Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Att besluta om statsbudgeten är en av riksdagens huvuduppgifter vid sidan om att stifta lagar. Statsbudgeten är en beräkning av statens inkomster och utgifter för det följande året. Regeringen ger en budgetproposition, alltså ett förslag till budget, till riksdagen.Riksdagen fattar sedan det slutliga beslutet om budgeten. Budgeten innehåller statens inkomster och utgifter. Till statens inkomster hör bland annat de skatter och avgifter som riksdagen har beslutat att medborgarna ska betala.Till statens utgifter hör bland annat de stöd och den service som riksdagen har beslutat att medborgarna ska få.Riksdagen beslutar också om hur statens egendom och skulder ska skötas. Behandlingen av budgeten börjar med en remissdebatt i plenum i september.Efter det skickas budgetpropositionen till finansutskottet.Efter beredningen i utskottet kommer budgetpropositionen tillbaka till plenum.Där behandlas den en gång. Budgetpropositionen är uppdelad i huvudtitlar. Sådana är till exempel social- och hälsovårdsfrågor och skol- och undervisningsfrågor. Varje huvudtitel diskuteras grundligt.Riksdagsledamöterna kan också göra ändringsförslag till budgeten.Riksdagen beslutar genom omröstning om ändringsförslagen ska godkännas. Behandlingen av budgeten i plenum tar flera dagar. Ibland kan det bli flera hundra omröstningar om budgeten.