Hoppa till huvudnavigeringen

Direkt till innehållet

U 65/2020 rd

Statsrådets U-skrivelse
U
65
2020 rd
Statsrådets skrivelse till riksdagen om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1388/2013 om öppnande och förvaltning av autonoma unionstullkvoter för vissa jordbruks- och industriprodukter (autonoma unionstullkvoter; jordbruks- och industriprodukter)
I enlighet med 96 § 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen ett utkast till Europeiska kommissionens förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1388/2013 om öppnande och förvaltning av autonoma unionstullkvoter för vissa jordbruks- och industriprodukter samt en promemoria om förslaget.  
Helsingfors den 19 november 2020 
Finansminister
Matti
Vanhanen
Specialsakkunnig
Upi
Talsi
PROMEMORIA
FINANSMINISTERIET
19.11.2020
EU/2020/1603
FÖRSLAG TILL RÅDETS FÖRORDNING OM ÄNDRING AV FÖRORDNING (EU) NR 1388/2013 OM ÖPPNANDE OCH FÖRVALTNING AV AUTONOMA UNIONSTULLKVOTER FÖR VISSA JORDBRUKS- OCH INDUSTRIPRODUKTER
1
Förslagets bakgrund och syfte
Europeiska kommissionen har lagt fram ett utkast till förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1388/2013 om öppnande och förvaltning av autonoma unionstullkvoter för vissa jordbruks- och industriprodukter (Taxud.a.4(2020)5727223). 
Utkastet till förslag översänds i enlighet med 96 § 2 mom. i grundlagen till riksdagen så att riksdagen kan ta ställning till det, eftersom det är fråga om ett ärende som hör till Europeiska unionens behörighet och om vilket det annars med stöd av 81 § i grundlagen skulle bestämmas genom lag, eftersom det är ett skatteärende.  
Autonoma tullkvoter behövs för vissa produkter när produktionen i unionen inte räcker till för att tillgodose användarindustrins behov. Enligt förslaget bör kvoter öppnas med nolltullsats eller med nedsatta tullsatser. Förordning (EU) nr 1388/2013 uppdateras en gång i halvåret. De ändringar av tullkvoterna som föreslås ska tillämpas från och med den 1 januari 2021. 
2
Förslagets huvudsakliga innehåll
Avsikten är att öppna kvoter med nolltullsats eller med nedsatta tullsatser, utan att detta stör marknaderna för dessa produkter. Den 17 december 2013 antog Europeiska unionens råd förordning (EU) nr 1388/2013, så att unionens efterfrågan på de berörda produkterna skulle kunna tillgodoses på så gynnsamma villkor som möjligt. 
De föreslagna åtgärderna genomförs inom ramen för Europeiska unionens integrerade tulltaxa (Taric) och tillämpas av medlemsstaternas tullmyndigheter. Kvoterna fördelas i den ordning som tulldeklarationerna godtas. 
Kommissionen har med hjälp av gruppen för tulltaxefrågor av ekonomisk art (The Economic Tariff Questions Group) under tiden 14.5.2020–14.7.2020 prövat alla framställningar från medlemsstaterna om autonoma tullkvoter. Gruppen består av delegationer från alla medlemsstater samt Turkiet. Gruppen behandlade ansökningar om autonoma tullbefrielser och tullkvoter som ska börja gälla fr.o.m. den 1 januari 2021. 92 nya ansökningar om befrielser och 78 framställningar om ändring av befintliga åtgärder hade lämnats in. Därtill hade 7 ansökningar om nya tullkvoter och 12 ändringsframställningar lämnats in. På grund av de undantagsförhållanden som covid-19-pandemin medför sammanträdde gruppen på distans och tillämpade skriftliga förfaranden. Behandlingen påverkades även av brexit. Kommissionen hade lyft fram ett flertal ansökningar där den ursprungliga sökanden hade varit Förenade kungariket. Om det endast förekommit import till Förenade kungariket föreslogs det att åtgärden avslutas. Om det förekom import till det övriga EU27-området måste någon medlemsstat anmäla sig som sökande för att åtgärden ska kunna fortsätta. 
Den 9 april 2020 publicerade kommissionen ett meddelande till medlemsstaterna om att man undantagsvis fortfarande kunde lämna in ansökningar om tullbefrielser och tullkvoter som ska träda i kraft den 1 januari 2021 för råvaror, halvfabrikat och komponenter som behövs vid tillverkning av varor som inom sjukvård eller hälsovård används vid bekämpning av sjukdomen covid-19 (den normala ansökningstiden hade redan gått ut den 15 mars 2020). Sökanden skulle kunna påvisa att den vara som omfattades av ansökan skulle användas till en sådan slutprodukt som används inom sjukvård eller hälsovård vid bekämpning av sjukdomen covid-19. En sådan ansökan lämnades in (den ingår i det totala antalet ovan). 
Under denna omgång motsatte sig Finland inte någon ny ansökan eller befintlig åtgärd.  
