Allmän motivering

Allmänt.

Kulturutskottet välkomnar att regeringen genom propositionen vill sammanföra de för närvarande spridda bestämmelserna om elev- och studerandevård i en ny lag om elev- och studerandevård (elevhälsolagen). Utskottet instämmer i regeringens ståndpunkt att en enhetlig elevhälsolag stärker barnens och ungas jämställdhet och ger dem jämlika möjligheter att gå i skola och studera. Utskottet välkomnar också förslagen till att förbättra ställningen för studerande på andra stadiet genom utökade möjligheter för dem att få tillgång till psykolog- och kuratorstjänster inom elevhälsan som tillhandahålls av den kommun där läroanstalten är placerad.

Det är enligt utskottet nödvändigt att skolhälsovårds-, skolpsykolog- och skolkuratortjänster finns att tillgå vid läroanstalterna för att servicen ska finnas nära eleverna som därmed når den lätt och snabbt. Att trygga tillräckliga personalresurser för elevvård är en central fråga med avseende på reformens funktionalitet.

Sammantaget anser utskottet propositionen vara behövlig och angelägen. Det tillstyrker lagförslagen, men med följande kommentarer och ändringsförslag.

Elevvård enligt propositionen.

Vid bedömningen av propositionen måste utgångspunkten ligga i hur den föreslagna elevhälsolagen förhåller sig till de grundläggande lagarna om undervisning, exempelvis lagen om grundläggande utbildning. I den föreslagna elevhälsolagen anges vad som enligt förslaget är en samlad elevhälsa 3 §. Den föreslagna lagen inverkar inte på de rättigheter och skyldigheter eleven har enligt lagen om grundläggande utbildning att delta i undervisningen. Skoldisciplinen och allmänt och intensifierat stöd till eleverna och de beslut som hänför sig dessa åtgärder och det yrkesövergripande samarbetet är en del av undervisningen och ingår alltså inte i den frivilliga och individuellt inriktade elevhälsan. När eleverna får intensifierat stöd iakttas bestämmelserna i lagen om grundläggande utbildning.

Utskottet noterar i första hand propositionens mål att överföra tyngdpunkten i elevhälsan från dagens problemcentrering i riktning mot ett mera förebyggande förhållningssätt. Genom en generell elevhälsa ska man stödja hela skolsamfundet. Den elevhälsa som avses ska preciseras i den av utbildningsanordnaren godkända läroplanen och i praktiken genom den service som psykologer och kuratorer tillsammans med skol- och studerandehälsovård erbjuder.

I regeringspropositionen betonas det mångsektoriella, planmässiga samarbetet mellan de olika aktörerna inom elevhälsan och de studerande och deras vårdnadshavare, och vid behov även andra samarbetsparter. Det är viktigt att komma ihåg elevhälsans särprägel, som baserar sig på frivillighet och den intensiva inbördes dialogen mellan den studerande och läroanstalten. Frivillighet och dialog skapar förutsättningar för det tidiga ingripande och de förebyggande insatser som är syftet med elevhälsan. Ett uttryck för elevhälsans särprägel är också att den som handledande och stödjande verksamhet är en så kallad reell förvaltningsåtgärd och inte innefattar överklagbara förvaltningbeslut. Därför innehåller propositionen inte heller någon bestämmelse om ändringssökande. Med avseende på uppfyllelsen av målen för elevhälsan understryker kulturutskottet också ett smidigt samarbete och ett friktionslöst utbyte av information med andra sektorer, som ungdomsväsendet och barnskyddet, men också med polisen.

Kulturutskottet understryker utvecklandet av en generellt inriktad elevhälsa grundad på aktionssätt och modeller som stöder sig på omfattande forskningsresultat. Dessa aktionssätt och modeller ska enligt undersökningar har positiva effekter på samhörigheten i skolorna eller på att stärka elevernas resurser och öka lärarnas kompetens.

Utskottet konstaterar att en individuell elevhälsa har prioriterats vid sakkunnigutfrågningarna. I den presenterade reformen vill man dels betona och dels avgränsa de individuella elevhälsoåtgärderna från skolans övriga verksamhet. Enligt en utredning kan man ställvis i dagens stora grupper för elevhälsa behandla mycket olika typer av ärenden som anknyter till undervisning och anordnande av utbildning, varav endast en liten del direkt gäller en enskild studerande. Grupperna behandlar bland annat regelmässigt frågor av arbetshandledningstyp, frågor om disciplin och arbetsro och beredning av administrativa beslut.

