Senast publicerat 27-11-2021 09:45

Regeringens proposition RP 63/2021 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 8 § i tonnageskattelagen samt av 69 och 123 § i inkomstskattelagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att tonnageskattelagen och inkomstskattelagen ändras. Tonnageskattelagen ändras så att fartyg som är dubbelregistrerade i Finland ska betraktas som tonnageskattedugliga fartyg som därmed omfattas av tonnageskatt. Genom den föreslagna ändringen förtydligas rättsläget. 

Enligt förslaget ska inkomstskattelagen ändras så att kulturförmånen ska kunna användas som betalningsmedel också vid virtuella kulturevenemang och kulturtillställningar som ordnas i realtid. 

Det föreslås också att inkomstskattelagen ändras så att den mottagande kommunen i situationer där kommunindelningen ändras enligt kommunstrukturlagen har rätt att dra av förlusten för den kommun som går samman med kommunen eller för den kommundel som överförs till kommunen. Dessutom ska den mottagande samkommunen när samkommuner sammanslås eller delas i enlighet med kommunallagen ha rätt att dra av förlusten för den samkommun som går samman med samkommunen eller som delas. 

Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Lagarna ska tillämpas första gången vid beskattningen för skatteåret 2021. 

MOTIVERING

Bakgrund och beredning

1.1  Ändring av 8 § i tonnageskattelagen

Regeringens proposition RP 9/2021 rd med förslag till ändring av 1 kap. i sjölagen (674/1994), som beretts vid kommunikationsministeriet, är under behandling i riksdagen, och dess syfte är att tillåta att utländska fartyg i utländska fartygsregister som befraktas till Finland utan besättning godkänns som finskt genom så kallad dubbelregistrering. I fråga om ägande är fartyget då fortsättningsvis registrerat i en annan stats fartygsregister och i fråga om användning i Finlands register. För att den dubbelregistrering som tillåts genom den föreslagna ändringen av 1 kap. 1 b § i sjölagen i praktiken ska vara ett möjligt alternativ för aktörerna ska möjligheten till dubbelregistrering också beaktas i tonnageskattelagen (476/2002) för att säkerställa att dubbelregistreringen inte medför överraskande och stränga skattepåföljder för aktörerna. 

Regeringens proposition om ändring av tonnageskattelagen har beretts vid finansministeriet. Vid bedömningen av bakgrunden till dubbelregistreringen, statsstödsrättsliga fakta och ekonomiska konsekvenser har finansministeriet samarbetat med kommunikationsministeriet. Under beredningen har Skatteförvaltningen och Rederierna i Finland rf hörts angående behovet av ändringar i tonnageskattelagen. 

Bakgrundsmaterialet till regeringens proposition är tillgängligt på adressen valtioneuvosto.fi/sv/projekt med beteckningen VM025:00/2021 (på finska). 

1.2  Ändring av 69 § i inkomstskattelagen

Till följd av de restriktioner som coronaviruset orsakar har det väckts frågor om huruvida motions- och kulturförmånen också kan utnyttjas för olika tillställningar som ordnas med hjälp av en distansförbindelse. Enligt Skatteförvaltningens anvisning kan olika slags handledd motion ordnas också med hjälp av en distansförbindelse, så i fråga om motion kan förmånen användas för motionsverksamhet som ordnas med hjälp av en distansförbindelse. I fråga om kulturförmånen har bestämmelsen i beskattningspraxis enligt dess ordalydelse tolkats så att utnyttjandet av förmånen förutsätter ett fysiskt besök på sådana platser, tillställningar eller evenemang som avses i bestämmelsen. Kulturförmånen har således inte kunnat användas till exempel till deltagaravgifter för kulturevenemang som sänds över nätet. I vår tid, och i synnerhet till följd av de restriktioner coronaviruset medför, har dock olika slags virtuella kulturevenemang blivit vanligare, och möjligheten till deltagande i kulturevenemang på distans har tagits till ny prövning. 

Propositionen har beretts vid finansministeriet. Bakgrundsmaterialet till regeringens proposition är tillgängligt på adressen valtioneuvosto.fi/sv/projekt med beteckningen VM025:00/2021 (på finska) 

1.3  Ändring av 123 § i inkomstskattelagen

Regeringen överlämnade i december 2020 en proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av kommunallagen och 4 § i lagen om överlåtelseskatt (RP 242/2020 rd). I den regeringspropositionen föreslås det att kommunallagen (410/2015) ändras bland annat så att det i lagen införs bestämmelser om sammanslagning av samkommuner och delning av en samkommun. För att möjliggöra dessa arrangemang är det nödvändigt att föreskriva om överföring av förluster i skattelagstiftningen. 

Propositionen har beretts vid finansministeriet. Bakgrundsmaterialet till regeringens proposition är tillgängligt på adressen valtioneuvosto.fi/sv/projekt med beteckningen VM025:00/2021 (på finska). 

Nuläge och bedömning av nuläget

2.1  Ändring av 8 § i tonnageskattelagen

Dubbelregistrering

I kommunikationsministeriets motivering till regeringens proposition om tillåtande av dubbelregistrering sammanfattas bakgrunden till dubbelregistreringen så att ett fartyg internationellt sett i regel får vara registrerat endast i en stats fartygsregister, utom vid bareboat-befraktning när fartyget hyrs ut till befraktaren utan besättning och en begränsad dubbelregistrering är tillåten i en del länder. Vid bareboat-befraktning betalar befraktaren en bareboat-hyra till fartygets ägare och bemannar och utrustar fartyget på egen bekostnad. Befraktaren ansvarar för den kommersiella och nautiska driften av fartyget. Dubbelregistrering är ett arrangemang där registrering av ägande och användning för ett bareboat-befraktat fartyg delas mellan två stater. I fråga om ägande registreras fartyget i en stats register och i fråga om användning i en annan stats register. Fartyget för då användningsregisterstatens flagg, har den statens nationalitet och iakttar det landets bestämmelser till exempel i fråga om bemanning. I fråga om ägande kvarstår fartyget i fartygsregistret i bareboat-uthyrarens hemland, och i regel behandlas fartyget enligt denna stats bestämmelser till exempel när det gäller fartygsinteckning eller företagsbeskattning. 

Enligt sjölagen är dubbelregistrering av fartyg i nuläget inte möjligt i Finland. Ett fartyg i utländsk ägo som befraktas till Finland med ett bareboat-avtal kan godkännas som finskt och införas i fartygsregistret i Finland, men ska dock alltid avföras ur registret i den andra staten för den tid det registreras i Finland. 

Tonnagebeskattningen

Bestämmelser om fartygs nationalitet och registrering samt bland annat om olika slags befraktningsavtal finns i sjölagen. Bestämmelser om införande av fartyg i handelsfartygsförteckningen finns i lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport (1277/2007). 

