Allmän motivering

De nuvarande bestämmelserna om disciplinära medel och tillrättavisningar i lagen om grundläggande utbildning ger möjlighet att ingripa mot störningar i arbetsron. De befintliga medlen räcker dock inte till och bestämmelserna om dem är inte tillräckligt noggrant avgränsade. Det innebär att legalitetsprincipen och likställighetsprincipen inte uppfylls på samma sätt i alla skolor. De föreslagna ändringarna är därför viktiga, liksom målsättningen att arbetsron i skolorna ska förbättras genom att ändra och utveckla olika arbetsformer. Ändringarna förutsätter att alla som arbetar i skolvärlden har respekt för eleven; ändringarna har också en anda som pekar i denna riktning. Ändringarna ger skolorna och lärarna nya medel för att upprätthålla arbetsron i den grundläggande utbildningen, gymnasierna och yrkesläroanstalterna. Enligt utskottet har de föreslagna bestämmelserna också en förebyggande verkan och höjder elevernas och de studerandes välfärd och känsla av säkerhet. Ändringarna i fråga om delaktighet stärker å sin sida arbetsron och demokratifostran i skolorna och läroinrättningarna.

Utskottet välkomnar det pedagogiska greppet i förslagen. Det visas bland annat av att det i lagen om grundläggande utbildning införs en ny ingripande metod, fostrande samtal, som redan används i en stor del av skolorna i någon form. Samtalet är ett viktigt pedagogiskt medel att på ett konstruktivt sätt ingripa i störande eller olämpligt uppförande hos en elev. Fostrande samtal blir det primära sättet att på ett konstruktivt sätt ingripa i klandervärt uppförande. Också kvarsittningen utvecklas så att elevens fostringsmässiga behov beaktas bättre.

Med åtgärder som stödjer utvecklingen och inlärningen och som vidtas tillräckligt tidigt kan man vanligtvis hjälpa på ett flexiblare sätt och vid en bättre tidpunkt. På längre sikt är det även ekonomiskt sett effektivare. En starkare satsning på de pedagogiska metoder som avses i propositionen kan därmed även medföra kostnadsbesparingar eftersom det minskar behovet av bl.a. upprepade kvarsittningar och grövre disciplinära straff.

Klargörande är också de ändringar som görs i lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen, lagen om yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning i syfte att ge lärarna och rektorn befogenheter att omhänderta föremål och ämnen som används för trakasseri eller som är farliga samt att granska elevens eller studerandens saker. Utskottet menar dock att dessa medel endast bör utnyttjas i undantagsfall och när inget annat hjälper för att stävja ett oönskat beteende och trygga säkerheten. Den här uppfattningen får också stöd i grundlagsutskottets ställningstagande. Med hjälp av de föreslagna bestämmelserna kan man vid behov ingripa mot beteenden som äventyrar säkerheten och stör inlärningen, när skolornas och läroinrättningarnas andra medel inte längre räcker till. De nya sätten att ingripa kan fungera förebyggande, men tyvärr uppstår det i skolvardagen också svåra situationer som måste lösas.

Bestämmelser om deltagande.

Enligt propositionen ska det vara obligatoriskt med elevkårer i den grundläggande utbildningen. Därtill preciseras elevernas och studerandenas rätt och samtidigt undervisnings- och utbildningsanordnarnas skyldighet att utveckla delaktigheten i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen. Utskottet välkomnar varmt förslaget om att förbättra elevernas deltagande i skolans vardag. Propositionen syftar till att stärka barnens och de ungas rätt att i den mån deras ålder och utvecklingsnivå tillåter påverka beslut som gäller dem själva. Det är också bra att deltagandet inte ska begränsas till elevkårens styrelse utan att man i ändringen betonar att alla elever ska vara delaktiga. Elevernas delaktighet och inflytande stärks också genom att föräldrar och vårdnadshavare engageras mera i verksamheten. Lagförslaget förpliktar också till att ta reda på elevernas åsikter.

Skolorna måste också i praktiken bygga upp en kultur där man i högre grad än i dag informerar barnen och vårdnadshavarna om frågor som rör skolan. Det är av högsta vikt att det finns ett starkt förtroende mellan de anställda och eleverna/de studerande. Skolans eller läroinrättningens personal arbetar inte alltid på ett sätt som ter sig genomskinligt för eleverna. Eleverna känner inte heller till de olika yrkesgruppernas arbetsbeskrivningar och roller eller vad yrkespersonerna kan göra för dem. Skolungdomarna är dessutom ofta omedvetna om sina egna rättigheter, vilket i värsta fall kan tillspetsa hotfulla situationer ytterligare. Därför är det viktigt att stärka elevernas, de studerandes och även föräldrarnas deltagande i planeringen av hur arbetsron kan förbättras och av skolans ordningsstadga. Genom att delta i beredningen av frågor som berör dem själva lär sig barnen och de unga också bättre förstå var det till exempel behövs ordningsregler. Redan detta bidrar till att förbättra klimatet och därmed även arbetsron.

Utskottet betonar att de studerande måste uppmuntras att delta i utvecklingen av säkerheten. Härigenom kan man undvika att det uppstår motsättningar mellan å ena sidan personalen och å andra sidan eleverna eller de studerande. Utöver att elevkårerna involveras i utvecklingen av ordningsreglerna är det bra att tillsammans med de unga gå igenom och bearbeta konflikter i vardagen som ibland kan tillspetsas och eskalera på ett okontrollerbart sätt. De unga måste engageras i diskussionerna om hur en trygg skola ser ut och hur man kan skapa en socialt trygg studiemiljö. När det råder förtroende och samförstånd mellan studerande och personal uppstår en känsla av säkerhet.

