Allmänt
Den ekonomiska återhämtningen efter coronapandemin har varit snabb sedan våren och sysselsättningen har ökat betydligt under första halvåret 2021. Regeringen har vidtagit en lång rad olika åtgärder för att nå sitt mål att höja sysselsättningsgraden till 75 procent i mitten av årtiondet och öka antalet sysselsatta med 80 000 personer före utgången av årtiondet. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet behandlar budgetpropositionen för 2022 inom ramen för sitt eget ansvarsområde och vill särskilt ta upp följande frågor.
Skötseln av sysselsättningen
För offentlig arbetskrafts- och företagsservice föreslås i budgeten ett anslag på 285 miljoner euro, vilket är 9 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. För försök med rekryteringsstöd till små och medelstora företag föreslås ett tillägg på 4 miljoner euro och för att ytterligare öka lönesubventionen 3 miljoner euro. För arbets- och näringsbyråernas omkostnader föreslås ett tillägg på 70 miljoner euro för genomförandet av en nordisk modell för arbetskraftsservice. Finansieringen utgör en del av genomförandet av EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Genom EU:s återhämtningsinstrument går dessutom 20 miljoner euro till genomförande av väsentliga ändringar i informationssystemen enligt den nordiska modellen för arbetskraftsservice (13 miljoner euro 2022).
För att främja sysselsättningen av partiellt arbetsföra föreslås att ett nytt bolag med specialuppgifter bildas. För bolagets aktiekapital föreslås 10 miljoner euro, som finansieras med resurser från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. För statsunderstöd som beviljas för att sysselsätta partiellt arbetsföra föreslås ett anslag på 10 miljoner euro för att främja partiellt arbetsföras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Bolaget anställer partiellt arbetsföra i längre anställningsförhållanden. För bolaget ställs som mål att en del av arbetstagarna till slut ska få sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden hos en annan arbetsgivare.
Vid budgetmanglingen har regeringen dessutom dragit upp riktlinjer för sysselsättningsåtgärder med snabb verkan, såsom en expressfil för främjande av arbetskraftsinvandring och en temporär höjning av inkomstgränserna för studiestödet.
Utskottet välkomnar tillskotten, satsningarna på skötseln av sysselsättningen och åtgärderna för att lösa matchningsproblemet.
Den nordiska modellen för arbetskraftsservice
Målet är att i likhet med de övriga nordiska länderna rikta om arbetskraftspolitiken så att den blir aktiv i stället för passiv och tjänsterna blir mer effektivt riktade. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet konstaterar att en förutsättning för individuella arbetskraftstjänster är att tillräckliga resurser reserveras för genomförandet av dem. För den nordiska modellen för arbetskraftsservice har inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde reserverats 70 miljoner euro för arbets- och näringsbyråernas omkostnader. Utskottet är bekymrat över hur de finansiella resurserna ska räcka till för att modellen ska kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt.
I den planerade propositionen med förslag till lagstiftning om behandling av kunduppgifter inom arbets- och näringsförvaltningen och om en serviceplattform är avsikten att de nya informationssystemtjänsterna ska ersätta det nuvarande systemet stegvis. Utskottet anser att utvecklingen av informationssystemen spelar en nyckelroll när det gäller att svara på framtida utmaningar, också i samband med den nordiska modellen för arbetskraftsservice.
Arbetskraftsinvandring
För att främja arbetskraftsinvandringen föreslås i budgeten ett tilläggsanslag på sammanlagt 2,7 miljoner euro för arbets- och näringsbyråernas och Business Finlands omkostnader samt för utveckling av digitaliseringen i syfte att inrätta en stödstruktur Work in Finland för att stödja invandring av kunnig arbetskraft. Prioriteringen här ska vara att få arbetskraft till branscher där det råder brist på sådan samt att få experter, studerande och forskare till spets- och tillväxtbranscher inom forskning, utveckling och innovationer. Avsikten är också att främja invandring av företagare och investerare. Avsikten är att D-visum under regeringsperioden utvidgas till att omfatta forskare och studerande samt deras familjemedlemmar efter en bedömning av olika alternativ.
