Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Regeringens målsättning är att öka konsumtionen av inhemsk fisk och programmet för främjande av inhemsk fisk har nyligen publicerats. Programmets målsättning är att finländarna ska fördubbla användningen av inhemsk fisk till år 2027. Målsättningen i sig är bra och välkommen men det finns utmaningar i att nå målet.
Efterfrågan på inhemsk fisk har ökat, redan före coronapandemin, samtidigt som mindre än 20 procent av den fisk som finländarna för närvarande köper är inhemsk. Denna utveckling beror på att det inhemska utbudet inte har kunnat möta den ökade efterfrågan, främst på grund av begränsningarna inom branschen. För att konsumtionen av inhemsk fisk ska öka är det väsentligt att produktionen av inhemsk fisk främjas. Yrkesfiskarnas verksamhetsförutsättningar bör ses över men även inhemsk fiskodling måste möjliggöras i större utsträckning. Målet om att öka konsumtionen av inhemsk fisk nås inte utan inhemsk fiskodling.
De strategiska tillväxtmål som ställts för fiskodlingen 2022 (vesiviljelystrategia 2022) har utvecklats extremt långsamt. Produktionen på finska fastlandet är för närvarande cirka 6 000 ton i året, medan målet för 2022 är minst 20 000 ton. Signalen från fältet är tydlig och klar. Målsättningen om att fördubbla konsumtionen av inhemsk fisk till år 2027 kommer inte att uppnås med denna takt.
Den största flaskhalsen ligger i de miljötillstånd som företagaren måste ansöka om för nya fiskodlingar. Tolkningen av lagen varierar beroende på NTM-central och handläggare. Ansökningsprocessen för miljötillstånd saknar transparens och förutsägbarhet och är otroligt kostsam för företagaren. Oberoende om tillståndet beviljas eller inte betalar företagaren minst 100 000 euro, för en process där slutresultatet är ytterst oklart. Fiskodlingsbranschen har utvecklats betydligt de senaste årtiondena och forskning visar på att rätt placerade fiskodlingskassar inte utgör en punktbelastning för Östersjön, vilket är ett kriterium för nya miljötillstånd. Det finns förutsättningar för att ytterligare minska belastningen av Östersjön genom att placera om gamla odlingar. Dylika planer har dock ofta gått i stöpet på grund av att nya miljötillstånd är svåra att få och processen är dyr.
Fiske och fiskodling skapar sysselsättning och upprätthåller samhällsstrukturer och tjänster, särskilt i avlägsna områden — på områden där det annars kan vara svårt att skapa arbetstillfällen.
Med hänvisning till 27 § i riksdagens arbetsordning ställer vi följande spörsmål till den minister som saken gäller: