2.1.1  Pensionsskydd och försäkring

Förmåner som betalas ut med stöd av arbetspensionssystemet är ålderspension, invalidpension, rehabiliteringsförmåner, partiell förtida ålderspension, familjepensioner och arbetslivspension. Likadana bestämmelser om pensionsförmåner gäller för både företagare och arbetstagare. 

Arbetspensionssystemet innehåller separata pensionslagar för arbetstagare och företagare. I arbetspensionssystemet försäkras i regel arbetstagare i anställningsförhållande enligt lagen om pension för arbetstagare (395/2006, ArPL) En del arbetstagare försäkras enligt lagen om sjömanspensioner (1290/2006). och företagare enligt FöPL. Vidare omfattas personer som står i anställningsförhållande till en offentlig arbetsgivare av pensionslag för den offentliga sektorn (81/2016, OffPL), medan lantbruksföretagare och stipendiater omfattas av lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006, LFöPL). 

Pension kan intjänas samtidigt på basis av olika arbetspensionslagar. Frågan huruvida en person ska betraktas som arbetstagare eller företagare i arbetspensionsförsäkringen avgörs utifrån arbetsrättsliga regler. I arbetspensionssystemet utgår definitionen av arbetstagare från 1 § i arbetsavtalslagen, enligt vilken arbetsavtalslagen tillämpas på ett sådant avtal (arbetsavtal) genom vilket en arbetstagare eller arbets-tagare tillsammans som ett arbetslag förbinder sig att personligen utföra arbete för en arbetsgivares räkning under dennes ledning och övervakning mot lön eller annat vederlag. Med företagare avses enligt FöPL en person som utför förvärvsarbete utan att stå i arbetsavtalsförhållande eller i tjänsteförhållande eller annat offentligrättsligt anställningsförhållande. Begreppet företagare är inte bundet till företagets juridiska form, till exempel så att verksamheten utövas i företagsform, utan begreppet omfattar också självständiga yrkesutövare, liksom även så kallade lättföretagare och självsysselsatta. En företagare kan också arbeta som företagare inom ramen för FöPL parallellt med att stå i anställnings- eller tjänsteförhållande. För att kunna försäkras enligt FöPL måste företagaren arbeta i sitt företag. Enbart ägande av företag försäkras inte. 

Företagare i åldern 18─68 år Den övre åldersgränsen för försäkringsskyldighet beror på personens födelseår; den är 68 år för personer födda 1957 eller tidigare, 69 år för personer födda 1958–1961 och 70 år för personer födda 1962 eller senare. är skyldiga att teckna en FöPL-försäkring, då företagsverksamheten har fortgått utan avbrott i minst 4 månader och företagarens uppskattade arbetsinkomst är minst 8 261,71 euro per år, dvs. 688,48 euro per månad enligt indexnivån 2022. Företagarens arbetsinkomst kan enligt lag uppgå till maximalt 187 625 euro per år enligt indexnivån 2022. Försäkringen är obligatorisk för både företagare i huvudsyssla och företagare i bisyssla, om villkoren för försäkring i övrigt uppfylls. Försäkringen är dessutom personlig, dvs. all företagsverksamhet som företagaren bedriver och som omfattas av FöPL ska försäkras med samma försäkring. 

FöPL-försäkringen ska tecknas inom sex månader från det att företagsverksamheten har inletts. Försäkring kan tecknas retroaktivt högst för det innevarande kalenderåret och de tre föregående kalenderåren. Arbetsinkomsten ändras inte retroaktivt. Försäkringen kan dock avslutas retroaktivt, om företagaren inte längre uppfyller villkoren för försäkringsskyldighet enligt FöPL. 

Företagaren kan också frivilligt teckna en FöPL-försäkring i det fall att den nedre gränsen för försäkring inte uppfylls. Även i detta fall krävs att företagsverksamheten ska ha fortgått i minst 4 månader. Också företagare som får ålderspension kan teckna en frivillig försäkring, om de uppfyller villkoren för FöPL-försäkring. En frivillig FöPL-försäkring kan inte beviljas retroaktivt. Pensionsanstalten kan säga upp en frivillig försäkring, om företagaren försummar att betala försäkringsavgifterna. Samtidigt kan också företagaren avsluta en frivillig försäkring om hen så önskar. En frivillig försäkring medger ingen möjlighet till flexibel försäkringsavgift. 

Företagaren ansöker om en FöPL-försäkring hos en pensionsanstalt, som ger ett överklagbart beslut om försäkringens ikraftträdande och FöPL-arbetsinkomsten. Pensionsanstalten ger ett beslut också i sådana fall att arbetsinkomsten förändras eller försäkringen upphör. Efter att beslut som gäller försäkring och ändring av arbetsinkomst har vunnit laga kraft kan de inte längre ändras i samband med ansökan om pension. 

2.1.2  Arbetsinkomst och försäkringsavgift

När FöPL-försäkringen träder i kraft fastställer pensionsanstalten genom ett överklagbart beslut en arbetsinkomst för företagaren, och utifrån denna arbetsinkomst bestäms försäkringsavgiften och pensionstillväxten. Pension intjänas med 1,5 procent per år på basis av den fastställda arbetsinkomsten. Företagare tjänar in arbetspension på basis av pensionsförsäkringsavgifterna på samma grunder som löntagare. Med andra ord ger en lika hög försäkringsavgift rätt till ett lika stort pensionsskydd för vardera. För företagare som har rätt till nedsatt försäkringsavgift för nyetablerade företagare är pensionstillväxten i förhållande till försäkringsavgiften något bättre än för arbetstagare. 

Enligt lagen ansvarar pensionsanstalten för att företagarens arbetsinkomst fastställs så att den motsvarar en sådan lön som skäligen bör betalas, om en person med motsvarande yrkesskicklighet avlönas att utföra företagarens arbete i stället för företagaren eller den ersättning som annars kan anses i genomsnitt motsvara nämnda arbete. Arbetsinkomsten ska således motsvara det ekonomiska värdet av företagarens arbetsinsats. 

Lagen förutsätter att pensionsanstalten ska granska arbetsinkomsten på individuell nivå och att ett särskilt förfarande ska tillämpas för att pensionsskyddet ska fastställas på en så korrekt nivå som möjligt så att det överensstämmer med företagarnas ofta synnerligen varierande förhållanden. Pensionsanstalten får således inte fastställa arbetsinkomsten enbart utifrån företagarens egen bedömning av arbetsinkomstens nivå, utan den ska utreda och bedöma vad som bör betraktas som rätt arbetsinkomstnivå för varje företagare. Om en företagare har flera företagarverksamheter beräknas företagarens arbetsinkomst utgående från hans eller hennes sammanlagda arbetsinsats i dessa företagarverksamheter. Om det sker väsentliga förändringar i omständigheter som påverkar arbetsinkomsten, till exempel i företagsverksamhetens omfattning eller företagarens arbetsinsats, ska nivån på arbetsinkomsten ändras i motsvarande grad. Arbetsinkomsten höjs årligen med en lönekoefficient. 

Vid fastställandet av arbetsinkomstnivån ska pensionsanstalten även beakta de tillämpningsrekommendationer om arbetsinkomsten som uppdateras och publiceras av Pensionsskyddscentralen, inklusive anvisningarna om fastställande av arbetsinkomsten. Anvisningarna om fastställande av arbetsinkomsten är de facto också rekommendationer, och de utarbetas i samarbete med olika företagarorganisationer. Anvisningarna innehåller branschspecifika riktlinjer för fastställande av företagarens arbetsinkomst i synnerhet för nyetablerade företagare. I beräkningen av arbetsinkomsten används enligt tillämpningsrekommendationerna till exempel uppgifter om lönerna för arbetstagare som arbetar inom en motsvarande bransch, företagets omsättning, antalet anställda och den årliga försäljningen. Företagets omsättning eller den förvärvsinkomst som konstaterats i beskattningen kan bidra till att arbetsinkomsten fastställs på en lämplig nivå, eftersom de bland annat redogör för företagsverksamhetens omfattning, även om arbetsinkomsten inte direkt grundar sig på dem. 