För att främja arbetskraftsinvandring skapas under 2022 en expressfil på två veckor. Avgöranden av elektroniska ansökningar om uppehållstillstånd för specialsakkunniga och tillväxtföretagare samt deras familjemedlemmar utlovas inom 14 dygn från det att ansökan lämnats in. För detta ändamål anvisas Migrationsverket ett tillägg på en miljon euro för 2022. Dessutom stärks personalresurserna för migrationsprocessen inom utrikesförvaltningen temporärt med 1,6 miljoner euro för 2022. Utskottet understöder de föreslagna ändringarna och konstaterar att påskyndande av tillståndsprocessen och utvecklande av digitaliseringen är viktiga åtgärder med tanke på en smidig arbetskraftsinvandring.
Forsknings- och utvecklingsutgifter samt hushållsavdrag
För att stödja forskning, utveckling och innovation föreslås för Business Finland en fullmakt på 572,5 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 236,1 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2021. Ökningen föranleds av genomförandet av EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Dessutom säkerställs nivån på Finlands Akademis understödsfullmakter för 2022.
Utskottet välkomnar höjningen av Business Finlands understödsfullmakter och tryggandet av nivån på Finlands Akademis understödsfullmakter och konstaterar att det med tanke på den framtida ekonomiska tillväxten och en snabbare produktivitetsökning är viktigt att öka satsningarna på forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. Budgetpropositionen innebär vissa framsteg i fråga om regeringens mål om fyra procent i förhållande till bruttonationalprodukten, men ytterligare åtgärder behövs för att uppnå målet. Utskottet anser att tilläggsavdraget för FoU (150 % 2022–2027) är ett steg i rätt riktning, men konstaterar samtidigt att avdraget endast gäller samarbetet mellan företaget och forskningsorganisationen, inte de FoU-tjänster som skaffas hos företaget eller de interna FoU-utgifterna.
För att bedöma hushållsavdragets sysselsättningseffekter inleds ett tvåårigt försök där hushållsavdragets maximibelopp för hushållsarbete samt vård- och omsorgsarbete höjs från 2 250 euro till 3 500 euro och ersättningsprocenten höjs från 40 till 60. Utskottet välkomnar utvidgningen, även om den endast gäller en del av avdragets användningsändamål.
Arbetarskydd och välbefinnande i arbetet
Arbetarskyddstillsynen har som mål att stärka ett tryggt, hälsosamt och rättvist arbete med mångsidiga metoder genom att reagera på förändringar i omvärlden och utveckla verksamheten. De faktorer som identifierats i arbetsmiljön och som påverkar tillsynen gäller arbetsförhållandena, det splittrade arbetslivet, arbetets belastning, den ständiga förnyelsen, utnyttjande av information och digitaliseringen. Arbetarskyddstillsynen har som mål att stödja och främja arbetsplatsens egna säkerhetsåtgärder för att arbetet ska vara sunt och säkert på alla arbetsplatser oberoende av hur arbetet utförs. Genom tillsynen säkerställs det att arbetsgivaren och andra ansvariga instanser iakttar arbetarskyddslagstiftningen.
Utskottet konstaterar att tillsynsmyndighetens möjligheter att påverka uppnåendet av skäliga och rättvisa arbetsförhållanden beror på tillsynsresurserna och ett brett metodurval för att effektivt ingripa mot problem. Det enda numeriska effektivitetsmålet föreslås i budgeten vara 22 000 inspektioner. Utskottet påpekar att även om ett tillräckligt antal olika arbetsplatskontakter är av största vikt med tanke på resultatet, är det i viss mån problematiskt att målet enbart är kopplat till antalet inspektioner. All påverkan går inte ut på att göra inspektioner. I vissa fall kan informationsutbyte och informationsstyrning fungera effektivare för att målet ska nås. Dessutom är de svåra fall där behovet av myndighetsstyrning och tillsyn är mest akut också mest arbetsdryga. Om det på förhand uppställda målet för antalet inspektioner är för högt kan det då styra verksamheten på ett oändamålsenligt sätt.
