Framtidsutskottet har behandlat de uttalanden som framgår av bilaga 3 till regeringens årsberättelse för 2020 (B 3/2021 rd) och som riksdagen på förslag av framtidsutskottet har godkänt den 13 september 2017 (SRR 1/2017 rd — RSk 27/2017 rd) och den 4 mars 2019 (SRR 5/2018 rd — RSk 48/2018 rd). Riksdagen godkände den 13 september 2017 framtidsutskottets betänkande om Agenda 2030 (SRR 1/2017 rd — RSk 27/2017 rd) där utskottet förutsatte att statsrådet 

1. bedömer framtidsutsikterna för hållbar utveckling i den nya geopolitiska situationen, när Förenta staterna eventuellt drar sig ur klimatavtalet från Paris; det måste skapas alternativa scenarier och handlingsmodeller för att främja hållbar utveckling i Finland, Europa och på andra håll i världen; samtidigt måste det också bedömas mer detaljerat vilka följder en ohållbar utveckling kunde få för Finland. 

Riksdagen godkände den 4 mars 2019 andra delen av framtidsutskottets framtidsbetänkande (SRR 5/2018 rd — RSk 48/2018 rd) där utskottet förutsatte att statsrådet 

1. skapar alternativa scenarier och handlingsmodeller också för den händelse att förändringen i det globala verksamhetssystemet är bestående eller mycket långvarigt. På grund av osäkerheten i den globala handlingsramen behövs mer ingående analyser också av scenarier där utvecklingsförloppet för det internationella samarbetet inte är det önskade. Detta står inte i strid med att främja de officiella målen, utan det handlar om beredskap för framtida alternativ. När den globala handlingsramen blir mer komplicerad och EU:s beslutsfattande försvåras ökar betydelsen av exempelvis det nordiska samarbetet, 

2. säkerställer att modellen för kontinuerligt lärande utvecklas med beaktande av att en utmaning inom den närmaste tiden också är att uppdatera de redan förvärvsarbetandes kompetens inklusive den stora mängd unga vuxna som saknar examen på andra stadiet, 

3. utvecklar mekanismer för att kompensera för de kostnader som förorsakas de företag, människor och regioner som mest lider av åtgärderna för att dämpa klimatförändringen, 

4. kompletterar vid utarbetandet av statsbudgeten BNP-indikatorn med satellitbokföring och kombinationsindikatorer som bättre beräknar konsumtionen av naturresurser och mängden välfärd, 

5. väljer som objekt för temaorienterad budgetering i anslutning till förändringen av arbetet, det finländska arbetets framtid och främjande av välfärden förebyggande av utslagning bland unga, utnyttjande av partiell arbetsförhet och välfärd, 

6. genomför försök med en konstnärsallians, 

7. utreder huruvida det vid sidan av BNP-indikatorn behövs nya indikatorer för att förstå effekterna av digitaliseringen och digital affärsverksamhet, 

8. utreder effekterna av plattformsekonomi, blockkedjeteknik och kryptovaluta på ekonomin och främjar skatteförvaltningens internationella samarbete för att främja tillsynen över plattformsekonomin och utveckla nya tjänster relaterade till plattformsekonomi, 

9. utvecklar framtidsredogörelsens genomslag så att beredningen av framtidsredogörelsen bättre kopplas till ministeriernas gemensamma och fortlöpande prognostisering; en publikation som samlar ministeriernas gemensamma och fortlöpande framtidsarbete kan tjäna som framtidsredogörelsens första del som bygger upp en samsyn; i framtidsredogörelsens andra del kan statsrådet enligt eget val bättre öppna upp något eller några av de fenomen som aktualiserats i utredningen; redogörelseförfarandet möjliggör samtidigt att också riksdagen kan ta ställning till både ministeriernas framtidsarbete och även statsrådets val av spetstema, 

10. utvecklar den etiska bedömningen av tekniken och bedömningen av teknikens samhällsverkningar i nätverksform exempelvis som en del av det nationella framsynsnätverket och dess strategiska centraler för framsynsarbete. 