Tonnageskattelagen tillämpas på den skattskyldiges ansökan vid beskattningen av bolag som är allmänt skattskyldiga i Finland och som bedriver internationell sjöfart när förutsättningarna enligt tonnageskattelagen uppfylls. I tonnageskattesystemet betalar rederiet ingen samfundsskatt, utan det kan i stället för inkomstbeskattning av vinst från gods- och passagerartransport och därmed nära förbunden verksamhet välja på fartygets nettodräktighet baserad, väldigt låg tonnagebeskattning. Den skattemodellen har ansetts nödvändig för att skapa jämlika förhållanden för rederiverksamheten i förhållande till konkurrentländerna. Vid tillämpning av tonnageskattelagen inverkar i bakgrunden ständigt bland annat bestämmelserna i de lagar som nämns ovan samt den allmänna praxis och terminologi som utformats enligt dem. Dessutom utgör tonnagebeskattningen statligt stöd enligt EU:s statsstödsrätt, och kommissionen har notifierats om att stödet enligt den finländska tonnageskattelagen utgör statligt stöd till rederierna (SA.30515, N 448/2010). 

Enligt 1 § i tonnageskattelagen tillämpas lagen på i Finland allmänt skattskyldiga aktiebolag och under vissa förutsättningar också på ett sådant fast driftställe för ett bolag med utländsk hemvist som bedriver internationell sjöfart. Det föreskrivs om tonnageskattskyldighet i 2 § och om skattskyldighet inom koncerner i 3 §. Enligt 2 § 3 mom. i tonnageskattelagen ska ett tonnagebeskattat bolag i verkligheten ledas från Finland, och det ska bedriva gods- eller passagerartransport från Finland och vara skattskyldigt för detta i Finland. I 35 punkten i det momentet ställs dessutom flera kvantitativa krav på de fartyg som används i verksamheten, såsom deras ägarstruktur och registerstat. Ett bolag som uppfyller förutsättningarna enligt tonnageskattelagen kan i stället för inkomstbeskattning av vinst från gods- och passagerartransport och därmed nära förbunden verksamhet välja tonnagebeskattning. Bolaget förbinder sig till systemet för en hel tonnageskatteperiod, som enligt 5 § varar i tio år. 

Det föreskrivs om definitionen av tonnagebeskattat fartyg i 8 § i tonnageskattelagen. Enligt 1 mom. betalas tonnageskatt för följande huvudsakligen i internationell sjöfart varande och huvudsakligen för gods- eller passagerartransport eller bogsering eller skjutbogsering avsedda och använda fartyg som har sin strategiska och ekonomiska ledning i Finland och som har en bruttodräktighet om minst 100: 

ett fartyg som är inskrivet i handelsfartygsförteckningen och som bolaget äger och använder i trafik eller har hyrt ut med besättning, samt ett fartyg som är inskrivet i handelsfartygsförteckningen och som bolaget har inhyrt med besättning för minst 12 månader och använder i trafik 

ett annat fartyg än ett sådant som avses i 1 punkten, som bolaget äger eller har inhyrt utan besättning och som bolaget utrustar och använder i trafik 

ett annat fartyg än ett sådant som avses i 1 punkten, som bolaget har inhyrt med besättning och använder i trafik 

ett fartyg som bolaget på grund av tillfällig överkapacitet har hyrt ut utan besättning för högst tre år, då andelen av ett sådant uthyrt fartyg inte överskrider 20 procent av bruttodräktigheten för bolagets tonnagebeskattade fartyg med beaktande av de övriga fartyg som avses i denna punkt. 

I 8 § 1 mom. 1 punkten i tonnageskattelagen avses fartyg som är inskrivna i handelsfartygsförteckningen i Finland och som bolaget äger och använder i trafik eller har inhyrt med besättning. I 2 punkten avses andra fartyg än sådana som avses i 1 punkten, som bolaget äger eller har inhyrt utan besättning. Till följd av bestämmelsens ordalydelser och satsordning lämnas det öppet för tolkning om ett fartyg som inhyrts till Finland utan besättning och som också till exempel med hjälp av dubbelregistrering har skrivits in i handelsfartygsförteckningen i Finland kan anses vara ett tonnagebeskattat fartyg. 

Enligt 29 § 1 mom. i tonnageskattelagen ska Skatteförvaltningen återkalla ett beslut om godkännande som tonnageskatteskyldig, om de föreskrivna villkoren för tonnageskatteskyldighet inte uppfylls. Enligt 4 mom. i den paragrafen ska Skatteförvaltningen när godkännandet av ett bolag som tonnageskattskyldigt återkallas stryka bolaget ur förteckningen över tonnageskattskyldiga, och enligt 5 mom. kan bolaget inte på nytt godkännas som tonnageskattskyldigt förrän tio år förflutit från ingången av året efter återkallandet. I 24 § föreskrivs det dessutom att bolaget, om godkännandet som tonnageskattskyldig återkallas i enlighet med 29 §, påförs inkomstskatt för den vinst som den tonnagebeskattade verksamheten avkastat under tonnageskatteperioden, med iakttagande av de bestämmelser i den inkomstskattelagstiftning och de internationella avtal som tillämpas vid verkställandet av beskattningen för dessa skatteår. Eftersom tonnageskatteperioden är tio år kan ett återkallande av tonnageskatteskyldigheten leda till mycket avsevärda retroaktiva skattepåföljder. 

2.2  Ändring av 69 § i inkomstskattelagen

I 69 § i inkomstskattelagen (1535/1992) föreskrivs om skattefria personalförmåner. Det är fråga om sedvanliga och skäliga förmåner som arbetsgivaren ordnar och som till sin natur inte betraktas som vederlag för arbete, uppdrag eller tjänst. Enligt 69 § 1 mom. 4 punkten är sedvanlig och skälig rekreations- eller hobbyverksamhet som arbetsgivaren ordnar för hela personalen en skattefri personalförmån. Det är fråga om verksamhet som genomförs med beaktande av arbetsgivarens intresse och som upprätthåller och förbättrar hela personalens trivsel och prestationsförmåga eller de mänskliga relationerna på arbetsplatsen och som inte har någon nämnvärd besparande inverkan på personalens levnadskostnader. 

Enligt 69 § 5 mom. i inkomstskattelagen betraktas som skattefri rekreations- och hobbyverksamhet som arbetsgivaren ordnar också årliga förmåner till högst 400 euro för sådan frivillig motions- och kulturverksamhet för arbetstagaren som arbetsgivaren erbjuder. Förmånen ska erbjudas hela personalen och får stå till förfogande endast för arbetstagaren. 

Med arbetstagarens frivilliga verksamhet avses att arbetstagaren själv kan utöva hobbyverksamhet vid en tidpunkt som han eller hon väljer och välja hobbyplats och hobbysätt bland flera olika alternativ. Frivillig motions- eller kulturverksamhet kan erbjudas med hjälp av ett så kallat riktat betalningsinstrument, såsom en sedel eller något annat motsvarande betalningssystem. 