Utskottet välkomnar att det tilläggsanslag för tillsynen över utnyttjande av utländsk arbetskraft som arbetarskyddsmyndigheten beviljats för 2021 också ingår i anslaget för 2022. Med hjälp av de extra resurserna har tillsynen i större utsträckning kunnat inriktas på övervakning av att minimiarbetsvillkoren uppfylls. Utskottet påpekar att lagen om den rättsliga ställningen för utlänningar som plockar naturprodukter, som trädde i kraft sommaren 2021, till viss del innehåller bestämmelser om arbetarskyddsmyndighetens tillsynsansvar. Enligt en utredning som utskottet fått har man varit tvungen att använda tilläggsanslag för tillsynen över lagen i fråga.
Arbetslivet och arbetstagarna kommer nu tillbaka till det nya normala efter den utdragna krisen, samtidigt som sysselsättningen ökar och flera branscher stöter på utmaningar i fråga om tillgången på kunnig arbetskraft. Krisen har fört med sig utmaningar i fråga om arbetsledning, välbefinnande och arbetsmiljö. Vi måste snabbt och på bred front reagera på utmaningarna. Det ökade distansarbetet och tillämpningen av hybridarbete inom olika branscher och arbetsplatser samt de nya kompetensbehoven är utmaningar som kräver åtgärder för att vi ska kunna försöka utveckla arbetslivet och arbetsproduktiviteten. I anknytning till omställningarna är det angeläget att se till att alla branscher och arbetstagargrupper kan dra nytta av utvecklingen, så att förändringen inte ökar ojämlikheten i arbetslivet.
Istanbulkonventionen och skyddshemmen
Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (den s.k. Istanbulkonventionen), som trädde i kraft i Finland 2015, förutsätter att det inrättas ”tillräckligt många” lättillgängliga skyddshem för att våldsoffren ska kunna erbjudas en trygg inkvartering och få hjälp på förhand.
I enlighet med Istanbulkonventionen ska skyddshemstjänster tillhandahållas alla personer som har utsatts för våld eller hot om våld i nära relationer, oberoende av kön. Tillgängligheten till skyddshem får inte heller vara beroende av till exempel den behövandes språk, förmögenhet, börd, sexuella läggning, ålder, hälsotillstånd eller funktionsnedsättning.
Antalet skyddshem har ökat betydligt under de senaste åren. I dagsläget har Finland 29 skyddshem med sammanlagt 211 familjeplatser. I varje landskap i Finland finns det minst ett skyddshem, och i de tio största städerna finns det minst ett skyddshem. Enligt en utredning som Institutet för hälsa och välfärd gjorde år 2020 ligger det faktiska behovet av familjeplatser på skyddshem mellan 262 och 367, vilket innebär att antalet platser fortfarande är för litet.
Utskottet anser det vara viktigt att antalet platser i skyddshemmen ökas ytterligare och att skyddshemsnätverket utvecklas när det gäller såväl skyddshemstjänsternas geografiska täckning som deras lika tillgänglighet.
Finansieringen av skyddshemmen har stegvis höjts med 2 –3 miljoner euro per år till 25,55 miljoner euro i år. För 2022 föreslås ett anslag på 24,55 miljoner euro, vilket är en miljon euro mindre än 2021. Institutet för hälsa och välfärd räknar med att utgifterna för skyddshemmen är 25,7 miljoner euro.
Enligt en utredning som utskottet fått har en del av de anslag som reserverats för skyddshemsverksamhet blivit oanvända. Detta beror på att sammanlagt 3 miljoner euro beviljades som så kallade julklappspengar för utveckling av skyddshemsverksamheten och tillräckligt antal platser plus reparationer på grund av tillgänglighetsanpassning. Dessa pengar har inte kunnat användas fullt ut för att öka antalet skyddshem och skyddshemsplatser, eftersom verksamheten är långsiktig och kräver permanent finansiering i stället för tillägg av engångsnatur. Dessutom har medel som beviljats skyddshemmen som statsunderstöd blivit oanvända därför att planerna på att förbättra lokalerna eller inrätta nya skyddshem inte har realiserats enligt tidsplanen.
Det är viktigt att se till att skyddshemsverksamheten får tillräckliga resurser, menar utskottet.
