5.2
Remissyttranden och hur de har beaktats
Ett utkast till proposition var på remiss mellan den 30 augusti och den 11 oktober 2016.
Yttranden begärdes av utrikesministeriet, justitieministeriet, finansministeriet, finanscontrollerfunktionen, inrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, kommunikationsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, miljöministeriet, försvarsministeriet, riksdagens justitieombudsman, justitiekanslersämbetet, Konkurrens- och konsumentverket, Statens revisionsverk, Finansinspektionen och Centralhandelskammaren. Utöver dessa remissinstanser har begäran om yttrande på begäran också sänts till Directors' Institute Finland - Hallitusammattilaiset ry och Finlands näringsliv rf. Sammanlagt 15 yttranden gavs.
Största delen av remissinstanserna hade inget att kommentera eller att anmärka på i fråga om utkastet.
Justitieministeriet fäste i sitt yttrande uppmärksamhet vid att en nedre gräns på en tredjedel i enlighet med ändringsförslaget i 3 § åtminstone gör det teoretiskt möjligt att de övriga delägarna i bolaget vid ett innehav vid den nedre gränsen kan nå den två tredjedelars kvalificerade majoritet av de avgivna rösterna på bolagsstämman och av de aktier som är företrädda på stämman som aktiebolagslagen förutsätter. Eftersom det inom ägarstyrningen kan vara fråga om betydande strategiska och/ eller ekonomiska intressen, föreslog justitieministeriet att den nedre gränsen bestäms så att riksdagens samtycke krävs för innehavs- och företagsarrangemang som leder till att statens innehav minskar till en tredjedel eller mindre. Justitieministeriet ansåg vidare att grunden för bestämmande inflytande bör sammanfalla med definitionen av bolag med statlig majoritet, dvs. basera sig på det röstetal som aktierna medför och inte på statens ägarandel, med vilket avses antalet aktier. Förslagen från justitieministeriet har i oföränd-rad form beaktats vid den fortsatta beredningen, och propositionen har preciserats på dessa punkter.
Finansministeriet påpekade i sitt yttrande att den föreslagna lagstiftningslösningen lagtekniskt sett avviker från den princip om stiftande av separata lagar som tillämpades bl.a. i fråga om Finlands Industriinvestering Ab och Finnvera Abp. Ministeriet föreslog att definitionen av statligt utvecklingsbolag i lagutkastet preciseras och att man i bestämmelsen utförligare beskriver behovet av att bilda ett utvecklingsbolag och bolagets uppgifter. Av propositionen framgick inte om ett bolag med specialuppgifter som redan är verksamt kan ombildas till utvecklingsbolag, och det ansågs att propositionen behöver preciseras på denna punkt. Enligt finansministeriet lämnade de avsnitt i motiveringstexten som gällde beslutsbehörighet rum för tolkning och borde därför göras tydligare. Dessutom har det direktiv som det hänvisas till i 3 § 2 mom. i den gällande ägarstyrningslagen upphävts genom det nya direktivet 2013/34/EU, och därför behöver hänvisningen uppdateras. Finansministeriet ansåg att bildandet av många nya utvecklingsbolag eventuellt kan innebära att utdelnings- och försäljningsinkomsterna från de bolag som utvecklingsbolagen besitter kommer att användas till förvaltningen av bolagen och inte till att utveckla ny företagsverksamhet. Bildandet av ett utvecklingsbolag betyder att riksdagens budgetmakt minskar i och med att inkomstflödena från utdelning och från försäljning av bolag som utvecklingsbolaget besitter ska stå utanför statsbudgeten. Till följd av finansministeriets yttrande har motiveringen till den paragraf där begreppet statligt utvecklingsbolag definieras blivit preciserad och direktivhänvisningen i 3 § 2 mom. blivit uppdaterad.
I undervisnings- och kulturministeriets yttrande ansågs det att de föreslagna ändringarna är ändamålsenliga, och sakliga med tanke på genomförandet av riktlinjerna i statsrådets principbeslut om ägarstyrningen.