Regeringspropositionen grundar sig främst på principen att en individuell elevvård alltid ska ske med studerandens och vid behov vårdnadshavarens samtycke. Detta är mycket viktigt, eftersom dataskyddet, som hänför sig till skyddet av privatlivet, kräver att behandlingen av sekretessbelagda uppgifter i varje enskilt ärende ska följa gällande dataskyddsnormer. I fortsättningen måste också aktörerna vid läroanstalterna bli mera medvetna om de allmänna och specifika nivåerna av dataskydd som gäller.

Kulturutskottet instämmer i det som konstateras i social- och hälsovårdsutskottets utlåtande (ShUU 16/2013 rd), nämligen att en förutsättning för att en elevhälsa på frivillig basis ska ha framgång, är att den tillfredsställer såväl ett allmänt som den enskildes krav på konfidentialitet. Inom social- och hälsovården utgör konfidentialiteten och integritetsskyddet den etiska grunden och är avgörande för en framgångsrik verksamhet. Det gäller enligt social- och hälsovårsutskottets utlåtande också de uppgifter inom den individuellt inriktade elevhälsan där tjänsterna i hög grad produceras av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

Kulturutskottet konstaterar att rätten att få information är en central fråga när en enskild studerandes situation behandlas i den sektorsövergripande arbetsgrupp som avses i 14 § 4 mom. i förslaget till elevhälsolag. För att arbetet ska lyckas är det av yttersta vikt att medlemmarna i den grupp som med elevens samtycke sätts ihop i enlighet med 23 § 2 mom. i lagförslaget får och får lämna ut sådana uppgifter som är nödvändiga för att individuellt inriktade insatser från elevhälsan ska kunna ordnas och genomföras till varandra. Uppgifterna ska också få lämnas ut till den myndighet som ansvarar för elevhälsan. Enligt kulturutskottets bedömning har tonvikten i diskussionen om propositionen i alltför hög grad legat på arbetet i den sektorsövergripande expertgruppen för den individuellt inriktade elevhälsan. När det gäller elevhälsa är det centrala ändå den individuellt inriktade, förebyggande elevhälsan där samtliga av skolans aktörer deltar, liksom det arbete som skolpsykolog, kurator och experter på skolhälsovård utför tillsammans med eleven.

För tydlighetens skull understyrker kulturutskottet att de särskilda bestämmelser om skydd för privatlivet som föreslås bli intagna i lagen om elev- och studerandevård inte påverkar utbildningsanordnarens rätt enligt lagen om grundläggande utbildning att få för utbildningen oundgängliga uppgifter.

I detaljmotiven behandlar kulturutskottet närmare den studerandes, lärarens och rektorns möjligheter att delta i den sektorsövergripande styrgruppens arbete.

Anordnandet av elevhälsan i kommunerna.

I 9 § i elevhälsolagen föreslås bestämmelser om olika aktörers ansvar för att elevhälsan genomförs. Enligt 1 mom. svarar utbildningsanordnaren för att verksamheten för elevhälsan i enlighet med en läroplan genomförs. Utbildningsanordnaren ska anordna elevhälsan i samarbete med de myndigheter inom undervisningsväsendet och social- och hälsovårdsväsendet som ansvarar för elevhälsotjänsterna så att elevhälsan bildar en fungerande och sammanhängande helhet.

Enligt propositionen är det social- och hälsovårdsväsendet som i de flesta kommuner ansvarar för att anordna servicen. Avsikten med lagförslaget är ändå inte att ändra den praxis enligt vilken i synnerhet de största kommunerna har ordnat sin kuratorsverksamhet inom ramen för undervisnings- eller kulturväsendet. Det ska vara möjligt att fortsätta på det sättet.

Elevhälsolagen kommer inte heller att ändra på skyldigheten enligt hälso- och sjukvårdslagen att ordna skol- och studerandehälsovård. I propositionen föreslås att utbildningsanordnaren ska anordna elevhälsan i samarbete med de myndigheter inom undervisningsväsendet och social- och hälsovårdsväsendet som ansvarar för elevhälsotjänsterna.

I samband med hörandet av sakkunniga har oron för hur ansvaret för att anordna kurators- och psykologtjänster inom elevhälsan ska förverkligas i praktiken och hur reformen påverkar elevernas och de studerandes faktiska möjligheter att få tillräckliga tjänster tillräckligt snabbt. Det finns en risk för att i synnerhet skolpsykologstjänsterna koncentreras till ett ställe långt från skolor och elever på ett sådant sätt att psykologernas arbetsinsats vid behov också kan användas för att betjäna andra klienter. Utskottet understryker att problemet just nu är tjänsternas otillräcklighet och skillnaderna i servicenivå mellan å ena sidan regionerna och å andra sidan kommunerna.