I lagrummet definieras inte begreppet motion. Enligt Skatteförvaltningens anvisning Personalförmånerna i beskattningen (VH/8505/00.01.00/2020) avses med motion en persons fysiska aktivitet vars syfte vanligtvis är att höja konditionen eller upprätthålla eller förbättra arbetstagarens fysiska välbefinnande och hälsa. Däremot definieras kulturverksamhet i 69 § 5 mom. i inkomstskattelagen. Enligt momentet avses med kulturverksamhet besök på museer, teatrar, opera, biografer, konserter, konstutställningar eller andra motsvarande evenemang eller tillställningar med anknytning till olika konstområden. Som kulturverksamhet betraktas också besök i vetenskapscenter och på idrottsevenemang samt deltagande i handledda, aktivitetsbaserade konstkurser. 

2.3  Ändring av 123 § i inkomstskattelagen

Enligt 52 a § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968), nedan näringsskattelagen, avses med fusion ett arrangemang där 

ett eller flera aktiebolag (överlåtande bolag) genom upplösning utan likvidationsförfarande överför alla sina tillgångar och skulder till ett annat aktiebolag (övertagande bolag) och där aktieägarna i det överlåtande bolaget som vederlag får nya aktier som emitteras eller egna aktier som innehas av det övertagande bolaget, i förhållande till de aktier de ägde; som vederlag får också lämnas pengar, dock högst tio procent av det sammanlagda nominella värdet av de aktier som lämnas som vederlag eller, om nominellt värde saknas, av den del av det inbetalade aktiekapitalet som motsvarar aktierna, eller 

ett överlåtande bolag genom upplösning utan likvidationsförfarande överför alla sina tillgångar och skulder till ett övertagande bolag som innehar alla aktier som representerar det överlåtande bolagets aktiekapital, eller till ett aktiebolag som helt ägs av ett sådant bolag. 

Enligt 52 c § 1 mom. i näringsskattelagen avses med fission ett i 1 och 2 punkten avsett arrangemang där aktieägarna i det överlåtande bolaget, i förhållande till de aktier de ägde, som vederlag får nya aktier som emitteras eller egna aktier som innehas av vart och ett av de övertagande bolagen; som vederlag får också lämnas pengar, dock högst tio procent av det nominella värdet av de aktier som lämnas som vederlag eller, om nominellt värde saknas, av den del av det inbetalade aktiekapitalet i bolaget som motsvarar aktierna och där 

ett aktiebolag upplöses utan likvidationsförfarande så att dess tillgångar och skulder överförs till två eller flera aktiebolag (total fission), eller 

ett aktiebolag utan likvidationsförfarande och utan att det upplöses överför en eller flera verksamhetsgrenar som sådana till ett eller flera aktiebolag och lämnar åtminstone en verksamhetsgren i det överlåtande bolaget (partiell fission). 

Bestämmelserna om fission i näringsskattelagen förutsätter att vederlag ges. Också tillämpningen av bestämmelserna om fusion förutsätter att vederlag ges i andra situationer än de som aves i 52 a § 2 punkten i näringsskattelagen eller i därmed jämförbara situationer. I kommunstrukturlagen (1698/2009) motsvarar 3 § 2 mom. 1 och 2 punkten närmast fusion och 3 § 2 mom. 3 punkten och 4 mom. närmast fission. I situationer där kommuner sammanslås eller en del av en kommun överförs till en annan kommun eller i situationer där samkommuner sammanslås eller delas kan det vederlag som förutsätts i näringsskattelagen inte ges. Centralskattenämnden har dock i sitt avgörande CSN 65/2006 ansett att stiftelser kan fusioneras skatteneutralt även om fusionsvederlag inte ges när fusionen genomförs i enlighet med stiftelselagen. En motsvarande princip kan tillämpas när kommuner sammanslås eller när en del av en kommun överförs till en annan kommun samt när samkommuner sammanslås eller delas, när arrangemanget genomförs i enlighet med bestämmelserna i kommunallagen eller kommunstrukturlagen och ingen separat reglering till denna del behövs. Alternativt kan det i näringsskattelagen uttryckligen föreskrivas att arrangemang enligt 3 § i kommunstrukturlagen och 62 a och 62 b § i kommunallagen kan genomföras skatteneutralt. Då kan det vara oklart om tidigare beskattningspraxis, såsom centralskattenämndens avgörande CSN 65/2006, längre är relevant. Det anses inte motiverat att på lagnivå beakta alla tänkbara sammanslagningar och delningar som företas av så kallade juridiska personer utan ägare, såsom stiftelser och församlingar. 

Enligt 122 § 1 mom. i inkomstskattelagen får samfunds och näringssammanslutningars förluster inte dras av, om över hälften av aktierna eller andelarna däri under eller efter förluståret har bytt ägare till följd av något annat förvärv än arv eller testamente eller om över hälften av medlemmarna har ersatts med nya. Om motsvarande ägarbyte har skett i ett samfund eller en sammanslutning som äger minst 20 procent av aktierna eller andelarna i ett förlustbringande företag, anses de aktier och andelar som samfundet eller sammanslutningen äger ha bytt ägare. 

Enligt 123 § 1 mom. i inkomstskattelagen överförs vid fission av samfund det överlåtande samfundets förluster till det övertagande samfundet till den del det är uppenbart att förlusterna har uppstått i den verksamhet som överförts till det övertagande samfundet. Till övriga delar överförs förlusterna i samma proportion som det överlåtande samfundets nettoförmögenhet enligt 2 kap. i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen överförs till de övertagande samfunden. Om det i det överlåtande samfundets beskattning finns flera inkomstkällor, överförs de förluster som har fastställts för en viss inkomstkälla till de övertagande bolag som har motsvarande inkomstkälla. 

Enligt 123 § 2 mom. i inkomstskattelagen har det övertagande samfundet vid fusion mellan samfund eller fission av samfund rätt att enligt 119 och 120 § i inkomstskattelagen från sin beskattningsbara inkomst dra av det överlåtande samfundets förlust, om det övertagande samfundet eller dess delägare eller medlemmar eller samfundet och dess delägare eller medlemmar tillsammans från ingången av förluståret har ägt över hälften av aktierna eller andelarna i det överlåtande samfundet. Vid fusion har ett övertagande andelslag eller en övertagande sparbank dock alltid rätt att dra av det överlåtande andelslagets eller den överlåtande sparbankens sådana förluster som har uppkommit under det skatteår då fusionen skedde eller under de två föregående skatteåren. 

