1.1  Bakgrund

Lägesbild av coronavirussjukdomen och förväntad pandemiutveckling 2022

Det nya coronaviruset SARS-CoV-2, som orsakar sjukdomen covid-19, är en ny sjukdomsalstrare hos människan, vilket innebär att befolkningen inte har den immunologiska motståndskraft som en tidigare smitta ger. Viruset SARS-CoV-2 smittar lätt och orsakar en del av de smittade en allvarlig sjukdomsbild, som i värsta fall kan leda till döden. Världshälsoorganisationen (WHO) deklarerade den 30 januari 2020 att det nya coronaviruset är ett internationellt hot mot människors hälsa (Public Health Emergency of International Concern (PHEIC)) och den 11 mars 2020 att den epidemi som orsakats av viruset utgör en pandemi. 

I april 2022 hade det globalt konstaterats över 500 000 miljoner fall av covid-19 orsakad av SARS-CoV-2 och rapporterats över 6 miljoner dödsfall. Under pandemin har epidemiläget varierat i olika länder och regioner. Spridningen av virusstammen omikron orsakade en kraftig ökning av sjukdomsfall vid årsskiftet 2021—2022, men i april 2022 minskade antalet sjukdomsfall och dödsfall i alla världsdelar. WHO Coronavirus (COVID-19) Dashboard. Hämtad den 22 april 2022. Finns på adressen .https://covid19.who.int/ 

Fram till utgången av april 2022 har det i Finland konstaterats sammanlagt över en miljon fall av covid-19-smitta och cirka 3 600 personer har avlidit av sjukdomen. Institutet för hälsa och välfärd. Coronakarta. Finns på adressen . Hämtad den 25 april 2022.https://www.thl.fi/episeuranta/tautitapaukset/coronakarta.html Även i Finland ökade antalet sjukdomsfall kraftigt vid årsskiftet 2021—2022, i och med att viruset omikron spred sig, tills antalet fall började minska i april. Veckorna 14—15 utfördes över 139 000 laboratorietester för konstaterande av covid-19-smitta. Andelen positiva testresultat av alla tester minskade i april från 50 procent till cirka 40 procent, men antalet positiva testresultat är fortfarande högt och innebär att prevalensen av fall fortfarande är hög. 

Av Finlands befolkning över 18 år har 89,5 procent fått den första vaccindosen, 87,3 procent den andra dosen och 63,6 procent den tredje dosen. Institutet för hälsa och välfärd. Uppföljning av coronavaccinationerna. Finns på adressen Hämtad den 25 april 2022.https://www.thl.fi/episeuranta/rokotukset/coronavaccination_uppfoljning.html För närvarande rekommenderas i Finland en fjärde dos för personer med kraftigt nedsatt immunförsvar, för vilka tre doser anses bilda en så kallad grundvaccinationsserie. Den fjärde vaccindosen rekommenderas för dem som fyllt 80 år och alla de äldre som bor på vårdhem. Den nationella expertgruppen för vaccinationsfrågor och Institutet för hälsa och välfärd följer med hjälp av såväl internationell litteratur som en finländsk befolkningsbaserad registerstudie upp hur vaccinernas skyddseffekt utvecklas hos befolkningen.  

Institutet för hälsa och välfärd har konstaterat i ett utlåtande (THL/1215/4.00.02/2022) att det vid bedömningen av hur epidemin utvecklas är nyttigt att åtskilja smittfall och följderna av dem — allvarliga fall som kan kräva sjukhusvård eller leda till döden. Med tanke på den kommande smittutvecklingen har andelen personer som är utsatta för coronavirussmitta i befolkningen en viktig roll. Andelen personer som är utsatta för smitta påverkas åtminstone av andelen personer som smittats och av hur länge det skydd som följer av smitta varar. Dessutom påverkas andelen personer som är utsatta för smitta av andelen vaccinerade och det skydd mot smitta som vaccinering medför. Båda faktorerna är förknippade med osäkerhet. Vid omikron är det skydd mot smitta som vaccinering ger svagt. Med tanke på allvarliga sjukdomsformer har det skydd som vaccineringen ger dock en särskild roll. Trots att smittan sprider sig bland befolkningen, löper de vaccinerade dock endast en mycket liten risk att få allvarlig sjukdom. Det är möjligt att också vaccinationsskyddet mot allvarliga sjukdomsformer försämras med tiden och att det i något skede kan behövas en ytterligare dos. Hittills har det med cirka sex månaders mellanrum uppstått en betydande ny coronavirusvariant. Om en sådan virusvariant igen uppstår och förmår undvika det skydd som vaccinet ger, kan situationen vara betydligt sämre eller bättre beroende på vilken sjukdomsbild varianten ger upphov till. 

