Senast publicerat 05-05-2022 12:21

Lagmotion LM 21/2022 rd 
Veronica Rehn-Kivi sv m.fl. 
 
Lagmotion med förslag till lag om ändring av 2 kap. i hälso- och sjukvårdslagen

Till riksdagen

MOTIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Seniorrådgivning hör till viktiga förebyggande tjänster inom social- och hälsovård. Kommunerna (i framtiden välfärdsområden) har dock inte en skyldighet att erbjuda seniorrådgivning. Varje kommun kan själv avgöra ifall denna tjänst ska erbjudas invånarna. I vårdreformen strävar man efter att göra vården mera jämlik i hela landet och satsa mera på förebyggande tjänster. Därför föreslås det att det i lagen införs en skyldighet att erbjuda seniorrådgivningstjänster. 

MOTIVERING

Den åldrande befolkningen och förändringen i åldersstrukturen anses ofta vara en utmaning för det finländska samhället. Det att livslängden ökar är ändå en av mänsklighetens stora bedrifter och något att glädjas över. År 2023 kommer vi i Finland att ha cirka 636 000 personer som är över 75 år vilket motsvarar cirka 11 procent av befolkningen. Livslängden ökar tack vare en god utbildningsnivå, reglerade arbetsförhållanden, tillräcklig fritid, hälsosammare levnadsvanor, en god sjukvård och ett fungerande socialskydd. Allt fler äldre har framför sig upp till tjugo eller till och med trettio levnadsår efter pensioneringen. De flesta både vill och klarar av att bo kvar i sitt eget hem livet ut om vardagen känns meningsfull och funktionsförmågan bibehålls. Därför är det otroligt viktigt att vi i ett tidigt skede och på alla sätt stöder de äldres välmående och deras förutsättningar att bo hemma. Det är både humant och sparar på samhällets kostnader. 

Trots att den äldre inte lider av någon underliggande sjukdom försämras den fysiska konditionen med tiden och vanliga hälsoutmaningar för seniorer inkluderar olyckor, sömnlöshet och olika mentala problem. En i grunden frisk person kan lida av omedvetna brister i hälsan såsom diabetes, högt blodtryck eller en underliggande infektion, som kan förorsaka allvarliga hälsorisker och behov av omfattande sjukvård om de inte upptäcks i tid. En äldre anhörig som till synes är aktiv och vid god vigör kan de facto lida av ensamhet, depression och otrygghet i sitt hem. Dessa hot mot den äldres hälsa och möjligheter att klara av vardagen kunde lätt förhindras genom förebyggande hälsokontroller, samtal med sakkunniga och tillräcklig information. 

Enligt regeringsprogrammet 2019—2023 vill man genom rätt riktad service förstärka olika åldersgruppers förmåga att ta hand om sitt välmående och sin hälsa. Målet är att de friska levnadsåren ökar, funktionsförmågan förbättras och servicen fungerar i rätt tid och effektivt. Regeringen vill utöka handledningen av levnadsvanor, information och servicerådgivning och genomföra riktade kontroller av de äldres välmående och stödbehov. Personer som går i pension ska särskilt beaktas. 

För tillfället har kommunerna inte en skyldighet att erbjuda en i lagmotionen avsedd service. Flera kommuner i Finland har ändå självmant gått in för att införa seniorrådgivning för sina äldre invånare. Rådgivningen har ofta verkställts genom att man kallat in en hel årskull till hälsokontroll och diskussioner kring stödbehov och boende. 

En av dessa är Brahestads ekonomiska region, som i över 15 år med framgång har idkat vuxenråd-givning som ett medel att stödja den äldre befolkningen och samtidigt förebygga behovet av dyra vårdformer. Under rådgivningsbesöken har man gått igenom kundens fysiska, psykiska och sociala situation och gett fortsatta anvisningar utgående från behovet. Vuxenrådgivningen har varit populär och cirka nio av tio av dem som kallats till besöket har deltagit. En kontroll av livssituationen i övergångsskedet mellan arbetslivet och pensioneringen har varit lyckad. Erfarenheten har visat att vuxenrådgivningen ur ett nationalekonomiskt perspektiv är meningsfull verksamhet. 