Enligt försvarsministeriet innehåller propositionsutkastet inga ändringar som har direkta konsekvenser när det gäller bolag av strategiskt intresse som är viktiga för försvarsministeriet, eftersom dessa aktiebolag (Patria Abp, Leijona Catering Oy och Meritaito Ab) inte finns med bland de bolag som man för närvarande planerar att överföra till det statliga utvecklingsbolaget. Försvarsministeriet ansåg emellertid att det är viktigt att statens ägarandel i bolag av strategiskt intresse som är viktiga för försvarsförvaltningen hålls på en tillräckligt hög nivå så att statens intresse tryggas under alla omständigheter. Därför måste det från fall till fall noggrant prövas om det strategiska intresset tryggas med ett innehav på en tredjedel. Om man vill minska statens ägarandel i bolag av strategiskt intresse som är viktiga för försvarsministeriet måste försvarsministeriet ges möjlighet att bli hört vid beredningen av ärendet. Dessutom uppmärksammade försvarsministeriet på ett allmänt plan likabehandlingen av aktieägare när man överväger att avstå från statens ställning som ensam ägare, särskilt om tryggandet av bolagets strategiska intresse förutsätter att man ens delvis avstår från att eftersträva vinst.
Enligt yttrandet från justitiekanslern i statsrådet kan det utifrån definitionen av ett statligt utvecklingsbolag vara svårt att bedöma om ett enskilt bolag med statlig majoritet hör till de bolag som avses eller inte. Detta verkar vara problematiskt i de situationer kopplade till definitionen där man bedömer behörigheten för riksdagen och statrådets allmänna sammanträde att besluta om ändringar av bolagsinnehaven i ett bolags intressebolag. Enligt justitiekanslern i statsrådet måste 3 § i lagförslaget preciseras för att det inte ska bli en tolkningsfråga om också innehavsarrangemang i bolag som ägs direkt av statliga utvecklingsbolag omfattas av den behörighet som förutsätter riksdagens samtycke. Till följd av yttrandet preciserades motiveringen till den paragraf där uttrycket statligt intressebolag definieras så att statsrådets allmänna sammanträde när det beslutar att bilda ett statligt utvecklingsbolag samtidigt bestämmer att bolaget är ett statligt utvecklingsbolag som avses i ägarstyrningslagen, och att detta också ska anges i bolagsordningen. Motiveringen till 3 § i lagförslaget preciserades så att det med ändringen inte är meningen att utvidga riksdagens behörighet till att gälla de bolag som ägs av ett statligt utvecklingsbolag eller innehavsarrangemangen i dessa bolag. I fråga om de bolag som ägs direkt av staten och vars aktier överförs till ett statligt utvecklingsbolag krävs före överföringen riksdagens samtycke till att minska eller avstå från statens innehav i dessa bolag.
I yttrandet från Statens revisionsverk sågs det som ett visst problem att det inte av lagförslaget konkret framgår vilka problemen det nuvarande rättsläget medför eller i vilka konkreta situationer ett utvecklingsbolag behövs. Enligt Statens revisionsverk vore det också skäl att öppet och konkret motivera varför statsrådets beslutsbehörighet direkt med stöd av ägarstyrningslagen bör utvidgas till att omfatta bolag som ägs direkt av ett utvecklingsbolag. Den ändring som innebär att riksdagens samtycke behövs för arrangemang där statens ägarandel minskar till mindre än en tredjedel är enligt Statens revisionsverk ändamålsenlig och tryggar riksdagens beslutanderätt i fråga om de arrangemang som ett utvecklingsbolag vidtar. Statens revisionsverk tog också ställning till uppgifterna och målen för ett statligt utvecklingsbolag och konstaterade bl.a. att det vore viktigt att utvecklingsbolagets uppgifter och mål beskrivs tydligt t.ex. i ett separat handlingsdirektiv för bolaget. I handlingsdirektivet och propositionen kunde det också preciseras på vilket sätt gränsdragningen mellan verksamheten vid ett statligt ut-vecklingsbolag å ena sidan och Finlands Industriinvestering Ab och Tekes Venture Capital Ab å andra sidan ska bestämmas. Till följd av yttrandet har motiveringen till propositionen preciserats, och Statens revisionsverks synpunkter kommer att beaktas i handlingsdirektiven för bolagen.
