Det ekonomiska läget i Finland är allvarligt. Enligt statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2016—2019 är det uppenbara tecken på det allvarliga läget i Finland att bnp har krympt, de arbetslösa ökat och arbetslöshetsperioderna blivit längre de senaste åren. Dessutom blir befolkningen äldre och det för med sig nya krav på ekonomisk tillväxt och visavi de offentliga finanserna. Också de kommande åren riskerar vår ekonomiska tillväxt att bli långsammare än tillväxten i konkurrentländerna.
Att döma av redogörelsen och budgeten för 2016 har regeringen bara verkningslösa medel till sitt förfogande för att lösa det allvarliga läget i ekonomin och sysselsättningen. Risken är att regeringens i och för sig helt riktiga mål för ekonomisk utveckling och bättre sysselsättning inte blir verklighet. Regeringens färdplan för att komma åt situationen förefaller vara en strategi med två metoder: gigantiska nedskärningar och överdriven tro på spetsprojekt.
De strategiska spetsprojekten är regeringens viktigaste satsningar på näringspolitiken och de utlovas en miljard euro. Det finns en del bra teman bland projekten, men finansieringen och de faktiska effekterna väcker en hel del frågor.
Bidragen fördelas på flera olika typer av projekt och över flera år. Det finns allvarliga farhågor om att projektmedlen kommer att vara anspråkslösa på årsbasis, projekten blir alltför splittrade och effekterna små. I detta läge är det svårt att se att spetsprojekten ska spela någon framträdande roll för att få bukt med tillväxtproblemen.
Enligt planen för de offentliga finanserna kommer regeringen att skära ner anslagen till arbets- och näringsministeriets närings- och innovationspolitik med ungefär 200 miljoner euro under ramperioden. Dessutom tänker regeringen skära ungefär 100 miljoner i anslagen till högskolorna inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Regeringen satsar alltså på spetsprojekt samtidigt som den gör neddragningar, som i hög grad försämrar möjligheterna att genomföra projekten. Med nedskärningarna spolierar regeringen möjligheterna att generera ekonomisk tillväxt.
Regeringen uppger att den kommer att stryka drygt 100 miljoner i anslagen till innovationsfinansieringsverket Tekes. Följaktligen är det stor risk att vår innovationsverksamhet och höga kompetens går förlorade. Det kommer att ta längre tid att få ut nya produkter på marknaden och i vissa fall hindras marknadsintroduktion. Likaså kommer de viktiga pilotprojekten för små och medelstora företag i riskzonen. Det i sin tur minskar chanserna att få nya arbetstillfällen.
Neddragningar i anslagen till Tekes leder sannolikt också till att företagen satsar mindre på FoU och innovationer, eftersom det inte längre finns några gemensamma projekt och de inte har vare sig intresse eller resurser att genomföra projekt ensamma. Forskning visar att en euro från Tekes leder till att företagen totalt satsar två euro på FoU och innovationer. Också forskningspersonal hamnar i kläm när regeringen skär ner. I värsta fall måste personal sägas upp.
Varken statsrådets redogörelse eller regeringens åtgärder ger fullgoda svar på de stora frågorna i vår ekonomiska politik och tillväxtproblematiken, det vill säga hur exporten ska stärkas, investeringarna här hemma öka, produktiviteten stiga, sysselsättningen förbättras och kompetensen höjas. I stället genererar regeringen mer arbetslöshet när köpkraften, satsningarna på utbildning och sysselsättning och medlen till FoU och innovationer rinner ut i sanden och osäkerheten ökar.
Finland bör lyfta fram bland annat den privata servicesektorn som ett viktigt insatsområde och införa ett strategiskt program för policyn för näring, tillväxt och sysselsättning inom den privata servicesektorn, inbegripet turism. Samtidigt bör Finland aktivt utnyttja Europeiska fonden för strategiska investeringar (ESIR) för att vi ska få betydande medfinansiering för bland annat infrastrukturprojekt. Finland behöver bli bättre på att söka bidrag för nya investeringar. Internationaliseringen i små och medelstora företag spelar en viktig roll som tillväxtpotential. Därför behöver vi högkvalitativa och likvärdiga tjänster för internationalisering i hela landet.