Detaljmotivering

1. Lagen om grupptalan

1 §. Tillämpningsområde.

Paragrafen föreskriver om lagens tillämpningsområde. Enligt 1 mom. tillämpas lagen när ett sådant tvistemål mellan en konsument och en näringsidkare som omfattas av konsumentombudsmannens behörighet handläggs som grupptalan och när ett tvistemål som gäller en skada enligt lagen om ersättning för miljöskador (, nedan miljöskadelagen) handläggs som grupptalan.

Lagen tillämpas också när ett tvistemål som gäller en skada enligt miljöskadelagen handläggs som grupptalan. Med miljöskada som omfattas av miljöskadelagen avses skador som verksamhet på ett bestämt område har orsakat genom förorening av naturen eller någon annan liknande störning såsom buller eller strålning.

Lagen tillämpas endast på handläggning av tvistemål som gäller miljöskada. Den är inte tilllämplig i situationer där skadeståndskrav läggs fram i samband med en straffprocess. Om krav på ersättning till följd av brott behandlas separat i ett rättegångsförfarande för tvistemål, kan lagen om grupptalan bli tillämplig. Lagen tillämpas inte i en förvaltningsmyndighet. Lagen om grupptalan blir därmed inte tillämplig vid behandlingen av ersättningsärenden enligt 11 kap. i miljöskyddslagen () när ärendet behandlas i en förvaltningsmyndighet. Om ett ovan avsett krav på skadestånd behandlas som tvistemål i en allmän domstol, tillämpas lagen om grupptalan, om de övriga förutsättningarna för lagens tillämpning uppfylls. Lagen om grupptalan tillämpas inte på förfaranden enligt de i 12 § i miljöskadelagen uppräknade lagarna där ersättning för miljöskada bestäms utifrån de materiella bestämmelserna i miljöskadelagen.

2 §. Förutsättningarna för grupptalan.

I paragrafen föreslås en bestämmelse om hurdana mål som kan handläggas som grupptalan. De frågor som behandlas i en grupprättegång ska vara så till vida gemensamma för gruppens medlemmar att målet i praktiken kan behandlas under en och samma rättegång. Genom bestämmelsen begränsas användningen av grupptalan till fall där grupptalan är det lämpligaste sättet att behandla kraven i talan. Enligt 1 § 3 mom. ska utöver de i paragrafen nämnda förutsättningarna även bestämmelserna om förutsättningarna för en rättvis rättegång tillämpas.

I 2 mom. föreslås en bestämmelse om organisationsgrupptalan i miljöfrågor.

Talerätten är sekundär. Bestämmelser om det ingår i 5 §. I 2 § 2 mom. föreslås särskilda villkor för organisationsgrupptalan. Enligt 2 mom. kräver sekundär talerätt dels att de i 1 mom. uppräknade förutsättningarna uppfylls, dels att föreningen eller stiftelsen med beaktande av de i 5 § föreskrivna förutsättningarna och de ekonomiska förutsättningarna kan vara kärande i målet och att den kan anses på ett korrekt sätt kunna tillvarata den grupps intressen som talan gäller. I motiven till 5 § anges vilka villkor som gäller i 5 §.

I organisationsgrupptalan är det viktigt att försäkra sig om att den i bestämmelsen avsedda käranden är kompetent. I en grupptalan har alla gruppmedlemmar anspråk på svaranden, anspråk som kan väckas som särskild talan vid domstol. I grupptalan representerar käranden ensam samtliga anspråksställare. Grupptalan leder till ett rättskraftigt avgörande som binder samtliga gruppmedlemmar. Eftersom det handlar om en stor grupps rättsliga intressen, är det motiverat att säkerställa att käranden har de förutsättningar som krävs för att driva saken.

Grupptalan förutsätter att organisationen har ekonomiska förutsättningar att vara part i målet. Detta betyder framför allt att organisationen har resurser att betala de löpande kostnader som väckande av talan medför. Men ingenting hindrar att organisationen ökar sina disponibla medel exempelvis genom att ta ut en avgift av medlemmarna till stöd för talan. När det gäller skyldigheten att ersätta motpartens rättegångskostnader föreslås i lagen en bestämmelse i 7 § 3 mom. om ställande av säkerhet. Med beaktande av kravet på innehållet i och motiveringen till gruppmedlemmarnas yrkanden får det inte förekomma intressekonflikter gällande talan mellan gruppen och käranden. Några begränsningar vad gäller föreningens medlemsantal eller ålder föreslås inte i lagen.

Precis som i fråga om villkoren i 1 mom., ska tingsrätten avvisa talan, om den anser att förutsättningarna i 2 mom. för väckande av talan inte uppfylls.

4 §. Talerätt.

I 2 mom. föreskrivs om behöriga myndigheter. Enligt bestämmelsen är konsumentombudsmannen behörig myndighet när det gäller tvistemål mellan konsumenter och näringsidkare och Västra Finlands miljöcentral i tvistemål som gäller miljöskador.

