Detaljmotivering

1. Lag om intressebevakningsfullmakt

7 §. Vittnesintyg.

I paragrafen föreskrivs om vittnesintyg. Enligt paragrafen 2 mom. ska vittnens intyg på fullmakten om att den upprättats i enlighet med 6 § 1 mom. anses trovärdigt, såvida det inte kommer fram omständigheter som minskar intygets trovärdighet.

I propositionsmotiven (s. 21/I) påpekas att vittnesintyget i praktiken har en stor betydelse bland annat för att förmyndarmyndigheten i ett ärende som gäller fastställande av en intressebevakningsfullmakt i regel i ett skriftligt förfarande skall ta ställning till huruvida fullmakten har upprättats på föreskrivet sätt. Med hänsyn till detta har de omständigheter som minskar vittnesintygets trovärdighet uttryckts något dunkelt i momentet. Med beaktande av att det kan ha förflutit en lång tid från det att vittnesintyget skrevs till att intressebevakningsfullmakten ska fastställas kan intygets tillförlitlighet inte bestridas på basis av en ringa misstanke. Utskottet föreslår därför att slutet av momentet omformuleras så att intyget ges den betydelse som lagen avsett såvida det inte kommer fram omständigheter som minskar intygets trovärdighet. Det ska alltså alltid finnas någon konkret omständighet som misstanken om intygets riktighet baserar sig på.

10 §. Intressebevakningsfullmaktens ikraftträdande.

I paragrafens 1 mom. ingår den grundläggande bestämmelsen om att intressebevakningsfullmakten träder i kraft först när förmyndarmyndigheten har fastställt den. I paragrafens 2 mom. ingår en bestämmelse om undantag från detta. Enligt detta moment kan fullmäktigen redan innan fullmakten har fastställts med stöd av den vidta åtgärder som är nödvändiga för att skydda fullmaktsgivaren mot skada.

Enligt propositionsmotiven (s. 22/II) är det fråga om att ge fullmäktige behörighet på förhand för det fall att fastställelseproceduren endast ligger i startgroparna samtidigt som fullmaktsgivares intressen förutsätter brådskande åtgärder som denne själv inte kan vidta. Enligt lagutskottets uppfattning är det skäl att i en lagbestämmelse entydigt binda den tidpunkt för när en behörighet av denna typ börjar vid en omständighet som kan konstateras klart. Å andra sidan är inte heller formuleringen "åtgärder som är nödvändiga" någon särskilt bra beskrivning av en exceptionell rätt att vidta åtgärder som gagnar fullmaktsgivaren och som kan anses vara brådskande för att skydda dennes intressen.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår lagutskottet att momentet ändras så att fullmäktigen utan hinder av 1 mom. med stöd av fullmakten kan vidta åtgärder som är nödvändiga för att skydda fullmaktsgivaren mot skada.

11 §. Intressebevakningsfullmaktens upphörande.

I paragrafens 1 mom. ingår en förteckning i tre punkter över de situationer då intressebevakningsfullmakten upphör att gälla. Enligt 1 punkten sker så när fullmakten återkallas och återkallelsen träder i kraft enligt 12 § 3 mom. Enligt sistnämnda lagrum träder återkallelsen i kraft först efter att förmyndarmyndigheten har fastställt den om återkallelsen begärs först efter att intressebevakningsfullmakten har trätt i kraft.

Enligt utskottets mening framgår det inte helt klart att lagrummet gäller återkallelser som sker både innan fullmakten har fastställts och därefter och att slutet av meningen rent av uteslutande hänvisar till sistnämnda situation. För att förtydliga bestämmelsen föreslår utskottet att lagrummet omformuleras så att intressebevakningsfullmakten upphör att gälla när fullmakten återkallas och återkallelsen träder i kraft enligt 12 § 3 mom.

21 §. Förordnande av en intressebevakare att sköta fullmäktigens uppgifter.

Utskottet har preciserat formuleringen i 1 mom. för att understryka att med domstol uttryckligen avses tingsrätten.

31 §. Fullmäktigens försäkran angående förteckningen.

Utskottet har gjort en motsvarande precisering av paragrafen som i 21 § 1 mom.

44 §. Fullmaktsgivarens rättsinnehavares rätt till information.

Av bestämmelsen framgår att när fullmaktsgivaren har avlidit har fullmaktsgivarens rättsinnehavare rätt att ta del av de uppgifter om fullmaktsgivaren som finns i förmyndarmyndighetens handlingar och som fullmaktsgivaren själv har rätt att få enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet ().