Rapportör om våld mot kvinnor
I den tillsynsrapport av Europarådets expertgrupp för åtgärder mot våld mot kvinnor och våld i hemmet, Grevio, som publicerades i september 2019 rekommenderas det att samordningen av genomförandet av Istanbulkonventionen anförtros en etablerad sammanslutning med ett tydligt mandat, behörighet och befogenheter, och behövliga resurser ska avsättas för detta. Utskottet välkomnar att det för 2022 har reserverats ett anslagstillägg på 200 000 euro som ska användas av diskrimineringsombudsmannen för uppdraget som rapportör om våld mot kvinnor.
Jämställdhetsbudgetering
Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet har i flera utlåtanden om budgetpropositioner och planer för de offentliga finanserna fäst uppmärksamhet vid vikten av jämställdhetsbudgetering och bedömningar av budgetens konsekvenser för jämställdheten. I sitt utlåtande till finansutskottet 2018 (AjUU 7/2018 rd) ansåg utskottet att det är viktigt att finansministeriet främjar genomförandet av rekommendationerna i utredningen om jämställdhetsbudgetering och att det ger de andra ministerierna närmare anvisningar om hur jämställhetsfrågorna kan integreras i budgetarbetet.
Utredningen om jämställdhetsbudgetering och bedömning av budgeten ur ett jämställdhetsperspektiv, ”Tasa-arvoa talousarvioon — talousarvion sukupuolivaikutusten arviointi ja sukupuolitietoinen budjetointi” innehåller fem rekommendationer för hur jämställdhetsbudgeteringen kan utvecklas. Enligt rekommendationerna bör praxis relaterad till jämställdhetsintegrering i budgetarbetet samlas under begreppet jämställdhetsbudgetering, som bör kopplas till nationella och förvaltningsområdesspecifika jämställdhetsmål. Vidare rekommenderar utredningen att de könsspecifika konsekvensbedömningarna utvidgas från bedömning av enskilda åtgärder under lagberedningen till bedömning av hela den omfattande budgetprocessen, dvs. regeringsprogrammet, ramarna för statsfinanserna och planen för de offentliga finanserna, budgeten, budgetlagstiftningen och resultatstyrningen. Enligt rekommendationerna bör också rapporteringen om budgetens köns- och jämställdhetskonsekvenser stärkas och jämställdhetsbudgetering stödas politiskt och inom statsförvaltningen.
I regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering förbinder sig regeringen att främja jämställdheten mellan könen bland annat i budgetprocessen och i alla viktiga reformer. Ett av målen för den ekonomiska politiken är att ojämlikheten och inkomstskillnaderna ska minska.
Finansministeriets föreskrift om utarbetande av budgetförslag (2020) förutsätter att ministerierna i motiveringen till huvudtiteln sammanfattar de samhälleliga jämställdhetskonsekvenserna av propositioner. Vid granskningen av konsekvenserna för jämställdheten ska uppmärksamhet fästas vid de samhälleliga effektmålen för jämställdheten mellan könen inom förvaltningsområdet och vid de utgifter inom förvaltningsområdet som kan inverka på förverkligandet av jämställdheten. Våren 2021 preciserade finansministeriet sina anvisningar om jämställdhetssammanfattningar.
Enligt en utredning som utskottet fått har ministeriernas sammanfattningar inför den aktuella budgetpropositionen förbättrats kvalitativt jämfört med tidigare år och innehåller mer information än tidigare om de åtgärder i anslutning till budgetpropositionen som är centrala med tanke på jämställdheten mellan könen. Tyngdpunkten ligger dock fortfarande på att presentera finansieringen och målen för främjandet av jämställdheten, och sammanfattningarna kan därför inte ligga till grund för en bedömning av hela budgetens könsrelaterade konsekvenser eller dess konsekvenser för jämställdheten mellan könen.
Utskottet anser det vara viktigt att jämställdhetsbudgeteringen vidareutvecklas och att anvisningarna för beredning av budgeten vid behov preciseras i syfte att förbättra de jämställdhetsrelaterade skrivningarnas kvalitet och genomslagskraft. För att genomförandet av jämställdhetsbudgetering ska lyckas krävs det att finansministeriet har en synlig roll och är huvudansvarig i ärendet, anser utskottet