Senast publicerat 27-11-2021 09:51

Regeringens proposition RP 8/2021 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 18 § i lagen om strukturstöd till jordbruket och 41 § i lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att lagen om strukturstöd till jordbruket och lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar ändras så att det utestående lånekapital för vilket statsborgen med stöd av lagarna beviljats samtidigt får uppgå till högst 110 miljoner euro i stället för nuvarande 80 miljoner euro. Statsborgen kan beviljas inom ramen för det maximala lånekapital som årligen fastställs i dispositionsplanen för gårdsbrukets utvecklingsfond. 

Syftet med propositionen är att säkerställa finansieringen och genomförandet av investeringar inom jordbruket och renhushållningen under övergångsperioden mellan Europeiska unionens finansieringsperioder. 

Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. 

MOTIVERING

Bakgrund och beredning

Statsborgen för utvecklande av jordbrukets och renhushållningens struktur kan beviljas med stöd av lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007) och lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar (986/2011), nedan lagen om strukturstöd för renhushållning. Statsborgen enligt dessa lagar kan beviljas inom ramen för det maximala lånekapital som årligen fastställs i dispositionsplanen för gårdsbrukets utvecklingsfond. Strukturstöden till jordbruket är en del av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020, som godkänts av kommissionen. 

Programperioden 2014—2020 för EU:s gemensamma jordbrukspolitik har förlängts till och med den 31 december 2022 genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/2220 om fastställande av vissa övergångsbestämmelser för stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) under åren 2021 och 2022 och om ändring av förordningarna (EU) nr 1305/2013, (EU) nr 1306/2013 och (EU) nr 1307/2013 vad gäller resurser och tillämpning under åren 2021 och 2022 och förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller resurser och fördelningen av sådant stöd under åren 2021 och 2022. Förordningen trädde i kraft den 28 december 2020. 

Det utestående lånekapital för vilket statsborgen beviljats får enligt de gällande bestämmelserna i lagen om strukturstöd till jordbruket och lagen om strukturstöd för renhushållning samtidigt uppgå till högst 80 miljoner euro. Med beaktande av fördröjningen mellan att borgen beviljas och det lån som borgen gäller lyfts är möjligheterna att inom ramen för det nuvarande maximibeloppet på 80 miljoner euro bevilja borgen för investeringar inom jordbruket och renhushållningen mycket begränsade åren 2021—2022 under tiden mellan EU:s finansieringsperioder, den så kallade övergångsperioden. Om ingen statsborgen finns att tillgå under övergångsperioden, kan det hända att i synnerhet de största investeringsprojekten inte blir genomförda och att de understöd som delfinansieras av EU inte blir använda.  

Därför tillsatte jord- och skogsbruksministeriet ett lagstiftningsprojekt för ändring av 18 § i lagen om strukturstöd till jordbruket och 41 § i lagen om strukturstöd för renhushållning (VN/20020/2020, MMM059:00/2020). Syftet med projektet var att bereda en proposition med förslag till ändring av lagen om strukturstöd till jordbruket och lagen om strukturstöd för renhushållning så att det utestående lånekapital för vilket statsborgen med stöd av lagarna beviljats samtidigt får uppgå till högst 110 miljoner euro i stället för nuvarande 80 miljoner euro. 

Propositionen har beretts vid jord- och skogsbruksministeriet. Den sändes på remiss till finansministeriet, Livsmedelsverket, närings-, trafik- och miljöcentralerna, Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK ry, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC rf, sametinget, Renbeteslagsföreningen och centrala finansiella institut (Aktia, Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, OP Gruppen, S-Banken, Sparbanksgruppen). Begäran om remissyttrande fanns dessutom på jord- och skogsbruksministeriets webbplats. 

Propositionen har granskats av justitieministeriets laggranskning. 