Directors' Institute Finland - Hallitusammattilaiset ry påpekade i sitt yttrande att det är en ändamålsenlig lagstiftningslösning att ta in bestämmelserna om ägarstyrningen av statliga utvecklingsbolag i den allmänna lagen om statens bolagsinnehav och ägarstyrning. På så sätt kan man säkerställa enhetligheten och kontinuiteten i statsbolagens förvaltningsförfaranden, oavsett hur det statliga innehavet genomförs i juridisktekniskt hänseende. Eftersom utvecklingsbolagets styrelse inte kan förbigås behöver man enligt detta remissorgan i propositionen behandla motiveringarna till hur beslut av statsrådet eller enheten för ägarstyrning verkställs. I yttrandet fästes det också uppmärksamhet vid att man särskilt i situationer där ett statligt utvecklingsbolag äger börsbolag bör hålla fast vid praxis för god förvaltningssed (corporate governance). Likaså måste man vid valet av styrelseledamöter se till att de privata ägarna i ett börsbolag blir hörda. De synpunkter som Directors' Institute Finland - Hallitusammattilaiset ry framförde kommer att beaktas i handlingsdirektivet för det statliga utvecklingsbolaget och i bolagets praktiska verksamhet.
Centralhandelskammaren förordade i sitt yttrande att bestämmelser om principerna för utvecklingsbolag tas med i ägarstyrningslagen i stället för att det stiftas en speciallag i frågan. I syftena med lagprojektet ingår att skapa ny företagsverksamhet. Enligt Centralhandelskammaren förblir det oklart hur lagprojektet främjar detta syfte. Centralhandelskammaren anser att bedömningen av lagprojektets konsekvenser över huvud taget är tunn. Definitionen av utvecklingsbolag har i lagutkastet skrivits på ett sådant sätt att också Solidium Oy verkar passa in på definitionen. Detta är knappast meningen, och därför behöver det skapas klarhet i frågan under den fortsatta beredningen. Under den fortsatta beredningen behöver det också fästas särskild vikt vid det ansvar som ett utvecklingsbolags verkställande direktör och styrelseledamöter har. Om staten i egenskap av ägare beslutar om ett aktiebolags ärenden för bolagets räkning eller kraftigt styr verkställande direktörens eller styrelsens beslutsfattande, kan det uppstå problem t.ex. om det senare framgår att beslutet medför förlust för bolaget. I de politiska svängarna kan ställningen för verkställande direktören och styrelseledamöterna bli ohållbar, om ett beslut som den statliga ägaren arbetar för i efterhand visar sig ha varit felaktigt eller förlustbringande. Det statliga innehavet kan fördelas under flera enheter eller organ. För att de olika aktieägarnas synpunkter ska bli hörda på lämpligt sätt bör staten som ägare enligt Centralhandelskammaren vara företrädd i utnämningskommittéerna via endast en person så att även de övriga aktieägarnas synpunkter och kompetens kan utnyttjas i högre utsträckning. Till följd av yttrandet har motiveringen till propositionen preciserats, och Centralhandelskammarens synpunkter kommer att beaktas i handlingsdirektiven för bolagen och i deras verksamhet.
Utkastet till proposition har behandlats av rådet för bedömning av lagstiftningen. Enligt rådets uppfattning förblev behovet av det statliga utvecklingsbolag som har bildats oklart i propositionsutkastet. Av propositionen framgick inte de problem med det rådande rättsläget eller de konkreta behov som inte kan åtgärdas med befintliga ägarstyrningsverktyg. Behovet av ett utvecklingsbolag har inte heller motiverats med missförhållanden i anslutning till den nuvarande verksamheten. Frågan bör motiveras omsorgsfullt eftersom en avsevärd mängd statlig egendom i och med bildandet av ett utvecklingsbolag flyttas utanför budgetekonomin och därmed börjar omfattas av ett snävare beslutsfattande. Rådet för bedömning av lagstiftningen fäste uppmärksamhet vid att propositionsutkastets redogörelse för de ekonomiska konsekvenserna var bristfällig. Det framgick inte vilka ekonomiska konsekvenser lagförslaget har för de företag som övergår till ett utvecklingsbolag. I utkastet behandlades det inte heller vilken större to-talekonomisk nytta eller vilka kostnader bildandet av ett utvecklingsbolag medför. Av utkastet fick man ingen uppfattning av hur den föreslagna lagen påverkar myndigheternas verksamhet. I propositionsutkastet beskrevs propositionens ekonomiska konsekvenser för statens budgetekonomi på tillbörligt sätt. Det fanns också uppskattningar av beloppen av de medel som inte längre ska omfattas av budgetekonomin. Till följd av utlåtandet har konsekvensbedömningen i propositionen huvudsakligen preciserats i enlighet med förslagen från rådet för bedömning av lagstiftningen.