Enligt propositionsmotiven (s. 44 s.) har även en boutredningsman och testamentsexekutor motsvarande rätt att få information om dödsboet förvaltas av en sådan person. Utskottet föreslår att dessa personers rätt till information uttryckligen nämns i bestämmelsen. Detta är nödvändigt särskilt med beaktande av att en del av de uppgifter som avses i paragrafen kan vara sekretessbelagda.

Utskottet har även preciserat utskottsrubriken.

2. Lag om ändring av lagen om förmyndarverksamhet

34 §.

I paragrafens 1 mom. finns en förteckning över rättshandlingar som intressebevakaren inte har rätt att vidta på huvudmannens vägnar utan förmyndarmyndighetens tillstånd. Enligt punkt 13 i momentet får utan tillstånd bl.a. inte mot vederlag förvärvas i 2 § i lagen om värdepappersföretag () avsedda investeringsobjekt eller andelar i sammanslutningar. Men i punkten finns också en förteckning över 7 undantag från förbudet. Enligt underpunkt e, som nu föreslås ändras, gäller förbudet inte förvärv av andelar i en viss typ av placeringsfonder, om fondens kapital enligt dess regler till minst tre fjärdedelar placerats i sådana masskuldebrev eller värdepapper som avses i underpunkterna b och c.

Lagen om placeringsfonder (48/1999) ändrades genom en lag som trädde i kraft 2004. Lagen kompletterades då med en 71 a §. Enligt den nya paragrafen får ett fondbolag investera en placeringsfonds tillgångar i inlåning i kreditinstitut förutsatt att kreditinstitutet har sin hemort i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetet. I lagen om förmyndarverksamhet föreslås nu att 34 § 13 punkten kompletteras med en ny underpunkt a, enligt vilken kreditinstitut som har koncession i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet anses som en säker åtgärd i den bemärkelsen att intressebevakaren inte behöver tillstånd av förmyndarmyndigheten för att vidta den. En konsekvent reglering förutsätter att det är möjligt att förvärva andelar i sådana fondbolag utan förmyndarmyndighetens tillstånd. Lagutskottet föreslår därför att paragrafens 13 punkt underpunkt e kompletteras på motsvarande sätt.

47 a §.

I paragrafen föreskrivs om överföring av granskningsuppgifter mellan förmyndarmyndigheter. Enligt 1 mom. föreskrivs närmare genom förordning av inrikesministeriet om vilka förmyndarmyndigheter som överför och tar emot granskningsuppgifter som avses i 56 §. I momentet räknas de omständigheter upp som kan regleras genom en sådan förordning.

Enligt lagutskottets uppfattning kan den föreslagna bestämmelsen till sitt syfte jämställas med en nyligen genomförd reform där det genom ändringar i registerförvaltningslagen () samt vissa andra lagar blev möjligt för magistraterna att specialisera sig på vissa ärenden och att överföra andra till magistraten hörande ärenden för att skötas av en annan magistrat. Den nu föreslagna bestämmelsen är enligt utskottets uppfattning precis när det gäller tillämpningsområdet. Den är även rätt snäv eftersom den endast omfattar sådana granskningsuppgifter som nämns i bestämmelsen. Utskottet förordar den föreslagna möjligheten att överföra uppgifter. Däremot påpekar utskottet att god förvaltning innebär att såväl den förmyndarmyndighet som överför uppgifter som den som tar emot uppgifterna bereds tillfälle att bli hörda innan inrikesministeriet utfärdar en förordning som ligger till grund för överföringen.

När grundlagsutskottet behandlade ovan nämnda regeringsproposition om bestämmande av magistraternas behörighet ansåg utskottet i sitt utlåtande att de arrangemang som avsågs i lagförslaget inte avsåg överföring av behörighet utan endast uppgiftsreglering inom en och samma myndighet (GrUU 24/2006 rd). Grundlagsutskottet ansåg också att god förvaltning kräver att magistratens kunder får veta vilken magistrat som handlägger hans eller hennes ärende. Med hänvisning till detta föreslår lagutskottet att paragrafens 2 mom. kompletteras med en bestämmelse om att den berörda intressebevakaren ska informeras om överföringen.

I paragrafens 3 mom. föreskrivs att i beslut av överföring av en granskningsuppgift inte får sökas ändring genom besvär. Enligt utredning till utskottet är avsikten inte att ett separat förvaltningsbeslut fattas om överföring av varje enskild granskningsuppgift. Det finns inte heller något behov av detta eftersom de på det sätt som ovan relateras närmast är fråga om intern uppgiftsfördelning inom en myndighet. Utskottet har därför strukit momentet såsom obehövligt.