Bakgrund och mål
Bakgrunden till förslaget är målet att påskynda investeringarna i den gröna omställningen genom att ge dem ett tidsbestämt företräde i tillståndsbehandlingen. Bakgrunden till detta är de riktlinjer som drogs upp vid regeringens ramförhandlingar i april 2022 och i planen för de offentliga finanserna 2023—2026.
Syftet med förslaget är att stärka Finlands självförsörjningsgrad, främja utfasningen av fossil energi och påskynda investeringar som stöder en grön omställning. Förslaget och den resursökning som hänför sig till det gör det möjligt att snabbare handlägga tillståndsansökningar enligt miljöskyddslagen och vattenlagen som främjar en grön omställning vid regionförvaltningsverket och i brådskande ordning vid fullföljdsdomstolen. Ekonomiutskottet betonar att avsikten inte är att försämra nivån på miljöskyddet.
Bedömning av de viktigaste förslagen
Ekonomiutskottet anser att det är viktigt att påskynda projekten för den gröna omställningen och tillståndshandläggningen i anslutning till dem. Att ge vissa projekt företräde och fastställa tillämpningsområdet för det är dock inte problemfritt: avgränsningarna är alltid i viss mån konstgjorda, och en betydande del av investeringsprojekten har kopplingar till den gröna omställningen.
Det föreslagna företrädet är kopplat till iakttagandet av principen orsaka inte betydande skada (Do No Significant harm, DNSH) i projekt som omfattas av tillståndsförfarandet. Denna princip definieras närmare i artikel 17 i EU:s förordning om hållbara investeringar från juni 2020, den så kallade taxonomiförordningen (EU) 2020/852. Dessutom finns det lagstiftningsramar för förfarandet bland annat i förordningen om EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (Recovery and Resilience Facility, RRF).
Sakkunniga har framfört kritiska synpunkter och delvis varit av olika åsikt om hur DNSH-kriteriet fungerar som grund för företräde för projekt. Ekonomiutskottet anser det vara viktigt att tillståndsförfarandena för investeringsprojekt görs smidigare och snabbare på bred front. Det centrala är att verksamhetsutövarna inte särbehandlas utan grund. Väsentligt i detta avseende är också en konsekvent tolkning av DNSH-kriteriet. Ekonomiutskottet ser det som en utmaning att prioriteringsförfarandet för investeringar eller innehållet I DNSH-kriterierna inte har definierats exakt i lagstiftningen om tillstånd. Lagstiftningen bör alltid vara tydlig och noggrant avgränsad och man bör se till att de nya kriterierna inte försvagar smidigheten i tillståndsprocesserna eller domstolarnas oberoende prövningsrätt. Utmaningen i Finland är alltför långa och delvis oförutsedda tillståndsprocesser för behövliga till och med kritiska investeringar.
Ekonomiutskottet vill påpeka att DNSH-kriteriet ursprungligen inte är planerat att tillämpas som en del av medlemsstaternas prövning av miljötillstånd. Utifrån de föreslagna bestämmelserna är det osäkert hur beaktandet av kriteriet som en del av tillståndsprövningen kan samordnas med målen för påskyndat förfarande och undvikande av administrativ börda. För att sökanden ska få omfattas av företrädesförfarandet förutsätts det att sökanden lägger fram en tillräcklig utredning om rätten till företräde. Det förblir dock oklart vilken typ av utredning som ska anses vara tillräcklig. Ekonomiutskottet anser det vara viktigt att det till stöd för förfarandet utarbetas anvisningar om utredningsnivån för att målen med den föreslagna regleringen ska nås.
Det förfarande som nu föreslås ska i fråga om besvär över planläggningen som behandlas i förvaltningsdomstolen endast omfatta besvär som gäller detaljplaner som ska anses vara betydande med tanke på produktionen av förnybar energi samt generalplaner som gäller utbyggnad av vindkraft. Den föreslagna avgränsningen innebär att andra besvär över planläggning som gäller projekt i projektförteckningen i 2 a § i lagförslag 1 inte omfattas av det påskyndade förfarandet. Ekonomiutskottet påpekar också att bestämmelsen lämnar rum för tolkning särskilt i fråga om vad som ska anses vara en detaljplan som är viktig med tanke på energiproduktionen. Ekonomiutskottet föreslår att miljöutskottet överväger att också inkludera andra planbesvär som gäller projekt som omfattas av det föreslagna förfarandet i tillämpningsområdet för skyndsamt förfarande i förvaltningsdomstolen. Då gäller företrädesförfarandet på lika grunder alla projekt för grön omställning som omfattas av lagförslaget.
Ekonomiutskottet noterar dessutom att förteckningen över de investeringar som omfattas av företrädesförfarandet enligt den föreslagna regleringen inte täcker alla investeringar i projekt som krävs för den gröna omställningen. Sådana projekt är till exempel många projekt som hänför sig till cirkulär ekonomi och batteriindustri samt kärnkraft. Ekonomiutskottet hänvisar i detta sammanhang till sina tidigare ställningstaganden (bl.a. EkUB 28/2020 rd och EkUB 31/2021 rd) om att snarast införa bestämmelser om småskalig kärnkraft.
Sammanfattande synpunkter
Ekonomiutskottet välkomnar förslagets mål särskilt för att påskynda projekt och investeringar i samband med den gröna omställningen. Ändringen går i rätt riktning, men dess tillräcklighet och giltighetstiden för det föreslagna undantaget måste bedömas utifrån de erfarenheter som fås.
Hur den föreslagna regleringen fungerar och vilka konsekvenser den har måste följas upp också med tanke på hur tillståndsförfarandena bör utvecklas mer allmänt: i tillståndsförfarandena bör man i stället för temporära företrädesförfaranden sträva efter snabba och smidiga tillståndsförfaranden och undvika administrativ börda som huvudregel och genomgående. Förfarandet får i synnerhet inte leda till en kontradiktorisk slutsats om att andra projekt än de som omfattas av förfarandet inte är brådskande eller leda till en faktisk fördröjning av annan tillståndsbehandling. Med tanke på detta är det viktigt att satsa på effektivare och snabbare tillståndsprocesser och tillräckliga resurser för myndigheterna. Fungerande tillståndsförfaranden är en central del av investeringsmiljöns förutsägbarhet, stabilitet och sporrande effekt.