Direkt till innehållet

AjUU 5/2018 rd

Senast publicerat 24-02-2020 15:33

Utlåtande AjUU 5/2018 rd SRR 1/2018 rd Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2019—2022

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet

Till finansutskottet

INLEDNING

Remiss

Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2019—2022 (SRR 1/2018 rd): Ärendet har lämnats till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet för eventuellt utlåtande till finansutskottet. Tidsfrist: 18.5.2018. 

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • budgetrådTainaEckstein
    finansministeriet
  • finansrådAnne-MarieVälikangas
    finansministeriet
  • specialsakkunnigVesaLipponen
    finansministeriet
  • specialsakkunnigJukkaMattila
    finansministeriet
  • ekonomichefPasiRentola
    undervisnings- och kulturministeriet
  • ekonomidirektörMikaNiemelä
    arbets- och näringsministeriet
  • ekonomidirektörMikkoStaff
    social- och hälsovårdsministeriet
  • konsultativ tjänstemanSusannaGrimm-Vikman
    social- och hälsovårdsministeriet
  • direktörKaarinaMyyri-Partanen
    Regionförvaltningsverket i Södra Finland, ansvarsområdet för arbetarskydd
  • utvecklingschefHannuHyytinen
    Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, företräder även Nylands TE-byrå
  • generalsekreterareHanneleVarsa
    Delegationen för jämställdhetsärenden
  • vice verkställande direktörTimoReina
    ​Finlands Kommunförbund
  • ekonomisk expertHeikkiTaulu
    Akava ry
  • ekonomisk expertSimoPinomaa
    Finlands näringsliv rf
  • direktörAnnikaRönni-Sällinen
    Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf
  • chefsekonomRalfSund
    Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf
  • verksamhetsledareNiinaJussila
    Arbetslöshetskassornas Samorganisation r.f.

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • social- och hälsovårdsministeriet
  • arbets- och näringsministeriet
  • Folkpensionsanstalten
  • Akava ry.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Allmänt

Finlands ekonomiska tillväxt väntas fortgå med över två procent per år under de kommande åren. Den snabba ekonomiska återhämtningen och den kraftiga ekonomiska tillväxten ökar efterfrågan på arbetskraft. Som en följd av växande sysselsättning ökar också den privata konsumtionen. Mot slutet av ramperioden väntas den ekonomiska tillväxten fortsätta, men avta och närma sig tillväxttakten på medellång sikt. Den strukturomvandling inom ekonomin och befolkningsstrukturen som redan pågått flera år och i synnerhet minskningen av den arbetsföra befolkningen påverkar även de ekonomiska tillväxtutsikterna på längre sikt. Alla åtgärder som förbättrar sysselsättningen och ökar mängden tillgänglig arbetskraft är viktiga inte bara ur individernas synvinkel utan också med avseende på balanseringen av de offentliga finanserna. 

Utskottet anser att satsningar på en aktiv arbetskraftspolitik, utbildning och FoUI-verksamhet är investeringar i framtiden. 

År 2020 stiger sysselsättningsnivån enligt finansministeriets prognos till 72,5 procent. Sysselsättningen förbättrades ytterligare både före och efter årsskiftet, och sysselsättningsgraden har redan stigit till inemot 71 procent. Antalet sysselsatta har ökat med 90 000 sedan regeringsperiodens början. 

I planen för de offentliga finanserna 2019—2022 ingår extra satsningar inom utgiftsramen. De riktas främst till teman relaterade till sysselsättning, ojämlikhet och säkerhet. I fråga om sysselsättningen har extra anslag tilldelats bland annat verkställandet av aktiveringsmodellen och sporrar till att ta emot kortvarigt arbete. 

För närvarande har vi inte tillräckligt med statistiska uppgifter för att kunna bedöma hur mycket introduktionen av aktiveringsmodellen faktiskt har ökat de arbetssökandes aktivitet. Utskottet ser det som viktigt att resultaten av aktiveringsmodellen följs på lång sikt och att ytterligare åtgärder vid behov vidtas när faktaunderlaget preciseras. 

I framtiden genomförs sannolikt stora totalreformer såsom revideringen av systemen för social trygghet och familjeledigheter, som också har betydande arbetskraftspolitiska effekter. Inkomstregistret i realtid, som tas i bruk 2019, skapar i framtiden en grund för att samordna arbetsinkomster och sociala förmåner. Det ger bättre möjligheter att skapa arrangemang för att göra också kortvariga jobb mer lockande. 

Satsningar på utbildning och kompetens

Den ekonomiska tillväxten begränsas av problem med att få arbetskraft. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet anser att det är viktigt med olika slags åtgärder för att lösa matchningsproblem med tillgång på arbetskraft och utbud av arbete. Enligt utskottet är sådana reformer av avgörande betydelse som ökar arbetandets ekonomiska attraktionskraft. 

Arbetslivet är mer splittrat än tidigare, och förändringarna i arbetslivet sker kontinuerligt och i snabb takt. Framtidens arbetsliv kräver nya färdigheter. En tillräcklig tillgång på kompetent arbetskraft är en utmaning som måste kunna bemötas till exempel genom tillräckliga möjligheter till omskolning och fortbildning. Också stöd till de studerande så att de ska orka med sina studier och strävan att minimera andelen studerande som avbryter studierna främjar tillgodoseendet av arbetslivets behov. 

Utvecklingen av arbetskraftens kompetens bör vara en av de viktigaste prioriteringarna i sysselsättningspolitiken också framöver. Det måste gå att svara smidigare mot behoven av ändrad kompetens. Viktigt är också att tillräckligt snabbt reagera på varierande behov av arbetskraft som uppstår i olika regioner. Dessa mål kräver också tätt samarbete mellan myndigheter inom olika förvaltningsområden och eventuellt också nya och innovativa lösningar. 

Utskottet förhåller sig positivt till förslaget om att ändra lagen om utkomstskydd för arbetslösa så att arbetslösa på eget initiativ kan studera med arbetslöshetsförmån. Utskottet konstaterar dock att de studier som avses i reformen inte automatiskt ökar antalet genomförda studier, om utbildningsutbudet endast fördelar sig annorlunda mellan utbildning som sker med arbetslöshetsförmån och annan utbildning. Dessutom kan det hända att denna reform utnyttjas särskilt av de som redan har en examen. Därför hyser utskottet för närvarande särskild oro för arbetsmarknadspositionen för de unga män som saknar yrkesutbildning. Denna utslagningshotade grupp verkar fortlöpande växa. För att åtgärda detta behövs åtgärdsförslag med hjälp av vilka unga vuxna kan få stöd i att skaffa sig yrkesutbildning och finna en plats i arbetslivet. Utskottet anser att man bör fortsätta att aktivt utveckla till exempel utbildningsavtal och läroavtalsutbildning. 

Användning av sysselsättningsanslag

I planen för de offentliga finanserna konstateras att i anslaget på 244 miljoner euro för offentlig arbetskrafts- och företagsservice 2019 har som tillägg beaktats det tillägg på 25 miljoner euro som genomförandet av aktiveringsmodellen förutsätter och 6 miljoner euro för integrationsutbildning. På grund av att de anslag som överförs stigit avsevärt från tidigare år har det i anslaget dessutom beaktats en minskning av engångsnatur på 50 miljoner euro. 

Från arbets- och näringsministeriets moment för offentlig arbetskrafts- och företagsservice betalas en betydande del av kostnaderna för arbetskraftspolitiken såsom exempelvis kostnader relaterade till lönesubvention, startpeng och arbetskraftspolitisk utbildning. Lönesubvention kan numera betalas också med anslag för utkomstskydd för arbetslösa, som hör till social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel. 

Lönesubvention för den så kallade tredje sektorn har i 2018 års budget belagts med en maximimängd på 3 000 personer. Lönesubventionen ska riktas särskilt till företag eftersom de ger bättre möjligheter att få arbete på den öppna arbetsmarknaden jämfört med den tredje sektorn. Företagen har använt lönesubvention i större utsträckning än tidigare, men en del av anslagen för lönesubvention till företag har blivit oanvända. Utskottet betonar i linje med sina tidigare utlåtanden vikten av organisationernas lönesubventionerade arbete, i synnerhet när det riktas till sådana arbetslösa som har svårigheter med att få arbete på den öppna arbetsmarknaden, och konstaterar vidare att föreningarnas och stiftelsernas andel av anslagen för sysselsättningsstöd ska hållas på en tillräcklig nivå. 