Enligt hybridstrategin för hantering av covid-19-epidemin 2022 grundar sig epidemibekämpningen i första hand på att människor på eget initiativ agerar på ett hälsosäkert sätt, på att genom vaccinering förebygga allvarliga följder av smittspridning och endast till nödvändig och avgränsad del på temporär reglering.Social- och hälsovårdsministeriet den 10 februari 2022: Riktlinjerna i hybridstrategin för hantering av covid-19-epidemin 2022. 

1.2  Beredning

Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid social- och hälsovårdsministeriet. På grund av propositionens brådskande natur har det inte varit möjligt att ordna någon remissbehandling. Under beredningen av propositionen har dock Folkpensionsanstalten hörts och arbets- och näringsministeriet i fråga om den lagstiftning som hör till dess ansvarsområde. 

2.1  Sjukvårdsförsäkringens sjukvårdsersättningar

De tjänster som den offentliga hälso- och sjukvården tillhandahåller kompletteras av sjukvårdsförsäkringens sjukvårdsersättningar genom att ersättningarna ersätter den försäkrade för en del av kostnaderna för privata hälso- och sjukvårdstjänster. Med stöd av sjukförsäkringslagen (1224/2004) har en försäkrad rätt till ersättning för behövliga kostnader vid sjukdom, graviditet och förlossning. Försäkrade är i princip de personer som är stadigvarande bosatta i Finland och de personer som anses ha ställning som bosatt i Finland i enlighet med lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall (16/2019). En försäkrad ersätts för kostnaderna för sjukvård till det belopp kostnaderna för vården skulle ha uppgått till för den försäkrade med undvikande av onödiga kostnader men utan äventyrande av den försäkrades hälsa, dock högst till beloppet enligt taxan. Som nödvändig vård anses allmänt godkänd vård enligt god vårdpraxis. 

Vård och undersökningar som ersätts från sjukvårdsförsäkringen är vård som ges av läkare och tandläkare samt undersökningar och vård som föreskrivits av läkare och tandläkare. Undersökningar och vård ersätts, om de har föreskrivits på grund av behandling av sjukdom eller om de har varit nödvändiga för konstaterande av en eventuell sjukdom. En ytterligare förutsättning är att undersökningen har utförts eller vården getts av en i sjukförsäkringslagen avsedd annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården eller om åtgärden har vidtagits vid en sådan verksamhetsenhet inom den privat hälso- och sjukvården som avses i lagen om privat hälso- och sjukvård. 

Som reseersättning enligt sjukförsäkringslagen ersätts den försäkrade för kostnader för resa till en statlig, en kommunal eller en samkommuns verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården. Dessutom ersätts de resekostnader som åsamkats en försäkrad som för behandling av en sjukdom besökt en i lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990) avsedd verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården eller en yrkesutövare, förutsatt att undersökningen eller vården ska ersättas enligt sjukförsäkringslagen. 

Från sjukförsäkringen ersätts inte avgifter som tagits ut med stöd av lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) eller kostnader för sjukvård som kommunen eller samkommunen ordnar.  

Kommunerna ansvarar för covid-19-vaccineringarna av invånarna i sitt område och de ska erbjuda vaccinerna avgiftsfritt. Vacciner är inte behandling av sjukdom i egentlig mening utan de har ett förebyggande syfte och omfattas sålunda inte av sjukvårdsersättningarna. I fråga om ett vaccin som skyddar mot sjukdomen covid-19 har till sjukförsäkringslagen dock fogats en temporär undantagsbestämmelse, 3 kap. 8 § i sjukförsäkringslagen, enligt vilken ett vaccin som skyddar mot sjukdomen covid-19 omfattas av sjukvårdsersättningar. Syftet med den temporära bestämmelsen har varit att trygga de försäkrades möjlighet att komma till vaccinering. Ersättningstaxan är 16 euro Före detta var ersättningstaxan 10 euro från och med den 27 mars 2021. enligt den lagändring som trädde i kraft den 10 januari 2022. Eftersom det har föreskrivits att vaccineringen är ersättningsgill är även kostnaderna för en resa till vaccinationsplatsen kostnader som ersätts från reseersättningar enligt sjukförsäkringslagen. 

Antalet vaccineringar per månad inom den privata hälso- och sjukvården har varierat under epidemin. I september och oktober 2021 var antalet ersättningsgilla vaccineringar cirka 12 000 per månad, i november och december 2021 cirka 3 000 per månad, i januari 2022 cirka 6 500, i februari 2022 cirka 20 000 och i mars cirka 22 000. År 2022 betalades det i januari cirka 74 000 euro i sjukvårdsersättningar för coronavaccinering, i februari cirka 317 000 euro och i mars cirka 351 000 euro.  

