1  Bakgrund och beredning

Avtal om feriearbete är runtom i världen en vanlig bilateral avtalsform med syftet att göra det lättare för ungdomar att lära känna den andra avtalsstatens kultur och samhälle genom att semestra men också genom att arbeta en del av tiden. Över 60 stater har ett bilateralt avtal om feriearbete. Stater har olika praxis när det gäller formen av avtal om feriearbete, och praxis i vissa stater är att göra ett icke-rättsligt bindande samförståndsavtal eller arrangemang i frågan. Enligt gällande praxis i Finland bör frågan avtalas i ett bindande statsfördrag. 

Japans ambassad kontaktade arbets- och näringsministeriet den 24 mars 2019 och berättade om Japans vilja att ingå ett avtal om feriearbete med Finland. Inrikesministeriet hade redan 2015 diskuterat ett avtal om feriearbete med Japans ambassad, men förhandlingarna framskred inte då. 

Syftet med avtalet mellan Finland och Japan om ett system med feriearbete, nedan avtalet om feriearbete, är att underlätta för finländska unga att bekanta sig med den japanska kulturen och det japanska samhällslivet och på motsvarande sätt för japanska unga att bekanta sig med den finländska kulturen och det finländska samhällslivet på så sätt att det är möjligt att täcka en del av kostnaderna för ferien genom förvärvsarbete. Unga som omfattas av systemet med feriearbete kan vistas i Finland med tidsbegränsat uppehållstillstånd eller i Japan med visum för feriearbete i högst ett år, främst för att semestra. Arbete och studier är inte det primära syftet med vistelsen i det andra landet, utan de är kompletterande syften. 

Finland har för närvarande avtal om feriearbete med Australien (2002) och Nya Zeeland (2004). Avtalet om feriearbete mellan Finland och Australien har inte satt ikraft, eftersom det vid tidpunkten av ikraftträdandet inte ansågs kräva ikraftsättande. Ändringen av avtalet on ferieavtalet mellan Finland och Australien förhandlas för närvarande och syftet är att sätta avtalet i ikraft i sin helhet i ändrad form när ändringarna har blivit godkända. Avtalet on feriearbete mellan Finland och Nya Zeeland blev inte heller satt ikraft vid den tiden, men när systemet senare ändrades sattes avtalet i ikraft i sin helhet genom lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i arrangemanget mellan Finland och Nya Zeeland för ett system med feriearbete (995/2014) samt genom statsrådets förordning om sättande i kraft av arrangemanget mellan Finland och Nya Zeeland för ett system med feriearbete och om ikraftträdande av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser i arrangemanget som hör till området för lagstiftningen (821/2015). 

2  Avtalets målsättning

Målsättningen med avtalet om feriearbete är att ömsesidigt underlätta möjligheterna för unga från de avtalsslutande länderna att bekanta sig med kulturen och samhället i det andra avtalsslutande landet och delvis finansiera vistelsen i det avtalsslutande landet genom att tillfälligt arbeta där. Avsikten är inte att inom ramen för avtalet om feriearbete flytta till det andra landet. Däremot kan förfarandet med avtal om feriearbete senare leda till arbetskraftsmigration mellan de avtalsslutande länderna. Det indirekta syftet med avtalet om feriearbete är således att främja arbetskraftens rörlighet mellan Finland och Japan och därigenom också att främja arbetsmarknadens funktion och näringslivets verksamhetsbetingelser. 

3  De viktigaste förslagen

I propositionen föreslås det att riksdagen godkänner avtalet mellan Republiken Finlands regering och Japans regering om ett system med feriearbete.  

Propositionen innehåller också ett förslag till en så kallad blankettlag, genom vilken de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen sätts i kraft. 

4  Propositionens konsekvenser

Det kan bedömas att i synnerhet finländska unga ansöker om tillstånd att resa till Japan i enlighet med avtalet om feriearbete. Det uppskattas att några hundra ansökningar blir anhängiga per år. Finlandsbilden är positiv i Japan, så det kan bedömas att också japanska ungas ansökningar om att komma till Finland blir anhängiga, dock kanske något färre ansökningar än de som görs av finländare. Uppskattningen grundar sig på att det i Finland årligen med avtal om feriearbete som grund ansöks om uppskattningsvis närmare tusen tillstånd när det gäller Australien och uppskattningsvis flera hundra tillstånd när det gäller Nya Zeeland. Antalet ansökningar som inletts från Australien och Nya Zeeland är däremot betydligt färre. Uppskattningarna påverkas också av att Finland har avtal om feriearbete endast med två stater, medan Australien, Nya Zeeland och Japan har betydligt fler avtal om feriearbete. De unga i dessa länder har således en omfattande valfrihet i fråga om till vilket land de ska åka för feriearbete. 