Det finns inte en arbetsinkomstregel som utan undantag lämpar sig för alla företagare, utan arbetsinkomsten ska fastställas från fall till fall. Enligt Pensionsskyddscentralens tillämpningsrekommendationer kan exempelvis en vikaries lön, en kollektivavtalsenlig lön eller den högsta lön som betalas till en underordnad användas som grund för fastställande av arbetsinkomstnivån. Om företagaren övergår från någon annan arbetspensionslag till FöPL:s tillämpningsområde inom en och samma bransch, ska FöPL-arbetsinkomsten enligt anvisningarna fastställas på en nivå som motsvarar företagarens tidigare inkomstnivå, såvida ingen förändring sker i arbetsinsatsen. 

FöPL-avgiftsprocenten fastställs utifrån den genomsnittliga försäkringsavgiften enligt ArPL. Företagaren ansvarar själv för betalningen av försäkringsavgiften i dess helhet. Inom ArPL-systemet delas försäkringsavgiften upp i arbetsgivarens och arbetstagarens avgiftsandelar, som arbetsgivaren betalar till arbetspensionsanstalten. Företagaren kan dra av försäkringsavgiften till fullt belopp antingen i sin egen eller i företagets beskattning. Försäkringsavgifterna har en direkt inverkan på pensionstillväxten. Om företagaren inte betalar försäkringsavgifterna och avgifterna inte kan drivas in inom preskriptionstiden, skärs den intjänade pensionen ned. Betalningen av försäkringsavgiften sker i praktiken inom ramen för de regler som fastställs i försäkringsvillkoren på det sätt som företagaren och arbetspensionsanstalten kommer överens om. 

Nyetablerade företagare får rabatt på försäkringsavgiften för högst två företagarperioder under 48 månader. Rabatten för nyetablerade företagare är 22 procent av försäkringsavgiften. 

Flexibla FöPL-avgifter är möjliga under vissa förutsättningar. Försäkringsavgiften kan flexibelt justeras uppåt med 10–100 procent och nedåt med 10–20 procent från den avgift som bestämts enligt den fastställda arbetsinkomsten. Denna flexibilitet möjliggör dock inga avvikelser från den övre och den nedre gränsen för FöPL-försäkring. Under ett år kan en flexibel justering göras, och nedåt får avgiften justeras flexibelt under högst tre av sju på varandra följande kalenderår. Flexibel justering kan inte utnyttjas om företagaren får arbetspension, har obetalda FöPL-försäkringsavgifter, har rätt till rabatt för nyetablerade företagare eller om företagarens FöPL-försäkring inte är i kraft hela året i samma arbetspensionsanstalt. I praktiken utnyttjar få företagare möjligheten till flexibel justering. Företagaren kan tillfälligt försäkra sitt pensionsskydd med en högre eller lägre arbetsinkomst utan att justera sin fastställda arbetsinkomst. Pension intjänas då på basis av de betalda försäkringsavgifter som varit högre eller lägre än den fastställda arbetsinkomsten. 

2.1.3  Finansiering

De pensioner som intjänas enligt FöPL finansieras genom ett fördelningssystem. FöPL-systemet avviker således från ArPL-systemet, som är delvis fonderande. I FöPL-systemet finansieras pensionsutgifterna och omkostnaderna för varje år med den premieinkomst som insamlas under samma år. Med andra ord finansierar de företagare som är i arbetslivet tillsammans med staten de löpande pensionerna vid respektive tidpunkt. FöPL-försäkringsavgiften är genom lag bunden till nivån för den genomsnittliga ArPL-avgiften, och den fastställs alltså inte utifrån pensionsutgiften enligt FöPL eller åldersfördelningen inom FöPL-systemet. 

Pensionsanstalter som försäkrar företagarverksamhet enligt FöPL deltar i finansieringen av pensionerna i förhållande till de försäkringsavgifter som de inkasserar. Inga medel har således fonderats för FöPL-pensionerna, men om oanvända medel kvarstår av premieinkomsten placeras dessa i en buffertfond för kommande år. Staten finansierar den andel av FöPL-pensionerna som inte täcks av de försäkringsavgifter som företagarna betalar till FöPL-pensionsanstalterna. Utöver pensionsutgifterna står staten för de kostnader som pensionsanstalterna orsakas till följd av att de sköter FöPL-pensionerna samt den FöPL-pensionsutgift som ackumulerats på grund av oavlönade perioder, om de FöPL-avgifter som tagits ut inte räcker till för att finansiera dessa. 

2.1.4  Genomförande

Förvaltningen av arbetspensionssystemet har decentraliserats så att det sköts av arbetspensionsförsäkringsbolagen, pensionskassorna, pensionsstiftelserna samt Keva, Sjömanspensionskassan och Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt. En FöPL-försäkring kan tecknas antingen i ett arbetspensionsförsäkringsbolag eller i en pensionskassa. Arbetspensionsanstalternas försäkringsverksamhet regleras förutom av lagar och förordningar även av försäkringsvillkor och beräkningsgrunder. 

På grund av den decentraliserade förvaltningen sköts vissa funktioner centraliserat av arbetspensionssystemets gemensamma organ Pensionsskyddscentralen. Pensionsskyddscentralen sköter lagstadgade uppgifter i anslutning till bland annat forskning, statistikföring, informationsförmedling, internationell verksamhet och försäkringstillsyn. Vidare ger Pensionsskyddscentralen rekommendationer om hur arbetspensionslagarna ska tillämpas. 

Pensionsskyddscentralen ska enligt lag se till att företagarna fullgör sin försäkringsskyldighet enligt FöPL. I denna tillsynsprocess kontaktar Pensionsskyddscentralen sådana personer som har förvärvsinkomster av företagsverksamhet som överstiger den nedre gränsen för FöPL-försäkring eller som enligt någon annan utredning eventuellt bedriver företagsverksamhet utan att ha tecknat en FöPL-försäkring. Pensionsskyddscentralen bedömer utifrån den erhållna utredningen om personen är skyldig att teckna en försäkring enligt FöPL. Om företagaren är skyldig att teckna försäkring men inte frivilligt ansöker om en FöPL-försäkring fattar Pensionsskyddscentralen ett beslut om tvångsförsäkring och sätter försäkringen i kraft. Pensionsskyddscentralen ska i en tvångsförsäkringssituation också fastställa en arbetsinkomst för företagaren på basis av en inhämtad utredning eller, om sådan saknas, en uppskattning. 

Pensionsanstalternas verksamhet övervakas av Finansinspektionen, som genom sin verksamhet strävar efter att säkerställa att finansmarknaden och de aktörer som enligt lag ska övervakas bedriver en stabil verksamhet, trygga de försäkrades intressen och skapa ett allmänt förtroende för finansmarknadens verksamhet. Finansinspektionen ska vidare främja iakttagandet av god praxis på finansmarknaden och allmänhetens kunskap om finansmarknaden. I praktiken övervakar Finansinspektionen bland annat pensionsanstalternas solvens, förvaltning, riskhantering, försäkringstekniska risker, risker i placeringsverksamheten, marknadsföring, användning av avtalsvillkor samt förfaringssätt i kundrelationer. 

2.1.5  Kopplingar mellan FöPL-försäkringen och företagarnas övriga sociala trygghet

I lagen om pension för företagare föreskrivs det om företagarens arbetspensionsskydd. Bestämmelser om företagarens sociala trygghet finns också i andra lagar. I folkpensionslagen (568/2007) och lagen om garantipension (703/2010) finns bestämmelser om pensionsskyddets minimibelopp. Om sjukdagpenning och föräldradagpenning för företagare föreskrivs i sjukförsäkringslagen (1224/2004), om utkomstskydd för arbetslösa föreskrivs i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002), om bostadsbidrag föreskrivs i lagen om allmänt bostadsbidrag (938/2014) och i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (571/2007), och om rätten till ersättning i händelse av olycksfall i arbetet och yrkessjukdom föreskrivs i lagen om olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (459/2015). Företagare kan ha rätt till rehabilitering eller rehabiliteringsförmåner från Folkpensionsanstalten med stöd av lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005). Den arbetsinkomst som fastställts på basis av lagen om pension för företagare utgör grunden för företagarens sociala trygghet, eftersom nivån på många socialskyddsförmåner fastställs utifrån denna. Då beaktas FöPL-arbetsinkomsten enligt det belopp som fastställts oberoende av exempelvis eventuella flexibla justeringar av avgifter. 

2.1.6  Motivering av beslut

Enligt 21 § i grundlagen har var och en har rätt att på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål få sin sak behandlad av en domstol eller någon annan myndighet som är behörig enligt lag. Rätten att få ett motiverat beslut, liksom även rätten till en rättvis rättegång och god förvaltning, tryggas i lag. 

Förvaltningslagen (434/2003) innehåller närmare bestämmelser om motivering av beslut. Enligt 45 § i förvaltningslagen ska ett beslut motiveras. I motiveringen ska det anges vilka omständigheter och utredningar som har inverkat på avgörandet och vilka bestämmelser som har tillämpats. Enligt förvaltningslagen är det möjligt att frångå skyldigheten att motivera ett beslut endast om motivering av någon särskild orsak är uppenbart onödig. I verkställigheten av lagen om pension för företagare är det fråga om en sådan offentlig förvaltningsuppgift och utövning av offentlig makt som avses i 124 § i grundlagen. Lagen verkställs således med tillämpning av förvaltningslagen och dess bestämmelser om motivering av beslut. 

I den gällande lagen om pension för företagare föreskrivs som komplettering till förvaltningslagen om motivering av förmånsbeslut, då det ärende som behandlas är förknippat med medicinska frågor. Skyldigheten att motivera beslut som gäller fastställande av FöPL-arbetsinkomsten grundar sig på förvaltningslagen. 

2.2.1  Fastställande av arbetsinkomst

Bestämmelserna om pensionsförmånerna i arbetspensionssystemet och pensionstillväxten är desamma för såväl företagare som arbetstagare. Företagare tjänar in arbetspension på basis av pensionsförsäkringsavgifterna på samma grunder som löntagare. Med andra ord ger en lika hög försäkringsavgift rätt till ett lika stort pensionsskydd för vardera. För företagare som har rätt till nedsatt försäkringsavgift för nyetablerade företagare är pensionstillväx-ten i förhållande till försäkringsavgiften något bättre än för arbetstagare. 

Syftet med försäkringsskyldigheten inom arbetspensionssystemet är att för allas del trygga en beredskap inför de risker som följer av hög ålder, arbetsoförmåga och en familjeförsörjares död. Ofta kan det vara svårt för människor att inse att de behöver förbereda sig inför ålderdomen och ett långt liv. Det kan även ligga ekonomiska orsaker bakom en ovilja att betala försäkringsavgifter med tanke på eventuella framtida risker. Dessa är bidragande orsaker till att det är obligatoriskt enligt lag att teckna en arbetspensionsförsäkring. De lagstadgade pensionssystemen utgår dessutom från att också de arbetstagare och företagare som utöver arbetspension i framtiden eventuellt också kommer att få folkpension eller garantipension ska trygga sin försörjning under pensionen i första hand genom den pension som de tjänat in genom sitt eget arbete. 

Vid verkställigheten har det uppstått praxis för bedömning av företagarnas arbetsinkomst så att arbetsinkomsten inte har bedömts enligt arbetsinsatsen och företagarens arbetsinkomst har fastställts endast i enlighet med företagarens anmälan. Detta har lett till ett fenomen där arbetsinkomstnivån inte alltid motsvarar den faktiska arbetsinsatsen och inkomsterna. 

En utredning som Pensionsskyddscentralen gjort Källa: Kalkyler över finansiering av FöPL enligt FöPL-arbetsinkomsternas alternativa utvecklingsförlopp, Pensionsskyddscentralen, den 19 april 2022, opublicerad promemoria (endast på finska) ger vid handen att underförsäkring har blivit ett växande problem särskilt under de senaste åren. 

I sin utredning undersökte Pensionsskyddscentralen hur FöPL-arbetsinkomsterna hade utvecklats under en granskningsperiod, 1982─2019, så att den genomsnittliga FöPL-arbetsinkomsten jämfördes med löntagarnas medelinkomster för regelbunden arbetstid. Under granskningsperioden 1982─2019 kunde det konstateras att den genomsnittliga FöPL-arbetsinkomsten sjönk granska drastiskt under åren 1986─1996. Efter detta, under åren 1996─2014, följde den genomsnittliga FöPL-arbetsinkomsten relativt väl inkomstutvecklingen. Under denna period kunde man också observera att de manliga företagarna inte längre lika tydligt hade högre FöPL-arbetsinkomst än de kvinnliga företagarna. Efter 2014 har den genomsnittliga FöPL-arbetsinkomsten klart minskat i förhållande till den allmänna utvecklingen av inkomstnivån. Dessutom kan det noteras att ju yngre åldersklass det är fråga om, desto tydligare är den sjunkande utvecklingen i de genomsnittliga FöPL-arbetsinkomsterna. I praktiken är nivån på företagarens försäkringsskydd således allt oftare lägre än den nivå på försäkringsskyddet som i lagen krävs av en löntagare med motsvarande yrkesskicklighet. 

När det gäller pensionsförsäkringen för arbetstagare kan arbetstagaren inte påverka vilken del av arbetsinkomsterna som utgör grund för pensionstillväxten. Vidare kan orsaken till att arbetspensionen för en företagare blir lägre jämfört med arbetspensionen för en arbetstagare som utfört motsvarande arbete i vissa fall vara att företagaren faktiskt har arbetat mindre och nivån på försäkringsskyddet därför är lägre. I den allmänna debatten har en eventuell låg arbetsinkomst ansetts kunna bero på att företagaren haft oregelbundna eller låga inkomster, varvid det i praktiken åtminstone tidvis kan vara svårt för företagaren att betala försäkringsavgifterna. Detta problem, som är förknippat med företagande och förvärvsverksamhet, är dock ett faktum även för exempelvis ett företag med avlönad personal, som på motsvarande sätt oberoende av sin ekonomiska situation och sina oregelbundna eller små inkomster är skyldigt att betala alla lagstadgade socialskyddsavgifter utifrån sina arbetstagares löner. 

På lång sikt kan den nivå på vilken företagararbetet har försäkrats påverka inte bara företagarnas eget pensionsskydd, men via prissättningen av arbetet också arbetsmarknadens struktur, om företagarnas arbete kontinuerligt och på bred front försäkras på en lägre nivå jämfört med arbetstagarnas motsvarande försäkringsskydd. Om pensionsanstalten fastställer företagarens arbetsinkomst till ett lägre belopp än det vederlag som betalas till en arbetstagare som utför motsvarande arbete och företagaren i praktiken kan betala lägre avgifter för sin lagstadgade sociala trygghet, finns det också en möjlighet att företagaren kan prissätta sitt eget arbete så att det blir billigare än motsvarande arbete som utförs av en löntagare. Eftersom den arbetsgivare som låter en löntagare utföra motsvarande arbete ska betala de lagstadgade socialskyddsavgifterna på basis av den lön som betalats till arbetstagaren för arbetet i fråga, kan underförsäkring i praktiken i betydande grad styra valet mellan att avlöna en arbetstagare för arbetet eller att beställa arbetet av en företagare. Vidare kan konkurrensen mellan företagarna snedvridas, om en del av företagarna försäkrar sitt arbete på den arbetsinkomstnivå som krävs enligt lag medan en del väljer en lägre nivå. 

Ändringar i de fastställda FöPL-arbetsinkomsterna påverkar förutom företagarna och FöPL-pensionssystemet även statens och kommunernas ekonomi. Statsandelen har ökat avsevärt under det senaste decenniet. År 2010 var statsandelen 96,6 miljoner euro, och fram till 2020 hade den ökat till 349 miljoner euro. Den ökande statsandelen beror både på att FöPL-arbetsinkomsterna i nuläget är på en låg nivå och på att de stora åldersklasserna börjar uppnå pensionsåldern. 

En bestående minskning av FöPL-arbetsinkomsterna med exempelvis 10 procent skulle öka statsandelen i FöPL-systemet inledningsvis med cirka 110 miljoner euro per år. Lägre FöPL-avgifter leder dock till högre skattepliktiga inkomster för företagarna, varvid underskottet i de offentliga finanserna som helhet enligt finansministeriets uppskattning ökar med 60─70 miljoner euro. Denna effekt minskar emellertid stegvis i takt med att FöPL-pensionsutgifterna sjunker, varför de offentliga finanserna förväntas börja stärkas från och med slutet av 2060-talet. År 2085 uppskattas de offentliga finanserna till nettovärde börja stärkas med 30─40 miljoner euro per år, medan bland annat statsandelarna i FöPL-systemet antas börja minska. Som en följd av de minskande arbetsinkomsterna förväntas exempelvis arbetspensionerna för de företagare som får pension år 2060 minska med drygt 200 miljoner euro per år uppskattat i pengar år 2021. Minskningen i arbetspensionsinkomsterna förväntas däremot då leda till att kostnaderna för folkpensioner och bostadsbidrag för pensionstagare ökar med över 20 miljoner euro. Med beaktande av beskattningen innebär det att de pensionerade företagarnas disponibla inkomster minskar med cirka 110 miljoner euro per år. Med tanke på statsfinanserna bör det noteras att en bestående minskning av FöPL-arbetsinkomsterna försvagar de offentliga finanserna under de närmaste decennierna. Först senare minskar denna effekt och blir stegvis den motsatta. En ökning av FöPL-arbetsinkomsterna stärker i sin tur de offentliga finanserna under de närmaste decennierna, och senare blir effekten stegvis den motsatta. 

2.2.2  Justering av arbetsinkomst

Företagarens FöPL-arbetsinkomst fastställs första gången när den försäkringspliktiga verksamheten inleds, och i det skedet vet man sällan särskilt mycket om vad företagarens arbetsinsats är värd eller vilka omständigheter som påverkar arbetsinsatsen. I synnerhet när företagsverksamheten inleds kan man vid beräkningen av arbetsinkomsten använda sig främst av löneuppgifter inom olika branscher, utifrån vilka den inledande arbetsinkomsten kan fastställas relativt exakt på den nivå som förutsätts i lag. I nuläget uppskattar företagaren emellertid i praktiken ofta själv sin inledande arbetsinkomst, vilket innebär att dess nivå kan avvika t.o.m. avsevärt exempelvis från de genomsnittliga lönerna. Även vid fortsatt företagsverksamhet är det i praktiken utmanande att beräkna arbetsinkomsten så att dess nivå är förenlig med lagen. I det skedet finns det redan mer information om arbetet att tillgå än i samband med att företaget grundades, men de uppgifter som ska beaktas i uppskattningen av arbetsinkomsten kan variera avsevärt från fall till fall. De uppgifter som ska användas vid beräkningen av arbetsinkomsten ska vara så enhetliga som möjligt vid alla pensionsanstalter och i alla situationer. 

Förutom att det finns vissa tolkningsutmaningar när det gäller att uppskatta arbetsinkomsten möjliggör den gällande lagen dessutom i praktiken underförsäkring vid fortsatt företagsverksamhet, eftersom arbetsinkomsten, efter att den inledande arbetsinkomsten fastställts, endast kan justeras om det har skett väsentliga förändringar i omständigheter som inverkar på arbetsinkomsten. I och med att tröskeln för justering är synnerligen hög finns det en risk för att den arbetsinkomst som fastställts i början av företagsverksamheten kan stanna på den nivå som fastställdes för den inledande arbetsinkomsten en längre tid eller rentav permanent. Problemen i anslutning till uppföljningen och justeringen av arbetsinkomstnivån accentueras, om arbetsinkomsten redan från början när företagsverksamheten inleddes har fastställts till exempel på en alltför låg nivå jämfört med värdet av företagarens arbetsinsats och i förhållande till den definition av arbetsinkomst som anges i lag. 

När företagsverksamheten fortgår en längre tid kan det ske många olika förändringar i företagsverksamhetens omfattning, i företagarens yrkesskicklighet och kvantitativa arbetsinsats samt i arbetsinsatsens värde. Genom att regelbundet följa upp och justera arbetsinkomsten efter att den inledande arbetsinkomsten har fastställts kan man säkerställa att arbetsinkomsten motsvarar företagarens arbetsinsats även vid fortsatt företagsverksamhet. Särskilt viktigt är det med regelbunden uppföljning och justering i sådana fall där den inledande arbetsinkomsten har beräknats och fastställts på fel nivå. Då förblir inte arbetsinkomsten varaktigt på en alltför låg eller hög nivå. Ett regelbundet justeringsförfarande främjar också en enhetlig praxis vid pensionsanstalterna. 

2.2.3  Motivering av beslut om arbetsinkomst

Enligt förvaltningslagen ska förmånsbeslut motiveras, men bestämmelsen är relativt allmänt formulerad. När det gäller fastställandet av FöPL-arbetsinkomsten behövs det mer exakta bestämmelser om hur besluten ska motiveras för att en enhetlig praxis för pensionsanstalternas beräkningar av arbetsinkomsterna ska kunna övervakas och utvecklas. Fastställandet av arbetsinkomsten grundar sig på den definition av arbetsinkomst som anges i lagen och på en helhetsbedömning av arbetsinkomstens nivå, som bygger på denna definition. Betydelsen av att motivera ett beslut accentueras i sådana fall där beslutsfattandet förutsätter prövning av olika omständigheter och en helhetsbedömning. Det ska i motiveringen noggrannare beskrivas vilka uppgifter som har använts som grund för bedömningen och via vilka uppgifter man har kommit fram till ett visst avgörande. 

Ett avgörande som gäller FöPL-arbetsinkomst anknyter på olika sätt till den sökandes försörjning, och dess innehåll är således betydande ur den sökandes synvinkel. På basis av arbetsinkomsten fastställs företagarens försäkringsavgifter och pensionstillväxt, samt eventuellt företagarens övriga sociala trygghet. Företagaren kan inte längre i samband med beviljandet av ålderspensionen söka ändring i det intjänade pensionsbeloppet, utan den pension som intjänats bestäms utifrån de beslut som getts om arbetsinkomsten. Arbetsinkomstnivån påverkar således i betydande grad beloppet av företagarens framtida pension och eventuellt nivån på företagarens övriga sociala trygghet. Det ligger därför i högsta grad i företagarens intresse att få en tillräckligt detaljerad motivering till varför arbetsinkomsten fastställts på en viss nivå. Pensionsanstalten ska i sitt beslut om arbetsinkomsten utöver en allmän motivering på ett tydligt och begripligt sätt uppge vilka uppgifter som har använts som grund för fastställandet av arbetsinkomsten. 

2.2.4  Finansinspektionens tematiska bedömning av verkställandet av försäkring enligt lagen om pension för företagare

Finansinspektionen övervakar att arbetspensionsförsäkrarna följer bland annat lagstiftningen om försäkringsverksamhet och iakttar god försäkringssed. För att kontrollera att försäkringen verkställs enligt lagen om pension för företagare genomförde Finansinspektionen i januari 2021 en tematisk bedömning av pensionsanstalternas praktiska rutiner för att fastställa företagarens arbetsinkomst. Den tematiska bedömningen fokuserar på lagenligheten i pensionsanstalternas behandling av försäkringsansökningar som lämnas av nyetablerade företagare och rutiner för fastställande av företagarnas arbetsinkomst. 

Enligt Finansinspektionens tematiska bedömning förefaller arbetspensionsbolagens utbildnings- och kundmaterial vara i sin ordning. Bolagen redogör detaljerat för kunderna, dvs. företagarna, vad som ska tas till grund för arbetsinkomsten. I materialet och olika räknare anges också rekommenderade nedre gränser för arbetsinkomsten branschspecifikt för företagarna. Enligt processbeskrivningarna görs en expertbedömning på arbetspensionsbolaget av företagarens förslag till arbetsinkomst innan bolaget fattar beslut om att fastställa arbetsinkomsten. 