Kostnaderna för undersökningar och vård föreskrivna av en läkare eller tandläkare ersätts till ett belopp som motsvarar den ersättningstaxa som fastställts av Folkpensionsanstalten. Om arvodet för undersökning och vård är större än den ersättningstaxa som fastställts som grund för ersättningen, betalas i ersättning det belopp som anges i ersättningstaxan. Om arvodet är mindre än den ersättningstaxa som fastställts som grund för ersättningen, betalas i ersättning beloppet av arvodet. Folkpensionsanstalten fastställer de undersöknings- och vårdåtgärder som ska ersättas och ersättningstaxorna för dem utifrån de grunder och maximibelopp för ersättningstaxorna som anges i statsrådets förordning om grunderna för ersättningstaxorna enligt 3 kap. 4 och 5 § i sjukförsäkringslagen (1336/2004). Grunderna för ersättningstaxorna och de ersättningstaxor som ska fastställas baserar sig på undersöknings- och vårdåtgärdens art, det arbete den kräver och de kostnader den medför, det terapeutiska värdet av den tjänst som ska ersättas och de medel som står till buds för ersättningar.  

Som ett undantag från det ovan beskrivna finns bestämmelser om ersättningstaxan för undersökningar för konstaterande av smitta av covid-19 i den temporära 3 kap. 7 § i sjukförsäkringslagen. Enligt paragrafen får bestämmelser om ersättningstaxan för undersökningar för konstaterande av smitta av covid-19 utfärdas genom förordning av statsrådet. Ersättningstaxan grundar sig på kostnaderna för undersökningen, det terapeutiska värdet av den tjänst som ska ersättas och de medel som står till buds. Om arvodet för undersökningen är större än ersättningstaxan, betalas i ersättning det belopp som anges i ersättningstaxan. Om arvodet är mindre än ersättningstaxan, betalas i ersättning beloppet av arvodet.  

Den 22 december 2020 utfärdades statsrådets förordning om ersättningstaxan för undersökningar för konstaterande av smitta av covid-19 (1175/2020), enligt vilken ersättningstaxan för sådana undersökningar för konstaterande av smitta av covid-19 som utförts genom ett sekretprov från luftvägarna med en metod för nukleinsyrapåvisning (PCR-undersökning) är 100 euro. Förordningen är i kraft till och med den 30 juni 2022.  

Antalet ersättningsgilla PCR-undersökningar har varierat beroende på epidemiläget. Under 2021 utfördes i snitt cirka 26 000 undersökningar per månad. I början av 2022 ökade antalet ersättningsgilla PCR-undersökningar. I januari–mars 2022 utfördes i snitt cirka 48 000 undersökningar per månad. Ökningen av antalet undersökningar beror utöver på epidemiläget även på ikraftträdandet av den temporära bestämmelsen om dagpenning vid smittsam sjukdom i sjukförsäkringslagen. År 2022 betalades det i januari cirka 4,4 miljoner euro i sjukvårdsersättningar för PCR-undersökning, i februari cirka 4,6 miljoner euro och i mars cirka 5,4 miljoner euro.  

De ovan nämnda temporära ändringarna av sjukförsäkringslagen gäller till och med den 30 juni 2022. Om lagändringarna inte fortsätter att gälla, berättigar coronavaccinering inom den privata hälso- och sjukvården inte längre till ersättning enligt sjukförsäkringslagen och reseersättning för resan till en sådan vaccinering fås inte längre. Om ersättningstaxan för undersökningar för konstaterande av sjukdomen covid-19 inte höjs genom förordningen, betalas ersättning enligt den ersättningstaxa som fastställts av Folkpensionsanstalten. Då är ersättningstaxan 56 euro, det vill säga priset på coronaundersökningen är dyrare för kunden. 

Av de ersättningar som betalas från sjukförsäkringens sjukvårdsförsäkring finansierar staten 67 procent och den återstående delen på 33 procent finansieras med intäkterna av sjukförsäkringens sjukvårdspremie, som tas ut hos de försäkrade. Den försäkrades sjukvårdspremie fastställs i princip på basis av den försäkrades beskattningsbara förvärvsinkomst vid kommunalbeskattningen. Premien är 0,53 procent år 2022. Av beskattningsbara pensions- och förmånsinkomster är avgiften 1,50 procent. Sjukvårdspremien tas ut oberoende av ålder. 