I propositionen är det inte fråga om någon egentlig invandring, utan om att bekanta sig med landet. Propositionen skapar dock en grund för eventuella migrationsbeslut i ett senare skede. På längre sikt inverkar propositionen därför positivt på den ökade arbetskraftsinvandringen. De konkreta konsekvenserna av positiva associationer som uppstår i och med tillämpningen av avtalet är dock svåra att bedöma. 

Propositionen har inga konsekvenser med tanke på statsbudgeten. En person som feriearbetar och eventuellt använder det offentliga hälso- och sjukvårdssystemet belastar inte de offentliga medlen, eftersom det krävs en sjukförsäkring av den som kommer till landet på basis av avtalet om feriearbete. 

Propositionen har inga betydande konsekvenser för Migrationsverkets resurser, eftersom antalet uppehållstillstånd som söks i Finland bedöms vara litet och de beslutsprocesser som baserar sig på avtal om feriearbete redan existerar. Uppehållstillstånd med avtal om feriearbete som grund beviljas med stöd av 77 § (Annat uppehållstillstånd för förvärvsarbete) 1 mom. 11 punkten i utlänningslagen (301/2004) då det är fråga om arbete eller arbetspraktik som ingår i ett mellanstatligt avtal. Eftersom tillståndsgrunden redan ingår i migrationsförvaltningens informationssystem (UMA-systemet), behöver inga ändringar göras i informationssystemet. 

Ansökningar om uppehållstillstånd och relaterade förfrågningar i enlighet med förslaget påverkar arbetsbelastningen av medborgartjänsterna vid Finlands ambassad i Tokyo. Ambassaden anser att det är viktigt att följa antalet ansökningar och deras fördelning över tiden för att försäkra tillräckliga resurser. 

5  Remissvar

Utlåtandet har utfärdats av finansministeriet, utrikesministeriet, inrikesministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Utbildningsstyrelsen, Migrationsverket, ambassaden av Finland i Tokyo, Birkalands arbets- och näringsbyrå, Tavastlands arbets- och näringsbyrå, Finlands Näringsliv EK, Akava, Företagarna i Finland och finsk-japanska föreningen. 

I uttalandena stöddes ganska enhetligt avtalet och dess sättande ikraft. I uttalandena ansågs att ungdomars internationella rörlighet skapar kunnande och internationella förbindelser, främjar samspelet mellan finländare och japaner och bidrar till goda relationer mellan de två länderna. 

Finansministeriet, Utbildningsstyrelsen, Företagarna i Finland och Tavastlands arbets- och näringsbyrå meddelade att de inte hade något att utlåta. 

Undervisnings- och kulturministeriet och Finlands ambassad i Tokyo ansåg att antalet ansökningar om uppehållstillstånd och beslut för feriearbete borde följas. Meningen är att göra detta i samband med statistiken. 

I övrigt föreslogs mindre tekniska förändringar av utformningen av proposition. 

6  Bestämmelserna i avtalet och deras förhållande till lagstiftningen i Finland

Enligt det inledande stycket i avtalet önskar parterna ge sina medborgare, särskilt unga, större möjligheter att förstå kulturen och den allmänna livsstilen i det andra landet i syfte att öka den ömsesidiga förståelsen mellan de två länderna. Innehållet i det inledande stycket är sedvanligt för avtal om feriearbete och hänför sig inte till området för lagstiftningen. 

I artikel 1 föreskrivs det om villkoren för beviljande av visum för feriearbete (Japan) och uppehållstillstånd (Finland). Villkoren är med beaktande av parternas olika migrationslagstiftning i tillämpliga delar ömsesidiga. Innehållet i artikel 1 hänför sig till området för lagstiftningen, eftersom enligt 9 § 4 mom. i grundlagen regleras rätten för utlänningar att resa in i Finland och att vistas i landet genom lag. Bestämmelser om villkoren för inresa och ansökan om uppehållstillstånd finns i utlänningslagen. 

Finland ska bevilja en i Japan bosatt japansk medborgare uppehållstillstånd för feriearbete, om 

a) personens avsikt är att komma till Finland i första hand för att semestra, 

b) personen är 18–30 år gammal när personen ansöker om uppehållstillstånd för feriearbete, 

c) personen inte åtföljs av någon som personen ska försörja, med undantag för sådana som har ett av Finland beviljat uppehållstillstånd för feriearbete eller annat uppehållstillstånd, 

d) personen har ett giltigt pass och returbiljett eller tillräckliga medel för att köpa returbiljett, 

e) personen har tillräckliga medel för sitt uppehälle under inledningen av sin vistelse i Republiken Finland,  

f) personen har för avsikt att lämna Finland när vistelsen upphör och ändrar inte syftet med vistelsen under sin vistelse, 

g) Finland inte tidigare har beviljat medborgaren uppehållstillstånd för feriearbete,  

h) personens hälsotillstånd är gott, 

i) medborgaren har en heltäckande sjukförsäkring som gäller under hela vistelsen i Republiken Finland, 

j) personen saknar straffregister, och 

k) personen avser att under sin vistelse i Finland följa Finlands lagar och förordningar. 

