1  Bakgrund och beredning

Enligt regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering är strukturreformen av social- och hälsotjänsterna (social- och hälsovårdsreformen) samt familjeledighetsreformen en del av den strategiska helheten för ett rättvist, jämlikt och inkluderande Finland.  

Statsminister Sanna Marins regering överlämnade den 8 december 2020 en proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om inrättande av välfärdsområden och om en reform av ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet samt till lämnande av underrättelse enligt artiklarna 12 och 13 i Europeiska stadgan om lokal självstyrelse (RP 241/2020 rd). Lagarna fastställdes den 29 juni 2021 och ansvaret för ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet övergår i sin helhet till välfärdsområdena den 1 januari 2023.  

I Finland bildas 21 välfärdsområden som tar över de uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet som kommunerna för närvarande ansvarar för. I Nyland avviker ansvaret för ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet från lösningen för landet i övrigt så att Helsingfors stad dock fortfarande har ansvaret för att ordna tjänsterna. I Nyland ansvarar också fyra välfärdsområden för ordnandet av tjänsterna och inom hälso- och sjukvården dessutom HUS-sammanslutningen. Ansvaret för att ordna hälso- och sjukvården fördelas mellan välfärdsområdena, Helsingfors och HUS-sammanslutningen på det sätt som fastställs i lag och i avtalet om ordnande av social- och hälsovården.  

Statsminister Marins regering lämnade propositionen med föräldraledighetsreformen (RP 129/2021 rd) till riksdagen den 16 september 2021. Genom ändringarna genomfördes dessutom Europaparlamentets direktiv om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare och om upphävande av rådets direktiv 2010/18/EU, det så kallade direktivet om balans i arbetslivet. Syftet med ändringarna är att främja jämställdheten mellan könen i arbetslivet och möjligheterna att förena arbete och familjeliv. Familjeledighetsreformen trädde i kraft den 1 augusti 2022. 

I denna proposition föreslås det att välfärdsområdena ska ansvara för att ordna de hälsoundersökningar av värnpliktiga som i enlighet med värnpliktslagen utförs på förhand i samband med uppbåd. I propositionen föreslås vidare ändringar av teknisk natur som motsvarar terminologin i familjeledighetsreformen. 

Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av värnpliktslagen har beretts som tjänsteuppdrag vid försvarsministeriet och propositionsutkastet var på remiss mellan den 6 och den 19 september 2022. Utlåtande begärdes av myndigheter inom försvarsförvaltningen, föreningar och ministerier.  

De handlingar som gäller lagstiftningsprojektet finns i statsrådets tjänst för projektinformation med projektkoden PLM006:00/2022. 

2  Nuläge och bedömning av nuläget

3  Målsättning

Syftet med propositionen är att se till att lagstiftningen om värnplikt är uppdaterad och att se över lagstiftningen så att den tekniskt motsvarar det nya strukturella verksamhetsfältet och organiseringsansvaret enligt social- och hälsovårdsreformen samt terminologin enligt familjeledighetsreformen. 

4  Förslagen och deras konsekvenser

5  Alternativa handlingsvägar

De ändringar som föreslås i propositionen baserar sig på regeringspropositionerna 241/2020 rd och 129/2021 rd. Alternativen för genomförande har således begränsats till innehållet i de nämnda propositionerna, och det har därmed inte funnits några alternativa lösningar till exempel när det gäller begreppen. 

6  Remissvar

Sammanlagt 21 remissinstanser ombads yttra sig om propositionsutkastet mellan den 6 och den 19 september 2022 via tjänsten utlåtande.fi. Även andra aktörer än de uttryckligen utsedda remissinstanserna hade möjlighet att yttra sig. Utlåtande lämnades av arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, Folkpensionsanstalten, Gränsbevakningsväsendet, Huvudstaben, justitieministeriet, jämställdhetsombudsmannen, kommunikationsministeriet och Reserviläisliitto - Reservistförbundet ry. 

Huvudstaben föreslog att 22 § 1 mom. och 24 § ska utökas med en skyldighet för Helsingfors stads välfärdsområden att agera i anslutning till hälsoundersökningarna på förhand och förordnandet av läkare, eftersom ansvaret för att ordna social- och hälsovård och räddningsväsendet även efter social- och hälsovårdsreformen undantagsvis kvarstår hos Helsingfors stad. Vid den fortsatta beredningen av propositionen ändrades den föreslagna paragrafen i enlighet med förslaget i remissvaret. 