Nuläge och bedömning av nuläget

Lagen om strukturstöd till jordbruket innehåller bestämmelser om investeringsstöd för gårdsbruk och startstöd till unga jordbrukare. Statsborgen enligt den lagen kan som en del av investeringsstöden för gårdsbruk beviljas för utveckling av produktionsverksamheten inom jordbruket. Statsborgen som avses i lagen kan beviljas för lån som tas upp för bygginvesteringar vid mjölkboskaps- och nötkreatursskötsel, svinhushållning, fjäderfähushållning för köttproduktion, får- och getskötsel, hästhushållning, pälsdjursuppfödning och växthusproduktion samt energiproduktion som utnyttjar förnybara energikällor. 

Enligt 18 § 1 mom. i lagen om strukturstöd till jordbruket kan statsborgen beviljas inom ramen för det maximala lånekapital som årligen fastställs i dispositionsplanen för gårdsbrukets utvecklingsfond, och det utestående lånekapital för vilket statsborgen beviljats får samtidigt uppgå till högst 80 miljoner euro. I momentet sägs det också att vid beräkningen av det maximala lånekapitalet beaktas lån som betalas av gårdsbrukets utvecklingsfond, då lånen omfattas av statens borgensförbindelse. 

Statsborgen enligt lagen om strukturstöd till jordbruket beviljas inte om sökanden förfogar över annan egendom som kan användas som säkerhet för ett lån. Alla gårdsbruksenheter som får strukturstöd ska ha förutsättningar att bedriva en kontinuerligt lönsam verksamhet, och de projekt som ska få finansiering bedöms via urvalsförfarandet. 

Lagen om strukturstöd för renhushållning innehåller bestämmelser om stöd som beviljas för förbättring och utveckling av renhushållningens och andra naturnäringars struktur och verksamhetsbetingelser. Stödformerna är investeringsstöd till näringsidkare, startstöd till unga näringsidkare, stöd för bostadsbyggande till näringsidkare, investeringsstöd till renbeteslag, stöd för underhåll av renstängsel, forskningsfinansiering och särskilda förmåner. Statsborgen enligt den lagen kan beviljas för lån som tas upp för byggande av produktionsbyggnader, anskaffning av renar och bostadsbyggande. I fråga om statsborgen som beviljas med stöd av denna lag iakttas i huvudsak samma regler och förfaranden som i fråga om statsborgen som beviljas i form av strukturstöd till jordbruket. 

Enligt 41 § i lagen om strukturstöd för renhushållning kan statsborgen beviljas inom ramen för det maximala lånekapital som årligen fastställs i dispositionsplanen för gårdsbrukets utvecklingsfond, och det utestående lånekapital för vilket statsborgen beviljats får samtidigt uppgå till högst 80 miljoner euro, inklusive lån som beviljats med stöd av lagen om strukturstöd till jordbruket och motsvarande tidigare lagstiftning. I paragrafen sägs det också att vid beräkningen av det ovannämnda beloppet beaktas kapitalet för sådana lån där utgifterna när borgensansvaret realiseras betalas av gårdsbrukets utvecklingsfond. I praktiken har det maximibelopp på 80 miljoner euro som anges i lagen om strukturstöd för renhushållning ingått i motsvarande maximibelopp som avses i lagen om strukturstöd till jordbruket. 

Metoden för beräkning av det statliga stöd som ingår i statsborgen för strukturstöden till jordbruket och renhushållningen har anmälts till kommissionen, och borgen följer kommissionens beslut (K(2011) 1321 slutlig. Den statsborgen som beviljas i form av strukturstöd till jordbruket har godkänts som en del av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014–2020. Statsborgen för renhushållning har godkänts genom kommissionens beslut C(2016) 1752 final. 

