Allmän motivering
Med stöd av lagen om ersättande av skördeskador
(1214/2000), nedan kallad skördeskadelagen, kan
ersättning betalas för skada som drabbat växande
eller skördemogen gröda till följd av
frost, hagel, störtregn, oväder, exceptionella översvämningar
eller någon annan liknande, av odlaren oberoende onormalt
stor växling i naturförhållandena. Ersättning
kan också betalas för skador som till följd
av exceptionella förhållanden har orsakats övervintrande
växter och för skada som beror på att
sådden omöjliggjorts av väta till följd
av exceptionell översvämning eller osedvanligt
rikliga regn.
Ersättning kan betalas till en odlare som har minst
tre hektar odlad åker eller minst en halv hektar odlingsareal
för trädgårdsväxter på friland.
Lägenhetsbestämda skördeskador beräknas
genom att värdet av skadeårets skörd
dras av från värdet av brukningsenhetens normskörd
av ersättningsgilla växter. Bestämmelser
om bestämningsgrunderna för växtarternas
priser per enhet och deras normskörd ingår i skördeskadelagen.
Jordbrukarens självriskandel av skördeskadan är
30 procent av värdet av hela gårdens normskörd.
I skördeskadeersättning betalar staten jordbrukaren
en årligen fastställd procentandel av värdet
av de skördeskador som överstiger självriskandelen.
Det belopp för skördeskador som ska ersättas av
staten varierar och har under 2000-talet legat mellan 0,3 och 19,5
miljoner euro. Utskottet påpekar att skördeskadelagen är
i kraft tills vidare, men att dess tillämpning är
bunden till ändringar i EU-lagstiftningen om statligt stöd.
De senaste ersättningarna på grundval av skördeskadelagen
har godkänts genom kommissionens beslut SA.37035.
Enligt propositionsmotiven tecknar man i regel en försäkring
mot skador på egendom. Det finns risk för att
EU:s regler för statligt stöd inte kommer att
tillåta att det nuvarande systemet fortsätter,
utom under en övergångstid, framhåller
utskottet. Dessutom har systemet för skördeskadeersättning åtminstone
delvis förlorat sin betydelse till följd av de
stödsystem som trädde i kraft när Finland
blev medlem i EU. Skördeersättning har emellertid
alltid kunnat betalas ut i normal ordning för arealer som
odlats med iakttagande av god jordbrukarsed och där skördebärgningen
omintetgjorts av skördeskada, förutsatt att odlaren
skriftligt anmält skördeskadan till landsbygdsnäringsmyndigheten
i den kommun där gårdsbruksenheten är
belägen. Utskottet har också fått ett
yttrande där det påtalas att det nuvarande förfarandet
med ersättning för skördeskador gynnar
gårdsbruksenheter med låga skördenivåer
på bekostnad av enheter som har höga skördenivåer
för att de lagt ner arbete och gjort investeringar för
att nå dem.
Argumenten ovan talar för att slopa skördeskadesystemet.
Utskottet konstaterar att det i Finland inte hittills allmänt
funnits försäkringsprodukter som innehåller
ett ersättningsskydd mot skador som avses i skördeskadelagen.
För att försäkringsprodukter mot skördeskador
ska utvecklas och komma ut på marknaden måste försäkringstagarna
och försäkringsbolagen i tillräckligt
god tid kunna förbereda sig för att skördeskador
inte längre ersätts av statliga medel efter en
viss övergångsperiod. En slutgräns för
det nuvarande systemet ger aktörerna i försäkringsbranschen
en tydlig signal och tidsram att ta fram nya riskhanteringsinstrument.