Kulturutskottet understryker att varje enhet inom förskoleundervisning, skola och läroanstalt enligt propositionen ska ha tillgång till en psykolog eller motsvarande kurator inom elevhälsan. Utskottet ser det som nödvändigt att de viktiga aktörerna inom elevhälsan, skolkuratorerna, skolpsykologerna och skolhälsovårdspersonalen är verksamma i skolorna. Utskottet understöder förslaget att eleverna och de studerandena ska kunna komma till en psykolog, kurator eller hälsovårdare inom en viss föreskriven tid. Det är absolut nödvändigt att de här centrala aktörerna är en permanent del av skolsamfundet. Praxis får inte leda till att t.ex. psykologtjänsterna ges i skolan enligt en jourprincip.

Personuppgiftslagen, förordningen om patientjournaler samt lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården ställer stora krav på den registeransvarige för register som innehåller känsliga personuppgifter. De gäller bland annat informationsskydd och informationssäkerhet i fråga om patientuppgifter, underhåll av användar- och överlåtelseloggar och aktiv loggövervakning. Den registeransvarige ska också styra personalen att göra de registreringar som förordningen om patientjournaler kräver när det gäller informationssäkerhet, Lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården gäller alla elektroniskt lagrade patientuppgifter, även sådana som psykologer satt upp. De ska senast den 1 september lagras i Nationella hälsoarkivet (KanTa) som i framtiden ska innehålla alla elektroniska patientjournaler.

Kulturutskottet betonar kommunernas beslutsrätt när det gäller frågan om förvaltning för skolpsykologerna. För närvarande varierar praxis från en kommun till en annan så att det finns skolpsykologer både inom undervisningsväsendet och hälsovårdsväsendet. Utskottet konstaterar att det går att ordna med psykologtjänster i skolorna exempelvis så att hälsovårdsväsendet ordnar tjänsterna genom att köpa den av undervisningsväsendet, som i sin tur producerar dem. Utskottet ser det också som en möjlighet att hälsovårdsväsendet skulle ta hand om uppdraget som registeransvarig när det gäller skolpsykologerna trots att utbildningsväsendet ansvarar för att avlöna dem och också i andra avseenden axlar arbetsgivaransvaret. Kulturutskottet finner det inte lämpligt att elevhälsolagen uppställer hinder i detta avseende för kommunernas beslutsrätt, under förutsättning att man vid anordnandet av funktionerna också beaktar de ovan nämnda bestämmelserna som gäller informationsskydd och -säkerhet för patientjournaler och -register. Utskottet föreslår en paragrafändring i lagförslag 1 med anledning av detta.

Enligt gällande lagstiftning är utbildningsanordnaren i privata skolor och statliga grundskolor skyldiga att ordna kurators- och psykologtjänster. Utbildningsanordnarna betalar tjänsterna med de hemkommunsersättningar som de får. Om de privata skolorna och de statliga grundskolorna överförs till att omfattas av kommunala psykolog- och kuratorstjänster krävs det enligt propositionen ändringar i det gällande systemet för hemkommunsersättningar.

De sakkunniga som utskottet har hört har varit särskilt oroade över hur kostnaderna fördelas mellan den kommun som ordnar utbildningen och den studerandes hemkommun. Utskottet konstaterar att regeringen i lagförslag 8 om lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) föreslår en ändring som möjliggör fakturering kommunerna emellan i situationer där en kommun har ordnat psykolog- och kuratorstjänster för elever eller studerande från en annan kommun. På detta sätt säkerställer man enligt utskottets bedömning att de kommuner som får ta emot ett stort antal studerande från andra kommuner inte försätts i en oskälig situation.

Av propositionen framgår det att när de ekonomiska konsekvenserna har beräknats har man utgått från att elever inom den grundläggande utbildningen redan nu har rätt till tillräckliga psykolog- och kuratorstjänster. När man räknat över utgifterna har man därför inte beaktat att vissa kommuner de facto inte har erbjudit tillräckliga sådana tjänster. Enligt propositionen ska de kalkylerade kostnaderna för kommunerna ersättas upp till 50 procent. Kulturutskottet är bekymrat över den framtida nivån på elev- och studerandehälsovårdens tjänster i synnerhet i kommuner där servicenivån redan nu har varit för låg i förhållande till behovet och som därmed drabbas hårdare av de krav på servicenivå som propositionen nu ställer.

Utskottet understryker särskilt att det i framtiden måste utbildas tillräckligt många personer som uppfyller de preciserade behörighetsvillkoren för skolkuratorer. Utskottet påpekar att prevention och tidigt ingripande rentav kan vara av avgörande betydelse för en ung människas framtid och anser det därför synnerligen viktigt med en omfattande uppföljning av reformens effekter på den faktiska effektiviseringen av elevhälsan, hur tillgången till tjänster utvecklas och verksamheten resurseras.

Utskottet föreslår att ett uttalande godkänns. (Utskottets förslag till uttalande).