När utskottet hörde experter och diskuterade uttalandena konstaterade utskottet att de frågor som betonades i uttalandena fortfarande är viktiga och att alla de utmaningar och mål som är förknippade med dem ännu inte har åtgärdats. Med tiden har man dock gjort framsteg på många områden samtidigt som den samhälleliga handlingsramen har förändrats. Eventuella uttalanden måste därför övervägas och vid behov omformuleras i utskottets kommande betänkanden. Sådana helheter som kräver omprövning är bland annat osäkerhetsfaktorer och komplexiteten i den globala handlingsramen, som utskottet tog ställning till i sitt utrikes- och säkerhetspolitiska utlåtande (FrUU 2/2021 rd — SRR 4/2020 rd), 

•  

• livslångt lärande, som utskottet tog ställning till i sitt utbildningspolitiska utlåtande (FrUU 4/2021 rd — SRR 1/2021 rd), 

• rättvis omställning., hållbar tillväxt, indikatorer på välfärdsekonomi som kompletterar bnp samt fenomenbaserad budgetering, om vilka utskottet har uttalat sig exempelvis i sina utlåtanden om EU:s program för grön utveckling (FrUU 1/2020 rd — E 61/2019 rd), Finlands program för hållbar tillväxt (FrUU 1/2021 rd — SRR 6/2020 rd) samt i sitt utlåtande om budgeten för 2021 (FrUU 5/2020 rd — RP 146/2020 rd) och i sitt utlåtande om planen för de offentliga finanserna 2022—2025 (FrUU 5/2021 rd — SRR 3/2021 rd), 

• utveckling av konstens, kulturens och de kreativa branschernas roll i forskning, utveckling, innovationsverksamhet och hållbar utveckling, som utskottet har behandlat bland annat i sin publikation Koronapandemian hyvät ja huonot seuraukset lyhyellä ja pitkällä aikavälillä (TuVJ 1/2020), 

• förståelse och hantering av effekterna av digitalisering och digital affärsverksamhet — inklusive artificiell intelligens, plattformsekonomi, blockkedjeteknik samt kryptovalutor och teknik som främjar hållbar utveckling — som utskottet behandlat i sin publikation Katsaus lohkoketjuteknologioiden hyödyntämiseen Suomessa (TuVJ 1/2019) och utreder i sina pågående projekt Artificiell intelligens i dag och i framtiden och utvecklandet av mervärdesskattebaserad utrikeshandelsstatistik för att beskriva hållbar tillväxt och stödja övergången till hållbar tillväxt samt 

• etisk bedömning av teknologi och bedömning av teknologins samhälleliga konsekvenser samt mer allmänt bedömning och uppföljning av lagstiftningens konsekvenser, som utskottet tog ställning till i sitt ställningstagande i protokollet (TuVP 3/2021 rd § 7) till revisionsutskottets egen ärende — Utfallet för konsekvensbedömningar i författningsförslag — nuläge och utvecklingsbehov (EÄ 48/2019 rd). 

Vid framtidsutskottets och revisionsutskottets gemensamma utfrågning den 22 september 2021 i anslutning till behandlingen av regeringens årsberättelse lyftes dessutom fram tre framtidsteman i anslutning till utvecklingen av hållbar utveckling och utvärderingen av den: 

• Behovet av att få information om kostnaderna och de ekonomiska konsekvenserna av åtgärderna för att främja hållbar utveckling och koldioxidneutralitet, kostnaderna för alternativa sätt att genomföra åtgärderna och priset för att de inte fungerar. 

• Behovet av att få information om läget för och utvecklingen av de nationella reserverna, det vill säga naturkapitalet och det mänskliga kapitalet. Till lägesinformationen hör identifiering av dessa reserver, fastställande av deras värde samt mätuppgifter om ändringar i reserverna. Utvecklingen av reserverna inbegriper reglering och styrning av processflödena inom cirkulär ekonomi och välfärdsekonomi samt mätuppgifter om dessa flöden. 

• Behovet av att stärka kopplingen mellan prognostiseringsverksamheten och riskbedömningen inom statsförvaltningen.