Kommuner och samkommuner är samfund med stöd av 3 § i inkomstskattelagen. De har dock inte såsom aktiebolag sådana aktier eller andelar som avses i 123 § 2 mom. i inkomstskattelagen, och därför överförs inte kommunens eller samkommunens förluster på basis av bestämmelsens ordalydelse till den mottagande kommunen eller samkommunen. Det finns inte heller någon rättspraxis i fråga om överföring av en kommuns förlust till en annan kommun. Således kommer till exempel den mottagande kommunens möjlighet att dra av förlusten för den kommun som går samman med kommunen att avgöras i rättspraxis senare. Sammanslagningar och delningar av samkommuner blir möjliga först efter de ändringar i kommunallagen som föreslås i regeringens proposition RP 242/2020 rd och det finns således ingen rätts- eller beskattningspraxis i fråga om dem. 

En kommun som går samman med en annan kommun eller en del av en kommun som överförs till en annan kommun, eller en samkommun som går samman med en annan samkommun eller som delas, kan äga ett aktiebolag för vilket det vid beskattningen har fastställts förluster. Bolagets ägande kan på grund av ett sådant arrangemang överföras till en ny kommun eller samkommun. I centralskattenämndens avgörandepraxis (CSN 37/2016) har det ansetts att när kommuner går samman i enlighet med kommunstrukturlagen så förlorar ett bolag som ägs av den kommun som går samman med en annan kommun inte sina förluster när ägandet överförs till den nya kommunen. Avgörandet i fråga gällde endast ett arrangemang i enlighet med 3 § 2 mom. 1 punkten i kommunstrukturlagen. En motsvarande princip kan också tillämpas i situationer som avses i 3 § 2 mom. 2 och 3 punkten och 4 mom. i kommunstrukturlagen och i fråga om förluster i bolag som ägs av samkommuner när samkommuner sammanslås på det sätt som avses i 62 a § i kommunallagen eller delas på det sätt som avses i 62 b § i kommunallagen. I det nämnda förhandsavgörandet av centralskattenämnden ansågs det också att de överlåtande bolagens förluster i samband med en kommunsammanslagning kan dras av vid beskattningen av det övertagande bolaget trots 123 § 2 mom. i inkomstskattelagen. En motsvarande princip kan också tillämpas i situationer som avses i 3 § 2 mom. 2 och 3 punkten och 4 mom. i kommunstrukturlagen och när samkommuner sammanslås på det sätt som avses i 62 a § i kommunallagen eller delas på det sätt som avses i 62 b § i kommunallagen. Därför behövs inga särskilda bestämmelser. 

Målsättning

3.1  Ändring av 8 § i tonnageskattelagen

Den föreslagna lagens målsättning är att möjliggöra så kallad dubbelregistrering av fartyg i internationell sjöfart i Finland, det vill säga att fartyget godkänns som finskt enligt det lagförslag om ändring av 1 kap. i sjölagen som bereds vid kommunikationsministeriet så att dubbelregistreringen inte medför några överraskande eller stränga skattepåföljder för bolaget till följd av tolkningsutrymme i tonnageskattelagen. Syftet är att förtydliga rättsläget genom en precisering av definitionen av tonnagebeskattat fartyg enligt tonnageskattelagen så att de föreslagna uppdateringarna av 1 kap. 1 b § i sjölagen om dubbelregistrering beaktas. 

3.2  Ändring av 69 § i inkomstskattelagen

Propositionens syfte är att tillåta att arbetsgivaren som personalförmån erbjuder att en skattefri kulturförmån används också för kulturevenemang som tillhandahålls via en distansförbindelse. 

3.3  Ändring av 123 § i inkomstskattelagen

Syftet med propositionen är att möjliggöra att förluster överförs vid sammanslagning av kommuner och vid överföring av en del av en kommun till en annan kommun samt vid sammanslagning och delning av samkommuner. 

Förslagen och deras konsekvenser

4.1  De viktigaste förslagen

4.1.1  Ändring av 8 § i tonnageskattelagen

I denna proposition föreslås en ändring av 8 § i tonnageskattelagen, i vilken det föreskrivs om definitionen av tonnagebeskattat fartyg. Det föreslås att 1 mom. ändras och preciseras så att till förteckningen med fyra punkter över olika slags tonnagebeskattade fartyg fogas en ny 5 punkt, i vilken det föreskrivs att också ett sådant fartyg är tonnagebeskattat som har godkänts som finskt enligt 1 kap. 1 b § i sjölagen, som bolaget inhyr utan besättning och som bolaget utrustar och använder i trafik. I denna proposition avses med termen "dubbelregistrerat fartyg" ett fartyg som godkänts som finskt enligt 1 kap. 1 b § i sjölagen. 

Inte heller den tonnageskattelagens nuvarande ordalydelse hindrar egentligen att ett fartyg som inhyrts till Finland utan besättning betraktas som ett tonnagebeskattat fartyg. I 8 § 1 mom. 2 punkten godkänns att fartyg som inhyrs utan besättning för tonnagebeskattning, åtminstone om fartyget inte är inskrivet i handelsfartygsförteckningen i Finland. I den gällande bestämmelsen lämnas det dock i någon mån öppet om ett fartyg som inhyrts till Finland utan besättning och som också har skrivits in i handelsfartygsförteckningen i Finland kan godkännas som tonnagebeskattat fartyg. Genom den föreslagna ändringen förtydligas rättsläget och undanröjs tolkningsutrymmet för i vilka situationer lagen ska tillämpas. Eftersom det redan är möjligt att tolka lagens nuvarande ordalydelse så att ett sådant fartyg kan tonnagebeskattat, utvidgas inte lagens tillämpningsområde egentligen genom ändringen utan den föreslagna ändringen innebär framför allt en precisering och ett förtydligande. Den föreslagna ändringen medför därför inget behov att notifiera Europeiska kommissionen om en ändring i tonnageskattesystemet, eftersom förutsättningarna för tillämpning av stödsystemet inte ändrar till någon del. 

Den nya föreslagna 8 § 1 mom. 5 punkten är samstämmig med de nuvarande 14 punkten. Ordalydelsen i den föreslagna nya 5 punkten är öppen så att den avser alla bolag som godkänts som finska enligt 1 kap. 1 b § i sjölagen och som bolaget hyrt in utan besättning, oberoende av om fartyget dessutom har skrivits in i den handelsfartygsförteckning som avses i lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport eller ej. 

Förändringens syfte är att säkerställa att förutsättningarna för tonnagebeskattning inte upphör för ett bolag som tillämpar dubbelregistrering och bareboat-befraktning till följd av att bolaget i sin verksamhet har utnyttjat de verksamhetsmodeller som möjliggörs genom ändringen av 1 kap. i sjölagen. Om bolaget självt använder fartyget för gods- eller passagerartransport i internationell fart, föreslås det att det inte ska ha avgörande betydelse för möjligheten till tonnagebeskattning om bolaget självt äger fartyget eller till exempel hyr in det utan besättning och dubbelregistrerar det i Finland. Större vikt läggs alltså vid rederi- och sjöfartsnäringen än vid fartygets ägarstruktur eller finansieringslösningar. 

Den föreslagna ändringen inverkar inte på bestämmelserna om skattskyldighet för tonnageskatteskyldiga bolag enligt 2 §. 

