Senast publicerat 03-05-2021 15:10

Interpellation IP 1/2020 rd 
Ville Tavio saf m.fl. 
 
Interpellation om regeringens asylpolitik

Till riksdagen

Bakgrund 

I månadsskiftet februari/mars meddelade Turkiet att landet inte längre kommer att bevaka sin gräns mot Grekland. 

De grekiska myndigheterna uppger att endast en liten del av dem som söker sig till EU vid Greklands gräns kommer från Syrien. Vid gränsen finns ett stort antal afghaner, pakistanier, bangladeshier, iranier, irakier och afrikaner. Att de uppviglas att illegalt ta sig in i Grekland och därmed till EU handlar om Turkiets hybridpåverkan mot EU. 

Enligt det gällande avtalet mellan EU och Turkiet har Turkiet en skyldighet att hålla syriska och andra invandrare och flyktingar på sitt territorium och ta emot de som återsänds från Grekland. För detta betalar EU Turkiet flera miljarder euro. Turkiet bryter nu ensidigt mot detta avtal efter att ha öppnat sin sida av gränsen mot Grekland. 

Grekland har stängt sin gräns mot Turkiet och försöker förhindra olagliga gränsövergångar. Grekland har också meddelat att landet tar emot asylansökningar tidigast om en månad. Finlands regering har uttalat sitt stöd för Grekland. Samtidigt har inrikesminister Maria Ohisalo dock fördömt Greklands åtgärder och konstaterat att Greklands åtgärder inte är godtagbara. 

Finland har beslutat sända gränsbevakare till den grekiska gränsen mot Turkiet via Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån Frontex. Enligt minister Ohisalo ska de finländska gränsbevakarnas stödja en smidig gränstrafik. Detta alltså i en situation där tiotusentals migranter söker sig till landet, helt uppenbart med de turkiska myndigheternas goda minne. 

Finlands linje 

I början av mars undertecknade EU:s inrikesministrar ett uttalande där det fastställdes att alla medlemsländer stöder Grekland. Definitionen av stödet har dock särskilt i fråga om Finland varit mycket oklar. Minister Ohisalo har för Finlands del preciserat att det betyder att ”Finland stöder Grekland i att uppfylla internationella förpliktelser”. 

Under den muntliga frågestunden torsdagen den 5 mars 2020 konstaterade statsministerns ställföreträdare, finansminister Katri Kulmuni, att EU enhälligt stöder Grekland och att EU:s yttre gränser måste hålla. Hon tillade att allt görs med respekt för internationell rätt och mänskliga rättigheter. Också inrikesminister Ohisalo besvarade under samma frågestund frågor där man efterlyste preciseringar på vad stödet till Grekland i praktiken innebär. Det kom inget klart svar. 

Senare har Ohisalo i offentligheten preciserat att Grekland ändå bör ta emot asylansökningar och att Grekland bryter mot sina internationella förpliktelser genom att vägra människor tillträde från Turkiet till Grekland. Inrikesministerns linje strider mot EU-linjen. De finländska ministrarnas linjer står i konflikt med varandra. 

I praktiken blir motstridigheten mellan Finlands och Greklands riktlinjer ett problem t.ex. när finländska gränsbevakare anlitas vid Greklands gräns som stöd för Frontex. Inrikesministern har meddelat att ”gränskontrollen har till uppgift att möjliggöra en smidig och trygg gränsövergångstrafik och att hänvisa de som olovligen passerat gränsen till en lämplig myndighetsprocess, exempelvis asylprocessen”. En sådan linje strider mot Greklands beslut att skydda sina gränser och vägra ta emot asylansökningar. 

Det saknas också nationella åtgärder för att förebygga en migrationskris, och sådana kommer enligt regeringen inte att vidtas. Under den ovan nämnda frågestunden frågades det om Finland kommer att införa gränskontroller också vid gränsen mot Sverige. Svaret var nekande. I stället för att regeringen vid hot om en migrationskris skulle förbereda sig genom att minska Finlands attraktionsfaktorer, ökar regeringen snarare dessa faktorer. 

Inrikesministeriets nya kanslichef Kirsi Pimiä sade den 5 mars 2020 i MTV att Finland inte i någon situation kommer att stänga sina gränser, såsom Grekland nu har gjort, utan landet kommer i alla situationer att ta emot alla asylsökande. Detta utsätter Finland och EU för hybridpåverkan. 

Konsekvenserna av Finlands asylpolitik 

De som kommit till Finland på humanitära grunder har en övergripande negativ inverkan på de offentliga finanserna. Sysselsättningen inom den berörda invandrargruppen är mycket låg och en betydande del av gruppens representanter och deras barn i andra generationen lever på bidrag. Dessutom bör det beaktas att många av de sysselsatta utöver lönen får samhällsstöd, eftersom många av dem mycket länge eller permanent arbetar i lågavlönade branscher. Exempelvis 2018 betalades ca 40 procent av allt utkomststöd i huvudstadsregionen till invandrare. 

Okontrollerad invandring har negativa konsekvenser också för den inre säkerheten, vilket bl.a. syns i det ökade hotet om terrorism och fler brott. Enligt Skyddspolisen har hotet om terrorism ökat i Finland och hotet påverkas enligt Skypo i hög grad bland annat av eventuellt återvändande utländska stridande. Vissa invandrargrupper är klart överrepresenterade i statistiken över sexualbrott och en våg av sexualbrott har svept över Finland efter den senaste strömmen av asylsökande. 

Finland kan rentav anses vara mer lockande för asylsökande nu än 2015, då det kom över 30 000 asylsökande till landet, eftersom många andra länder har gjort åtstramningar när det gäller att bevilja asyl. Dessutom har regeringen aviserat planer som kan öka Finlands attraktionsfaktorer. Ett problem för sig orsakas av en grupp personer som vistas olagligt i Finland och som trots avslag på asylansökan inte har kunnat återsändas. 

Åtgärder nu 

EU och de enskilda medlemsländerna måste i sitt eget intresse hjälpa Grekland att bekämpa den nya migrationsvågen och genom snabba lösningar förhindra en okontrollerad sekundär migration från Grekland till andra delar av Europa. I denna situation kan Europa inte vänta på strukturella reformer. 

Som EU-medlem bör Finland verka för att kontrollerna vid de inre gränserna tillfälligt återinförs i hela EU. Alla medlemsländer ska systematiskt och genom snabb handläggning avslå asylansökningar av personer som kommer från ett annat medlemsland. Asylsökande som eventuellt kommer till Finland från Sverige ska stoppas vid gränsen och deras ansökningar ska avslås som uppenbart ogrundade. Personer som av någon anledning inte kan avvisas eller återsändas någon annanstans ska placeras så att de inte har tillträde till det övriga samhället. 

EU och Finland måste stödja Grekland för att förhindra en ny migrationskris. Det bör inte skapas något tillfälligt eller permanent system för bördefördelning inom EU. Interna förflyttningar av asylsökande lockar bara fler människor att sätta sig i rörelse. Erfarenheterna visar också att bördefördelningen inte fungerar, eftersom migranter i vilket fall som helst söker sig till de länder som de anser vara mest lockande. Turkiet är ett tryggt land och EU-länderna har ingen anledning att ta emot asylsökande därifrån. 

De internationella avtalen måste uppdateras. Den hävdvunna rätten att söka asyl kan inte innebära rätt till folkvandring där invandraren får välja hemland på basis av den sociala trygghetens omfattning. Till dess att avtalen har omtolkats måste ett självständigt land kunna neka rätt att söka asyl, vilket nu har skett i Grekland. 

Kläm 

Med hänvisning till 43 § i Finlands grundlag framställer vi följande interpellation till den minister som saken gäller:

Stöder regeringen Greklands beslut att temporärt inte ta emot asylansökningar, 
stöder regeringen gränskontrollen i Grekland så att invandrare inte får tillträde till Grekland, 
hur minskar regeringen Finlands attraktionskraft som målland för asylansökan, 
vad avser regeringen att göra för att trygga gränskontrollen och gränssäkerheten vid Finlands yttre gränser, 
hur agerar Finland om asylsökande söker sig till landet från Ryssland, varvid det är fråga om EU:s yttre gräns, 
hur förbereder sig regeringen på att förhindra okontrollerad olaglig inresa till Finland, och 
hur tänker regeringen förhindra att de som fått avslag på sin asylansökan olagligt stannar kvar i landet? 
Helsingfors 11.3.2020 
Ville Tavio saf 
 
Sanna Antikainen saf 
 
Juho Eerola saf 
 
Ritva Elomaa saf 
 
Jussi Halla-aho saf 
 
Petri Huru saf 
 
Olli Immonen saf 
 
Vilhelm Junnila saf 
 
Kaisa Juuso saf 
 
Arja Juvonen saf 
 
Toimi Kankaanniemi saf 
 
Ari Koponen saf 
 
Jari Koskela saf 
 
Jouni Kotiaho saf 
 
Sheikki Laakso saf 
 
Rami Lehto saf 
 
Mikko Lundén saf 
 
Leena Meri saf 
 
Juha Mäenpää saf 
 
Jani Mäkelä saf 
 
Jukka Mäkynen saf 
 
Veijo Niemi saf 
 
Mika Niikko saf 
 
Tom Packalén saf 
 
Mauri Peltokangas saf 
 
Sakari Puisto saf 
 
Riikka Purra saf 
 
Lulu Ranne saf 
 
Mari Rantanen saf 
 
Minna Reijonen saf 
 
Jari Ronkainen saf 
 
Sami Savio saf 
 
Jenna Simula saf 
 
Riikka Slunga-Poutsalo saf 
 
Ano Turtiainen saf 
 
Sebastian Tynkkynen saf 
 
Veikko Vallin saf 
 
Ville Vähämäki saf 
 
Jussi Wihonen saf 
 
Harry Harkimo liik