Mot bakgrund av erhållna exempelfall förefaller verksamheten i praktiken dock inte motsvara arbetspensionsbolagens egna anvisningar och material och inte heller lagens krav. Av den tematiska bedömningen får man det intrycket att bolagens beslut om den fastställda arbetsinkomsten till största delen motsvarar förslaget till arbetsinkomst i företagarens ansökan, och någon individuell prövning kan inte påvisas. Av detta kan enligt Finansinspektionen den slutsatsen dras att de fastställda arbetsinkomsterna inte motsvarar den nivå som de bör hålla enligt bolagens egna anvisningar. 

Utifrån den tematiska bedömningen kan man enligt Finansinspektionen vidare observera att den information som lämnats till företagarna ger dem en felaktig bild av det sätt på vilket pensionsbolaget bör fastställa arbetsinkomsten. De som ansöker om försäkring har fått rikligt med information om vilka omständigheter som påverkar prövningen av arbetsinkomsten för att den sökande själv ska kunna fatta ett rationellt beslut om storleken av sin egen arbetsinkomst. 

Enligt Finansinspektionen fråntar företagarens egen uppskattning av arbetsinkomsten dock inte pensionsbolaget dess ansvar att genomföra en korrekt prövning av arbetsinkomstens nivå på basis av arbetsinsatsen. Det förefaller som om bolag fastställer arbetsinkomster enligt företagarens uppskattning även där företagaren inte trovärdigt kan avlöna en person med motsvarande yrkesskicklighet för arbetet till det uppskattade beloppet. Om bolaget nästan utan undantag förfar så att det som det slutliga beloppet fastställer företagarens egen uppskattning av arbetsinkomsten, uppfylls inte kravet om bolagets egen prövning och därmed inte heller lagens krav om fastställande av arbetsinkomsten. 

4.1.1  Fastställande och justering av FöPL-arbetsinkomsten

I propositionen föreslås det att lagen om pension för företagare ska innehålla bestämmelser om regelbunden uppföljning av arbetsinkomsten och om det förfarande för justering av arbetsinkomsten som ska iakttas vid pensionsanstalternas uppföljning. Genom regelbunden uppföljning och justering säkerställs att den arbetsinkomst som fastställs för företagaren bättre motsvarar den inkomstnivå som förutsätts i lagen även vid fortsatt företagsverksamhet. Grundprincipen för fastställande av företagarens arbetsinkomst bibehålls oförändrad. 

Det föreslås dock att de bestämmelser i lagen om pension för företagare som gäller uppgifter som ska användas för fastställande av arbetsinkomsten ska preciseras, så att de praktiska rutinerna för beräkning av arbetsinkomsten vid de olika pensionsanstalterna ska bli enhetligare. Den lön eller ersättning som används vid fastställandet av arbetsinkomsten ska bestämmas utifrån medianlönen för dem som arbetar heltid i den aktuella branschen inom den privata sektorn. Vidare ska pensionsanstalten beakta andra uppgifter som beskriver företagarens kvantitativa arbetsinsats, företagarverksamhetens omfattning, företagarens yrkesskicklighet och värdet av företagarens arbetsinsats. 

Det föreslås vidare att bestämmelserna om såväl innehållet i motiveringen till ett beslut om fastställande av arbetsinkomst som tillgången till aktuella uppgifter om verkställandet ska preciseras. 

4.1.2  Pensionsskyddscentralens uppgifter

Enligt lagen om Pensionsskyddscentralen har Pensionsskyddscentralen till uppgift att ge tillämpningsrekommendationer för att säkerställa en enhetlig tillämpningspraxis. För närvarande ger Pensionsskyddscentralen i en handbok om arbetsinkomst som utarbetats i samarbete med företagarorganisationerna anvisningar om hur arbetsinkomsten för företagare i olika branscher ska fastställas. Avsikten är att handboken om arbetsinkomst ska uppdateras utgående från statistik och tillämpningspraxis och omvandlas till en digital tjänst för beräkning av rekommenderad arbetsinkomst, som i fortsättningen på basis av de uppgifter som anges i 112 § i lagen om pension för företagare erbjuder rekommendationer om företagarnas arbetsinkomster. Tjänsten ska utnyttja de uppgifter som behövs för fastställande av företagarens arbetsinkomst och ska således innehålla aktuella uppgifter om lönerna i olika branscher samt andra uppgifter som avses i 112 § 2 mom. i lagen om pension för företagare och som behövs för fastställande av företagarens arbetsinkomst. 

Pensionsskyddscentralen har på grundval av 198 § i den gällande lagen om pension för arbetstagare omfattande rätt att få uppgifter för verkställande och för de uppgifter som anges i lagen om Pensionsskyddscentralen. För att säkerställa ett smidigt genomförande av tjänsten för beräkning av rekommenderad arbetsinkomst och tillgången till aktuell information som behövs för produktionen av tjänsten föreslås det att det till de uppgifter som räknas upp i 2 § i lagen om Pensionsskyddscentralen ska fogas en punkt, enligt vilken Pensionsskyddscentralen till stöd för tillämpningsrekommendationerna ska administrera och utveckla uppgifter som behövs för fastställande av företagarens arbetsinkomst. 

4.1.3  Främjande av sjukpensionärers återgång i arbete

Den temporära lagen om sjukpensionärers återgång i arbete (738/2009) gäller fram till utgången av 2022. I lagen föreskrivs om samordning av invalid- och sjukpension och arbetsinkomster. Enligt regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering ska bidragsfällor som hindrar sjukpensionärer från att arbeta avvecklas med hjälp av en linjär modell för partiell invalid- och sjukpension. Regeringens proposition med förslag till nödvändiga lagändringar ska utfärdas hösten 2022, och lagarna avses träda i kraft i början av 2025. Eftersom projektet med att införa den linjära modellen för samordning av invalid- och sjukpension och förvärvsinkomster för närvarande pågår föreslås det att giltighetstiden för lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete förlängs till utgången av 2024. När lagen träder ur kraft ska bestämmelserna om den linjära modellen för invalid- och sjukpension träda i kraft. 

4.2.1  Ekonomiska konsekvenser

Förslagen minskar förekomsten av underförsäkring så att arbetsinkomsten i majoriteten av FöPL-försäkringarna fastställs på en sådan nivå att företagarna tjänar in ett tillräckligt lagstadgat arbetspensionsskydd i förhållande till den inkomstnivå de haft under sin tid i arbetslivet och att de vid pensioneringen i skälig utsträckning kan bevara den inkomstnivå de haft. Det att arbetsinkomsten börjar fastställas mer exakt och arbetsinkomsten börjar justeras regelbundet vid fortsatt företagsverksamhet stöder realiseringen av denna konsekvens. Dessutom bidrar propositionen till att säkerställa en tillräcklig nivå på företagarnas sociala trygghet under deras tid i arbetslivet, eftersom nivån på många förmåner bestäms utifrån FöPL-arbetsinkomsten. 

Arbetsinkomsterna förväntas bli enhetligare, vilket påverkar konkurrensen mellan företagen och även konkurrensen mellan arbete som utförs av företagare och arbete som utförs av arbetstagare. De föreslagna ändringarna förbättrar jämlikheten mellan företagare och löntagare. Framöver kan en företagare med större säkerhet åtnjuta social trygghet på samma nivå som hen skulle göra som löntagare i motsvarande arbete. Vidare minskar den eventuella styrande effekt som prissättningen av arbetet kan ha när det gäller att välja mellan att avlöna en arbetstagare eller låta en företagare göra ett arbete. I och med att arbetsinkomsterna fastställs på en tillräcklig nivå på enhetligare grunder än tidigare förbättras också den sunda inbördes konkurrensen och jämlikheten mellan företagarna, genom att eventuella snedvridningar i prissättningen av arbetet minskar. 