Med statsborgen för strukturstöd har man kunnat göra det lättare att ordna den totala finansieringen av investeringsprojekt i situationer där gårdsbrukets verksamhet är lönsam och investeringen ytterligare förbättrar gårdsbrukets effektivitet och konkurrenskraft men kreditinstitutet på grund av otillräcklig säkerhet inte inom ramen för sina solvensregler kan bevilja den finansiering som investeringen kräver. I praktiken inverkar detta i synnerhet på genomförandet av de största investeringsprojekten, om gårdsbruksenhetens egna säkerheter redan är i bruk. Utan tillräckliga säkerheter får nämligen inte ens en lönsam investering nödvändigtvis finansiering. Om ingen statsborgen för jordbruk och renhushållning finns att tillgå under övergångsperioden kan det bli svårare att ordna finansiering för investeringarna och därmed också att genomföra dem. Om man i stor utsträckning låter bli att genomföra projekt kan det hända att de av EU delfinansierade understöd som reserverats för investeringar inte blir använda. 

I och med att investeringsprojekten har blivit större och gårdsbruksenheternas verksamhet allt mer företagsmässig samtidigt som bankernas soliditetskrav har skärpts, har efterfrågan på statsborgen för strukturstöd ökat under de senaste åren. I ett projekt där jordbrukets finansiella ställning och finansiella instrument har utretts (Maatalouden asema rahoitusmarkkinoilla: kysyntä, tarjonta ja uudet instrumentit, PTT työpapereita 200) förutspås efterfrågan på borgen fortsätta att öka i framtiden. Stödformerna och maximibeloppen när det gäller strukturstöd granskas på ett övergripande sätt i samband med beredningen av EU:s kommande finansieringsperiod och den reform av systemen för strukturstöd till jordbruket och renhushållningen som genomförs i samband med den. Samtidigt kan gårdsbrukets utvecklingsfond utvecklas som garantiinstrument. 

Det nuvarande maximibeloppet på 80 miljoner euro för det utestående lånekapital för vilket statsborgen beviljats har ursprungligen dimensionerats för att motsvara behoven under en enda programperiod, och där har ingen övergångsperiod på två år beaktats, vilket inte heller har gjorts i den övriga ursprungliga planeringen av programfinansieringen.  

Vid utgången av 2019 uppgick det disponibla beloppet av statsborgen som beviljats med stöd av lagen om strukturstöd till jordbruket och lagen om strukturstöd för renhushållning till cirka 57,6 miljoner euro. År 2020 beviljades borgen i 51 fall och för ett lånekapital på sammanlagt cirka 14 miljoner euro, och hela den tillgängliga fullmakten att bevilja borgen bands redan i mitten av mars till borgensbeslut som fattats i fråga om ansökningar som blivit anhängiga. 

Om den nuvarande investeringstakten håller i sig kommer det årliga borgensbehovet under övergångsperioden att uppgå till uppskattningsvis 15—20 miljoner euro. Under de senaste åren har borgen beviljats för cirka 50—60 investeringsprojekt och till ett genomsnittligt belopp av cirka 260 000 euro per projekt. Med tanke på den nuvarande begränsningen i fråga om borgens maximibelopp och på det belopp som redan är i bruk kommer möjligheterna att bevilja statsborgen under övergångsperioden att vara mycket begränsade, och i praktiken kan borgen beviljas endast för ett fåtal projekt varje år. En höjning av det tillåtna maximibeloppet av det utestående kapital för vilket statsborgen beviljats för investeringar i jordbruket och renhushållningen gör det möjligt att bevilja borgen under övergångsperioden och bidrar till att garantera kontinuiteten i strukturutvecklingen inom primärproduktionsnäringarna. 

Målsättning

Syftet med propositionen är att göra det möjligt att under övergångsperioden bevilja statsborgen för stödberättigade investeringsprojekt inom jordbruket och renhushållningen. Statsborgen är en del av finansieringsstrukturen för strukturstöd, och den gör det lättare att få finansiering för investeringsprojekt. 