I Finland råder det en stor samstämmighet över att äldreomsorgen måste utvecklas och förbättras. Samtidigt vill man med social- och hälsovårdsreformen göra vården jämlik i hela landet, oberoende av invånarnas boningsort eller sociala ställning. De nya välfärdsområdena har stora utmaningar med att klara av den mängd olika uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet som tilldelats dem samtidigt som finansieringen för verksamheten är knapp. Därför är det viktigt att man satsar på förebyggande åtgärder som i det långa loppet sparar på dyra vård- och sociala kostnader. Genom att i ett tidigt skede få en uppfattning om den äldre befolkningens mående i välfärdsområdet samt vilket stödbehov de har nu eller senare kommer att få, kan långsiktiga planer göras upp. En vårdplan gagnar den enskilda individen och en helhetsplan som grundar sig på rätta uppgifter om stöd- och vårdbehovet inom äldreomsorgen, underlättar hela välfärdsområdets arbete. 

Då vi upprätthåller de äldres funktionsförmåga och kognitiva färdigheter kan vi skjuta upp behovet av omfattande vård. Alla våra seniorer och äldre medborgare har rätt till samma möjligheter till god service och rätt vård. 

Kläm 

Vi föreslår

att riksdagen godkänner följande lagförslag: 

Lag om ändring av 2 kap. i hälso- och sjukvårdslagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
fogas till hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) en ny 15 a § som följer: 
15 a § 
Rådgivningsbyråtjänster för seniorer 
Ett välfärdsområde ska ordna rådgivningsbyråtjänster för de invånare i välfärdsområdet som har gått i ålderspension och inte längre omfattas av företagshälsovården. Tjänsterna ska ordnas senast då personen fyller 70 år. 
Rätten till seniorrådgivningsbyråtjänster börjar det kalenderår då förutsättningarna för tjänsten uppfylls. 
Till rådgivningsbyråtjänsterna hör 
1) rådgivning, hälsokontroll, utredning av servicebehovet, styrning till undersökning och/eller vård, och därefter uppföljningsbesök enligt individuellt behov, 
2) att främja den äldres fysiska och psykiska välbefinnande, funktionsförmåga och hälsa samt stödja sunda levnadsvanor, 
3) att främja en trygg hemmiljö för den äldre. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2023. 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors 19.4.2022 
Veronica Rehn-Kivi sv  
Pia Kauma saml 
Hanna-Leena Mattila cent 
Bella Forsgrén gröna 
Sofia Virta gröna 
Jouni Ovaska cent 
Kim Berg sd 
Riitta Mäkinen sd 
Arto Pirttilahti cent 
Tuomas Kettunen cent 
Mikko Kinnunen cent 
Pasi Kivisaari cent 
Hanna Huttunen cent 
Hilkka Kemppi cent 
Eeva Kalli cent 
Petri Honkonen cent 
Juha Sipilä cent 
Markus Lohi cent 
Esko Kiviranta cent 
Hannu Hoskonen cent 
Anne-Mari Virolainen saml 
Sinuhe Wallinheimo saml 
Ville Kaunisto saml 
Sofia Vikman saml 
Jaana Pelkonen saml 
Janne Sankelo saml 
Sari Multala saml 
Heikki Autto saml 
Kari Tolvanen saml 
Markku Eestilä saml 
Mats Löfström sv 
Sandra Bergqvist sv 
Eva Biaudet sv 
Merja Kyllönen vänst 
Satu Hassi gröna 
Merja Mäkisalo-Ropponen sd 
Päivi Räsänen kd 
Pekka Aittakumpu cent 
Kaisa Juuso saf 
Jukka Mäkynen saf 
Jari Kinnunen saml 
Sari Sarkomaa saml