FöPL-arbetsinkomstens nivå inverkar på FöPL-försäkringsavgifterna och därmed på företagarnas och företagens kostnader för ordnande av pensionsskyddet. När den arbetsinkomst som fastställts för företagaren ökar, stiger även försäkringsavgifterna. I propositionen används som grund för beräkning av arbetsinkomsten medianlönen för en heltidsanställd löntagare som utför motsvarande arbete. År 2019 var medianlönen för alla heltidsanställda löntagare 39 000 euro per år. År 2019 var medianvärdet av företagarnas fastställda FöPL-arbetsinkomster 19 000 euro. Medianvärdena är inte direkt jämförbara, eftersom det bland företagarna också finns deltidsföretagare. Det är dock motiverat att anta att FöPL-arbetsinkomsterna och således även FöPL-försäkringsavgifterna kommer att stiga. På individuell nivå påverkar således de stigande arbetsinkomsterna även företagarhushållens disponibla inkomster och ställning på arbetsmarknaden samt deras konsumtions- och sparbeteende. 

De stigande fastställda FöPL-arbetsinkomsterna återspeglar sig sannolikt som vissa beteendeeffekter i de berörda företagarnas verksamhet. Sannolikt kommer företagen att försöka överföra åtminstone en del av sin ökade FöPL-avgiftsbelastning på sina produktpriser för att företagsverksamheten ska förbli lönsam. De stigande priserna minskar sannolikt efterfrågan på företagarens arbetsinsats. Företagens lönsamhet förväntas försvagas till den del företagen inte kan överföra den ökade FöPL-avgiftsbelastningens effekter på sina priser. Den minskade efterfrågan på företagarens arbetsinsats och företagsverksamhetens försvagade lönsamhet kan göra företagarverksamheten mindre attraktiv, trots att de högre FöPL-avgifterna leder till ökade pensionsrättigheter. Samtidigt kan de stigande lagstadgade pensionsavgifterna för företagare leda till att särskilt det frivilliga pensionssparandet bland etablerade företagare minskar. Detta torde dämpa de effekter som beskrivs ovan, eftersom det främst är fråga om en annan form av förberedelse inför pensionen. Det är dock svårt att på förhand bedöma i vilken mån respektive ovannämnda fenomen kommer att realiseras, men det kan betraktas som sannolikt att alla fenomen realiseras i viss mån. 

I fråga om företag i aktiebolagsform visar en finländsk undersökning att de betalda pensionsavgifterna minskar avsevärt om företagarna ges större frihet att välja nivån på sin sociala trygghet. I det fall som undersöktes uppgick minskningen till i genomsnitt cirka 16 procent Matikka, Tuomas; Harju, Jarkko (2019): Yrittäjien sosiaaliturva ja yritystoiminnan aktiivisuus, VATT Policy Brief 2-2019, https://www.doria.fi/handle/10024/169588. Lägre obligatoriska försäkringsavgifter har emellertid en klart ökande effekt på de unga företagens omsättning (ca 11 procent) och lönekostnader (ca 6 procent Högre lönekostnader kan bero på att nya arbetstagare avlönas eller lönenivån höjs eller på vardera.). Däremot noterades att försäkringsavgifternas nivå inte påverkar företagsverksamhetens omfattning i fråga om äldre företag (över 5 år gamla företag), eftersom lägre försäkringsavgifter endast ökar investeringarna i företagets placeringstillgångar. Enligt denna undersökning påverkar således ändringar i pensionsförsäkringsavgifternas nivå helt klart på olika sätt verksamheten för företag i olika åldrar. 

Om ändringarna i arbetsinkomsterna är måttliga kan också beteendeeffekterna som helhet antas bli måttliga. Även i detta fall kan konsekvenserna bli betydande för vissa enskilda företagare, och konsekvenserna varierar beroende på företagens egenskaper. 

I följande diagram presenteras uppskattningar av hur arbetsinkomstsumman kan öka i framtiden enligt tre olika exempelkalkyler. Uppskattningarna bygger på Pensionsskyddscentralens kalkyler. Källa: Konsekvensbedömning av förslagen till ändring av 112 § i FöPL och 112 a § i FöPL. Pensionsskyddscentralen, den 7 april 2022, opublicerad promemoria (endast på finska) Utifrån lagförslaget är det omöjligt att veta vilken typ av uppgifter företagarna kommer att föra fram vid fastställandet av arbetsinkomsten och hur processen för fastställande av arbetsinkomsten kommer att utforma sig vid pensionsanstalterna. 

I det material som Pensionsskyddscentralen använt har över 20 procent av de nuvarande arbetsinkomsterna försäkrats till ett belopp nära den nedre gränsen för FöPL, 25 procent av arbetsinkomsterna till ett belopp under 11 000 euro och 75 procent av arbetsinkomsterna till ett belopp under 33 000 euro. I alla exempelkalkyler har det antagits att arbetsinkomsterna för de företagare vars arbetsinkomst redan är högre än medianlönen inom den egna branschen inte räknas utifrån den nuvarande arbetsinkomsten. Vidare har det antagits att högst 20 procent av de företagare vars arbetsinkomst är lägre än medianlönen i den egna branschen har en tillräckligt hög arbetsinkomst. Kalkylerna bygger på antagandet att arbetsinkomsten för de företagare som fått lön från någon annan, dvs. som kan vara deltidsföretagare, motsvarar halva medianlönen. I kalkylerna beaktas även konsekvenserna för dem som är företagare endast en kort tid eller som bedriver företagarverksamhet i obetydlig omfattning. 

Diagram 1. De nuvarande arbetsinkomsternas fördelning. Källa Pensionsskyddscentralen. 

I exempelkalkylerna har 70 procent av medianlönen fastställts som arbetsinkomst för de personer vars företagarförsäkrade tid i arbetslivet är högst 5 år. Detta motsvarar ungefär inkomsten för den lägsta decilen i lönefördelningen mellan heltidsanställda arbetstagare i förhållande till medianlönen för heltidsanställda arbetstagare. För dem som enligt materialet bedriver en verksamhet av obetydlig omfattning har halva medianlönen fastställts som arbetsinkomst i exempelkalkylen. I kalkylerna har man också antagit att 10 procent av företagarna kommer att föra fram andra orsaker som leder till att arbetsinkomsten i fråga om dessa företagare utgör hälften av medianlönen. En företagare kan höra till flera av de ovannämnda grupperna. 

I den första exempelkalkylen är arbetsinkomsten för nyetablerade företagare förenlig med lagförslaget genast när företagarna inleder sin verksamhet. Arbetsinkomsterna i de gällande försäkringarna höjs genom två justeringar. I samband med vardera justeringen höjs de med 10 procent för dem vars nuvarande arbetsinkomst är högre än halva medianlönen i branschen och lägre än 80 procent av medianlönen i branschen och med 15 procent för dem vars nuvarande arbetsinkomst är lägre än halva medianlönen i branschen. Arbetsinkomsterna i de gällande försäkringarna stiger inte nödvändigtvis till nivån för medianlönen i branschen. Enligt denna beräkning förväntas arbetsinkomstsumman öka med 6 procent jämfört med den nuvarande arbetsinkomstsumman. 

Diagram 2. Arbetsinkomstfördelningen i exempelkalkyl 1. Källa Pensionsskyddscentralen. 

I den andra exempelkalkylen har hälften av företagarna en arbetsinkomst enligt den första kalkylen och hälften en arbetsinkomst enligt den tredje kalkylen. Den andra kalkylen ligger således mellan de två ovan angivna kalkylerna. I denna kalkyl ökar arbetsinkomstsumman efter den övergångsperiod som nämns i ikraftträdandebestämmelsen med cirka 15 procent jämfört med den nuvarande arbetsinkomstsumman. 

Diagram 3. Arbetsinkomstfördelningen i exempelkalkyl 2. Källa Pensionsskyddscentralen. 

