Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Med parti menas en förening som har antecknats i partiregistret. Partierna är ideella föreningar vars egentliga syfte är att utöva inflytande i statliga angelägenheter. Ett registrerat parti ska ha ett allmänt program. Genom opinionsmätningar utreds vad medborgarna anser om partierna.
I en representativ demokrati kan medborgarna delta i den statliga och kommunala verksamheten genom partier, eftersom partierna (och valmansföreningarna) ställer upp kandidater för val. Partierna erbjuder olika program-, verksamhets- och personalternativ, bland vilka medborgarna kan välja det som tilltalar dem.
Ett parti definieras som en registrerad förening som införts i partiregistret. Ett parti som införs i partiregistret ska ha ett allmänt program. Av programmet ska framgå utifrån vilka centrala principer och mål partiet vill påverka samhället och det politiska beslutsfattandet. Ett parti som inte har fått någon av sina kandidater invald i riksdagen i två på varandra följande riksdagsval avregistreras. Partiregistret förs av justitieministeriet.
Riksdagsledamöterna indelas enligt partitillhörigheten i riksdagsgrupper, som spelar en viktig roll i det praktiska riksdagsarbetet. Varje grupp väljer en eller flera ordförande och andra organ. Lagen förpliktar inte ledamöter att ansluta sig till en riksdagsgrupp, men det vanliga är att varje ledamot arbetar inom sitt partis riksdagsgrupp.
Bestämmelser om partiernas verksamhet ingår i partilagen där det också föreskrivs om partistöd. Staten stöder partierna genom partistöd som delas ut enligt antalet ledamotsplatser hos de partier som är representerade i riksdagen. Partistödet beviljas av statsrådet och dess användning övervakas av justitieministeriet.
I partilagen sägs att ett registrerat parti ska ha ett allmänt program där partiet lägger fram principerna och målen för sin politik. Partiernas allmänna program finns på partiernas webbplatser. Historiska partiprogram finns i datalagret för politiska program Pohtiva som innehåller politiska program från och med 1880.
Det synligaste elementet i partiernas valkampanjer är valsloganer och valprogram. Partier och kandidater för sina valkampanjer i teve, radio, tidningar, sociala medier och ute på torg. Med hjälp av valkampanjerna vill man nå både rörliga väljare och de som är säkra på sin ståndpunkt och sin kandidat.
Nästan alla partier har utarbetat ett valprogram för riksdagsvalet. Valprogrammen och valkampanjerna finns på partiernas egna webbplatser.
Opinionsmätningar ger information om vad medborgarna anser om partierna och hur de tänker rösta i valet. Uppgifterna i mediernas offentliga opinionsmätningar följs av såväl väljare, partier som kandidater.
Jämfört med valresultaten ger opinionsmätningarna en ganska bra förhandsuppfattning. Men det kan också ske snabba omkast i väljarbeteendet, vilket visade sig i 2011 års riksdagsval.