Regeringen föreslår de facto att den nuvarande
skördeskadelagen upphävs genom en särskild
lag med ikraftträdande den 1 januari 2017. Samtidigt föreslås
det att samma lag ändras så att den ännu kan
tillämpas på skador som uppkommer under 2014 och
2015. Perioden på två år utgör
därmed en övergångsperiod under vilken
försäkringsbranschen kan ta fram nya produkter
för att ersätta det nuvarande systemet. På grund
av det administrativa förfarandet avseende skador som inträffar
2015 behöver lagen gälla också 2016. Utskottet
noterar att regeringen inte ansett bestämmelserna om anslag
i statsbudgeten vara nödvändiga i det här
läget då tanken är att vi ska få ett
helt nytt ersättningssystem.
Det är alltså meningen att vi ska få ett
försäkringsbaserat system för skördeskadeersättningar som
kan utnyttjas för att ersätta skador orsakade av
exceptionella väderförhållanden och översvämningar.
I anknytning till detta har frågan väckts om det
kunde vara möjligt att bevilja stöd för
att motivera människor att teckna försäkring.
Det är angeläget, menar utskottet, att det nya
försäkringsbaserade ersättningssystemet
utformas i snabb takt och att besluten om ett eventuellt nytt stödsystem
fattas i god tid innan det nuvarande systemet upphör. Utskottet
konstaterar också att den höga skatten på försäkringspremie,
24 procent, höjer premierna och minskar därmed
jordbrukets lönsamhet, vilket kan försvaga intresset
bland jordbrukare att teckna en skördeskadeförsäkring.
Utskottet förutsätter att det med det snaraste
görs en utredning om möjligheterna att undgå skatt
på försäkringspremie eller att få skatteåterbäring
i det nya systemet. (Utskottets förslag till uttalande)
Som det framgår av motiven kommer lagen om ersättande
av skador som förorsakats av exceptionella översvämningar
(284/1983) att upphöra att gälla den
1 januari 2014. Samtidigt träder en lagändring
i kraft genom vilken vissa bestämmelser om skador på jordbruket
flyttas över från den lagen till skördeskadelagen.
Enligt propositionen kommer ersättningen för översvämningsskador
att följa kommissionens förordning om stöd
av mindre betydelse inom sektorn för produktion av jordbruksprodukter.
Förslaget till lag om administrering av ersättandet
av skador som orsakats av exceptionella översvämningar
har inga självständiga statsfinansiella konsekvenser.
Lagen behövs endast för att föreskriva
om bemyndiganden att utfärda förordning om ersättande
av skador som uppkommit innan lagstiftningen upphävs. Kommissionens
gruppundantagsförordning för produktion av jordbruksprodukter,
kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse
inom sektorn för produktion av jordbruksprodukter och kommissionens ändringar
i fråga om riktlinjerna för statligt stöd,
som alla är föremål för översyn
i EU, kan få konsekvenser för den föreslagna
lagen. Som det ser ut nu kommer ändringarna att preciseras
före årets slut. Utskottet föreslår
nedan i detaljmotiven en ändring i lagen på denna punkt.
Utskottet understryker att lantbruksföretagarna behöver
få allsidig, riklig information för att kunna
bereda sig på ändringar på lämpligt
sätt.
Sammantaget anser utskottet propositionen vara behövlig
och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslagen,
men med följande kommentarer och ändringsförslag.
Detaljmotivering
1. Lag om ändring av lagen om ersättande
av skördeskador
Ikraftträdandebestämmelsen.
Utskottet föreslår en precisering av 2 mom.
2. Lag om upphävande av lagen om ersättande
av skördeskador
Ikraftträdandebestämmelsen.
Utskottet föreslår att 2 mom. tydliggörs.
3. Lag om administrering av ersättandet av skador
som orsakats av exceptionella översvämningar
2 §. Stöd av mindre betydelse.
Med hänvisning till kommentarerna under de allmänna
motiven föreslår utskottet att första
meningen i paragrafen ändras så att hänvisningsbestämmelsen,
som utgör basnorm för paragrafens andra mening, blir
noga avgränsad och nämner specifika kommissionsrättsakter.