Migrationsverket beviljar uppehållstillstånd med avtal om feriearbete som grund med stöd av 9 a § (277/2022) i lag om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete (719/2018). Tillståndet beviljas för högst tolv månader.  

Till sin systematik avviker förutsättningarna inte avsevärt från den gällande utlänningslagstiftningen. De mest betydande skillnaderna är att den som ansöker om uppehållstillstånd förutsätts bo i sitt hemland, att familjeåterförening inte är tillåten, att personen förutsätts lämna Finland efter att vistelsen har upphört, att syftet med vistelsen inte får ändras, att uppehållstillstånd endast beviljas en gång och att det krävs en sjukförsäkring av den som ansöker om uppehållstillstånd. 

Enligt utlänningslagen krävs ingen sjukförsäkring av den som ansöker om uppehållstillstånd på grund av arbete, men det krävs sjukförsäkring av till exempel den som ansöker om uppehållstillstånd på grund av studier. Bestämmelserna i 56 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021), som träder i kraft vid ingången av 2023, gör det inte möjligt att en person som har fått uppehållstillstånd med ett avtal om feriearbete som grund i fråga om offentlig hälso- och sjukvård jämställs med en kommuninvånare. Inte heller innebär överenskommelsen om social trygghet mellan Finland och Japan (FördrS 6 och 7/2022), som trädde i kraft den 1 februari 2022, att den som utför feriearbete omfattas av social trygghet i Finland. Av denna orsak förutsätts det i avtalet om feriearbete en sjukförsäkring som är i kraft under hela vistelsen i Finland. De som utför feriearbete omfattas av hälso- och sjukvårdstjänster endast när de är i arbete, men inte under semestertiden. 

I artikel 2 föreskrivs det om ansökningsorten och ansökningsförfarandet för visum för feriearbete (Japan) och uppehållstillstånd (Finland). Finlands tillåter japanska medborgare att ansöka om uppehållstillstånd för feriearbete vid Finlands ambassad i Japan eller på webben. Vid behov kan representanter för ambassaden intervjua sökanden för att utreda om villkoren enligt avtalet om feriearbete och för inresa uppfylls.  

Också innehållet i artikel 2 hör till området för lagstiftningen, även om det inte avviker från den gällande lagstiftningen. Bestämmelser om ansökan om uppehållstillstånd finns i utlänningslagen. 

I artikel 3 föreskrivs det om giltigheten för visum för feriearbete (Japan) och uppehållstillstånd (Finland). Finlands regering tillåter en japansk medborgare som har ett giltigt uppehållstillstånd för feriearbete att vistas i Finland högst ett år från dagen för beviljande av uppehållstillståndet och tillåter personen att tillfälligt under sin vistelse arbeta för att komplettera sitt resekapital i enlighet med de lagar och förordningar som gäller i Finland. Enligt Migrationsverkets praxis kan uppehållstillstånd för feriearbete även beviljas från en senare tidpunkt än beslutsdagen. Meningen är att inte ändra denna praxis. 

Också innehållet i artikel 3 hör till området för lagstiftningen. Bestämmelser om uppehållstillståndets giltighet och rätten att arbeta i anslutning till uppehållstillståndet finns i utlänningslagen. 

Avtalet mellan Finland och Australien om feriearbete innehåller begränsningar i rätten att arbeta. En australisk medborgare har enligt det avtalet rätt att arbeta i högst nio månader under en tolv månaders tid, dock under högst tre månader hos samma arbetsgivare. I avtalet mellan Finland och Nya Zeeland om feriearbete slopades begränsningarna av rätten att arbeta 2014. Ändringen motiverades med tekniska skäl (RP 84/2013 rd). 

Enligt uppgifter från Migrationsverket och regionförvaltningsverken har det vid tillsynen av australiers och nyzeeländares feriearbete inte förekommit överskridningar av rätten att arbeta eller problem vid utförandet av tillsynen. Noggranna gränser för rätten att arbeta skulle eventuellt underlätta tillsynen, men å andra sidan kunde de hindra en person från att få arbete, om endast lite av rätten att arbeta återstår. Dessutom är avtalet om feriearbete förenat med ett kvotförfarande som gör det möjligt att begränsa antalet personer som kommer till Finland från Japan för feriearbete, till exempel om eventuella missförhållanden uppstår (artikel 4). Av de nämnda skälen föreskrivs det inte i artikeln om maximitider för arbete. 