Till följd av den nya 5 punkten som föreslås fogas till 8 § 1 mom. görs en teknisk ändring i 4 punkten så att punkten som avslutar satsen sist i 4 punkten ändras till ett komma, eftersom förteckningen föreslås fortsätta i 5 punkten. 

4.1.2  Ändring av 69 § i inkomstskattelagen

I denna proposition föreslås det att 5 mom. i 69 § om sedvanlig personalförmån i inkomstskattelagen ändras så att även deltagande i realtid med hjälp av en distansförbindelse i sådan verksamhet som avses i bestämmelsen ska betraktas som sådan kulturverksamhet som avses i bestämmelsen. 

Kulturförmånen kan således användas som betalningsmedel också vid olika virtuella kulturevenemang och kulturtillställningar som ordnas i realtid. Bestämmelsen omfattar således till exempel konserter, teater- och operaföreställningar samt andra motsvarande virtuella evenemang och tillställningar inom olika konstområden som sänds i realtid på nätet. Det ska uttryckligen vara fråga om ett evenemang eller en tillställning som ordnas i realtid. Med evenemang eller tillställningar som ordnas i realtid avses i detta sammanhang kulturevenemang eller kulturtillställningar som är bundna till en viss tidpunkt. I princip är det fråga om tillställningar där det verkliga framförandet pågår på evenemangsplatsen samtidigt som det i realtid framförs för allmänheten på nätet. Som tillställning eller evenemang i realtid betraktas dock även sådana tillställningar eller evenemang som är bundna till en viss tidpunkt och där till exempel vissa filmer, teaterföreställningar i form av inspelningar, konserter eller andra motsvarande föreställningar inom kulturbranschen visas vid en viss begränsad tidpunkt. Kulturförmånen kan således vid sidan av evenemang som kan direktsändas också användas till att se inspelade föreställningar, om det är fråga om ordnade evenemang eller tillställningar som är bundna till en viss tidpunkt. Evenemang av detta slag är till exempel filmfestivaler där vissa filmer visas vid en viss tidpunkt, och konstutställningar som är öppna en viss tid. Även till exempel förevisning av en enskild film eller en inspelad konsert eller teaterföreställning på en viss dag och vid ett visst klockslag är ett sådant kulturevenemang som ordnas i realtid och för vilket kulturförmånen kan användas till biljetten. 

Även till exempel rätten att se ett idrottsevenemang som visas i realtid på nätet kan förvärvas med kulturförmånen. Som ett idrottsevenemang i realtid betraktas till exempel att man skaffar sig rätt att i realtid se en enskild direktsänd match eller till exempel världsmästerskapet i någon gren. Kulturförmånen kan också användas till exempel för att skaffa säsong- och seriebiljetter. Kulturförmånen kan alltså användas för att på en gång skaffa rätten att se flera virtuella evenemang (seriebiljetter) eller till exempel ett visst lags eller en viss orkesters hela säsong (säsongkort). Exempelvis rätten att via en månadsavgiftsbelagd streamingtjänst följa en viss bollsportsserie är inte ett sådant idrottsevenemang i realtid som avses här. På motsvarande sätt som i fråga om ovan nämnda evenemang inom olika konstområden kan förevisningen av ett idrottsevenemang vara en inspelning, om det är fråga om ett ordnat evenemang eller en ordnad tillställning som är bunden till en viss tidpunkt. 

Det är inte möjligt att skaffa enbart inspelningar av ovan nämnda evenemang i efterhand med kulturförmånen. Att skaffa enbart en inspelning efter evenemanget är inte deltagande i evenemanget. Inte heller hyrning av filmer är fortfarande sådan kulturverksamhet som avses i bestämmelsen. Om till exempel en biljett som har skaffats till en konsert som sänds i realtid på nätet eller en biljett som har skaffats till en föreställning som visas som en inspelning vid en viss tidpunkt dock ger rätt att i efterhand titta även på en inspelning av samma evenemang under en begränsad tid, hindrar detta inte att kulturförmånen används för evenemanget i fråga. 

Evenemangets eller tillställningens längd har ingen betydelse, det vill säga det kan till exempel vara fråga om ett kultur- eller idrottsevenemang som varar flera dagar och som är bundet till en viss tidpunkt. Det kan således vara fråga om exempelvis en tre dagars musikfestival med flera konserter varje dag. 

Månadsavgiftsbaserade tjänster eller abonnemangsbaserade tjänster som är bundna till en avgift som baserar sig på någon annan motsvarande tid och via vilka det är möjligt att följa till exempel filmer, idrott eller konserter omfattas inte av förmånen. I fråga om tjänster av denna typ är det inte fråga om deltagande i ett kulturevenemang eller en tillställning. Dessa streamingtjänster omfattas inte av förmånen, även om de omfattar tillställningar eller evenemang till vilka biljetten omfattas av förmånen på ovan nämnt sätt. 

Även i en sådan aktivitetsbaserad konstkurs som avses i bestämmelsen kan man delta med hjälp av en distansförbindelse i realtid. Med deltagande i realtid avses i detta sammanhang att kursen innefattar föreläsningar som sänds direkt på nätet eller annan motsvarande undervisning. Tillämpningen av bestämmelsen hindras dock inte av att sådan direktsänd undervisning som ingår i kursen samtidigt spelas in och kan ses även i efterhand. 

Som sådan kulturverksamhet som avses i bestämmelsen betraktas också besök på museer, konstutställningar eller andra motsvarande platser samt besök i vetenskapscenter. I fråga om dessa avses med deltagande i realtid med hjälp av en distansförbindelse att man bekantar sig med en utställning eller samling som för närvarande visas på platsen i fråga. Således skulle förmånen omfatta virtuella besök på exempelvis samlingar och utställningar i museer eller konstcenter. 

En ytterligare förutsättning är att den motions- eller kulturförmån som avses i bestämmelsen endast står till arbetstagarens förfogande. Biljetter, sedlar eller andra betalningsarrangemang som ger rätt att utnyttja förmånen ska därför vara personliga. Med beaktande av distanstjänsters karaktär utgör dock inte tillämpningen av bestämmelsen i fråga om deltagande som sker med hjälp av en distansförbindelse ett hinder för att även andra personer kan följa händelsen till exempel på samma bildskärm. Motions- och kulturförmånen får dock inte användas för att betala någon annans än arbetstagarens del av avgiften. 

Kulturförmånen får endast användas för att betala biljetten eller deltagaravgiften. Den får inte användas till exempel för att skaffa eller hyra de apparater och tillbehör som behövs för att ta del av föreställningen, såsom en tv eller virtuella glasögon, och inte heller för att ordna en dataanslutning. 

4.1.3  Ändring av 123 § i inkomstskattelagen

I propositionen föreslås det att det till 123 § i inkomstskattelagen fogas ett nytt 3 mom. där det föreskrivs om överföring av förluster i situationer där kommunindelningen ändras samt vid sammanslagning och delning av samkommuner. Kommunen eller samkommunen har inga ägare, och därmed inte heller aktier eller andelar, och därför kan bestämmelsen om förutsättningarna för överföring av förluster i 123 § 2 mom. i inkomstskattelagen hindra att en kommuns eller samkommuns förlust överförs i situationer som avses i 3 § i kommunstrukturlagen eller 62 a och 62 b § i kommunallagen. Därför föreslås det i det nya 3 mom. bestämmelser om att kommunens eller samkommunens förluster överförs till den mottagande kommunen eller samkommunen. 

Dessutom föreslås det bestämmelser om att bestämmelserna i 1 mom. i tillämpliga delar iakttas vid delning av en samkommun eller vid sammanslagning av en kommun, så att en kommuns område delas mellan två eller flera kommuner så att den kommun som ska delas upp upplöses, eller vid överföring av en del av en kommun till en annan kommun. Förlusterna för den kommun som går samman med en annan kommun eller för den samkommun som delas överförs således i princip till den mottagande kommunen eller samkommunen till den del som förlusterna har uppkommit i den verksamhet som överförts till den mottagande kommunen eller samkommunen. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

4.2.1  Ändring av 8 § i tonnageskattelagen

Vid beredningen av ändringen av 1 kap. i sjölagen har kommunikationsministeriet bedömt konsekvenserna av den modell för dubbelregistrering som föreslås i regeringens proposition RP 9/2021 rd bland annat utifrån svaren på en enkät bland medlemsrederierna i Rederierna i Finland rf och sjöfartssektorns intresseorganisationer samt utifrån en analys av statistikuppgifter om branschen. Angående konsekvenserna sägs det bland annat att modellen ökar flexibiliteten när det gäller anskaffning av fartyg och finansieringen av anskaffningarna genom att man kan utnyttja de internationella finansieringsmarknadens möjligheter. Modellen bedöms också göra det möjligt att i begränsad utsträckning utvidga företagsverksamheten och öka mängden arbete till sjöss som utförs av finsk arbetskraft samt innebära en utjämning av de internationella konkurrensförhållandena, eftersom motsvarande dubbelregistreringsmodeller används i flera andra länder. Modellen kan i viss mån öka de finskflaggade tonnagets marknadsandel av sjötransporterna. Kommunikationsministeriet bedömer att modellen på kort sikt kan höja den finska rederibranschens ekonomiska resultat genom ett tillskott på några fartyg med grovt uppskattat några tiotals miljoner euro per år; effekten är positiv, men i förhållande till branschens storlek inte särskilt stor. Konsekvenserna av de olika användningsmöjligheter som modellen erbjuder med avseende på den finskflaggade sjöfartens marknadsandelar på lång sikt kan inte uppskattas. 

Fartyg som har dubbelregistrerats i Finland ska också få skrivas in i handelsfartygsförteckningen och därigenom omfattas av det finska stödsystemet som är avsett att sänka manskapskostnaderna på handelsfartyg, och ökningen av antalet stödberättigade fartyg skulle i så fall öka statens utgifter. På kort sikt uppskattas därför bemanningsstödet enligt den proposition som beretts vid kommunikationsministeriet öka med cirka 1,52,0 miljoner euro per år. 

För att målen för den proposition som beretts vid kommunikationsministeriet och de effekter som sammanfattas ovan ska kunna uppnås ska dubbelregistrering också tillåtas i tonnageskattelagen. De föreslagna ändringarna i tonnageskattelagen bedöms främst möjliggöra att de mål och konsekvenser som specificeras närmare i regeringens proposition RP 9/2021 uppnås i stor omfattning. Bestämmelserna om dubbelregistrering i tonnageskattelagen kan ha en avgörande inverkan på aktörernas beslut om utnyttjande av möjligheten till dubbelregistrering, det vill säga om fartyg med hjälp av den skrivs in i registret i Finland eller om verksamheten ordnas eller fortsätter på något annat sätt och eventuellt i andra länder. 

Förbindelsen till tonnageskatt sker för tio skatteår, och skatten betalas oberoende av om rederiets verksamhet är lönsam eller förlustbringande. Under perioden 20162019 har avkastningen från tonnageskatten varit ca 220 000235 000 euro per år, och de förskottsskatter som fastställts för perioden 20202021 är ca 225 000 euro per år. Den föreslagna ändringen av tonnageskattelagen bedöms leda till att antalet fartyg som godkänns som finska ökar med några tonnagebeskattade fartyg. Ändringens konsekvenser för tonnageskattens avkastning bedöms bli små. 

4.2.2  Ändring av 69 § i inkomstskattelagen

Eftersom förmånens skattefria belopp inte skulle höjas, har den föreslagna ändringen inga direkta konsekvenser för skatteinkomsterna. En utvidgning av kulturförmånen till virtuellt ordnade tillställningar skulle underlätta allmänhetens möjligheter att delta i tillställningar som ordnas med hjälp av en distansförbindelse och på så sätt förbättra förutsättningarna för kulturbranschen. 

4.2.3  Ändring av 123 § i inkomstskattelagen

Propositionen bidrar till att klargöra rättsläget och den har inga betydande ekonomiska konsekvenser. Utan ändringen finns det dock en uppenbar risk att en förlust som uppkommit under samkommunens skatteår eller tidigare inte överförs till den mottagande samkommunen i situationer där samkommuner sammanslås eller delas. Detsamma gäller situationer enligt kommunstrukturlagen där kommuner sammanslås och där en del av en kommun överförs till en annan kommun. Då förlorar den mottagande samkommunen eller kommunen rätten att dra av förlusten. 

Alternativa handlingsvägar

5.1  Handlingsalternativen och deras konsekvenser

5.1.1  Ändring av 8 § i tonnageskattelagen

Ett alternativ till de föreslagna ändringarna är att inga ändringar görs i tonnageskattelagen för att möjliggöra dubbelregistrering. I så fall är det sannolikt att lagstiftningsprojektet om dubbelregistrering i praktiken blir betydelselöst, eftersom de aktörer som kan tonnagebeskattas till följd av tolkningsutrymmet i den gällande lagen kanske inte vågar utnyttja dubbelregistreringen. Utan en ändring kan rederierna uppleva det som en alltför hög skatterisk att de ska tvingas avstå från tonnagebeskattningen och till och med betala retroaktiv inkomstskatt för flera år, om tonnagebeskattningen när förutsättningarna förfaller återkallas retroaktivt till följd av ett dubbelregistrerat fartyg tagits i bruk. Därför har det betraktats som ett ändamålsenligt alternativ att föreslå en ändring som beaktar möjligheten till dubbelregistrering också i tonnageskattelagen. 