Företagshälsovårdens roll

Folkpensionsanstalten ersätter kostnaderna för vaccinering med ett vaccin som skyddar mot sjukdomen covid-19 från sjukförsäkringens arbetsinkomstförsäkring som en del av ersättningarna för företagshälsovård i ersättningsklass I. Likaså kan kostnaderna för covid-19-undersökningar ersättas som en del av företagshälsovårdens kostnader. År 2021 var maximibeloppet för företagshälsovårdsersättningar för kostnader för företagshälsovård som ordnas av arbetsgivaren på en arbetsplats med minst tio anställda 436 euro per arbetstagare, varav 60 procent kan ersättas inom den förebyggande företagshälsovården, det vill säga i ersättningsklass I. Ersättningens maximibelopp för kostnader som hör till ersättningsklass I är sålunda 261,60 euro. Maximibeloppen för 2022 fastställs i slutet av 2022. Ersättningarna för företagshälsovård betalas räkenskapsperiodvis i efterskott. När maximibeloppet för kostnader per arbetstagare har nåtts, kan arbetsgivaren i fråga om de överstigande kostnaderna inte få ersättning för företagshälsovård. 

Alternativt kan arbetsgivaren ordna vaccinationer eller covid-19-undersökningar för sina arbetstagare med hjälp av sjukvårdsförsäkringsersättningar. På detta sätt räcker maximibeloppet för företagshälsovården bättre till annan företagshälsovårdsverksamhet. Folkpensionsanstalten kan betala ersättningen som direktersättning till tjänsteproducenten av företagshälsovård när självriskandelen har betalats till tjänsteproducenten av arbetsgivaren i stället för av den försäkrade. 

2.2  Dagpenning vid smittsam sjukdom enligt sjukförsäkringslagen

Bestämmelser om hur dagpenning vid smittsam sjukdom bestäms finns i sjukförsäkringslagen. Enligt 8 kap. 1 a § 1 mom. betalas dagpenning vid smittsam sjukdom som ersättning för inkomstbortfall till försäkrade som har förordnats att bli borta från sitt förvärvsarbete eller hållas isolerade eller i karantän för att förhindra spridningen av en smittsam sjukdom. Dagpenning vid smittsam sjukdom betalas också till vårdnadshavare när ett barn under 16 år av de skäl som anges ovan förordnats att hållas hemma och vårdnadshavaren på grund av det är förhindrad att utföra sitt förvärvsarbete. Bestämmelser om förordnande att bli borta från sitt förvärvsarbete eller hållas isolerad eller i karantän finns i lagen om smittsamma sjukdomar.  

Genom en temporär bestämmelse (8 kap. 1 a § 4 mom.), som trädde i kraft den 28 februari 2022, ändrades förutsättningarna för erhållande av dagpenning vid smittsam sjukdom. Enligt regeringens proposition RP 242/2021 rd var syftet med den propositionen att förbättra utkomstskyddet särskilt för de personer som inte har förordnats till isolering enligt lagen om smittsamma sjukdomar, men som utan lön uteblir från sitt förvärvsarbete på grund av covid-19-smitta. Syftet var också att uppmuntra dem som blivit smittade att bli borta från sitt förvärvsarbete när det finns risk för att andra arbetstagare blir smittade när de kommer in till arbetsplatsen. Målet var dessutom att ersätta arbetsgivaren för de kostnader som arbetstagarens frånvaro från arbetet medför i de situationer där arbetsgivaren betalar lön för tiden för frånvaro. 

Enligt den temporära bestämmelsen har den försäkrade rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom när den försäkrade på ett tillförlitligt sätt har konstaterats ha covid-19-smitta och det på grund av risken för smittspridning inte är tillrådligt att den försäkrade deltar i förvärvsarbete. Samma rätt gäller vårdnadshavare till ett barn under 16 år som på ett tillförlitligt sätt har konstaterats ha covid-19-smitta och det på grund av risken för smittspridning inte är tillrådligt att barnet går till småbarnspedagogiken eller läroanstalten och vårdnadshavaren därmed är förhindrad att utföra sitt förvärvsarbete. Tillämpningen av den temporära bestämmelsen förutsätter sålunda inte ett beslut om frånvaro från arbete, småbarnspedagogik eller läroanstalt eller om karantän eller isolering med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar. Den temporära bestämmelsen i lagen om smittsamma sjukdomar gäller till och med den 30 juni 2022.  

På grund av den ovannämnda temporära bestämmelsen har också förordningen om verkställighet av sjukförsäkringslagen temporärt ändrats i fråga om den utredning som ska läggas fram vid ansökan om dagpenning vid smittsam sjukdom. Enligt förordningen ska vid ansökan om dagpenning vid smittsam sjukdom enligt 8 kap. 1 a § 4 mom. i sjukförsäkringslagen sökanden lägga fram en tillförlitlig utredning om inkomstbortfall och dess belopp samt ett intyg utfärdat av en läkare, sjukskötare eller hälsovårdare vid en offentlig eller privat verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården över att det på grund av en på tillförlitligt sätt konstaterad covid-19-smitta inte är tillrådligt att den försäkrade deltar i förvärvsarbete på grund av risken för smittspridning. I enlighet med regeringspropositionen om ändring av sjukförsäkringslagen förutsätter ett tillförlitligt konstaterande av covid-19-smitta ett laboratoriebekräftat testresultat som visar på virus eller dess arvsmassa (PCR- eller antigentest) vid en auktoriserad verksamhetsenhet inom servicesystemet. 