Jämställdhetsombudsmannen fäste uppmärksamhet vid formuleringen i 44 §, enligt vilken den som fullgör beväringstjänst har rätt att få faderskapsledighet under 12 dagar i samband med att ett eget barn föds. Enligt jämställdhetsombudsmannens åsikt kan formuleringen enligt förslaget tolkas så att barnets biologiska far skulle ha rätt till föräldraledighet under beväringstjänsten, men att andra föräldrar uppenbarligen inte skulle ha denna rätt. Enligt jämställdhetsombudsmannens åsikt kan den föreslagna bestämmelsen vara problematisk till exempel med tanke på adoptivföräldrar och föreslår att diskrimineringsförbuden i synnerhet i 6 § i grundlagen och lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) beaktas. Vid den fortsatta beredningen av propositionen preciserades formuleringen av paragrafen. 

Gränsbevakningsväsendet och Reserviläisliitto - Reservistförbundet ry fäste uppmärksamhet vid att föräldraledighetens längd inte ändras och ansåg att det är ändamålsenligt. I lagprojektet granskades inte faderskapsledighetens längd. 

7  Specialmotivering

22 §. Kommunens och välfärdsområdets uppgifter i samband med uppbådet. Enligt den gällande paragrafen ansvarar kommunerna för att ordna hälsoundersökningar på förhand av värnpliktiga i samband med uppbådet, förordna läkare till uppbådet samt ordna lämpliga lokaler för verkställande av uppbådet. På grund av social- och hälsovårdsreformen överförs ansvaret för att ordna hälso- och sjukvårdstjänsterna från kommunerna till välfärdsområdena den 1 januari 2023. Den ändring som föreslås i paragrafen är teknisk och genom den undviks vid tillämpningen konflikter med lagstiftningen om ansvaret för att ordna social- och hälsovården. Paragrafens rubrik föreslås bli ändrad så att också välfärdsområdet nämns i rubriken. Det föreslås att det första momentet i paragrafen ändras så att hänvisningen till kommunen ändras till en hänvisning till välfärdsområdet och dessutom att Helsingfors stad tas in i bestämmelsen. Vidare stryks 1 mom. 3 punkten. Det gällande 2 mom. blir som sådant nytt 3 mom. Till paragrafen fogas ett 2 mom. enligt vilket kommunen på framställning av regionalbyrån ska ordna lämpliga lokaler för verkställandet av uppbådet. 

24 §. Ersättande av kostnader. Det föreslås att det första momentet ändras så att bestämmelser om ersättande av kostnaderna för hälsoundersökningar som ordnas av välfärdsområdet och Helsingfors stad och för läkare som välfärdsområdet och Helsingfors stad ordnat till uppbådet finns i 72 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010).  

44 §. Permission och föräldraledighet. Enligt 2 punkten i den gällande paragrafen har den som fullgör beväringstjänst rätt att få faderskapsledighet under 12 dagar i samband med att ett eget barn föds. I och med familjeledighetsreformen ersattes termen faderskapsledighet med termen föräldraledighet i olika lagar. Det föreslås att paragrafens rubrik ändras så att termen faderskapsledighet ändras till föräldraledighet. I och med familjeledighetsreformen är villkoren för att få föräldrapenning i huvudsak lika för alla föräldrar oberoende av om det är fråga om ett biologiskt barn eller ett adoptivbarn (RP 129/2021 rd, s. 59). Det föreslås att 2 punkten ändras så att den som fullgör beväringstjänst har rätt till 12 dagars föräldraledighet i samband med att ett eget barn föds eller ett eget adoptivbarn placeras hos personen. 

51 §. Permission och föräldraledighet. Den gällande paragrafen innehåller en hänvisning till 44 § 2 punkten, där det föreskrivs om faderskapsledighet. Det föreslås att paragrafens rubrik ändras så att termen faderskapsledighet ändras till föräldraledighet. Dessutom ändras paragrafen så att hänvisningen till 44 § 2 punkten om faderskapsledighet ändras till att gälla föräldraledighet. 

81 §. Bestämmelser som ska tillämpas och bemyndigande att utfärda förordning. Det föreslås att 2 mom. ändras så att hänvisningen till 44 § 2 punkten om faderskapsledighet ändras till att gälla föräldraledighet.  

109 §. Begäran om omprövning. Det föreslås att paragrafens 1 mom. ändras så att termen faderskapsledighet ändras till föräldraledighet. 

8  Bestämmelser på lägre nivå än lag

I statsrådets förordning om värnplikt görs de tekniska ändringarna senare under regeringsperioden.  

9 Ikraftträdande 

Det föreslås att lagen träder i kraft den 1 januari 2023. 

9  Förhållande till andra propositioner