I den tredje exempelkalkylen antas att arbetsinkomsterna för sådana företagare vars nuvarande arbetsinkomster understiger 80 procent av medianlönen i branschen efter övergångsperioden kommer att ligga på samma nivå som medianlönen i branschen eller utgöra hälften eller 70 procent av medianlönen. I denna kalkyl ökar arbetsinkomstsumman efter den övergångsperiod som nämns i ikraftträdandebestämmelsen med cirka 26 procent jämfört med den nuvarande arbetsinkomstsumman. 

Diagram 4. Arbetsinkomstfördelningen i exempelkalkyl 3. Källa Pensionsskyddscentralen. 

De antaganden som ligger bakom exempelkalkylerna är riktgivande och ska inte betraktas som en exakt redogörelse för konsekvenserna av de föreslagna lagändringarna. Det bör dock observeras att även om det inte är möjligt att presentera ett realistiskt antagande om ökningen av arbetsinkomsterna går alla antaganden ut på att den nuvarande FöPL-arbetsinkomstsumman ökar. Även FöPL-försäkringsavgifterna ökar på motsvarande sätt. 

I följande avsnitt bedöms vilken effekt dessa exempelkalkyler har på företagarnas disponibla inkomster inom hela samhällsekonomin. Detta har gjorts, eftersom konsekvenserna för den offentliga ekonomin är en spegelbild av hur företagarnas disponibla inkomster förändras i olika exempelkalkyler. 

I det följande uppskattas hur en ökning av de fastställda FöPL-arbetsinkomsterna påverkar de offentliga finanserna i de exempelkalkyler som presenteras närmare ovan. Samtidigt beskrivs hur ökningen påverkar företagarna som helhet på samhällsekonomisk nivå, eftersom denna effekt återspeglar konsekvenserna för de offentliga finanserna. I en statisk granskning går det till så att när de offentliga finanserna stärks med en viss summa under en viss tidpunkt minskar företagarnas disponibla inkomster med samma summa och vice versa. 

En höjning av nivån på fastställda FöPL-arbetsinkomster inverkar förutom på FöPL-avgifterna och FöPL-pensionsutgifterna även på olika förmånsutgifter och på statens och kommunernas skatteintäkter, eftersom FöPL-avgifterna är avdragsgilla i beskattningen. De beteendeeffekter som följer av ändringarna och som beskrivs närmare ovan har inte beaktats i konsekvensbedömningarna. I kalkylerna antas också att förändringarna i FöPL-arbetsinkomsterna beror endast på de förändringar som sker i de fastställda FöPL-arbetsinkomsterna, inte på att företagarens faktiska arbetsinsats varierar eller på andra förändringar i företagsverksamheten. 

Som underlagsmaterial för kalkylerna har använts Pensionsskyddscentralens ovan angivna bedömningar av konsekvenserna för pensionsutgifterna inom FöPL-systemet, folkpensionsutgifterna och inkomsterna från FöPL-pensionsavgifter. Utgående från dessa har Folkpensionsanstalten gjort en bedömning av konsekvenserna för föräldra- och sjukdagpenningarna och finansieringen av dessa med försäkringsavgifter, utkomststödet, det allmänna bostadsbidraget och bostadsbidraget för pensionstagare. Social- och hälsovårdsministeriet har i sin bedömning fokuserat på konsekvenserna för såväl det grundläggande som det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa och på finansieringen av dessa. Finansministeriets bedömning fokuserar på de omedelbara förändringar som antas ske i skatteintäkterna från förvärvs- och kapitalinkomster samt i de offentliga finanserna som helhet. 

Konsekvenserna för de offentliga finanserna har bedömts inom ramen för nationalräkenskaperna. I nationalräkenskaperna omfattar de offentliga finanserna statsförvaltningen, lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna, som vidare delas in i arbetspensionsanstalter och andra socialskyddsfonder. Bland annat de pensionsbolag som verkställer FöPL-försäkringen klassificeras som arbetspensionsanstalter. 

Utan beaktande av beteendeeffekterna leder en ökning av de fastställda FöPL-arbetsinkomsterna till att företagarens skattepliktiga blandinkomster minskar med motsvarande summa, eftersom FöPL-avgifterna är avdragsgilla till fullt belopp i företagarens beskattning. Företagarnas blandinkomster beskattas huvudsakligen som förvärvsinkomster och endast till en liten del som kapitalinkomst, varför ändringen för enkelhetens skull har antagits gälla endast förvärvsinkomster. Finansministeriet uppskattar att skatteintäkterna från beskattningen av företagarnas förvärvsinkomster kommer att minska med cirka 45 procent i förhållande till minskningen av de skattepliktiga inkomsterna. Detta samma antagande har använts i bedömningen av hur förändringar i de förmånsinkomster som olika aktiva företagare får och i andra socialförsäkringsavgifter påverkar skatteintäkterna. Vidare har det antagits att förändringen i intäkterna från förvärvsinkomstskatten till cirka 74 procent kommer att gälla staten och till cirka 26 procent kommunerna efter att social- och hälsovårdsreformen har trätt i kraft. Förändringen leder också till att avgiftsgrunden för den sjukvårdsförsäkringsavgift som Folkpensionsanstalten tar ut minskar, men för enkelhetens skull har denna effekt inkluderats i statens intäkter från förvärvsinkomstskatten. 

Ökningen av företagarnas arbetsinkomster återspeglar sig på lång sikt som en bättre nivå på företagarnas pensioner. Detta leder till lägre folkpensionsutgifter, men som helhet även till högre pensionsinkomster för de pensionerade företagarna. I kalkylen har det antagits att intäkterna från inkomstskatten ökar med cirka 40 procent i förhållande till den mån i vilken de pensionerade företagarnas sammanlagda pensionsinkomster ökar. Vidare har det antagits att förändringen i intäkterna från förvärvsinkomstskatten till cirka 68 procent kommer att gälla staten och till cirka 32 procent kommunerna efter att social- och hälsovårdsreformen har trätt i kraft. 

I tabellerna 1─3 granskas utifrån tre exempelkalkyler som bedömts av Pensionsskyddscentralen vilka omedelbara konsekvenser olika förändringar i FöPL-arbetsinkomsterna får för hela samhällsekonomin och för de offentliga finanserna under åren 2023─2085. I tabellerna har dessutom förändringarnas storleksklass åskådliggjorts som kapitalvärden. I beräkningen av kapitalvärdena har man använt en reell diskontoränta på 3,5 procent som motsvarar den förväntade avkastningen på pensionsmedlen. Beräkningen av kapitalvärden i kalkylen är i praktiken oändlig. I kalkyl 1 ökar FöPL-arbetsinkomsterna med i genomsnitt cirka 6 procent, i kalkyl 2 med i genomsnitt cirka 15 procent och i kalkyl 3 med i genomsnitt cirka 26 procent. I alla exempelkalkyler ökar FöPL-arbetsinkomsterna mest för dem som har de lägsta arbetsinkomsterna. 

Nedan följer en närmare granskning av kalkyl 2, där konsekvenserna är medelmåttiga jämfört med de obetydliga konsekvenserna i kalkyl 1 och de betydande konsekvenserna i kalkyl 3. På grund av bestämmelserna om lagens ikraftträdande realiseras konsekvenserna inte fullt ut genast de följande åren efter att lagen trätt i kraft. Av denna orsak har år 2030 använts som granskningstidpunkt, med motiveringen att konsekvenserna av lagen då kommer att synas fullt ut. 

Av tabell 2 framgår att de FöPL-avgifter som företagarna betalar i kalkyl 2 ökar med i dagens pengar cirka 190 miljoner euro per år på 2030 års nivå, medan de betalda förvärvsinkomstskatterna minskar med cirka 90 miljoner euro per år. De sociala förmåner som beviljas aktiva företagare ökar med cirka 10 miljoner euro per år, medan de övriga socialförsäkringsavgifter som de betalar ökar med cirka 15 miljoner euro per år. Som helhet minskar de aktiva företagarnas disponibla inkomster med drygt 100 miljoner euro per år. De offentliga finanserna stärks med motsvarande summa. 