Den retroaktiva ansökningstiden för dagpenning vid smittsam sjukdom enligt 15 kap. 4 § 1 mom. 1 punkten i sjukförsäkringslagen har förlängts genom en temporär bestämmelse från nuvarande två månader till sex månader. Bestämmelsen gäller till och med den 30 juni 2022.  

Den av omikron orsakade sjukdomsvåg som började i slutet av 2021 syns som en kraftig ökning av ansökningar om dagpenning vid smittsam sjukdom under det första kvartalet 2022. Det genomsnittliga månatliga antalet ansökningar var i januari—mars 2022 cirka fyra gånger större än det genomsnittliga antalet ansökningar 2021.  

Tillämpningen av ändringen av förutsättningarna för erhållande av dagpenning vid smittsam sjukdom inleddes retroaktivt från den 1 januari 2022. Dagpenning vid smittsam sjukdom betalades i januari till ett belopp av 12,6 miljoner euro (till cirka 17 000 mottagare), i februari till ett belopp av 23,1 miljoner euro (till cirka 29 000 mottagare) och i mars till ett belopp av 31,5 miljoner euro (till cirka 43 000 mottagare). Förmånsavgöranden enligt det temporära 4 mom. i 8 kap. 1 a § i sjukförsäkringslagen har fattats sedan början av mars. Av de avgöranden som fattats efter den tidpunkten är cirka 34 procent lösningar enligt den temporära lagen. Andelen av dessa avgöranden ökar fortfarande, eftersom en betydande del ansökningar fortfarande är obehandlade på grund av det stora antalet ansökningar. Dessutom inverkar den förlängda retroaktiva ansökningstiden på när ansökningar lämnas in.  

Enligt 11 kap. 15 § i sjukförsäkringslagen bestäms dagpenning vid smittsam sjukdom — såväl dagpenning enligt den permanenta lagstiftningen som enligt den temporära bestämmelsen — på basis av den lön som den försäkrade skulle ha fått i sitt anställnings- eller tjänsteförhållande om inte han eller hon med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar hade förordnats att bli borta från sitt förvärvsarbete eller hållas isolerad eller i karantän. Företagares dagpenning vid smittsam sjukdom bestäms enligt den årsinkomst som fastställts enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare och som gällde när förmånen började. 

Dagpenningsförmåner enligt sjukförsäkringslagen finansieras via arbetsinkomstförsäkringen enligt sjukförsäkringslagen. Arbetsinkomstförsäkringen finansieras med statens andel, arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och den försäkrades dagpenningspremie. Staten finansierar den andel av utgifterna för dagpenningsförmånens minimibelopp som överstiger beloppet av den försäkrades dagpenningsförmån som beräknas på basis av årsinkomsten. Dessutom finansierar staten fem procent av de dagpenningsförmåner som annars ska finansieras via försäkringen. Dagpenningen vid smittsam sjukdom betalas alltid på basis av inkomsterna och inte till minimibelopp, så statens finansieringsandel av den är fem procent. 

Om de ovannämnda temporära bestämmelserna om dagpenning vid smittsam sjukdom inte fortsätter att gälla efter den 30 juni 2022, föreligger det ingen rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom i de situationer som avses i 8 kap. 1 a § 4 mom. Dagpenning vid smittsam sjukdom kan endast fås med stöd av ett förordnade enligt lagen om smittsamma sjukdomar om att bli borta från sitt förvärvsarbete eller hållas isolerad eller i karantän. 

2.3  Semesterlagen och semesterlagen för sjömän

Enligt 2 kap. 11 § i arbetsavtalslagen har en arbetstagare som på grund av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att utföra sitt arbete rätt till lön för sjukdomstid. Om anställningsförhållandet har varat minst en månad, har arbetstagaren rätt att under den tid hindret varar få sin fulla lön till utgången av den nionde vardagen efter den dag han eller hon insjuknade, dock högst till dess arbetstagarens rätt att få dagpenning enligt sjukförsäkringslagen börjar. I flera kollektivavtal har det avtalats om längre sjukfrånvaro med lön än i arbetsavtalslagen.  

I 7 § 2 mom. i semesterlagen (162/2005) föreskrivs om tid som är likställd med arbetad tid. Enligt 4 punkten i momentet är tid som är likställd med arbetad tid frånvaro från arbetet på grund av bestämmelser som utfärdats av en myndighet för att hindra spridning av en sjukdom. Motsvarande bestämmelse ingår i 3 § i semesterlagen för sjömän (433/1984). Sålunda förlorar en arbetstagare som har förordnats att vara i karantän eller isolering inte sin rätt till semester för sådan frånvarotid. 

Semesterlagen och semesterlagen för sjömän har temporärt ändrats så att också sådan frånvaro där arbetstagaren har fått covid-19 smitta och på grund av den smittrisk som detta medför är förhindrad att arbeta betraktas som tid som är likställd med arbetad tid. Syftet med ändringarna har varit att för de arbetstagare som är frånvarande från arbetet på grund av covid-19-smitta trygga semesterrätten på motsvarande sätt som i gällande lag intjänandet av semester under frånvaro som beror på sådan karantän eller isolering som förordnats av en myndighet tryggas. Bestämmelsen gäller situationer där arbetstagaren på grund av arbetsoförmåga är förhindrad att utföra sitt arbete samt situationer där arbetstagaren inte kan gå till arbetet på grund av den smittrisk som han eller hon orsakar (RP 242/2021 rd). De temporära bestämmelserna gäller till och med den 30 juni 2022. Om de temporära bestämmelserna inte fortsätter att gälla, kan den nämnda frånvaron i vissa fall leda till att semesterrätten minskar. 

4.1  Förslagen

I propositionen föreslås det att de temporära bestämmelserna i sjukförsäkringslagen förlängs från och med den 1 juli 2022. Lagarna avses gälla till och med den 31 december 2022. Det föreslås inte att innehållet i bestämmelserna ändras, utan endast att ikraftträdandebestämmelserna ändras. Det föreslås att bestämmelsernas giltighetstid ska vara sex månader, eftersom sjukdomens förlopp och utvecklingen av covid-19-epidemin inte kan förutspås exakt.  

Till följd av den temporära lagändringen föreslås det att bestämmelserna om ersättning för vaccinering med ett vaccin som används för att skydda mot sjukdomen covid-19 också ska gälla från och med den 1 juli 2022. Ersättningstaxan är 16 euro liksom i den gällande lagen. Kostnaderna för ersättning för vaccinering ska i sin helhet finansieras av statens medel. Utnyttjandet av den ersättning på 16 euro för vaccineringen som betalas i form av sjukvårdsersättning ska för arbetsgivaren vara ett alternativ till ersättningarna för företagshälsovård på samma sätt som för närvarande. 

Eftersom det föreslås att ett vaccin som skyddar mot sjukdomen covid-19 ska omfattas av sjukvårdsersättningarna, ska också kostnaderna för resor till vaccinationsplatsen ersättas som sådana kostnader för sjukvårdsförsäkringen som ska ersättas enligt sjukförsäkringslagen. 

Till följd av den temporära lagändringen är ett bemyndigande att utfärda förordning enligt 3 kap. 7 § i sjukförsäkringslagen möjligt även från och med den 1 juli 2022. Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om ersättningstaxan för undersökningar för konstaterande av smitta av covid-19. I ersättning betalas högst ersättningstaxan eller, om priset för undersökningen är lägre än ersättningstaxan, ett belopp som motsvarar priset för undersökningen.  

Den föreslagna lagändringen leder till att även det temporära 8 kap. 1 a § 4 mom. i sjukförsäkringslagen som gäller dagpenning vid smittsam sjukdom fortsätter att gälla från den 1 juli 2022. Rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom som ersättning för inkomstbortfall föreligger när den försäkrade på ett tillförlitligt sätt har konstaterats ha covid-19-smitta och det på grund av risken för smittspridning inte är tillrådligt att den försäkrade deltar i förvärvsarbete. Samma rätt gäller vårdnadshavare till ett barn under 16 år som på ett tillförlitligt sätt har konstaterats ha covid-19-smitta och det på grund av risken för smittspridning inte är tillrådligt att barnet deltar i småbarnspedagogik eller går till sin läroanstalt och vårdnadshavaren därför är förhindrad att utföra sitt förvärvsarbete. Avsikten är att gällande myndighetsanvisningar och rekommendationer om undvikande av kontakt ska iakttas även i fortsättningen. Institutet för hälsa och välfärd. Behandling av coronavirussjukdomen och vårdanvisningar. Finns på adressen . Efter coronavirussjukdom. Finns på adressen . Hämtad den 25 april 2022.https://thl.fi/sv/web/infektionssjukdomar-och-vaccinationer/aktuellt/aktuellt-om-coronaviruset-covid-19/symtom-och-behandling-coronaviruset/behandling-av-coronavirussjukdomen-och-vardanvisningar Även den temporära bestämmelsen om en retroaktiv ansökningstid på sex månader för dagpenning vid smittsam sjukdom fortsätter att gälla från den 1 juli 2022. 

