen (GrUU
15/1999 rd). Det aktuella förslaget
gäller ett nytt system som inte i sig påverkar
polisledningens rättsliga ställning. De som söker
en ny tjänst som polisråd vid inrikesministeriet är
i förväg medvetna om att den utnämnda
kommer att bli förordnad till en uppgift. Med tanke på de grundläggande
fri- och rättigheterna medför bestämmelsen
enligt utskottets uppfattning inga problem när det gäller
tjänstemannens rättsliga ställning, i
synnerhet inte eftersom förordnandet till en ny uppgift
enligt 15 b § 2 mom. kräver tjänstemannens
samtycke om förordnandet inverkar på hans eller
hennes frihet att välja bostadsort. Av rättssäkerhetsskäl
bör fullföljdsförbudet i varje fall formuleras
i enlighet med 30 § i lagen om utrikesförvaltningen
så att förbudet endast gäller beslut
om förordnande som fattats med tjänstemannens
samtycke.
Gripande och hållande i förvar.
Inrikesministeriet kan enligt 7 § 3 mom. i lagförslag
4 utfärda närmare bestämmelser om hur
en person som en ordningsvakt gripit kan hållas i förvar.
Fullmakten att utfärda förordning ter sig problematisk med
tanke på grundlagens 7 § 3 mom. som föreskriver
att rättigheterna för den som har berövats
sin frihet ska tryggas genom lag. 7 § i lagen om ordningsvakter
har dock nyligen kompletterats med bestämmelser som fyller
kraven i grundlagen (RSv 94/2006 rd, GrUU
21/2006 rd). Fullmakten i det nya förslaget är
adekvat avgränsad så att den avser noggrannare
bestämmelser än i en lag. Den bör för
tydlighetens skull placeras som sista moment i den kompletterade 7 § i
lagen.