Infopaketet riksdagen och självständigheten 1917

Det historiska infopaketet Riksdagen och självständigheten 1917 presenterar händelserna under det dramatiska året sett ur lantdagens synvinkel. Revolutionerna i Ryssland 1917 skapade möjligheterna för storfurstendömet Finlands självständighetsutveckling. Lantdagen stred om hur hastigt lösgöringen från Ryssland skulle ske och om vilket statsorgan som skulle ärva kejsarens makt i Finland. Självständigheten underlättade inte den samhälleliga spänningen som utvecklades till ett inbördeskrig i januari 1918.

Via infopaketets länkar kan läsaren bekanta sig med den debatt som fördes i lantdagen 1917 om självständighetsfrågan samt med en del av de centrala självständighetshandlingarna.


Text: Joni Krekola, februari 2017, e-post: fornamn.efternamn@riksdagen.fi
Bild: Rödgula lejonflaggan, Museiverket

Mer information om Marsrevolutionen.

Frågan om högsta makten i Finland. I Finland tvingades man reagera på två revolutioner i Ryssland.

Mer information  om riksdagen med vänstermajoritet.

Generalguvernör försäkrade att av de lagar som förtryckte Finland skulle endast de som förutsattes av världskriget förbli giltiga och endast temporärt.


Mer information om hur riksdagen återtog makten.

I lantdagsvalet i oktober förlorade vänstern överraskande majoriteten av representantplatserna.

Mer information om erkännande av självständigheten.

”Till evig glädje och framgång för finska folket.”

När den provisoriska regeringen hade upplöst den förryskade finska senaten behövde landet en ny regering.

Mer information  om maktlagen och upplösning av riksdagen.

Lex Tulenheimo ändrades radikalt under behandlingen i grundlagsutskottet (GrUU 9/1917) i riktning mot riksdagens ökade makt.

Mer information om Svinhufvuds självständighetssenat.

Riksdagen hade den högsta makten, men landet behövde en regering.

Dokument, riksdagshandlingar, webbkällor.

Dokument, riksdagshandlingar, litteratur och webbkällor till informationspaketet.