Resurserna för arbetarskyddet

Planen för de offentliga finanserna innehåller inget särskilt omnämnande av resurser som ska reserveras för att övervaka arbetarskyddet. Enligt utredning till utskottet har ramarna för antalet årsverken från 2016 års nivå, dvs. 431 årsverken, sänkts till 400 årsverken. Ännu mer har resurserna proportionellt sett minskats för tillsynen över hälsa och säkerhet i arbetet. Arbetarskyddsmyndighetens skötsel av tillsyn som gäller bekämpning av svart ekonomi har krävt användning av tillsynsresurser som är avsedda för hälsa och säkerhet i arbetet. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet ser det som viktigt att arbetarskyddsmyndigheten tillförsäkras tillräckliga resurser så att anslag kan allokeras också för att utveckla tillsynen över arbetarskyddet. 

Regionala sysselsättningsförsök

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet konstaterar att lagen om ett försök med regionalt tillhandahållande av arbetskrafts- och företagstjänster samt med arbetslivsprövning (505/2017, nedan försökslagen), trädde i kraft den 1 augusti 2017. Försökslagens 4 § 1 mom. enligt vilken arbets- och näringsbyråerna i vissa områden hänvisar en arbetslös arbetssökande att bli kund hos en kommun, gäller till den 30 september 2018. I övrigt gäller försökslagen till den 31 december 2018. 

Utskottet har redan vid behandlingen av förslaget till försökslag ansett det problematiskt både för att uppnå målen och för att utvärdera genomslaget att lagen är i kraft under en så kort tid. Utskottet anser vidare att det under övergångsperioden innan landskapsreformen genomförs fullt ut behövs erfarenheter och synpunkter som kan utvinnas ur försöket i synnerhet för att utveckla samarbetet mellan kommunerna och landskapen. Att förlänga försökslagens giltighetstid vore motiverat också av ändamålsenlighetsrelaterade skäl, för att kunderna och personalen inte ska behöva lämna försöket för ett år innan de överförs till landskapsförvaltningens organisation. På dessa grunder föreslår arbetslivs- och jämställdhetsutskottet att försöksperioden förlängs och att tillräckliga anslag reserveras för sådana försök som har visat sig vara lyckade och som stöder kommande reformprojekt. (Utskottets förslag till ställningstagande) 

Konsekvensbedömning ur ett jämställdhetsperspektiv

I en rad utlåtanden om planer för de offentliga finanserna och om statsbudgeten har arbetslivs- och jämställdhetsutskottet pekat på brister i konsekvensanalyserna ur jämställdhetsperspektiv (se till exempel AjUU 2/2017 rd, AjUU 3/2016 rd, AjUU 2/2015 rd, AjUU 3/2014 rd och AjUU 9/2014 rd) och förutsatt att könsspecifika konsekvenser och jämställdhetskonsekvenser utreds och beaktas. 

Utskottet har i sina tidigare utlåtanden om planerna för de offentliga finanserna ansett att konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv har varit ett viktigt verktyg i beslutsprocesserna inom statsförvaltningen när det gällt att främja jämställdhet. Utskottet har påpekat att besluten alltid bör analyseras med avseende på hur de påverkar kvinnor, män och jämställdheten inom olika delområden i livet, och hur skillnader mellan könen och anknytande jämställdhetsproblem bör vägas in. Konsekvensanalysen bör göras redan när besluten förbereds så att det går att säkerställa att de beslut som fattas i samhället inte försämrar jämställdheten. 

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet ser med allvar på att statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2019—2022 fortfarande inte nämner kön eller jämställdhet trots att utskottet har påtalat saken redan ett flertal gånger. 

Utskottet har i samband med behandlingen av de föregående planerna för de offentliga finanserna föreslagit att det ska övervägas om budgeten och eventuellt också planen för de offentliga finanserna ska innehålla en jämställdhetsbilaga i likhet med budgetpropositionen i Sverige. Utskottet upprepar i detta avseende det tidigare sagda. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet föreslår

att finansutskottet beaktar det som sägs ovan och  att riksdagen godkänner följande ställningstagande med anledning av redogörelsenRiksdagen förutsätter att statsrådet med skyndsam tidtabell bereder ett lagförslag för att förlänga giltighetstiden för lagen om ett försök med regionalt tillhandahållande av arbetskrafts- och företagstjänster samt med arbetslivsprövning till slutet av 2019.  
Helsingfors 16.5.2018 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande
TarjaFilatovsd
vice ordförande
HeliJärvinengröna(delvis)
medlem
ReijoHongistoblå
medlem
AnnaKontulavänst
medlem
JaanaLaitinen-Pesolasaml
medlem
RamiLehtosaf
medlem
MerjaMäkisalo-Ropponensd
medlem
IlmariNurminensd
medlem
ArtoPirttilahticent
medlem
JuhaRehulacent
medlem
EeroReijonencent
medlem
EeroSuutarisaml(delvis)
medlem
MarttiTaljacent
medlem
JuhanaVartiainensaml
medlem
EerikkiViljanencent
ersättare
PetriHonkonencent.

Sekreterare var

utskottsråd
MaijuTuominen.

AVVIKANDE MENING 1

Motivering

Världsekonomin växer med fyra procent per år. Finland har efter en lång recession blivit delaktig av tillväxten. Finlands huvudsakliga exportsektorer har kommit igång då den internationella efterfrågan har förbättrats. Tillväxtcentrumen byggs ut i stor skala: stora investeringsobjekt tjänar som lokomotiv för utvecklingen, och det satsas på bostadsproduktion. 

Vi undertecknade anser att regeringen genom sina åtgärder inte har lyckats maximera nyttan med tillväxten för Finlands sysselsättning, arbetsliv och jämställdhet. 

Genom sina egna politiska linjeval har regeringen försvagat tilltron till framtiden – senast genom besluten vid ramförhandlingarna om ungas arbetsvillkor och om att möjliggöra individuella uppsägningar utan vägande skäl. Bägge åtgärder leder till att unga vuxna skjuter bildandet av familj på framtiden och att nativiteten sjunker ytterligare. 

Ett centralt problem i redogörelsen för de offentliga finanserna 2019—2022 är att den förbigår effekterna för budgetplanen av propositionerna om vård, landskap och valfrihet som just nu behandlas i riksdagen. Och även reformen av tillväxttjänsterna, som har lämnats i bakgrunden i helheten. Propositionernas konsekvenser för exempelvis jämställdhet och sysselsättning förblir höljda i dunkel. Inte heller de sakkunniga som utskottet har hört har förmått verifiera de utlovade positiva effekterna av det stora lagpaketet för likabehandling i fråga om tjänster, regional jämlikhet, besparingar i offentliga finanser eller positiva sysselsättningseffekter. Vård- och landskapsreformen har i planerna beskrivits utan någon som helst hänsyn till risker och utmaningar för kommunernas ekonomi och hela den offentliga ekonomin. 

Utbildning

Under konjunkturuppgången vore det klokt att investera i framtiden med hjälp av en aktiv arbetskraftspolitik, utbildning och forsknings- och vetenskapspolitik. Sipiläs regering har ändå skurit i allt detta. Utbildning är exempelvis det bästa sättet att reagera på snabba och föränderliga utbildningsbehov. Följderna av dessa beslut syns nu rentav som arbetskraftsbrist under uppgången. 

Det har också visat sig vara ett misstag att regeringen Sipilä betydligt har minskat på finansieringen av yrkesinriktad arbetskraftspolitisk utbildning. Mängden arbetskraftspolitisk utbildning har rasat från över 20 000 utbildningsavsnitt 2015 till under 5 000 i dag. 

Service

Följden av regeringens aktiveringsmodell är att utbildning och karriärfrämjande utbildning skulle behövas precis nu. Regeringen bedömde i sin proposition att aktiveringsmodellen kan öka utgifterna för utkomststöd med 10 miljoner euro och utgifterna för bostadsbidrag med 4 miljoner euro. Men den har ännu inte förmått redovisa för var dessa siffror kommer från. Riksdagens informationstjänst kan inte verifiera deras riktighet eller kalkyleringssätt, och finansministeriet har inte publicerat uppgifterna. Åtgärderna har ur sysselsättningssynpunkt varit oönskade eftersom man vet att det är svårast att bli sysselsatt för den som får den sista utvägen för försörjning — utkomststöd, eftersom människor ofrivilligt drivs till en försörjningsfälla. 

Regeringen är också i färd med att rasera arbetskrafts- och företagsservicen, som är viktig för att sysselsätta långtidsarbetslösa. En välfungerande arbetskrafts- och företagsservice som drivs i samarbete med kommunerna kan ge längre karriärer och skapa en grund för att upprätthålla arbetsförmågan, vilket under uppgången behövs inom branscher som lider av brist på arbetskraft. Dessutom har regeringen genom sina beslut försvagat organisationernas sysselsättningsmöjligheter genom att minska finansieringen för lönesubvention. 

Långsiktigheten bortglömd

Regeringen har glömt bort kravet på långsiktighet och konsekvens i arbetskraftspolitiken. När arbetslösheten var som värst skar den ner arbetskrafts- och näringstjänsterna och slopade ungdomsgarantin samt kompetensprogrammet för unga vuxna i praktiken. 

Regeringen har raserat många verktyg för en långsiktig arbetskraftspolitik och handlingsmodeller som under recessionen konstaterats fungera väl. 

Stigande sysselsättningssiffror ska efter en lång lågkonjunktur bemötas med glädje. Men det finns många slag av information bakom sysselsättningstalet. Mars månads arbetskraftsundersökning visade att trots den förbättrade sysselsättningen hade antalet utförda arbetstimmar under början av året ändå inte ökat — utan förvånansvärt nog minskat. 

Iakttagelsen kan vittna om splittringen i arbetslivet. Visstidsjobben och deltidsanställningarna blir fler — särskilt bland de som mot sin vilja har deltidsjobb. 

Kommunförsök för sysselsättning

För omställningar i arbetslivet och för att effektivt förlänga karriärerna och för att utveckla kedjorna i servicen för sysselsättning åt ett mer kundinriktat håll har det genomförts försök mellan staten, kommunerna och aktörerna inom tredje sektorn. Den senaste korta försöksperioden upphör i slutet av innevarande år. Ändå är behandlingen av lagen om tillväxttjänster, som är kopplad till vård- och landskapsreformerna, ännu inte slutförd. Risken är återigen att slutresultatet blir rörigt och inte beaktar de stora kommuncentrumens möjligheter att ta större ansvar för praktiska arbetskraftspolitiska åtgärder inom sina områden och för den kommunövergripande samarbetsbasen. 

Den beställar-utförarmodell som regeringen med våld driver på i arbetskraftspolitiken har inte heller internationellt visat sig vara effektiv ur de arbetslösas synvinkel, och i de övriga nordiska länderna är man i färd med att överge modellen. Vi undertecknade anser att kommunförsöken bör fortgå och man bör särskilt satsa på att utveckla den kompletterande arbetsmarknaden, som regeringen i sitt utvecklingsarbete i sin helhet har försummat. 

Jämställdhet

I regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regering sägs kort att Finland är "jämlikt". Senast OECD:s undersökningsresultat av den 14 maj 2018 visar att Finland är det enda nordiska landet där jämställdheten i löner ligger sämre till än inom OECD:s genomsnitt. Kvinnors löner är 18,7 procent lägre än männens. 

Regeringen förmådde inte under sin period reformera familjeledigheterna. Därför är det oroväckande att OECD:s forskare har konstaterat att löneskillnaden växer för kvinnor i åldern 24—35, som är den bästa åldern för att bilda familj. I Finland är mammorna oftare hemma och deltagandet i dagvård bland barn under två år är lägst bland de nordiska jämförelsestaterna. 

Genom sina propositioner om vården, landskapen och valfriheten är regeringen i färd med att driva över 200 000 anställda, av vilka över 90 procent är kvinnor, till löneharmonisering. I fråga om utvecklingen av statens ekonomi vore det ansvarsfullt att delge en priskalkyl också för detta jämte jämställdhetseffekter och med beaktande av de senaste arbetsdomstolsutslagens karaktär av prejudikat. 

Avvikande mening

Kläm 

Vi föreslår

att finansutskottet beaktar det som sägs ovan och  att riksdagen godkänner följande ställningstagande med anledning av redogörelsen:  
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en utredning om vem aktiveringsmodellen har skurit ner utkomstskyddet för arbetslösa för, och korrigerar modellen så att alla har möjlighet till karriärfrämjande aktiveringsåtgärder av god kvalitet som avtalas tillsammans med kunden, samt att regeringen ökar resursen för arbetskraftspolitisk utbildning. 
Helsingfors 16.05.2018
MerjaMäkisalo-Ropponensd
TarjaFilatovsd
IlmariNurminensd
HeliJärvinengröna
AnnaKontulavänst

AVVIKANDE MENING 2

Motivering

Riksdagen behandlade för några veckor sedan i plenum statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2019—2022. Tills dess hade regeringen vid sina egna ramförhandlingar avtalat om att i sin plan för de offentliga finanserna framställa bland annat en ändring av arbetsavtalslagen vars huvudsakliga syfte är att göra det lättare för företag med 20 eller färre anställda att säga upp arbetstagare. I sammanhanget aktualiserades från regeringshåll också en försämring av arbetsvillkoren för personer under 30 år. Regeringen motiverar framställningen med att tröskeln för att sysselsätta blir lägre. 

Sannfinländarnas utskottsgrupp delar inte regeringens syn på saken. Sannfinländarna stöder åtgärder som gynnar företagens möjligheter att sysselsätta folk, men också dessa åtgärder bör vara noggrant övervägda. Sannfinländarnas riksdagsgrupp kräver att åtgärderna ska bedömas utifrån i vilken utsträckning de ökar sysselsättningen och till vilka delar de bara försvagar arbetsvillkoren för de som redan har jobb. Sannfinländarnas utskottsgrupp vill därför inskärpa att arbetsvillkoren för de som redan jobbar inte med vett och vilja får försvagas. 

Å andra sidan är det sant att det viktigaste nu är att skapa nya jobb. Då får staten mer skatteinkomster, så det finns skäl att införa incitament för tillväxtföretag som sysselsätter arbetskraft. Därför har Sannfinländarnas riksdagsgrupp i sina egna förslag framställt ett skatteincitament snarlikt Estlands skattemodell, med hjälp av vilket tillväxtföretag kan få driftskapital av företagets resultat. Enligt vår modell ska små och medelstora företag som två år i följd anställer minst två nya heldagsanställda och vars ökning av antalet anställda årligen är minst 10 procent befrias från samfundsskatt så länge företaget inte delar ut vinsten till ägarna. Vidare vill vi kasta en livboj till ensamföretagare: vår modell med arbetskonto befriar ensamföretagarna från bokföring, förenklar företagandet och ökar aktiviteten. Vi föreslår således till småföretagarnas förfogande en förenklad modell för företagsverksamhet där utövare av småskalig företagsverksamhet befrias från överdriven byråkrati. Förutsättningen för att bli delaktig av detta är att företagaren inte är styrelsemedlem i andra företag, inte har flera företag och årsinkomsterna för företagsverksamheten är högst 40 000 euro. Vi tror och litar på att dessa exempel tillför vårt land mer aktivitet och arbete än regeringens förslag som raserar arbetstagarnas ställning. 

Slutligen vill Sannfinländarnas utskottsgrupp ytterligare återgå till ställningen för arbetslösa personer under 30 år som har varit arbetslösa över tre månader. Nu föreslår regeringen således att sådana personer ska kunna anställas för viss tid utan motiverad orsak. Trots att lagändringen ska vara tillfällig, försvagar den uppsägningsskyddet rent allmänt. Genom ett sådant förslag vill regeringen försvaga rättigheterna för alla personer under 30 år i anställningsförhållanden. Denna utveckling strider mot Sannfinländarnas riksdagsgrupps värderingar eftersom Sannfinländarnas riksdagsgrupp uttryckligen har försvarat bestående anställningar. Denna reform kan leda till missbruk av arbetskraft också på grund av att arbetstagare byts ut i för hög grad. Saken gäller också likabehandling av arbetstagare och är på så sätt problematisk eftersom den kan leda till att alla anställda under 30 år anställs för viss tid. I propositionen ingår också problem relaterade till kedjor av visstidsanställningar som ger möjligheter att trampa på arbetsvillkor också när det saknas faktiska grunder för visstidsanställningar. 

Avvikande mening

Kläm 

Jag föreslår

att finansutskottet beaktar det som sägs ovan. 
Helsingfors 16.05.2018
RamiLehtosaf