​Att besluta om statsbudgeten är en av riksdagens huvuduppgifter
vid sidan om att stifta lagar.
Statsbudgeten är en beräkning av statens inkomster och utgifter
för det följande året.

Regeringen ger en budgetproposition,
alltså ett förslag till budget, till riksdagen.
Riksdagen fattar sedan det slutliga beslutet om budgeten.
Budgeten innehåller statens inkomster och utgifter. 

Till statens inkomster hör bland annat de skatter och avgifter
som riksdagen har beslutat att medborgarna ska betala.

Till statens utgifter hör bland annat de stöd och den service
som riksdagen har beslutat att medborgarna ska få.

Riksdagen beslutar också om hur statens egendom och skulder ska skötas.

Behandlingen av budgeten börjar med en remissdebatt i plenum i september.
Efter det skickas budgetpropositionen till finansutskottet.

Efter beredningen i utskottet kommer budgetpropositionen
tillbaka till plenum.
Där behandlas den en gång.

Budgetpropositionen är uppdelad i huvudtitlar.
Sådana är till exempel social- och hälsovårdsfrågor och
skol- och undervisningsfrågor.
Varje huvudtitel diskuteras grundligt.

Riksdagsledamöterna kan också göra ändringsförslag till budgeten.

Riksdagen beslutar genom omröstning om ändringsförslagen ska godkännas.

Behandlingen av budgeten i plenum tar flera dagar.
Ibland kan det bli flera hundra omröstningar om budgeten.​​