En faktor som också kan ha en förebyggande effekt är att det i förslaget till ändring av lagen om grundläggande utbildning uttryckligen hänvisar till skadeståndslagen; det skapar ökad tydlighet i fråga om vandalism och skadegörelse i skolan. I propositionen föreslås att läraren för att nå vissa pedagogiska mål ska ha rätt att ålägga en elev att städa upp sådan oreda som han eller hon orsakat. Eleven märker då att påföljden har en direkt koppling till gärningen. Enligt förslaget kan en elev som man med säkerhet vet att är skyldig av pedagogiska skäl åläggas att rengöra eller ordna upp skolans egendom eller lokaler som eleven avsiktligt eller av oaktsamhet smutsat ned eller skapat oreda i.

Bestämmelser om kvarsittning.

Enligt 36 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning kan en elev som stör undervisningen eller i övrigt bryter mot ordningen i skolan eller gör sig skyldig till fusk ges högst två timmars kvarsittning eller en skriftlig varning. Om förseelsen är allvarlig eller om en elev fortsätter att uppföra sig olämpligt på ovan avsett sätt efter att ha fått kvarsittning eller en skriftlig varning, kan eleven enligt den gällande bestämmelsen avstängas för högst tre månader.

Kvarsittning är den vanligaste åtgärden för tillrättavisning i den grundläggande utbildningen. Även om det har ifrågasatts om kvarsittning är meningsfullt eller effektivt har åtgärden fortfarande den önskade tillrättandevisande verkan på enskilda elever i många situationer. Kvarsittning har också en allmänt förebyggande effekt.

Det är viktigt att kvarsittningen utvecklas så att elevens fostringsmässiga behov beaktas bättre. I skolorna har man enligt propositionen redan tagit fram och använt alternativa eller parallella förfaranden för kvarsittningen. För dessa förfaranden finns dock inte bestämmelser eller andra riksomfattande normer eller anvisningar. Det är därför ändamålsenligt att bestämma om saken på lagnivå.

I 22 § i lagen om grundläggande utbildning finns bestämmelser om elevbedömning. Enligt bestämmelsen ska elevernas inlärning, arbete och uppförande bedömas mångsidigt. I anslutning till detta har utskottet diskuterat det faktum att en elev vid utgången av läsåret kan ålagd kvarsittning som inte avklarats. Utskottet konstaterar att kvarsittning inte ingår i läroplikten. Endast om studieresultaten och målen för undervisningen inte nås kan eleven nekas att flytta upp till följande klass eller förvägras avgångsbetyg. Den som fullgjort den grundläggande utbildningens lärokurs får ett avgångsbetyg. En anteckning om icke fullgjord kvarsittning i detta betyg kan ses som alltför stämplande och enbart vara ägnat att ytterligare öka risken för att dessa ungdomar marginaliseras. Å andra sidan skulle en sådan anteckning göra kvarsittningen effektivare som disciplinär metod. Utskottet anser att en anteckning om icke fullgjord kvarsittning bör införas i läsårsbetygen. Utbildningsstyrelsen uppmanas vidta de åtgärder denna ändring förutsätter.

Ordningsregler.

Enligt de gällande bestämmelserna ska utbildningsanordnaren godkänna en ordningsstadga eller utfärda andra ordningsbestämmelser som ska tillämpas i skolan och på andra platser där undervisning ordnas i avsikt att främja den interna ordningen i skolan, ostörda studier samt tryggheten och trivseln i skolsamfundet. Ordningsreglerna kan alltså variera beroende på kommun och utbildningsanordnare.

Utskottet har bl.a. diskuterat hur skolorna ska förhålla sig till att eleverna tar med sig exempelvis energidrycker till skolan. Utskottet konstaterar dock att det inte går att reglera frågan om olika drycker genom lagstiftning. Vidare har utskottet diskuterat om mobiltelefoner och annan mobil utrustning ska få användas och vara påslagna under lektionerna och skoldagen. Utskottet anser att det i skolorna ordningsstadga bör fastställas att dessa apparater bör vara avslagna, såvida de inte används som redskap i den aktuella lärotimmens undervisning. Med hänsyn till kravet på likabehandling och rättsskydd är det viktigt att skolorna i landet har så enhetliga regler och enhetlig praxis som möjligt i dessa frågor. Eftersom ordningsstadgorna i praktiken varierar stort mellan olika kommuner och skolor måste Utbildningsstyrelsen omedelbart börja bereda en vägledande mall för ordningsregler.

Utskottet menar att lärarutbildning och i synnerhet fortbildningen måste ta upp hur lärarna i praktiken ska förfara i konkreta situationer som förutsätter de åtgärder som avses i denna lagstiftning, till exempel användningen av maktmedel.

Undervisning för en elev inom den specialiserade sjukvården.

Det är välkommet att bestämmelserna om undervisningen av sjuka barn i lagen om grundläggande utbildning ses över. Den nya 4 a § tryggar möjligheterna för läropliktiga barn och unga i den specialiserade sjukvårdens öppna vård att oberoende av hemort och sjukdom delta i sjukhusundervisning när de stödåtgärder som elevens egen skola kan erbjuda inte räcker till för att ordna undervisningen för eleven. Propositionen förtydligar också förfarandet i samband med stödåtgärderna och skyldigheten till samarbete med den egna skolan när det gäller att flexibelt ordna så att de elever som behöver det får barn- och ungdomspsykiatrisk, neurologisk eller somatisk vård och därefter lika smidigt kan återvända till skolan. Det säkerställer att eleven kan återvända till den tidigare undervisningsformen genast när det bedöms att elevens tillstånd och krafter räcker till för det. Härigenom undviker man att eleven institutionaliseras och stöder elevens rehabilitering och att han eller hon utvecklas normalt för sin ålder.