RP 30/2015 rd

Ekonomiutskottet framhåller att det primära målet med regeringens ekonomiska politik, precis som med budgetpropositionen, är att få Finlands ekonomi på fötter igen och generera hållbar tillväxt och större sysselsättning, men också att balansera upp de offentliga finanserna med utgiftsneddragningar. Regeringens strategi är att de offentliga utgifterna inte ska öka som andel av bnp och att skattekvoten inte längre ska stiga. Det förefaller dock uppenbart att anslagen för utgifterna måste höjas inom vissa delområden till följd av oförutsedda omständigheter som delvis är oberoende av vad Finland gör. Utskottet ställer sig bakom huvudlinjerna i budgeten, men vill framhålla följande synpunkter angående arbets- och näringsministeriets huvudtitel. 

De sakkunniga underströk att humankapitalet spelar en stor roll som motor för den kommande tillväxten i vårt land. Flera av de sakkunniga framhöll att staten bäst kan medverka till tillväxt genom att ge befolkningen bättre utbildning och stödja produktutveckling och forskning. Det är uppenbart att en del av åtgärderna för att balansera statsfinanserna också drabbar dessa delområden. Det gäller dock att inte spoliera de framtida tillväxtmöjligheterna. Neddragningarna måste anpassas storleksmässigt och avvägas bättre för att inkräkta så lite som möjligt på aktiviteter som är viktiga för tillväxten inom exportbranscher. Detta för att exporten och därmed också sysselsättningschanserna är den stora frågan i vår ekonomi. De mest sannolika åtgärderna för att lyckas med det är att satsa på kvalitet inom exporten och kostnadsmässigt bli mer konkurrenskraftig. Hur företagen ska ro i land med det beror i hög grad på den omvärld näringslivet verkar i, vilket inbegriper det offentliga stödet till forskning och utveckling, men på sikt också utbildningskvaliteten. Internationaliseringen i små och medelstora företag spelar en viktig roll som tillväxtpotential. Därför är det viktigt att tillhandahålla högkvalitativa och likvärdiga tjänster för att backa upp internationaliseringen. Enligt uppgifter till utskottet kommer bidragsanslagen till Tekes att drabbas av omfattande nedskärningar. När moment eller organisationer behandlas bör man komma ihåg att också andra förvaltningsområden än arbets- och näringsministeriet förfogar över resurser som går till forskning och utveckling i företagen. Exempelvis Tekes har haft tillgång till medel från arbets- och näringsministeriet, kommunikationsministeriet och utrikesministeriet. 

Spetsprojekten tar sikte på att införa strukturella reformer och förbättra funktioner med stort mervärde. Inom arbets- och näringsministeriets ansvarsområde finns det ett spetsprojekt som ska förbättra konkurrenskraften med hjälp av bättre förutsättningar för näringsliv och företagande. Det innefattar bland annat åtgärder för att stärka nätverket Team Finland, förbättra företagens finansiella ställning och eget kapital, ge miljöteknikprojekt mer luft under vingarna och starta regionala innovationer och försök inom näringsgrenar stadda i omvandling. Ekonomiutskottet anser att initiativen pekar i rätt riktning. 

Större företag får också finansiering utanför banksektorn, men ju mindre företag desto större sannolikhet för att det är beroende av medel från bankerna. Finansmarknadskrisen och nedgången i realekonomin har gjort att finansiärerna synar kreditriskerna noggrannare och lägger allt större vikt vid prissättningen av riskerna. I det läget får offentliga finansiella instrument en framträdande roll eftersom de ersätter brister på marknaden. Tack vare exempelvis ersättningarna för kreditförluster för finansiella medel till små och medelstora företag kan Finnvera Abp bevilja lån och borgen också när företagens säkerheter är otillräckliga mätta med affärsbankernas parametrar för utlåning. 

När villkoren för de offentliga finanserna hårdnar blir det allt viktigare att vi har ett sammanhållet och konsekvent stödsystem. Det gäller att bevaka effekterna av åtgärder och instrument för att finna de mest effektiva metoderna för att främja tillväxt.  

SRR 1/2015 rd

På kort sikt behövs det utgiftsneddragningar för att balansera upp de offentliga finanserna, men på medellång sikt är det av stor vikt att införa den typen av omstruktureringar som dels höjer produktiviteten inom offentlig sektor, dels bromsar upp utgiftsökningen. Vid fortsatt långsam ekonomisk tillväxt är skattebasen svag samtidigt som de offentliga finanserna inte stärks som förväntat. De budgettekniska vägvalen får dock inte omintetgöra den materiella grunden för omstruktureringar. 

De sakkunniga lyfte fram de förutsedda verkningarna av att utgifterna vid offentliga institutioner med uppgift att stödja forskning och utveckling skärs ner och uttryckte sin oro över att hävstångseffekten uteblir. I synnerhet vid EU-projekt har den nationella medfinansieringen varit en betydande hävstång, men samtidigt ett villkor för att över huvud taget få bidrag och för att ta hem den nationella finansieringen i form av projektmedel. Ekonomiutskottet ställer sig bakom de sakkunnigas synpunkter och uttrycker sin oro för att femårsramen försvagar de mest sannolika tillväxtfaktorerna i vår ekonomi.