Enligt artikel 4 ska vardera parten årligen fastställa det antal visum för feriearbete eller uppehållstillstånd för feriearbete som parten kan bevilja medborgare i det andra landet och på diplomatisk väg meddela den andra parten antalet. 

Artikeln ingår i avtalet om feriearbete på framställning av Japan. Finland har inga kvoter i de nuvarande avtalen om feriearbete som ingåtts med Australien och Nya Zeeland. Den årliga rapporteringen om kvoter till Japan kan till exempel kopplas till uppföljningen av hur avtalet tillämpas och följs. Eftersom artikeln gäller begränsning av utlänningars inresa hör den till området för lagstiftningen. 

Artiklarna 5 och 6 hänför sig till att vardera avtalsparten, trots bestämmelserna i avtalet, förbehåller sig rätten att i sista hand tillämpa den nationella lagstiftningen. Enligt artikel 5.2 förbehåller sig Republiken Finlands regering rätten att i enlighet med sina gällande lagar och förordningar inte godkänna vilken som helst viss ansökan om uppehållstillstånd för feriearbete som den tagit emot, vägra inresa i landet för en japansk medborgare som har beviljats uppehållstillstånd för feriearbete, återkalla ett uppehållstillstånd som beviljats för feriearbete eller ut landet avlägsna en japansk medborgare som vistas i Republiken Finland med uppehållstillstånd för feriearbete. Enligt artikel 6 ska bestämmelserna i avtalet genomföras i enlighet med de lagar och förordningar som gäller i länderna i fråga. 

Artiklarna är sedvanliga i avtal om feriearbete. 

I artikel 7 föreskrivs om ikraftträdande, ändring och upphävande av avtalet. Parterna ska skriftligen underrätta varandra när de har slutfört de interna förfaranden som krävs för att avtalet ska träda i kraft. Avtalet träder i kraft den trettionde dagen efter dagen för mottagande av den senare underrättelsen. Eventuella tvister som uppkommer vid tolkningen av avtalet ska lösas av parterna på diplomatisk väg. Parterna får förhandla om ändringar av avtalet. Vardera parten får tillfälligt helt eller delvis avbryta genomförandet av bestämmelserna i avtalet av hänsyn till allmän säkerhet, allmän ordning, folkhälsa eller migrationspolitik. Vardera parten kan säga upp avtalet med en uppsägningstid på tre månader. Vardera parten ska dock ta under positivt övervägande en begäran om inresa eller vistelse för en sådan medborgare som vid tidpunkten för uppsägningen eller avbrottet redan har blivit beviljat ett giltigt visum för feriearbete eller ett giltigt uppehållstillstånd. 

Avtalet om feriearbete har upprättats i två exemplar på japanska, finska och engelska, vilka alla texter är lika giltiga. Vid avvikande tolkningar tillämpas i första hand den engelska versionen. 

7  Ikraftträdande

Enligt artikel 7 i avtalet meddelar parterna varandra skriftligen när de har slutfört interna processer som krävs för att avtalet ska träda i kraft. Avtalet träder i kraft den trettionde dagen efter mottagande av den senare meddelande. Lagen i proposition föreslås träda i kraft vid tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet samtidigt med avtalet. 

8  Bifall av Ålands lagting

I 59 § i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) ingår bestämmelser om ikraftträdandet av internationella förpliktelser i landskapet. Om ett fördrag innehåller en bestämmelse i en fråga som faller inom landskapets behörighet, ska Ålands lagting för att bestämmelsen ska bli gällande i landskapet ge sitt bifall till den författning genom vilken bestämmelsen sätts i kraft. I 18 § i självstyrelselagen för Åland anges de frågor i vilka landskapet Åland har lagstiftningsbehörighet. 

Avtalet mellan Finland och Japan om feriearbete innehåller inga bestämmelser som hör till Ålands behörighet. 

9  Genomförande och uppföljning

Avsikten är att främja genomförandet av avtalet om feriearbete i samarbete med arbets- och näringsministeriet, utrikesministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen, Finlands ambassad i Tokyo och Japans ambassad. 

Avsikten är att följa tillämpningen av avtalet om feriearbete och fullgörandet av avtalsförpliktelserna i den delegation för tillsynen över ärenden gällande utländska arbetstagaren och företagares anställningsvillkor och uppehållstillstånd som finns vid arbets- och näringsministeriet. Bestämmelser om delegationen och dess uppgifter finns i 211 § i utlänningslagen. 

10  Behovet av riksdagens samtycke samt behandlingsordning