Det att de offentliga finanserna stärks beror framför allt på det att statsandelen inom finansieringen av FöPL-systemet minskar, i och med att FöPL-avgiftsinkomsterna ökar medan FöPL-pensionsutgifterna däremot inte ökar genast från början. Samtidigt uppskattas statens förvärvs- och kapitalskatteintäkter minska år 2030 med drygt 60 miljoner euro i dagens pengar. I kommunerna minskar motsvarande skatteintäkter med drygt 20 miljoner euro. Vidare ökar kostnaderna för övrig social trygghet avsevärt med knappt 10 miljoner euro, medan de övriga premieinkomster som insamlats för att finansiera dessa ökar med långt över 10 miljoner euro. 

Småningom börjar ökningen av FöPL-arbetsinkomsterna återspegla sig som ökade arbetspensioner för pensionerade företagare. Exempelvis förväntas arbetspensionerna för pensionerade företagare år 2050 öka med drygt 110 miljoner euro per år enligt 2022 års priser. Ökningen av arbetspensionsinkomsterna leder då till att kostnaderna för utbetalda folkpensioner och bostadsbidrag för pensionstagare minskar med närmare 20 miljoner euro per år. Ökningen av de pensionerade företagarnas skattepliktiga inkomster leder i sin tur till att skatteintäkterna från pensionerna ökar med cirka 40 miljoner euro. Detta innebär att de pensionerade företagarnas inkomster efter skatt ökar med cirka 60 miljoner euro per år. 

Trots att de offentliga finanserna stärks under de första decennierna i kalkylen vänder utvecklingen nedåt under 2060-talet. Vid det laget har en stor del av de företagare som försäkrat sin arbetsinkomst till ett högre belopp gått i pension, varvid pensionsutgifterna börjar stiga avsevärt. På 2085 års nivå förväntas ökningen av FöPL-arbetsinkomsterna leda till att de offentliga finanserna försvagas måttligt, med cirka 80 miljoner euro på 2022 års prisnivå, då statens andel av finansieringen av FöPL-systemet ökar. Eftersom de offentliga finanserna inledningsvis stärks kommer de på lång sikt som kapitalvärde att stärkas med cirka 1,4 miljarder euro, och företagarnas disponibla inkomster förväntas minska med motsvarande summa. 

Konsekvenserna i exempelkalkyl 1 är ungefär desamma, men cirka 55 procent mindre än konsekvenserna i kalkyl 2, som beskrivs ovan. Även konsekvenserna i exempelkalkyl 3 är ungefär desamma, men cirka 60 procent större än konsekvenserna i kalkyl 2, som beskrivs ovan. 

Tabell 1. Kalkyl 1: Hur en 6 % ökning av FöPL-arbetsinkomsterna påverkar företagarna och de offentliga finanserna, miljoner euro enligt 2022 års prisnivå och som kapitalvärde år 2023 

Tabell 2. Kalkyl 2: Hur en 15 % ökning av FöPL-arbetsinkomsterna påverkar företagarna och de offentliga finanserna, miljoner euro enligt 2022 års prisnivå och som kapitalvärde år 2023 

Tabell 3. Kalkyl 3: Hur en 26 % ökning av FöPL-arbetsinkomsterna påverkar företagarna och de offentliga finanserna, miljoner euro enligt 2022 års prisnivå och som kapitalvärde år 2023 

 

I diagram 1 och tabell 4 presenteras ett sammandrag av resultaten av de olika exempelkalkylerna. I diagram 1 presenteras alla kalkylers konsekvenser för de offentliga finanserna under åren 2023─2085 i miljoner euro enligt 2022 års prisnivå. Av diagrammen framgår att en ökning av FöPL-arbetsinkomsterna stärker de offentliga finanserna under de närmaste decennierna, varefter effekten avtar och stegvis blir den motsatta. Konsekvenserna för företagarna blir helt de motsatta jämfört med konsekvenserna för de offentliga finanserna. Dessa konsekvensbedömningar beaktar dock inga eventuella beteendeeffekter. 

I tabell 4 presenteras alla kalkylers konsekvenser för företagarna och de offentliga finanserna som kapitalvärde år 2023. Tabellen gör det lättare att jämföra de olika exempelkalkylerna. De resultat som framgår av tabellen motsvarar resultaten i diagram 1 och tabellerna 1─3. 

Diagram 5. Konsekvenser av förändringar i FöPL-arbetsinkomsterna för de offentliga finanserna. 

Tabell 4. Hur förändringar i FöPL-arbetsinkomsterna påverkar företagarna och de offentliga finanserna räknat som kapitalvärde år 2023, miljoner euro] 

4.2.2  Konsekvenser för verkställigheten och myndigheterna

Lagändringarna medför sådana skyldigheter för pensionsanstalterna som de för närvarande inte har. Regelbundna justeringar av FöPL-arbetsinkomsterna ökar pensionsanstalternas handläggningsarbete, vilket kräver tilläggsresurser. Pensionsanstalterna har uppskattat att anläggningskostnaderna för verkställigheten uppgår till 2─3 miljoner euro. När regleringen ändras understryks pensionsanstalternas rådgivningsskyldighet och de försäkrades rättsskydd ska säkerställas genom tillräcklig information såväl i pensionsanstalternas egen verksamhet som i deras agenternas verksamhet. I synnerhet justeringsförfarandet anses förutsätta manuell handläggning, och det går inte att exakt bedöma hur stor kostnadsstegring detta kommer att medföra. I kostnadskalkylen har även bygg- och underhållskostnaderna för den planerade beräkningstjänsten för rekommenderad arbetsinkomst beaktats. 

Propositionen kan också få konsekvenser för systemet för sökande av ändring och för tillsynen över arbetspensionsbolag. Om de föreslagna kriterierna för fastställande av arbetsinkomsten eller åtgärderna för regelbunden justering upplevs vara felaktiga till sina grunder är det möjligt att pensionsanstalternas beslut oftare blir föremål för sökande av ändring. Kostnaderna för systemet för sökande av ändring ökar, och det finns också en risk för att ändringssökandet börjar löpa långsammare. Också Finansinspektionens arbetsmängd kan öka på grund av förvaltningsklagan som gäller pensionsanstalternas förfaranden och på grund av bedömningen i efterhand av beslutsgrunderna. 

4.2.3  Övriga konsekvenser

En granskning av propositionens konsekvenser för jämställdheten utifrån materialet i de exempelkalkyler som beskrivs i avsnitt 4.2.1.1 ger vid handen att kvinnornas nuvarande arbetsinkomster i viss mån redan verkar ligga närmare de hypotetiska arbetsinkomster som används i kalkylerna. 

Liksom det har beskrivits i konsekvensbedömningarna förväntas arbetsinkomstsumman efter den övergångsperiod som anges i ikraftträdandebestämmelsen öka med 6 procent från nuvarande nivå enligt antagandena i kalkyl 1, med 15 procent från nuvarande nivå enligt antagandena i kalkyl 2 och med 26 procent från nuvarande nivå enligt antagandena i kalkyl 3. När dessa siffror granskades separat för kvinnor och män konstaterades det att arbetsinkomstsumman ökade med 6 procent för både kvinnor och män i kalkyl 1, med 14 procent för kvinnor och 16 procent för män i kalkyl 2, och med 24 procent för kvinnor och 28 procent för män i kalkyl 3. I kalkylerna 2 och 3 ser man alltså en liten skillnad i den procentuella ökningen mellan könen. 

Medan medianen för arbetsinkomsterna för alla företagare i nuläget var 19 000 euro, var den 16 000 euro bland kvinnor och 21 000 euro bland män. Skillnaden mellan könen när det gäller den procentuella ökningen i arbetsinkomstsummorna kan förklaras med att för kvinnornas del väljs 0,5 x medianlönen eller 0,7 x medianlönen något oftare som arbetsinkomst i en exempelkalkyl jämfört med den andel som kvinnorna utgör av alla företagare i datamaterialet. Man kan anta att konsekvenserna av lagförslaget i viss mån blir mer betydande för män än för kvinnor. 

Förslaget medför inga miljö- eller säkerhetsrelaterade konsekvenser.