Efter granskningen ansåg kommissionen att det är motiverat att öppna 8 nya, autonoma tullkvoter för vissa nya produkter som för närvarande inte anges i bilagan till rådets förordning (EU) nr 1388/2013. När det gäller vissa andra produkter behöver ordalydelsen i varubeskrivningen ändras, nya Taric-nummer tilldelas och den ursprungliga kvotvolymen ökas eller minskas eller kvotperioden förlängas. Produkter för vilka en tullkvot inte längre ligger i unionens ekonomiska intresse bör strykas (7 st.). Ändringarna anges i förslaget till förordning och dess bilaga. Av tydlighetsskäl och med beaktande av de ändringar som måste göras bör bilagan till förordning (EU) nr 1388/2013 ersättas med en ny bilaga.  
Under denna omgång lämnade Finland in en ansökan om en ökning av kvotvolymen för akrylonitril (CN 2926 10 00). Akrylonitril (akrylnitril) används inom den kemiska industrin. De färdiga produkterna används bland annat vid vattenrening och i pappersindustrins processer. I Finland används akrylonitril främst vid tillverkning av latex för bestrykning av papper. Genom den förordning som trädde i kraft den 1 juli 2020 utökades kvoten för akrylonitril med 20 000 ton och delades in i två separata kvoter beroende på användningsändamål (20 + 60 ton). Eftersom den nya kvoten nr 09.2583 öppnades först i mitten av året den 1 juli är den totala volymen för innevarande år 80 000 ton. För år 2021 föreslår kommissionen 40 000 ton/årskvot för färdiga produkter enligt nr 2921, 2924, 3906 och 4002, dvs. för löpnummer 09.2583. EU-kvoten för varor enligt kapitel 55 och nr 6815 (löpnummer 09.2742) skulle även i fortsättningen vara 60 000 ton/år, vilket innebär att EU:s kvot för akrylonitril skulle vara sammanlagt 100 000 ton/år. Den kompromiss som kommissionen föreslagit har ansetts vara tillräcklig och de ansökningar som gällt detta ärende har dragits tillbaka. Övriga föreslagna ändringar och befintliga åtgärder har inte gett anledning till några kommentarer från Finland. 
Det föreslås att förordningen träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Förordningen ska tillämpas från och med den 1 januari 2021. 
3
Förslagets rättsliga grund och förhållande till subsidiaritetsprincipen
Den rättsliga grunden för den föreslagna förordningen är artikel 31 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där det föreskrivs att tullsatser i den gemensamma tulltaxan ska fastställas av rådet på förslag från kommissionen. Detta omfattar även en ändring av och befrielse från tullar. En rådsförordning är därför det lämpliga instrumentet. Förordningen ska antas av rådet med kvalificerad majoritet. 
Förslaget avser ett område där unionen har exklusiv befogenhet. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig. Förslaget anses överensstämma med proportionalitetsprincipen eftersom åtgärderna syftar till att förenkla förfarandena för aktörerna inom utrikeshandeln. Förordningen går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen i enlighet med artikel 5.4 i fördraget om Europeiska unionen. Åtgärderna är också i linje med kommissionens meddelande om autonoma tullbefrielser och tullkvoter (EUT C 363, 13.12.2011, s. 6).  
4
Den nationella behandlingen av förslaget och behandlingen i Europeiska unionen
Ärendet har beretts vid finansministeriet i samarbete med Tullen och samordnats genom skriftligt förfarande i sektion EU5 (tulltekniska frågor), vilket avslutades den 10 november 2020. 
Europeiska unionens råd har redan börjat behandla ärendet utifrån utkastet till förslag. Målet är att förslaget ska antas av rådet före mitten av december. 
5
Lagstiftningen i Finland, inklusive Ålands ställning
Ärendet hör inte till landskapet Ålands lagstiftningsbehörighet. 
6
Förslagets konsekvenser
Kommissionen har inte gjort någon konsekvensbedömning för förslaget eftersom den anser att det är fråga om rent tekniska ändringar som endast rör de tullkvoter som anges i bilagan till rådets förordning (EU) nr 1388/2013.  
Enligt den finansieringsöversikt som bifogats utkastet till förslag får förslaget positiva ekonomiska konsekvenser för unionens egna medel. De ändringar av tullkvoterna som föreslås beräknas medföra en ökning av tullintäkterna på cirka 6,1 miljoner euro per år, vilket innebär att inverkan på de egna medlen uppgår till 4,9 miljoner euro per år. Medlemsstaterna får behålla 20 % av tullarna i uppbördskostnader. Effekterna för Finlands del beror på hur stora mängder av varan i fråga Finland importerar till unionen.  
7
Statsrådets ståndpunkt
Statsrådet anser att förslaget enligt utkastet kan antas. 
Senast publicerat 22-12-2020 10:16