Partier och riksdagsgrupper
I en representativ demokrati kan medborgarna delta i den statliga och kommunala verksamheten genom partier, eftersom partierna (och valmansföreningarna) ställer upp kandidater för val. Partierna erbjuder olika program-, verksamhets- och personalternativ, bland vilka medborgarna kan välja det som tilltalar dem.
Ett parti definieras som en registrerad förening som införts i partiregistret. Ett parti som införs i partiregistret ska ha ett allmänt program. Av programmet ska framgå utifrån vilka centrala principer och mål partiet vill påverka samhället och det politiska beslutsfattandet. Ett parti som inte har fått någon av sina kandidater invald i riksdagen i två på varandra följande riksdagsval avregistreras. Partiregistret förs av justitieministeriet.
Riksdagsledamöterna indelas enligt partitillhörigheten i riksdagsgrupper, som spelar en viktig roll i det praktiska riksdagsarbetet. Varje grupp väljer en eller flera ordförande och andra organ. Lagen förpliktar inte ledamöter att ansluta sig till en riksdagsgrupp, men det vanliga är att varje ledamot arbetar inom sitt partis riksdagsgrupp.
Bestämmelser om partiernas verksamhet ingår i partilagen där det också föreskrivs om partistöd. Staten stöder partierna genom partistöd som delas ut enligt antalet ledamotsplatser hos de partier som är representerade i riksdagen. Partistödet beviljas av statsrådet och dess användning övervakas av justitieministeriet.
I partilagen sägs att ett registrerat parti ska ha ett allmänt program där partiet lägger fram principerna och målen för sin politik. Partiernas allmänna program finns på partiernas webbplatser. Historiska partiprogram finns i datalagret för politiska program Pohtiva som innehåller politiska program från och med 1880.