5 §. Sekundär talerätt. (Ny)

I lagen om grupptalan föreskrivs primärt om grupptalan som väcks av en myndighet och om det särskilda förfarande som gäller handläggning av grupptalan. Här föreslår jag att också registrerade föreningar och stiftelser som uppfyller en viss definition ska ha sekundär rätt att väcka grupptalan i miljöskademål.

I 1 mom. sägs det att i de fall där Västra Finlands miljöcentral inte väcker grupptalan enligt lagen om grupptalan har registrerade föreningar eller stiftelser vars ändamål är att arbeta för en trivsam boendemiljö, miljö- eller naturvård eller fiskerinäringen, jordbruket, rennäringen eller skogsbruket och inom vars verksamhetsområde den i miljöskadelagen avsedda skadan skett sekundär talerätt.

En organisations verksamhetsområde kan omfatta hela riket eller exempelvis en viss kommun eller en del av kommunen. Så är fallet också i fråga om organisationer som främjar yrkesverksamhet. En förening som främjar fiskerinäringen eller rennäringen kan ha ett mycket begränsat verksamhetsområde där det främjar yrkesverksamhet. En organisations talerätt bestäms utifrån hur dess ändamål och verksamhetsområde har angivits i stadgarna. I bedömningen bör hänsyn också tas till föreningens faktiska verksamhet. Det ska finnas en koppling mellan föreningens verksamhet och grupptalan. Kravet på registrering avser att säkerställa att talerätten inte utnyttjas i skadesyfte.

Det är primärt allmännyttiga organisationer som har sekundär talerätt. En organisation som arbetar för yrkesverksamhet kan inte klassificeras som allmännyttig, men dess syfte bör vara att tillvarata den representerade yrkeskårens allmänna intressen.

I en grupprättegång driver en allmännyttig organisation privata intressen. Grupptalan kräver alltså inte att föreningen eller stiftelsen har ett direkt eget intresse i målet eller att tillvaratagande av privat intresse finns inskrivet i dess stadgar. En stadsdelsförening kan vara kärande exempelvis i ett mål gällande flygbuller eller luktolägenheter och representerar då alla de i gruppen som enligt talan har utsatts för skada som ska ersättas enligt miljöskadelagen.

När organisationer ges sekundär talerätt kan grupptalan väckas i fall där det eventuellt hade funnits anledning att väcka talan men där Västra Finlands miljöcentral anser att den av en eller annan orsak inte har förutsättningar att föra talan.

Eftersom talerätten är sekundär, föreskrivs det i 2 mom. att Västra Finlands miljöcentral på föreningens eller stiftelsens begäran fattar beslut att den inte utnyttjar sin rätt att föra talan. I beslutet motiverar miljöcentralen inte varför den avstått från att föra talan och tar över lag inte ställning till själva frågan. Beslutet är på denna punkt en formell förutsättning för att väcka talan.

För att garantera gruppmedlemmarnas rättssäkerhet föreslås i lagen en bestämmelse om tvång att anlita advokat i organisationsgrupptalan. Enligt 3 mom. måste föreningen eller stiftelsen biträdas av ett ombud vid rättegången. Ombudet måste vara en advokat eller, om det finns särskild anledning till det, någon annan som avlagt juris kandidatexamen och som enligt lag får vara ombud.

6 §. Väckande av grupptalan.

I 2 mom. finns bestämmelser om de uppgifter som ska uppges i stämningsansökan när grupptalan väcks med stöd av sekundär talerätt. Enligt momentet ska till stämningsansökan då fogas det beslut Västra Finlands miljöcentral fattat om att inte väcka grupptalan i målet och dessutom den utredning som krävs i 2 § 2 mom. Enligt 2 § 2 mom. förutsätter sekundär talerätt att domstolen anser organisationen processbehörig att väcka grupptalan. Som det konstateras i motiven till 2 § kräver talerätt att organisationen har ekonomiska och andra förutsättningar att vara part i målet. Föreningen eller stiftelsen kan lägga fram bevis för sin ekonomi bland annat genom att lämna in till tingsrätten det föregående årets balansräkning eller annan likartad utredning. Föreningen kan också berätta att den samlat in medel uttryckligen för grupptalan.

Organisationens ambitioner bör alltså sammanfalla med gruppmedlemmarnas anspråk för att intressekonflikter inte ska uppstå. Som bevis för detta ska till stämningsansökan fogas föreningens eller stiftelsens stadgar. Stadgarna får inte vara skrivna så att föreningens ändamål och verktygen för att uppnå målen leder till att rollen som kärande i grupptalan faller utanför föreningens verksamhetsområde. Dessutom måste det finnas en korrekt koppling mellan den faktiska verksamheten och målet där grupptalan förs.