Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Riksdagen remitterade den 15 oktober 2002 en proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt och 32 kap. 1 § strafflagen (RP 173/2002 rd) till förvaltningsutskottet för beredning och bestämde samtidigt att grundlagsutskottet skall lämna utlåtande i saken till förvaltningsutskottet.
Utskottet har hört
lagstiftningsråd Kimmo Hakonen, inrikesministeriet
lagstiftningsråd Risto Eerola, justitieministeriet
professor Raimo Lahti
professor Martin Scheinin
professor Veli-Pekka Viljanen
Regeringen föreslår att lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt skall ändras. Propositionen beaktar de krav som följer av Finlands internationella åtaganden och Europeiska gemenskapens lagstiftning liksom rekommendationerna från den internationella aktionsgruppen mot penningtvätt. Ändringsförslagen gäller utvidgad räckvidd för systemet för förhindrande och utredning av penningtvätt och kretsen av anmälningspliktiga. Vidare föreslås bestämmelser om effektiverad identifieringsplikt, omsorgsplikt och anmälningsplikt i lagen. Propositionen innehåller också ett förslag till ändring av 32 kap. 1 § strafflagen.
De föreslagna lagarna avses träda i kraft så fort som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.
I motiveringen till lagstiftningsordningen bedöms bestämmelserna med tanke på skyddet för privatlivet och egendomsskyddet samt rättsskyddet och den straffrättsliga legalitetsprincipen. Enligt motiveringen kan förslagen behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Men regeringen har ansett det tillrådligt att begära utlåtande om propositionen av grundlagsutskottet.
Den gällande lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt har stiftats med grundlagsutskottets medverkan (GrUU 30/1997 rd) i vanlig lagstiftningsordning. En utvidgning av lagens räckvidd till förhindrande och utredning av finansieringen av terrorism enligt 34 kap. 9 b § strafflagen eller de föreslagna bestämmelserna om anmälningspliktigas identifierings-, omsorgs- och anmälningsplikt är med hänsyn till utskottets tidigare utlåtande inte problematiska med tanke på skyddet för näringsfriheten i 18 § 1 mom. i grundlagen eller skyddet för privatlivet och personuppgifter i 10 § 1 mom. i grundlagen.
Enligt den nya bestämmelsen i 3 § 1 mom. 18 punkten är den som i form av rörelse eller yrkesmässig verksamhet förrättar auktioner anmälningspliktig. Men enligt paragrafens 2 mom. gäller anmälningsplikten inte uppdrag som rätttegångsbiträde eller rättegångsombud. Till dessa uppgifter räknas utöver de egentliga uppgifterna i anknytning till en rättegång juridisk rådgivning till kunden om dennes rättsliga ställning och om rättegången.
Garantierna för en rättvis rättegång tryggas enligt 21 § 2 mom. i grundlagen genom lag. I dessa garantier ingår också rätt att få juridisk hjälp, rätt att själv välja rättegångsbiträde och rätt att underhandla förtroligt med biträdet (RP 309/1993 rd, s. 79/I). Rätten till rättvis rättegång är också skyddad i artikel 6 i Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. Bestämmelserna där anses likaså garantera rätten till förtroliga underhandlingar med biträdet.Se Matti Pellonpää, Euroopan ihmisoikeussopimus, Helsinki 2000, s. 369.
I förslaget avser begränsningen av det rättsliga biträdets anmälningsplikt att beakta kravet i grundlagen och Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter att respektera biträdets och kundens förtroliga förhållande. Utskottet anser att detta krav också omfattar förundersökning i brottmål och andra faser som föregår en rättegång. Enligt denna tolkning bereder förslaget inga problem med tanke på grundlagen. Men det ser gärna att formuleringen i lagförslaget ytterligare preciseras på denna punkt.
Enligt 14 § 1 mom. utfärdas närmare bestämmelser genom förordning av statsrådet om vilka staters system för förhindrande och utredning av penningtvätt som uppfyller eller inte uppfyller de internationella kraven i de behöriga bestämmelserna i lagförslaget. I sak är det dock inte fråga om utövande av lagstiftande makt utan om att statsrådet genom beslut i allmänt sammanträde fastställer förteckningen eller förteckningarna över de stater som avses i lagen. Det är skäl att se över lagförslaget så att det stämmer överens med detta (jfr GrUU 15/2001 rd, s. 3/II och GrUU 17/2001 rd, s. 2/II).
Utskottet har ingenting att anmärka mot bemyndigandebestämmelsen i föreslagna 14 § 2 mom (GrUU 30/1997 rd, s. 2/I).
Grundlagsutskottet anför som sitt utlåtande
att lagförslagen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordnig.
Helsingfors den 17 december 2002
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var
utskottsråd Sami Manninen