Allmän motivering

Med stöd av lagen om ersättande av skördeskador (1214/2000), nedan kallad skördeskadelagen, kan ersättning betalas för skada som drabbat växande eller skördemogen gröda till följd av frost, hagel, störtregn, oväder, exceptionella översvämningar eller någon annan liknande, av odlaren oberoende onormalt stor växling i naturförhållandena. Ersättning kan också betalas för skador som till följd av exceptionella förhållanden har orsakats övervintrande växter och för skada som beror på att sådden omöjliggjorts av väta till följd av exceptionell översvämning eller osedvanligt rikliga regn.

Ersättning kan betalas till en odlare som har minst tre hektar odlad åker eller minst en halv hektar odlingsareal för trädgårdsväxter på friland. Lägenhetsbestämda skördeskador beräknas genom att värdet av skadeårets skörd dras av från värdet av brukningsenhetens normskörd av ersättningsgilla växter. Bestämmelser om bestämningsgrunderna för växtarternas priser per enhet och deras normskörd ingår i skördeskadelagen. Jordbrukarens självriskandel av skördeskadan är 30 procent av värdet av hela gårdens normskörd. I skördeskadeersättning betalar staten jordbrukaren en årligen fastställd procentandel av värdet av de skördeskador som överstiger självriskandelen.

Det belopp för skördeskador som ska ersättas av staten varierar och har under 2000-talet legat mellan 0,3 och 19,5 miljoner euro. Utskottet påpekar att skördeskadelagen är i kraft tills vidare, men att dess tillämpning är bunden till ändringar i EU-lagstiftningen om statligt stöd. De senaste ersättningarna på grundval av skördeskadelagen har godkänts genom kommissionens beslut SA.37035.

Enligt propositionsmotiven tecknar man i regel en försäkring mot skador på egendom. Det finns risk för att EU:s regler för statligt stöd inte kommer att tillåta att det nuvarande systemet fortsätter, utom under en övergångstid, framhåller utskottet. Dessutom har systemet för skördeskadeersättning åtminstone delvis förlorat sin betydelse till följd av de stödsystem som trädde i kraft när Finland blev medlem i EU. Skördeersättning har emellertid alltid kunnat betalas ut i normal ordning för arealer som odlats med iakttagande av god jordbrukarsed och där skördebärgningen omintetgjorts av skördeskada, förutsatt att odlaren skriftligt anmält skördeskadan till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen. Utskottet har också fått ett yttrande där det påtalas att det nuvarande förfarandet med ersättning för skördeskador gynnar gårdsbruksenheter med låga skördenivåer på bekostnad av enheter som har höga skördenivåer för att de lagt ner arbete och gjort investeringar för att nå dem.

Argumenten ovan talar för att slopa skördeskadesystemet. Utskottet konstaterar att det i Finland inte hittills allmänt funnits försäkringsprodukter som innehåller ett ersättningsskydd mot skador som avses i skördeskadelagen. För att försäkringsprodukter mot skördeskador ska utvecklas och komma ut på marknaden måste försäkringstagarna och försäkringsbolagen i tillräckligt god tid kunna förbereda sig för att skördeskador inte längre ersätts av statliga medel efter en viss övergångsperiod. En slutgräns för det nuvarande systemet ger aktörerna i försäkringsbranschen en tydlig signal och tidsram att ta fram nya riskhanteringsinstrument. Regeringen föreslår de facto att den nuvarande skördeskadelagen upphävs genom en särskild lag med ikraftträdande den 1 januari 2017. Samtidigt föreslås det att samma lag ändras så att den ännu kan tillämpas på skador som uppkommer under 2014 och 2015. Perioden på två år utgör därmed en övergångsperiod under vilken försäkringsbranschen kan ta fram nya produkter för att ersätta det nuvarande systemet. På grund av det administrativa förfarandet avseende skador som inträffar 2015 behöver lagen gälla också 2016. Utskottet noterar att regeringen inte ansett bestämmelserna om anslag i statsbudgeten vara nödvändiga i det här läget då tanken är att vi ska få ett helt nytt ersättningssystem.

Det är alltså meningen att vi ska få ett försäkringsbaserat system för skördeskadeersättningar som kan utnyttjas för att ersätta skador orsakade av exceptionella väderförhållanden och översvämningar. I anknytning till detta har frågan väckts om det kunde vara möjligt att bevilja stöd för att motivera människor att teckna försäkring. Det är angeläget, menar utskottet, att det nya försäkringsbaserade ersättningssystemet utformas i snabb takt och att besluten om ett eventuellt nytt stödsystem fattas i god tid innan det nuvarande systemet upphör. Utskottet konstaterar också att den höga skatten på försäkringspremie, 24 procent, höjer premierna och minskar därmed jordbrukets lönsamhet, vilket kan försvaga intresset bland jordbrukare att teckna en skördeskadeförsäkring. Utskottet förutsätter att det med det snaraste görs en utredning om möjligheterna att undgå skatt på försäkringspremie eller att få skatteåterbäring i det nya systemet. (Utskottets förslag till uttalande)

Som det framgår av motiven kommer lagen om ersättande av skador som förorsakats av exceptionella översvämningar (284/1983) att upphöra att gälla den 1 januari 2014. Samtidigt träder en lagändring i kraft genom vilken vissa bestämmelser om skador på jordbruket flyttas över från den lagen till skördeskadelagen. Enligt propositionen kommer ersättningen för översvämningsskador att följa kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse inom sektorn för produktion av jordbruksprodukter.

Förslaget till lag om administrering av ersättandet av skador som orsakats av exceptionella översvämningar har inga självständiga statsfinansiella konsekvenser. Lagen behövs endast för att föreskriva om bemyndiganden att utfärda förordning om ersättande av skador som uppkommit innan lagstiftningen upphävs. Kommissionens gruppundantagsförordning för produktion av jordbruksprodukter, kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse inom sektorn för produktion av jordbruksprodukter och kommissionens ändringar i fråga om riktlinjerna för statligt stöd, som alla är föremål för översyn i EU, kan få konsekvenser för den föreslagna lagen. Som det ser ut nu kommer ändringarna att preciseras före årets slut. Utskottet föreslår nedan i detaljmotiven en ändring i lagen på denna punkt.

Utskottet understryker att lantbruksföretagarna behöver få allsidig, riklig information för att kunna bereda sig på ändringar på lämpligt sätt.

Sammantaget anser utskottet propositionen vara behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande kommentarer och ändringsförslag.