Allmän motivering
Sammantaget sett anser utskottet att propositionen behövs
och fyller sitt syfte. Ändringarna är en etapp
i projektet Webbtjänsten för lärande och
bidrar till att förenkla ansökan till utbildning.
Webbtjänsten för lärande genomförs
inom programmet för att påskynda elektronisk ärendehantering
och demokrati (SADe), som samordnas av finansministeriet. Webbtjänsten
ska innehålla ett elektroniskt bildningscenter i enlighet med
regeringsprogrammet. Där ska individer i framtiden kunna
finna all service utbildningsanordnarna erbjuder från förskoleundervisning
till vuxen- och påbyggnadsutbildning. Utskottet tillstyrker
lagförslagen, men med följande kommentarer och ändringsförslag.
Ett centralt inslag i propositionen är det individuella
studentnummer som en person får när uppgifter
om hen förs in första gången i Webbtjänsten
för lärande. Studentnumret kommer enligt propositionen
att beröra en stor personkrets. Inledningsvis kommer numret
att användas för att identifiera personen i de
antagningsregister som hör till webbtjänsten.
I framtiden kommer studentnumret att ha en viktig roll i insamlingen av
uppgifter, eftersom alla uppgifter om en persons studiehistoria
kommer att lagras på ett och samma ställe i och
med registret för verifierat kunnande. Införandet
av ett studentnummer bidrar på ett bra sätt till
den pågående utvecklingen i fråga om
informationssystem. För att informationsinnehållet
i antagningsregistret ska bli enhetligt måste man försäkra
sig om att it- och utbildningsadministrationerna genomgående
använder och förstår begreppen på samma
sätt.Enligt propositionen kommer de sökande att
få ett studentnummer som det förs uppgifter om
i antagningsregistret gällande utbildning som börjar i
januari 2014 och senare. Vid högskolorna är det
tänkt att studentnummer ska tas i bruk i samband med gemensam
ansökan hösten 2014 till utbildningar som börjar
våren 2015. I början kommer studentnumret att
registreras parallellt med universitetens egna studerandenummer.
Det betyder överlappningar, åtminstone än
så länge. I praktiken kunde högskolorna
senare ersätta de interna studerandenumren med studentnummer om
de så önskar, konstaterar utskottet.
Även studentorganisationerna använder i stor utsträckning
läroanstaltsspecifika studerandenummer i sina medlemsregister,
och läroanstalterna använder numren i sina stödtjänstfunktioner,
exempelvis i it-användaradministrationen och identitetshanteringen
och biblioteksservicen. Utskottet understryker att introduktionen
av studentnummer bör planeras och utvecklas i nära samråd även
med studentorganisationerna.
Målet på sikt är att i informationsöverföringen
allt mer börja använda studentnummer i stället
för personbeteckning. Men just nu är det svårt att
avgöra om personbeteckningen helt kan frångås.
Personbeteckningen behövs i varje händelse för
att identifiera personen när uppgifter om hen första
gången förs in i registret, alltså när hen ännu
inte fått ett studentnummer.
Under ärendebehandlingen föreslogs det att antagningsregistrets ändamål
ska utvidgas bl.a. till uppföljning av ungdomsgarantin,
så att uppgifter samlas in även om dem som slutfört
den grundläggande utbildningen men inte deltagit i ansökan
som noteras i registret. Enligt propositionsmotiven (s. 10) är
det inte motiverat att i det här sammanhanget utvidga registrets ändamål, men
att en sådan utvidgning bör undersökas
senare. Det här måste enligt utskottet beaktas
i framtida ändringar i lagen om antagningsregistret.
Utskottet har uppmärksammats på att uppgifterna
i antagningsregistret ska förvaras i fem år efter
att beslutet om antagning fattades. De här uppgifterna
används explicit i anknytning till antagning, konstaterar
utskottet. Men det är ändå viktigt att
undersöka om förvaringstiden på fem år är
tillräcklig eller om den behöver förlängas.
Enligt information till utskottet planerar man ordna gemensam
ansökan och särskild ansökan så att
ansökan till förberedande utbildning efter den
grundläggande utbildningen ordnas först sedan
de antagna i gemensam ansökan offentliggjorts. Regeringens
ambition har varit att ungdomar primärt ska söka
till utbildning som leder till examen. Utskottet anser emellertid
att man i det nya ansökningsförfarandet bör
ta hänsyn till att de studerande måste ha lika
möjligheter att fatta ett lämpligt utbildningsval
med hänsyn bl.a. till att läroinrättningar
inom det fria bildningsarbetet erbjuder utbildning som lämpar
sig för en del ungdomar som omfattas av ungdomsgarantin.