Det har upptäckts brister i det nationella genomförandet av direktivet om förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism. Därför föreslås det ändringar i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism och i lagen om centralen för utredning av penningtvätt. Det föreslås dessutom lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ändras så att den nationella lagstiftningen samordnas med rekommendationerna från aktionsgruppen för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, som lyder under OECD.  

Enligt propositionen är de föreslagna bestämmelserna i huvudsak korrigeringar av teknisk natur och preciseringar av oklarheter i tillämpningen av lagen. Till dessa delar har ekonomiutskottet inget att anmärka på lagförslaget. Där ingår dock vissa regleringslösningar som gjorts inom ramen för den nationella prövningsrätten. Ekonomiutskottet föreslår att förvaltningsutskottet bedömer om dessa kan ändras. 

Syftet med den föreslagna lagstiftningen är att harmonisera vår nationella lagstiftning med de internationella normerna. Samstämmighet mellan nationell och internationell lagstiftning är särskilt viktigt på grund av den internationella karaktären hos det fenomen som ska bekämpas med dessa normer. Med tanke på tillämpningen av lagen är det viktigt att bestämmelserna också är internt konsekventa. 

I 1 kap. 4 § i lagförslag 1 definieras de uttryck som används i lagen. Det föreslås i propositionen att 1 mom. 13 punkten underpunkt a ändras så att ett nära affärsförhållande med en familjemedlem till en person i politiskt utsatt ställning inte längre innebär att personen är medarbetare till en person i politiskt utsatt ställning. Ekonomiutskottet påpekar att motsvarande bestämmelse ingår också i underpunkt b i samma punkt. Ekonomiutskottet föreslår att förvaltningsutskottet överväger att i syfte att harmonisera lagstiftningen ändra formuleringen i underpunkt b till ”varje fysisk person som är verklig ensamägare till eller förmånstagare i en sammanslutning, näringsidkare eller annan juridisk konstruktion om vilken det är känt att den de facto har upprättats till förmån för en person i politiskt utsatt ställning”. 

I 3 kap. 2 § föreskrivs det om kundidentifiering och kontroll av kundens identitet. Den term ”account” som används i FATF:s rekommendationer, som ligger till grund för bestämmelsen, kan utöver konto också innebära ett kundförhållande i vidare bemärkelse. I vissa situationer är det möjligt att identifiera kunden och kontrollera kundens identitet först när vissa kriterier för kundrelationen eller transaktionen uppfylls. Därför föreslår ekonomiutskottet att förvaltningsutskottet överväger att ge den första meningen i 1 mom. följande ordalydelse: ”De rapporteringsskyldiga får inte ha anonyma konton eller konton under fingerade namn, med de undantag som föreskrivs i denna paragraf.” 

Vid ekonomiutskottets sakkunnigutfrågning aktualiserades frågan om utövandet av den nationella prövningsrätten särskilt i fråga om övergångsperiodernas längd. Ekonomiutskottet föreslår att förvaltningsutskottet på de grunder som anges nedan överväger att förlänga övergångsperioderna i lagförslag 1 till följande delar. 

I 3 kap. 3 § föreskrivs det om uppgifter om kundkontroll och bevarande av uppgifterna. I bestämmelsen kompletteras det gällande kravet på bevarande av uppgifter om kundkontroll i fråga om juridiska personer och införs en skyldighet att utreda och bevara juridiska personers adress på hemorten och det huvudsakliga affärsställets adress, om den avviker från adressen på hemorten. Ekonomiutskottet påpekar att ändringarna i fråga om adresserna till hemorten och det huvudsakliga affärsstället också kräver ändringar i de rapporteringsskyldigas informationssystem och processer. De tekniska ändringarna och kompletteringarna av kunduppgifter torde kräva en längre övergångsperiod än vad som föreslås i övergångsbestämmelsen. Ekonomiutskottet anser det skäligt att ikraftträdandet av 3 § 2 mom. 3 punkten ändras till utgången av innevarande år. 

Ekonomiutskottet anser att också den särskilda identifieringsskyldighet i anslutning till försäkringsprodukter enligt 5 § i samma kapitel samt identifieringen av verkliga förmånstagare enligt 6 § förutsätter ändringar i de rapporteringsskyldigas informationssystem och att det är skäligt att ikraftträdandet av 5 § 2 mom. och 6 § 2 mom. ändras till utgången av innevarande år. 

Det är viktigt att med verkningsfulla metoder ingripa i finansieringen av penningtvätt och terrorism och i olika former av svart ekonomi. Regleringen av finansiering av penningtvätt och terrorism sker effektivast genom enhetliga, internationella bestämmelser, eftersom själva fenomenet är globalt. En uteslutande nationell reglering skulle sannolikt leda till sådana glapp mellan å ena sidan lagstiftningen och å andra sidan myndigheternas befogenheter som kunde äventyra målen med bestämmelserna. 

Utskottet påminner om att de elektroniska transaktionerna är enkla och snabba och utnyttjas huvudsakligen i fullt legitimt syfte. Därför är det viktigt att integritetsskyddet inte i onödan begränsas trots regleringens vällovliga syfte. Den pågående digitaliseringen och den ständigt avtagande användningen av kontanter har lett till att uppgifterna om transaktioner på bank- och betalkonton kan ge en synnerligen heltäckande bild av en människas liv. Också grundlagsutskottet (GrUU 48/2018 rd — RP 167/2018 rd) har ansett att uppgifter som omfattas av banksekretessen till följd av den senaste tidens utveckling ska anses höra till det integritetsskydd som avses i grundlagen. Därför bör åtgärder som innebär intrång i detta skydd vara noggrant avgränsade och motiverade. 

Det väsentliga i övervakningssystemet för bank- och betalkonton är alltså i vilken utsträckning, i vilka situationer och på vilka grunder myndighetsbehovet kan åsidosätta integritetsskyddet, vilka förfaranden som då kan komma i fråga och vilken persongrupps uppgifter myndigheternas åtkomsträtt ska omfatta. Enbart argumentet att vissa myndighetsåtgärder blir smidigare när förfaranden digitaliseras och informationsströmmar automatiseras är inte en tillräcklig grund för att samtidigt skapa omfattande databaser med känsligt innehåll som görs tillgängliga på mycket varierande grunder.