5.2  Lagstiftning och andra handlingsmodeller i utlandet

5.2.1  Ändring av 8 § i tonnageskattelagen

Lagstiftningen som tillåter dubbelregistrering och bestämmelserna om fartygs nationalitet i olika stater är huvudsakligen nationella, och det finns inte något gällande internationellt avtal om detta. En internationell jämförelse i fråga om möjligheten till dubbelregistrering beskrivs närmare i regeringens proposition RP 9/2021 rd med förslag till ändring av 1 kap. i sjölagen, som beretts vid kommunikationsministeriet. Tonnagebeskattning är ett internationellt allmänt känt system. Ur EU:s statsstödsrättsliga perspektiv utgör tonnagebeskattning statsstöd, och därför ska de nationella systemen i EU:s medlemsländer uppfylla EU:s normer om statsstöd. 

Sverige

Bestämmelserna om registrering av fartyg i den svenska sjölagen (1994:1009) motsvarar i stor utsträckning de nuvarande bestämmelserna i den finska sjölagen, och den svenska lagstiftningen tillåter i nuläget inte dubbelregistrering av fartyg. Den svenska tonnageskattelagen trädde i kraft 2017 och den kan tillämpas på företag med hemvist i Sverige som uppfyller förutsättningarna för systemet. Enligt de svenska bestämmelserna om tonnageskatt får bolaget i sin internationella sjöfart använda fartyg som det självt äger eller hyr in genom bareboat- eller tidsbefraktningsavtal och som har sin strategiska ledning i Sverige. Dessutom är en allmän förutsättning för tillämpning av den svenska tonnageskattelagen att minst 20 procent av bolagets flotta består av fartyg som är registrerade i Sverige eller i något annat EU- eller EES-land. 

Danmark

I Danmark är dubbelregistrering vid in- och utbefraktning av fartyg tillåtet sedan 1996. Enligt de danska bestämmelserna om tonnageskatt får bolaget i sin internationella sjöfart använda fartyg som det självt äger eller hyr in genom bareboat- eller tidsbefraktningsavtal och som har sin strategiska ledning i Danmark. Ett fartyg som rederiet äger som ett annat bolag opererar kan höra till tonnageskattesystemet om det bolag som opererar fartyget använder det för samma slags tonnageskattedugliga verksamhet som det bolag som äger fartyget. Dessutom kan uthyrning eller återuthyrning av ett fartyg som rederiet äger eller hyr in som bareboat, det vill säga utan besättning, godkännas i systemet endast om hyrestiden inte överstiger tre år. 

Norge

I Norge har en lagändring nyligen gjorts genom vilken dubbelregistrering tillåts vid in- och utbefraktning av fartyg. Det föreskrivs om detta i sjölagen (Lov om sjøfarten, sjøloven) och i lagen om Norges internationella fartygsregister. Lagändringen trädde i kraft den 1 juli 2020. Den norska tonnageskattelagen (tonnasjeskatt) gäller sedan 1996. Dock moderniserades systemet 2007, när man övergick från uppskjuten beskattning till slutlig skattefrihet. Det nya tonnageskattesystemet motsvarar i stor utsträckning de modeller som är i allmänt bruk i EU-länderna, dock med den skillnaden att det i Norge inte krävs en förbindelse till systemet för en viss tid. En förutsättning för tillämpning av tonnageskattesystemet är dock att bolaget inte får ha någon annan egendom än de fartyg som opereras och finansieringstillgångar av visst slag. Bolagets verksamhet ska också begränsas till enbart uthyrning av fartyg eller drift av egna eller inhyrda fartyg för att tonnagebeskattningen ska kunna tillämpas. 

Nederländerna

Den nederländska lagstiftningen tillåter dubbelregistrering endast vid inbefraktning av fartyg. De nederländska bestämmelserna om tonnageskatt gäller sedan 1996. Enligt bestämmelserna ska bolaget för att få tillgång till tonnagebeskattning själv äga fartyget eller fartygen eller hyra in dem genom bareboat-avtal. Fartygen ska drivas från Nederländerna, men de ska inte nödvändigtvis föra nederländsk flagg. Alla fartyg som det skatteskyldiga bolaget delvis eller helt äger eller hyr in ska föra ett EU- eller EES-lands flagg. 

Storbritannien

Storbritanniens lagstiftning tillåter dubbelregistrering såväl vid in- som utbefraktning. Enligt Storbritanniens lagstiftning kan tonnagebeskattningen omfatta såväl fartyg som bolaget självt äger som fartyg som det hyr in. De fartyg som ett enskilt bolag eller en koncern använder och hyr in genom tids- eller resebefraktning får dock inte utgöra mer än 75 procent av bolagets eller koncernens hela nettotonnage. Det tolkas att ett bolag opererar ett fartyg under tonnagebeskattning om det använder fartyget självt eller hyr ut fartyget genom tids- eller resebefraktningsavtal. Dessutom kan ett fartyg hyras ut utan besättning till ett annat brittiskt bolag som hör till samma koncern. I undantagsfall är det under vissa förutsättningar tillåtet att hyra ut ett fartyg utan besättning också till tredje part utanför koncernen för högst tre år, om det är fråga om en situation med tillfällig överkapacitet. 

Tyskland

Den tyska lagstiftningen tillåter dubbelregistrering såväl vid in- som utbefraktning av fartyg. Tyskland har ingen särskild lagstiftning om registrering av fartyg på grund av bareboat-befraktningsavtal. Samma bestämmelser om registrering av fartyg (Schiffsregisterordnung) och lagen om tysk flagg (Flaggenrechtsgesetz) tillämpas för bareboat-befraktade fartyg som för andra fartyg. De tyska bestämmelserna om tonnagebeskattning (Gewinnermittlung bei Handelsschiffen im internationalen Verkehr) ingår i 5 a § i den tyska inkomstskattelagen. Också i Tyskland kan tonnagebeskattningen omfatta såväl egna som inhyrda fartyg som i huvudsak används i internationell sjöfart. Också uthyrning av fartyg kan höra till tonnagebeskattningens tillämpningsområde, om fartyget utrustas av rederiet. 

Remissvar

6.1  Ändring av 8 § i tonnageskattelagen

Remissvar om utkastet till proposition lämnades av Centralhandelskammaren, kommunikationsministeriet, transport- och kommunikationsverket, Rederierna i Finland rf, Skatteförvaltningen och Ålands landskapsregering. Dessutom meddelade Försörjningssäkerhetscentralen, Statens ämbetsverk på Åland och arbets- och näringsministeriet att de inte har något att anföra i ärendet. 

I remissvaren fick förslaget att ändra 8 § i tonnageskattelagen enhälligt understöd. Det ansågs att förslaget är ändamålsenligt och förtydligar rättsläget. Med undantag för Skatteförvaltningen hade remissinstanserna inga särskilda anmärkningar mot utkastet. Skatteförvaltningen preciserade i sitt remissvar tonnageskatteintäkterna för tidigare år, kommenterade tidpunkten för lagens ikraftträdande, redogjorde för den föreslagna lagens konsekvenser för Skatteförvaltningen samt påpekade behov av tekniska ändringar också i ordalydelsen i 9 och 35 § i tonnageskattelagen. Utifrån Skatteförvaltningens remissvar har uppgifterna om tonnageskatteintäkterna uppdaterats och preciserats i avsnittet om ekonomiska konsekvenser. 