Avsikten med de ändringar som föreslås i lagarna är att trygga dels genomförandet av investeringsprojekt som främjar gårdsbruksenheternas konkurrenskraft och den framtida livsmedelsproduktionen, dels försörjningsberedskapen. Detta påverkar i synnerhet de största investeringsprojekten, där gårdsbruksenhetens egna säkerheter inte på långt när räcker till och en utomstående borgensförbindelse ofta är en förutsättning för att hela projektet ska kunna genomföras. En strävan med att se till att investeringsprojekten kan genomföras är också att de av EU delfinansierade understöd som reserverats för investeringar ska användas fullt ut. 

Förslagen och deras konsekvenser

4.1  De viktigaste förslagen

I denna proposition föreslås det att lagen om strukturstöd till jordbruket och lagen om strukturstöd för renhushållning ändras så att det utestående lånekapital för vilket statsborgen med stöd av de lagarna och motsvarande tidigare lagstiftning beviljats samtidigt får uppgå till högst 110 miljoner euro i stället för nuvarande 80 miljoner euro. 

Inga ändringar föreslås i fråga om de investeringar för vilka statsborgen beviljas eller i fråga om villkoren för beviljande av borgen, utan avsikten är att göra det möjligt att bevilja motsvarande statsborgen som i nuläget för finansiering av investeringar i jordbruket och renhushållningen under en övergångsperiod på två år innan genomförandet av stödsystemet enligt EU-lagstiftningen under den nya finansieringsperioden inleds. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

Propositionen får inga direkta konsekvenser för statsbudgeten eftersom statsborgen beviljas inom ramen för den bevillningsfullmakt som årligen anvisas i dispositionsplanen för gårdsbrukets utvecklingsfond och eventuella borgensförluster täcks med fondens medel. Om det sammanlagda beloppet av den borgen som sökts överstiger beloppet av den tillgängliga fullmakten att bevilja borgen, utses de projekt som ska få finansiering i urvalsförfarandet. 

För statsborgen som hänför sig till investeringar i jordbruket och renhushållningen tas det ut borgensprovision, och de borgensavgifter som tagits ut för borgen som hittills beviljats har varit klart högre än de borgensförluster som gårdsbrukets utvecklingsfond har varit tvungen att betala. Under de två senaste åren har borgensförlusterna emellertid ökat i och med att investeringsprojekten har blivit större. Den ökade bolagiseringen av gårdsbruksenheter gör att risken för borgensförluster ökar ytterligare. Detta måste beaktas i planeringen av utvecklingsfondens verksamhet. 

Om risken för borgensförluster till följd av statsborgen uppskattas till åtta procent, innebär detta med ett borgensbelopp på 30 miljoner euro att gårdsbrukets utvecklingsfond i sina utgifter behöver bereda sig på eventuella borgensförluster på 2,4 miljoner euro. Samtidigt uppgår den årliga borgensprovision som av ett borgensbelopp på 30 miljoner euro intäktsförs efter kostnader som betalas till kreditinstituten, till 330 000 euro. 

En kontinuitet i fråga om möjligheten att bevilja borgen för investeringar i jordbruket och renhushållningen underlättar finansieringsarrangemangen för gårdsbruksenheternas projekt och förbättrar därigenom möjligheterna att genomföra strukturinvesteringar. Statsborgen kan också leda till att kreditinstituten tar ut en lite mindre marginal för lånen eftersom borgen bidrar till att minska risken för kreditförluster i samband med ett lån.  

De ändringar som föreslås i lagarna kan genomföras med nuvarande resurser inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde, inom ramen för effektivitets- och resultatprogrammet, rambesluten för statsfinanserna och anslagen och antalet årsverken i statsbudgetarna. Borgen enligt de lagar som föreslås bli ändrade har 2015—2020 beviljats inom ramen för de personalresurser som varit tillgängliga för ändamålet. Behovet av personalresurser för statsborgen som beviljas med stöd av de lagar som föreslås bli ändrade har uppgått till sammanlagt 1,4 årsverken vid jord- och skogsbruksministeriet, Livsmedelsverket och närings-, trafik- och miljöcentralerna. Syftet med propositionen är att göra det möjligt att under övergångsperioden bevilja samma borgen och med samma resurser som tidigare, och därför bedöms propositionen inte öka arbetsmängden inom förvaltningen. Också det årliga beloppet av borgensbesluten och av fullmakten att bevilja borgen bedöms vara i genomsnitt detsamma under övergångsperioden som under de föregående fyra åren. Propositionen medför inget behov av ändringar eller uppdateringar i informationssystemet Hyrrä och leder således inte heller till någon ökning av de kostnader som förvaltningen och uppdateringarna av systemet medför även utan de ändringar som föreslås i lagarna. 