Det föreslås att de temporära bestämmelserna i 7 § i semesterlagen och 3 § i semesterlagen för sjömän fortsätter att gälla från den 1 juli 2022. Som likställda med arbetade dagar anses också de arbetsdagar eller arbetstimmar under vilka arbetstagaren, medan anställningsförhållandet pågår, är förhindrad att utföra arbete på grund av covid-19-smitta på det sätt som avses i 8 kap. 1 a § 4 mom. i sjukförsäkringslagen.  

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

I tidigare regeringspropositioner (RP 223/2020 rd, RP 113/2021 rd, RP 171/2021 rd, RP 235/2020 rd och RP 242/2021 rd) beskrivs närmare bland annat vilka konsekvenserna är för medborgarna och arbetsgivarna. 

Konsekvenser för den offentliga ekonomin

Beloppet av de sjukvårdsersättningar som betalas hänger samman med utvecklingen av epidemiläget och med riktlinjerna och rekommendationerna för testning och vaccination, så det är svårt att uppskatta kostnaderna på förhand. Bedömningen av kostnaderna för ett vaccin som skyddar mot covid-19 försvåras av att det ännu inte är känt om det blir nya vaccinationsomgångar. I propositionen har det uppskattats att antalet vaccineringar är i genomsnitt 20 000 per månad. Då är kostnadsökningen cirka 2 miljoner euro, som staten finansierar i sin helhet. Resor som gjorts till vaccinationsplatsen specificeras inte i statistiken, och därför kan de reseersättningar som hänför sig till dem inte bedömas utifrån statistiken. Därför bedöms kostnadseffekterna fortfarande så att det under ett halvår betalas reseersättningar till ett belopp av cirka 1,0 miljoner euro, varav statens andel är 0,7 miljoner euro. 

Bestämmelser om ersättningstaxan för undersökningar för konstaterande av smitta av covid-19 utfärdas genom förordning av statsrådet. Antalet ersättningsgilla PCR-undersökningar har varierat beroende på epidemiläget. År 2021 utfördes i snitt cirka 26 000 undersökningar per månad. I början av 2022 ökade antalet ersättningsgilla PCR-undersökningar. Om giltighetstiden för den gällande förordningen förlängs från den 1 juli 2022 så att ersättningstaxan för PCR-undersökning fortfarande är 100 euro och om det bedöms att det kommer att göras i genomsnitt lika många undersökningar som år 2021, det vill säga i genomsnitt 26 000 tester per månad, beräknas kostnaderna för den ersättning för covid-19-undersökning som föranleds av propositionen uppgå till 7 miljoner euro, varav statens andel är 4,6 miljoner euro. 

Tillämpningen av ändringen av förutsättningarna för erhållande av dagpenning vid smittsam sjukdom inleddes retroaktivt från den 1 januari 2022. Dagpenning vid smittsam sjukdom betalades i januari till ett belopp av 12,6 miljoner euro (till cirka 17 000 mottagare), i februari till ett belopp av 23,1 miljoner euro (till cirka 29 000 mottagare) och i mars till ett belopp av 31,5 miljoner euro (till cirka 43 000 mottagare). Om förutsättningarna för erhållande av dagpenning vid smittsam sjukdom fortsätter att gälla, beräknas det öka kostnaderna avsevärt, eftersom de som för närvarande smittats av covid-19 endast sällan förordnas till isolering enligt lagen om smittsamma sjukdomar. Det antas att antalet mottagare av dagpenning vid smittsam sjukdom i genomsnitt ligger på samma nivå som förra året. Kostnaderna för dagpenningen vid smittsam sjukdom beräknas då öka med cirka 45 miljoner euro, varav statens andel är 2,3 miljoner euro. 

Förslaget uppskattas dessutom öka kostnaderna för företagshälsovård med cirka 2,5 miljoner euro. Som ersättningar för företagshälsovård ersätts som sjukvård 50 procent av de godkända kostnaderna för företagshälsovård till den del ersättningarnas kalkylerade maximibelopp per arbetsgivare inte överskrids. Det beräknas att i genomsnitt 67 procent av arbetsgivarna kommer att överskrida maximibeloppen, vilket innebär att varje arbetsgivare ska stå för merkostnaderna för företagshälsovården till fullt belopp. Till övriga delar är ersättningen för företagshälsovård 50 procent av de godkända kostnaderna, varvid ersättningen för företagshälsovård beräknas öka med cirka 0,4 miljoner euro. Merkostnaderna för ersättningarna för företagshälsovård finansieras med arbetsgivarnas, löntagarnas och företagarnas försäkringsavgifter och försäkringspremier. Allt som allt är arbetsgivarnas andel av kostnaderna på 2,5 miljoner euro för besök inom företagshälsovården cirka 2,3 miljoner euro och löntagarnas andel cirka 0,2 miljon euro. Staten deltar inte i finansieringen av kostnaderna för företagshälsovård. 

Förslaget ökar också Folkpensionsanstaltens omkostnader med cirka 1 miljon euro, som dock finansieras med omkostnadsöverskott från tidigare år. 

Propositionen beräknas öka kostnaderna exklusive omkostnader med totalt 57,5 miljoner euro. Staten finansierar totalt 9,6 miljoner euro av kostnadsökningen.  

I enlighet med statsrådets förordning om verkställighet av sjukförsäkringslagen (1335/2004) betalar social- och hälsovårdsministeriet Folkpensionsanstalten månatligen utifrån Folkpensionsanstaltens bedömning statens finansieringsandel i förskott i form av ett belopp som motsvarar en tolftedel av de utgifter som avses i 18 kap. 13 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen. Folkpensionsanstalten har uppskattat beloppet av statens finansieringsandel för återstoden av 2021, och statens förskott för 2022 betalas i enlighet med det. Om finansieringen inte uppgår till fullt belopp, beaktas den i statens finansieringsandel för det följande året, det vill säga 2023. De föreslagna ändringarna kan temporärt finansieras med sjukförsäkringsfondens minimibelopp, som är 8—12 procent av de totala utgifterna för sjukförsäkringen. Coronaundersökningar och reseersättningar omfattas av utgifter enligt 18 kap. 13 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen. Sålunda föreslås det att dessa totalt 5,3 miljoner euro extra kostnader ska beaktas i statens finansieringsandelar för 2023. Statens kostnadsökningar i fråga om vaccinering och dagpenning vid smittsam sjukdom är totalt 4,3 miljoner euro och finansieras 2022. 

Av kostnadsökningarna finansieras cirka 48 miljoner euro med försäkringsavgifter och försäkringspremier som tas ut hos arbetsgivare, arbetstagare, företagare och försäkrade. Arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift och den dagpenningspremie som tas ut hos arbetstagare och företagare beräknas stiga med cirka 0,02 procentenheter 2023 till följd av propositionen. I övrigt är förändringarna i försäkringsavgifter och försäkringspremier ringa. 

Konsekvenser för hälso- och sjukvården

I synnerhet förslaget om dagpenning vid smittsam sjukdom ökar uträttandet av ärenden inom hälso- och sjukvården, eftersom förslaget ökar behovet av covid-19-testning inom hälso- och sjukvården samt utfärdande av sådana intyg som behövs för ansökan om dagpenning vid smittsam sjukdom. De hälso- och sjukvårdstjänster som behövs för att ansöka om dagpenning vid smittsam sjukdom kan i fråga om arbetstagarna i större utsträckning riktas till företagshälsovården, som i huvudsak produceras av privata tjänsteproducenter. Även propositionens bestämmelse om ersättningstaxan för covid-19-undersökning uppmuntrar till användning av privata tjänsteproducenter. De försäkrade som inte omfattas av företagshälsovård eller för vilka företagshälsovården inte täcker nämnda tjänster, eller som inte anlitar privata hälso- och sjukvårdstjänster på egen bekostnad, ska dock även i fortsättningen anlita den offentliga hälso- och sjukvårdens tjänster för testning och för erhållande av intyg utfärdade av läkare, sjukskötare eller hälsovårdare. Enligt 22 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) är kommunen skyldig att se till att en invånare i kommunen eller en patient på en hälsovårdscentral får ett intyg eller utlåtande om sitt hälsotillstånd, när ett sådant behövs enligt lag eller är nödvändigt med tanke på invånarens eller patientens vård, försörjning eller studier eller av någon annan jämförbar orsak Enligt regeringens proposition med förslag till hälso- och sjukvårdslag (RP 90/2010 rd) avses med intyg eller utlåtanden som behövs enligt lag i detta sammanhang sådana intyg eller utlåtanden om vilkas nödvändighet det föreskrivs i lag, förordning eller i ett beslut som utfärdats med stöd av en förordning. Intyg som hänför sig till försörjningen kan vara till exempel intyg genom vilka förmåner enligt sjukförsäkringslagen söks.. Trots att propositionen om dagpenning vid smittsam sjukdom ökar hälso- och sjukvårdsarbetet, bör det dock noteras att arbetsgivarna, inklusive kommunarbetsgivarna, med hjälp av den bättre kan sörja för arbetarskyddet och spara in på kostnaderna för sjukfrånvaro. Dessutom har propositionen till syfte att förebygga smittspridning, och därmed kan den minska befolkningens sjukfrekvens och minska behovet av offentlig sjukvård. 

8.1  Förhållande till budgetpropositionen

Propositionen hänför sig till den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2022 och avses bli behandlad i samband med den. Förslaget ökar statens utgifter enligt sjukförsäkringslagen 2022 med uppskattningsvis 4,3 miljoner euro.