6.2  Ändring av 69 § i inkomstskattelagen

Det förslag som berör kulturförmånen har sänts på remiss till följande instanser: Akava ry, Finlands näringsliv rf, Centralhandelskammaren, Kultur- och konstområdets centralorganisation KULTA rf, undervisnings- och kulturministeriet, STTK rf, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Finlands Kommunförbund rf, Företagarna i Finland rf, Tapahtumateollisuus ry, Skatteförvaltningen och Skattebetalarnas Centralförbund rf. 

I remissvaren betraktades den föreslagna ändringen allmänt taget som välgrundad. Efter remissrundan har propositionens motiveringar preciserats bland annat så att kulturförmånen också får användas för att skaffa serie- och säsongbiljetter för virtuella evenemang. 

6.3  Ändring av 123 § i inkomstskattelagen

Remissvar om utkastet till proposition lämnades av Centralhandelskammaren, Finlands Kommunförbund rf och Skatteförvaltningen. Dessutom meddelade Finlands näringsliv rf att de inte har något att anföra i ärendet. 

I remissvaren fick förslaget att ändra 123 § i inkomstskattelagen enhälligt understöd. 

Ikraftträdande

Det föreslås att lagarna träder i kraft så snart som möjligt, ändringen av tonnageskattelagen dock inte tidigare än den lag om ändring av 1 kap. i sjölagen som föreslås i regeringens proposition RP 9/2021 rd, och ändringen av inkomstskattelagen inte tidigare än de nya 62 a och 62 b § i kommunallagen som föreslås i regeringens proposition RP 242/2020 rd. träder i kraft. 

Det föreslås att lagarna ska tillämpas första gången vid beskattningen för skatteåret 2021. 

Samband med andra propositioner

8.1  Ändring av 8 § i tonnageskattelagen

Bakgrunden till den föreslagna ändringen av tonnageskattelagen är det förslag till lag om ändring av 1 kap. i sjölagen (RP 9/2021) som beretts vid kommunikationsministeriet, vars syfte är att tillåta att fartyg som hyrs in utan besättning godkänns som finska, det vill säga så kallad dubbelregistrering i Finland. Syftet med detta förslag är att ändra tonnageskattelagen så att de föreslagna ändringarna i 1 kap. 1 b § i sjölagen också beaktas i bestämmelserna om tonnagebeskattning. Därför är förslaget till lag om ändring av 8 § i tonnageskattelagen beroende av att de ändringar som föreslås i den proposition som beretts vid kommunikationsministeriet träder i kraft. 

8.2  Ändring av 123 § i inkomstskattelagen

Propositionen har samband med regeringens proposition RP 242/2020 rd, där det föreslås att det införs en ny 62 a och en ny 62 b § i kommunallagen. Om de föreslagna nya paragraferna inte föreskrivs, ska hänvisningarna till sammanslagning och delning av samkommuner strykas i den lag som föreslås i propositionen. 

Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

Det föreslås att lagförslagen behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Kläm 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

1. Lag om ändring av 8 § i tonnageskattelagen 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i tonnageskattelagen (476/2002) 8 § 1 mom. 4 punkten, sådan den lyder i lag 90/2012, och 
fogas till 8 § 1 mom., sådant det lyder i lag 90/2012, en ny 5 punkt som följer: 
8 § Tonnagebeskattat fartyg 
Tonnageskatt betalas för följande huvudsakligen i internationell sjöfart varande och huvudsakligen för gods- eller passagerartransport eller bogsering eller skjutbogsering avsedda och använda fartyg (tonnagebeskattat fartyg) som har sin strategiska och ekonomiska ledning i Finland och som har en bruttodräktighet om minst 100: 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
4) ett fartyg som bolaget på grund av tillfällig överkapacitet har hyrt ut utan besättning för högst tre år, då andelen av ett sådant uthyrt fartyg inte överskrider 20 procent av bruttodräktigheten för bolagets tonnagebeskattade fartyg med beaktande av de övriga fartyg som avses i denna punkt, 
5) ett fartyg som bolaget har inhyrt utan besättning och som har godkänts som finskt enligt 1 kap. 1 b § i sjölagen (674/1994) och som bolaget utrustar och använder i trafik. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för skatteåret 2021. 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av 69 och 123 § i inkomstskattelagen 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i inkomstskattelagen (1535/1992) 69 § 5 mom., sådant det lyder i lag 946/2008, och 
fogas till 123 §, sådan den lyder i lagarna 1734/1995 och 1425/2006, ett nytt 3 mom. 
som följer: 
69 § Sedvanlig personalförmån 
Kläm 
Som förmåner enligt 1 mom. 4 punkten betraktas också årliga förmåner till högst 400 euro för sådan frivillig motions- och kulturverksamhet för arbetstagaren som arbetsgivaren erbjuder. I detta moment avses med kulturverksamhet besök på museer, teatrar, opera, biografer, konserter, konstutställningar eller andra motsvarande evenemang eller tillställningar med anknytning till olika konstområden. Som kulturverksamhet betraktas också besök i vetenskapscenter och på idrottsevenemang samt deltagande i handledda, aktivitetsbaserade konstkurser. Som kulturverksamhet betraktas dessutom deltagande i realtid i ovan nämnd verksamhet med hjälp av en distansförbindelse. En förutsättning är att förmånen står till förfogande endast för arbetstagaren. 
Kläm 
123 § Fusioners och fissioners inverkan på rätten att dra av förluster 
Kläm 
När kommuner har sammanslagits på det sätt som avses i 3 § 2 mom. i kommunstrukturlagen (1698/2009) eller en del av en kommun har överförts till en annan kommun på det sätt som avses i 4 mom. i den paragrafen har den mottagande kommunen trots 2 mom. i denna paragraf rätt att dra av den överförande kommunens förlust. När samkommuner har sammanslagits på det sätt som avses i 62 a § i kommunallagen (410/2015) eller samkommuner har delats på det sätt som avses i 62 b § i den lagen har den mottagande samkommunen trots 2 mom. i denna paragraf rätt att dra av förlusten för den samkommun som går samman med samkommunen eller som delas. När en kommun går samman med en annan kommun på det sätt som avses 3 § 2 mom. 3 punkten i kommunstrukturlagen eller en del av en kommun överförs till en annan kommun på det sätt som avses i 4 mom. i den paragrafen eller när en samkommun delas på det sätt som avses i 62 b § i kommunallagen iakttas i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 1 mom. i denna paragraf. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för skatteåret 2021. 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 22 april 2021 
Statsminister Sanna Marin 
Finansminister Matti Vanhanen