Remissvar

Det kom in fem yttranden om propositionen. Livsmedelsverket, Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK ry och Renbeteslagsföreningen ansåg att ändringen är motiverad. MTK påpekade dessutom att propositionen med beaktande av de nuvarande förhållandena vad investeringsläget beträffar kan anses vara tillräcklig för övergångsperioden. 

OP Gruppen ansåg att en ökning av lånekapitalet behövs men konstaterade att det föreslagna beloppet på 110 miljoner euro inte kommer att räcka till i förhållande till behovet och att det därför vore ändamålsenligt att höja maximibeloppet mer än vad som föreslagits. Syftet med propositionen är emellertid att göra det möjligt att bevilja borgen under den två år långa övergångsperioden, och statsborgen för primärproduktion kommer att bedömas som en helhet i samband med den pågående beredningen av EU:s kommande finansieringsperiod. 

Finansministeriet lyfte i sitt yttrande fram att borgensbeloppen ökat snabbt under de senaste åren och konstaterade att detta är förknippat med en ökad risk för att borgensförbindelserna leder till förluster för staten. Ministeriet konstaterade att statens borgensansvar när det realiseras bör betalas av gårdsbrukets utvecklingsfond. Enligt 56 § 3 mom. i lagen om strukturstöd till jordbruket och 107 § 3 mom. i lagen om strukturstöd för renhushållning betalas avgifter som har samband med realisering av borgensansvar av gårdsbrukets utvecklingsfonds medel. I detta avseende föreslås det inga ändringar jämfört med nuläget. 

Finansministeriet konstaterade dessutom att de föreslagna ändringarna enligt propositionen kan genomföras med nuvarande resurser inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde, inom ramen för effektivitets- och resultatprogrammet, rambesluten för statsfinanserna och anslagen och antalet årsverken i statsbudgetarna. Enligt ministeriet är det ändå motiverat att precisera vilka konsekvenser ändringarna får för arbetsmängden inom förvaltningen och för informationssystemen. Denna synpunkt har beaktats vid den fortsatta beredningen genom en komplettering av propositionen. 

Specialmotivering

1. Lagen om strukturstöd till jordbruket 

Det föreslås en sådan ändring av 18 § 1 mom. att det utestående lånekapital för vilket statsborgen med stöd av lagen beviljats samtidigt får uppgå till högst 110 miljoner euro i stället för nuvarande 80 miljoner euro.  

I samma moment sägs det också att vid beräkningen av detta maxibelopp beaktas lån som betalas av gårdsbrukets utvecklingsfond, då lånen omfattas av statens borgensförbindelse. Enligt den ursprungliga proposition som gällde lagen om strukturstöd till jordbruket (RP 113/2007 rd) avsågs med detta statliga borgensförbindelser som har beviljats i enlighet med de två lagar som gällde före den lagen, det vill säga lagen om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999) och landsbygdsnäringslagen (1295/1990). Det föreslås en sådan komplettering och omformulering av 18 § 1 mom. att man vid beräkningen av det utestående lånekapital för vilket statsborgen beviljats ska beakta kapitalet för sådana lån som med stöd av tidigare lagstiftning har beviljats för förbättring av jordbrukets struktur och där utgifterna för realisering av borgensansvaret betalas av gårdsbrukets utvecklingsfond. 

2. Lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar 

Det föreslås en sådan ändring av 41 § att det utestående lånekapital för vilket statsborgen med stöd av lagen beviljats samtidigt får uppgå till högst 110 miljoner euro i stället för nuvarande 80 miljoner euro. Precis som för närvarande ska de lån beaktas som beviljats med stöd av lagen om strukturstöd till jordbruket och motsvarande tidigare lagstiftning. 

Enligt samma moment beaktas vid beräkningen av maximibeloppet i fråga dessutom kapitalet för sådana lån där utgifterna när borgensansvaret realiseras betalas av gårdsbrukets utvecklingsfond. Enligt den ursprungliga proposition som gällde lagen om strukturstöd för renhushållning (RP 247/2010 rd) avsågs med detta bland annat lån som med stöd av den tidigare lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar (45/2000) beviljats mot statsborgen för tidsbegränsade betalningslättnader. Det föreslås en sådan komplettering av 41 § att man vid beräkningen av det utestående lånekapital för vilket statsborgen beviljats ska beakta kapitalet för sådana lån som med stöd av tidigare lagstiftning har beviljats för förbättring av renhushållningens och andra naturnäringars struktur och där utgifterna för realisering av borgensansvaret betalas av gårdsbrukets utvecklingsfond. 

Ikraftträdande

Lagarna föreslås träda i kraft så snart som möjligt och bli tillämpade också på de stödansökningar som är anhängiga vid ikraftträdandet. Det är meningen att lagarna ska kunna tillämpas på alla de beslut om investeringsstöd som gäller statsborgen och fattas 2021. Den första ansökningsperioden för investeringsstöd för 2021 började den 16 oktober 2020 och löpte ut den 15 januari 2021. Årets andra ansökningsperiod började den 16 januari 2021 och löper ut den 15 mars 2021. Stödbeslut i fråga om sådana stödansökningar som gäller statsborgen och som har blivit anhängiga under ansökningsperioderna kan fattas när fullmakten att bevilja statsborgen har fastställts i dispositionsplanen för gårdsbrukets utvecklingsfond och de understöd och bevillningsfullmakter som ska kanaliseras till investeringsstöd för innevarande år har anvisats de verkställande myndigheterna genom ett beslut av jord- och skogsbruksministeriet som fattas efter behandlingen i statsrådets finansutskott. 

Verkställighet och uppföljning

För verkställigheten av statsborgen enligt de lagar som föreslås bli ändrade svarar närings-, trafik- och miljöcentralerna och Livsmedelsverket. Lagförslaget medför inga nya uppgifter för kommunerna. 

Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

De paragrafer som föreslås bli ändrade genom propositionen lyder som de ursprungligen har gjort. Bestämmelserna i lagen om strukturstöd till jordbruket bedömdes av grundlagsutskottet i samband med propositionen om den lagen (RP 113/2007 rd). I grundlagsutskottets utlåtande (GrUU 16/2007 rd) krävdes inga åtgärder i fråga om den bestämmelse som nu föreslås bli ändrad. 

När det gäller lagen om strukturstöd för renhushållning utreddes bestämmelsernas förhållande till grundlagen i propositionen om den lagen (RP 247/2010 rd). Enligt den propositionen har grundlagsutskottets utlåtande om den proposition som gäller lagen om strukturstöd till jordbruket beaktats. Bestämmelserna i lagen om strukturstöd för renhushållning överensstämmer i stor utsträckning med motsvarande bestämmelser i lagen om strukturstöd till jordbruket, vilka grundlagsutskottet bedömde i samband med propositionen om den lagen. Vid behandlingen av proposition RP 247/2010 rd sändes bestämmelserna i lagen om strukturstöd för renhushållning inte till grundlagsutskottet för bedömning. 

Statsborgen som beviljas med stöd av de lagar som föreslås bli ändrade beviljas inom ramen för det maximala lånekapital som årligen fastställs i dispositionsplanen för gårdsbrukets utvecklingsfond. Också de utgifter som en eventuell realisering av borgensansvaret medför betalas av gårdsbrukets utvecklingsfond. Denna fond är en sådan fond utanför statsbudgeten som avses i 87 § i grundlagen. Bestämmelser om fondens syfte och verksamhet finns i lagen om gårdsbrukets utvecklingsfond (657/1966). Enligt 87 § i grundlagen krävs för att ett lagförslag om väsentlig utvidgning av ändamålet för en fond utanför statsbudgeten ska godkännas i riksdagen minst två tredjedelars majoritet av de avgivna rösterna. Det föreslås inga ändringar i villkoren för statsborgen som beviljas med stöd av de lagar som ingår i propositionen, utan avsikten är att göra det möjligt att inom ramen för dispositionsplanen för gårdsbrukets utvecklingsfond bevilja borgen på samma sätt som tidigare under övergångsperioden på två år mellan EU:s finansieringsperioder. Det är således fråga om att fortsätta den verksamhet som motsvarar fondens tidigare ändamål. 

De föreslagna lagarna föreslås bli tillämpade på de stödansökningar som är anhängiga när lagarna träder i kraft. Lagstiftningen i Finland innehåller inget uttryckligt förbud mot retroaktiv lagstiftning, med undantag för ett förbud mot retroaktiva kriminaliseringar. En retroaktiv tillämpning av de föreslagna ändringarna på anhängiga stödansökningar gynnar sökanden. Om statsborgen som sökts kan beviljas också utifrån en ansökan som blivit anhängig före lagarnas ikraftträdande, uppstår det inte något behov för sökanden att ansöka om borgen på nytt under följande ansökningsperiod, vilket skulle kunna fördröja finansieringsarrangemangen för och inledandet av investeringen. Den som ansöker om investeringsstöd enligt lagarna är inte tvungen att ansöka om statsborgen, utan sökanden kan välja om borgen söks vid sidan av understöd eller räntestöd. Till denna del anses förslaget att lagarna ska tillämpas på stödansökningar som är anhängiga när lagarna träder i kraft inte vara problematiskt. 

Utgående från detta anses det att lagförslagen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Kläm 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

1. Lag om ändring av 18 § i lagen om strukturstöd till jordbruket 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007) 18 § 1 mom. som följer: 
18 § Förutsättningar för beviljande av statsborgen 
Statsborgen kan beviljas inom ramen för det maximala lånekapital som årligen fastställs i dispositionsplanen för gårdsbrukets utvecklingsfond. Det utestående lånekapital för vilket statsborgen beviljats får samtidigt uppgå till högst 110 miljoner euro. Vid beräkningen av det ovannämnda beloppet beaktas också kapitalet för sådana lån som med stöd av bestämmelser som gällt före ikraftträdandet av denna lag har beviljats för förbättring av jordbrukets struktur och där utgifterna för realisering av borgensansvaret betalas med medel från gårdsbrukets utvecklingsfond. 
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . Denna lag tillämpas också på stödansökningar som är anhängiga vid ikraftträdandet av lagen. 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av 41 § i lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar (986/2011) 41 § som följer: 
41 § Maximibeloppet av statsborgen 
Statsborgen kan beviljas inom ramen för det maximala lånekapital som årligen fastställs i dispositionsplanen för gårdsbrukets utvecklingsfond. Det utestående lånekapital för vilket statsborgen beviljats får samtidigt uppgå till högst 110 miljoner euro, inklusive lån som beviljats med stöd av lagen om strukturstöd till jordbruket och motsvarande tidigare lagstiftning. Vid beräkningen av det ovannämnda beloppet beaktas också kapitalet för sådana lån som med stöd av bestämmelser som gällt före ikraftträdandet av denna lag har beviljats för förbättring av renhushållningens och andra naturnäringars struktur och där utgifterna för realisering av borgensansvaret betalas med medel från gårdsbrukets utvecklingsfond. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . Denna lag tillämpas också på stödansökningar som är anhängiga vid ikraftträdandet av lagen. 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 18 februari 2021 
Statsminister Sanna Marin 
Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä