2 Uttalanden som kan strykas
Totalrevideringen av lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet
RP 66/2012 rd – RSv 216/2013 rd Förvaltningsutskottet
Riksdagen förutsatte den 16 december 2013 att regeringen snarast möjligt påbörjar en totalrevidering av lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet och att man då också beaktar det slutliga innehållet i den nya dataskyddslagstiftning som är under beredning i EU och vilka krav den ställer på den nationella lagstiftningen. Avseende ska dessutom fästas vid de anmärkningar beträffande lagens struktur och innehåll som framgår av förvaltningsutskottets betänkande FvUB 26/2013 rd och vid behovet att utveckla tillsynen över polisens register. Samtidigt ska även bestämmelserna i lagen om behandling av personuppgifter vid gränsbevakningsväsendet justeras. Regeringens proposition med förslag till lag om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet och till vissa lagar som har samband med den (RP 242/2018 rd) och regeringens proposition med förslag till lag om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet och till vissa lagar som har samband med den (RP 241/2018 rd) lämnades till riksdagen den 22 november 2018. Förvaltningsutskottet har lämnat följande betänkanden om dem: FvUB 39/2018 rd och FvUB 40/2018 rd. Riksdagen antog lagförslagen den 18 mars 2019 i överensstämmelse med betänkandena. Lagstiftningen trädde i kraft den 1 juni 2019 (lagarna 616–638/2019 och 639–649/2019).
Förvaltningsutskottet anser att uttalandet kan strykas.
Behandling av personuppgifter i polisens verksamhet
RP 57/2013 rd – RSv 79/2014 rd Förvaltningsutskottet
Riksdagen förutsätter att regeringen ser till att förvaltningsutskottet före utgången av 2015 får en heltäckande utredning 1) om vilka åtgärder som har vidtagits i synnerhet i fråga om informationssystemet för misstänkta men också i fråga om polisens andra personregister, för att säkerställa att informationssystemen inte innehåller felaktigheter och att behandlingen av personuppgifter i alla avseenden sker i enlighet med lag och även i övrigt på ett korrekt sätt samt 2) om vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla styrningen och övervakningen av personregistren och av behandlingen av personuppgifter och utbildningen i anslutning till dem. Inrikesministeriet gav förvaltningsutskottet en utredning i ärendet den 26 oktober 2016. I utlåtandet om regeringens årsberättelse 2017 ansåg utskottet att uttalandet behövs och bör stå kvar åtminstone till dess att riksdagen har godkänt lagförslagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet.
Polisens underrättelsesystem (Poti) infördes den 21 december 2018 och ersätter informationssystemet för misstänkta, enligt årsberättelsen för 2018. Polisens underrättelsesystem är ett centralt registrerings- och verksamhetsstyrningssystem för information som kan samlas in, lagras och behandlas innan en förundersökning inleds. Polisens personal får utbildning i att använda underrättelsesystemet. Polisen preciserade organisationen av arbetet inom registerföring och dataskydd och stärkte resurserna 2018. De senaste åren har polisen genomfört EU:s dataskyddslagstiftning, ordnat utbildning och tagit fram anvisningar om den.
Inom ramen för laglighetsövervakningen inspekterar Polisstyrelsen årligen behandlingen av personuppgifter på polisenheterna. Den interna laglighetsövervakningen av registren har effektiviserats och anvisningarna om övervakningen har uppdaterats bland annat vad beträffar rutinerna för att övervaka och rapportera om personregistrens lagenlighet. Uppföljningen av inspektionen av Polisstyrelsens registerföring 2016 fortsatte 2018. I inspektionen gick man igenom författningar, anvisningar och väsentliga dokument om registerföring och dataskydd, intervjuade ansvariga personer samt analyserade och utvärderade verksamhetens ändamålsenlighet, effektivitet och överensstämmelse med kraven. De största bristerna och utvecklingsbehoven visavi informationssystemen och behandlingen av personuppgifter preciserades inom ramen för totalrevideringen av lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet.
Regeringen lämnade en proposition med förslag till lag om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet och till vissa lagar som har samband med den (RP 242/2018 rd) till riksdagen den 22 november 2018. Förvaltningsutskottet lämnade därefter betänkande FvUB 39/2018 rd om propositionen. I betänkandet behandlade utskottet också tillsynen över behandlingen av personuppgifter. Den 18 mars 2019 antog riksdagen lagförslagen i propositionen i överensstämmelse med betänkandet. Lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet trädde i kraft den 1 juni 2019 (616/2019).
Förvaltningsutskottet anser att uttalandet kan strykas.
Ändring av lagen om penninginsamlingar
RP 6/2014 rd – RSv 69/2014 rd Förvaltningsutskottet
Riksdagen förutsätter att en utredning av behovet att se över lagstiftningen om penninginsamlingar görs skyndsamt och att utredningen tar ställning till olika möjligheter att anordna penninginsamlingar, inbegripet ett system med anmälan, och behandlar lagreformen även med avseende på behovet att utveckla och reglera gräsrotsfinansiering. Utredningen ska också beakta behovet av effektiv övervakning av penninginsamlingar och gå in på frågan hur det ska garanteras att en penninginsamling är tillförlitlig och att pengarna går till laglig verksamhet. I regeringens årsberättelse konstateras det bland annat att inrikesministeriet i augusti 2016 tillsatte ett förstudieprojekt för att revidera lagen om penninginsamlingar. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till penninginsamlingar och vissa lagar som har samband med den (RP 214/2018 rd) lämnades till riksdagen i oktober 2018. Förvaltningsutskottet lämnade därefter betänkande FvUB 35/2018 rd om den. Riksdagen godkände förslaget till ny lag om penninginsamlingar den 7 mars 2019 och lagen (863/2019) träder i kraft den 1 mars 2020.
Med anledning av uttalandet startade finansministeriet sommaren 2014 beredningen av en lag om gräsrotsfinansiering. Lagen trädde i kraft den 1 september 2016 (734/2016).
Förvaltningsutskottet anser att uttalandet kan strykas.
Ändringarna i direktivet om penningtvätt och tröskeln för att registrera uppgifter om verkliga förmånstagare
RP 228/2016 rd – RSv 57/2017 rd Förvaltningsutskottet
Riksdagen förutsätter att regeringen i samband med genomförandet av ändringarna i det fjärde penningtvättsdirektivet bedömer om tröskeln för att registrera uppgifter om verkliga förmånstagare ligger på en nivå som, också med beaktande av syftet med dessa uppgifter, säkerställer att bestämmelserna inte lätt kan kringgås. Riksdagens uttalande anknyter till 1 kap. 5 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (444/2017), där begreppet verkliga förmånstagare i sammanslutningar definieras. En sammanslutning ska i handelsregistret registrera omfattningen av verkliga förmånstagares innehav enligt det gränsvärde som anges i definitionen.
I samband med att ändringen av det fjärde direktivet om penningtvätt (femte penningtvättdirektivet) antogs föreslog kommissionen att den procentandel som anger en verklig förmånstagares direkta eller indirekta bestämmande inflytande sänks från 25 procent till 10 procent. Förslaget fick inget stöd i direktivförhandlingarna och procentandelen ändrades inte.
Andelen är 25 procent både i det femte penningtvättsdirektivet och i rekommendationerna från OECD:s mellanstatliga samarbetsorgan mot penningtvätt och terrorismfinansiering FATF (Financial Action Task Force). Efter att lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism stiftades har det inte framkommit något som gett Finland anledning att avvika från den internationellt godkända linjen. Regeringens proposition med förslag till lag om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton och till vissa lagar som har samband med den (RP 167/2018 rd) gäller genomförande av femte direktivet om penningtvätt och innefattar av dessa skäl inget förslag till ändring i procentsatsen för den verkliga förmånstagarens direkta eller indirekta bestämmande inflytande. Lagen om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton trädde i kraft den 1 maj 2019 (571/2019).
Förvaltningsutskottet anser att uttalandet kan strykas.
3 Uttalanden som inte kan strykas
Utveckling av verksamheten på tillnyktringsstationerna och annan akut missbrukarvård
RP 90/2005 rd – RSv 94/2006 rd Förvaltningsutskottet
Riksdagen förutsatte den 5 september 2006 att regeringen utreder möjligheterna att tillsammans med social- och hälsovården och polisen driva på en utveckling av verksamheten på tillnyktringsstationerna och annan akut missbrukarvård. I årsberättelsen säger regeringen bland annat att det pågår en översyn av systemet. I samband med jourreformen preciserades den 1 januari 2017 författningarna om gemensam jour för mentalvård och alkohol- och drogarbete inom socialvården och hälso- och sjukvården. Tack vare jourarbetet får klienter inom psykvård och missbruksvård bättre möjligheter till jämlik tillgång till tjänster. Jourreformen genomförs med stöd av en rad arbetsgrupper på nationell nivå. Årsberättelsen hänvisar till vård- och landskapsreformen, men den förföll i slutet av förra valperioden.
Förvaltningsutskottet påpekar att frågan har avancerat mycket långsamt och anser att uttalandet därför fortfarande behövs.
Ändringar i lagen om hemkommun och socialvårdslagen
RP 101/2010 rd – RSv 261/2010 rd Förvaltningsutskottet
Riksdagen förutsatte den 13 december 2010 att regeringen 1) noga bevakar hur reformen påverkar bland annat kostnadsfördelningen mellan kommunerna och 2) utreder alla aspekter kring hemkommunen för personer som bor självständigt och omfattas av öppenvården och i förekommande fall tar itu med att bereda ändringar i lagstiftningen. Av årsberättelsen framgår det att regeringen 2013 lät göra en enkät för att utreda vilka konsekvenser lagen om hemkommun och socialvårdslagen, som båda trädde i kraft den 1 januari 2011, hade för kommunerna. Regeringen hänvisar till proposition RP 15/2017 rd om vård- och landskapsreformen, som innefattar ändringar i bestämmelserna om hur man söker vård och hur kommunernas kostnadsansvar är utformat. Reformen blev dock inte av och förföll i slutet av förra valperioden.
Förvarlingsutskottet konstaterar att uttalandet fortfarande behövs.
En långsiktig uppgifts-, resurs- och finansieringsplan för polisen och bestämmelserna om en polismans rätt till nödvärn
RP 224/2010 rd – RSv 371/2010 rd Förvaltningsutskottet
1) Riksdagen förutsatte att regeringen utarbetar en uppdaterad långsiktig uppgifts-, resurs- och finansieringsplan för polisen och att det också görs ett åtagande att efterleva den. 2) Riksdagen förutsatte att regeringen noga ger akt på hur bestämmelserna om en polismans rätt till nödvärn fungerar och i förekommande fall vidtar åtgärder för att ändra lagstiftningen. Enligt årsberättelsen har det funnits en långsiktig uppgifts-, resurs- och finansieringsplan för polisen ända sedan 2011. Trots förberedande åtgärder och strävanden har regeringen, utifrån de uppgifter utskottet har tillgång till, inte upprättat någon sådan plan som uttalandet förutsätter, så regeringen har till denna del inte realiserat uttalandets intentioner. Utskottet har begärt och fått kompletterande information från inrikesministeriets polisavdelning om polisens resursbehov på längre sikt (bilaga 3, s. 71). Dessutom utarbetade förvaltningsutskottet ett omfattande och ingående betänkande (FvUB 5/2017 rd – SRR 5/2017 rd) om redogörelsen om den inre säkerheten.
Inrikesministeriet kommer att starta ett projekt för att i överensstämmelse med regeringsprogrammet utarbeta en redogörelse om den inre säkerheten och samtidigt lämna den skriftliga information som riksdagen har förutsatt om de åtgärder som har vidtagits med anledning av förvaltningsutskottets betänkande FvUB 5/2017 rd. I sitt uttalande förutsätter riksdagen att regeringen senast 2021 lämnar en ny övergripande redogörelse för den inre säkerheten. Dessutom ska regeringen senast 2020 lämna en skriftlig utredning till riksdagen om hur betänkandet om redogörelsen har genomförts. Enligt inrikesministeriet kommer regeringen att koncentrera sig på bland annat myndigheternas prestationsförmåga, resultaten av verksamheten och behovet att se över verksamheterna. Vidare framhåller ministeriet att anmärkningarna i betänkandet (FvUB 5/2017 rd) har beaktats och kommer att beaktas också framöver.
Trots ställningstagandet i betänkandet (FvUB 5/2017 rd – RSk 8/2017 rd – SRR 5/2016 rd) menar förvaltningsutskottet att uttalande 1 i riksdagens svar RSv 371/2010 rd fortfarande behövs. Vidare vill utskottet påminna om att betänkandet om redogörelsen om den inre säkerheten innehåller ett krav på att höja resurserna till polisen till den tidigare nivån, nämligen 7 850 årsverken, senast 2025.
Uttalande 2 är fortfarande aktuellt, framhåller förvaltningsutskottet. Den nya polislagen (872/2011) trädde i kraft först den 1 januari 2014 och det har därför ännu inte hunnit utformas så omfattande praxis för polismäns rätt till nödvärn att det skulle gå bedöma hur bestämmelserna fungerar.
Lagstiftningen om vittnesskyddsprogram
RP 65/2014 rd – RSv 248/2014 rd Förvaltningsutskottet
Riksdagen förutsätter att regeringen snabbt skrider till åtgärder för att revidera lagstiftningen om vittnesskyddsprogram så att information som med hjälp av tekniska anordningar, metoder eller programvaror inhämtats under övervakning av den skyddades bostad och dess närområde i så stor utsträckning som möjligt ska kunna utnyttjas för förhindrande också av andra brott än sådana som riktar sig mot den skyddade och vid förundersökningen av sådana brott samt under hela straffprocessen. I projektet för att bereda en totalrevidering av lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet utvärderades möjligheterna att utsträcka rätten att använda uppgifter i registret över vittnesskyddsprogram också vid åtgärder för att förebygga andra brott än de som riktar sig mot den skyddade personen, vid förundersökning av sådana brott och under hela straffprocessen. Ett förslag om en mer omfattande användning av uppgifterna i brottsbekämpning har enligt utredningen ansetts vara en omöjlighet, eftersom grundlagsutskottet i sin utlåtandepraxis betonat ändamålsbegränsningen för upptagningar från övervakningen av den skyddades bostad och dess närområde och att uppgifterna endast får utnyttjas för att genomföra vittnesskyddsprogrammet och förhindra eller utreda ett brott som riktar sig mot den skyddade personen (GrUU 33/2014 rd).
Samtidigt påminner utskottet om EU:s nya dataskyddslagstiftning som bland annat innehåller krav på ändamålsbegränsning och laglig behandling av personuppgifter.
Förvaltningsutskottet anser att frågan bör utredas ytterligare och att uttalandet därför fortfarande behövs.
Beredningen av reformprojekt som berör kommunerna
RP 268/2014 rd – RSv 348/2014 rd Förvaltningsutskottet
Riksdagen förutsätter att stora och vittgående reformprojekt som berör kommunerna i fortsättningen blir föremål för en parlamentarisk beredning i genuint samarbete. I årsberättelsen hänvisar regeringen till de parlamentariska uppföljningsgrupper som tillsattes för beredningen av vård- och landskapsreformen och till den parlamentariska gruppen kring beredningen av projektet Framtidens kommun.
Enligt årsberättelsen finns det inget nytt att meddela riksdagen i ärendet.
Förvaltningsutskottet anser att uttalandet bör stå kvar. Landskapsreformen och vårdreformen förföll i slutet av förra valperioden. I sitt program har regeringen Rinne skrivningar om en strukturell reform av social- och hälsovården och beredning av reformen. För närvarande har utskottet ingen närmare information om hur reformen avancerar.
Samarbete mellan myndigheterna för bedömningen av hot eller för förhindrande av en hotande gärning
RP 333/2014 rd – RSv 268/2014 rd Förvaltningsutskottet
Riksdagen förutsätter att regeringen före utgången av 2017 lämnar förvaltningsutskottet en sådan skriftlig utredning som avses i 47 § 2 mom. i grundlagen om 1) hur myndigheter och andra aktörer med stöd av den nya lagstiftningen och trots sekretessbestämmelserna på eget initiativ till polisen har anmält uppgifter som är nödvändiga för bedömningen av ett hot mot liv eller hälsa eller för förhindrande av en hotande gärning, 2) hur de anmälda uppgifterna har utnyttjats och verksamhetens effektivitet har förbättrats tack vare dem och 3) på vilket sätt olika former av samarbete mellan myndigheterna och dess effektivitet har utvecklats i och med reformen. Syftet med uttalandet är att förbättra det praktiska myndighetssamarbetet genom effektivare informationsförmedling från social- och hälsovårdsmyndigheterna till polisen och från undervisnings- och kulturväsendet till polisen. Utgångspunkten är att relevant information alltid ska förmedlas till polisen, om det är möjligt.
Ingen utredning lämnades till riksdagen i det sammanhanget. Förvaltningsutskottet har begärt en separat utredning om temat och social- och hälsovårdsministeriet lämnade sin utredning till förvaltningsutskottet i februari i år. Inrikesministeriet och undervisnings- och kulturministeriet lämnade sina utredningar redan tidigare.
Med anledning av utredningen har förvaltningsutskottet lämnat ett utlåtande (FvUU 46/2018 rd – EÄ 54/2018 rd). I utlåtande förutsätter utskottet med hänvisning till betänkande FvUB 41/2014 rd att inrikesministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och social- och hälsovårdsministeriet före utgången av 2020 till förvaltningsutskottet lämnar en sådan skriftlig utredning som avses i 47 § 2 mom. i grundlagen om 1) hur myndigheter och andra aktörer med stöd av den nya lagstiftningen och oberoende av bestämmelserna om sekretess på eget initiativ till polisen har anmält uppgifter som är nödvändiga för att bedöma ett hot mot liv eller hälsa eller för att förhindra en hotande gärning, 2) hur de anmälda uppgifterna har utnyttjats och verksamhetens effektivitet har förbättrats tack vare dem och 3) på vilket sätt olika former av samarbete mellan myndigheterna och dess effektivitet har förbättrats i och med reformen.
Förvaltningsutskottet anser att uttalandet bör stå kvar.
Behovet av revidering av lagen om behandlingen av personer i förvar hos polisen
RP 348/2014 rd – RSv 334/2014 rd Förvaltningsutskottet
Riksdagen förutsätter att regeringen skyndsamt bereder en totalrevidering av lagen om behandlingen av personer i förvar hos polisen. Inrikesministeriet tillsatte den 30 mars 2015 en arbetsgrupp med uppgift att göra en förutredning om behovet att revidera lagen om behandlingen av personer i förvar hos polisen (841/2006). Enligt utredningen skulle arbetsgruppen bli klar med sitt betänkande i början av 2019.
Förvaltningsutskottet framhåller att arbetet fortfarande pågår och att uttalandet därför bör stå kvar.
Statsrådets redogörelse om den inre säkerheten
SRR 5/2016 rd – RSk 8/2017 rd Förvaltningsutskottet
Riksdagen förutsätter att regeringen 1) bättre än för närvarande säkerställer kapaciteten för de för den inre säkerheten centrala myndigheterna, dvs. polisen, Gränsbevakningsväsendet, räddningsväsendet, Nödcentralsverket, Tullen och Migrationsverket, och genom att bland annat väsentligt stärka dessa myndigheters finansiella bas ser till att de har de förutsättningar som krävs för att sköta sina lagfästa uppgifter, 2) säkerställer att också åklagarväsendet, domstolarna och Brottspåföljdsmyndigheten ges väsentligt bättre möjligheter att realisera straffansvar, 3) rättar till de brister och missförhållanden i anknytning till den inre säkerheten som framgår av förvaltningsutskottets betänkande FvUB 5/2017 rd och bygger upp beredskap för de hotfaktorer som nämns i betänkandet, satsar på utvecklingsobjekten och vidtar de andra åtgärder som tas upp i betänkandet, 4) tar förvaltningsutskottets betänkande FvUB 5/2017 rd till grund för riktlinjerna och åtgärderna i anknytning till den inre säkerheten och följer riktlinjerna i betänkandet också i arbetet med strategin för den inre säkerheten, 5) före utgången av 2020 ger förvaltningsutskottet en skriftlig rapport om de åtgärder som vidtagits med anledning av utskottets betänkande FvUB 5/2017 rd, och 6) före utgången av 2021 till riksdagen lämnar en ny övergripande redogörelse för den inre säkerheten och då redogör för lägesbilden för, hot mot och tillståndet för den inre säkerheten, medborgarnas upplevelse av säkerhet och kapaciteten och verksamhetsresultaten hos de myndigheter som har hand om den inre säkerheten, utvecklingsbehov och utmaningar i fråga om verksamheterna, utvecklingsåtgärder som krävs för att olika uppgifter ska kunna skötas ändamålsenligt samt för de mer långsiktiga ekonomiska resurserna och andra resurser som behövs för olika uppgifter. Enligt uppgifter till utskottet kommer inrikesministeriet att starta ett projekt för att i överensstämmelse med regeringsprogrammet utarbeta en redogörelse om den inre säkerheten och att samtidigt lämna den skriftliga information som riksdagen har förutsatt om de åtgärder som har vidtagits med anledning av förvaltningsutskottets betänkande FvUB 5/2017 rd. I sitt uttalande förutsätter riksdagen att regeringen senast 2021 lämnar en ny övergripande redogörelse om den inre säkerheten. Dessutom ska regeringen senast 2020 lämna en skriftlig utredning till riksdagen om hur betänkandet om redogörelsen har genomförts. Enligt inrikesministeriet kommer regeringen att koncentrera sig på bland annat myndigheternas prestationsförmåga, resultaten av verksamheten och behovet att se över verksamheterna. Vidare framhåller ministeriet att anmärkningarna i betänkandet (FvUB 5/2017 rd) har beaktats och kommer att beaktas också framöver.
Förvaltningsutskottet konstaterar att uttalandet fortfarande behövs till alla delar och att utskottet förutsätter att åtgärderna i uttalandet vidtas. Uttalandena är i kraft oberoende av valperiod ända tills de åtgärder som krävs i uttalandena har slutförts i sin helhet. Utskottet vill också påminna om att betänkandet om redogörelsen innehåller ett krav på att höja resurserna till polisen till den tidigare nivån, nämligen 7 850 årsverken, senast 2025.
Organisationen för tillsynsmyndigheten för dataskyddet
RP 9/2018 rd – RSv 108/2018 rd Förvaltningsutskottet
Riksdagen förutsätter att regeringen utreder huruvida organisationen för tillsynsmyndigheten för dataskyddet bör utvecklas som ett verk och vid behov bereder relevanta lagändringar i ärendet. Frågor som bör beaktas när organisationen utvecklas är bland annat bestämmande av administrativa påföljdsavgifter i verkets kollegiala organ och kraven i EU:s dataskyddsförordning om tillsynsmyndighetens självständighet och oberoende. Justitieministeriet har inlett en översyn av sin interna organisation och siktar på att överföra styrningen av fristående myndigheter i anslutning till ministeriet, till exempel dataombudsmannens byrå, till samma enhet vid ministeriet. Samtidigt har justitieministern tillsatt en utredare för att undersöka möjligheterna att genom samarbete förbättra dessa självständiga men små verksamhetsenheters (dataombudsmannen, jämställdhetsombudsmannen, diskrimineringsombudsmannen, barnombudsmannen osv.) administrativa verksamhetsförutsättningar.
Enligt uppgift kommer den bedömning av organisationen av dataombudsmannens verksamhet som riksdagen har förutsatt att göras i samband med utredningen. Avsikten är att utredaren ska slutföra arbetet senast i mars 2019.
Förvaltningsutskottet konstaterar att arbetet fortfarande pågår och att uttalandet därför bör stå kvar.
Ändring av lagstiftningen om sotning
RP 64/2018 rd – RSv 110/2018 rd Förvaltningsutskottet
Utskottet förutsätter att regeringen noga följer vilka konsekvenser revideringen av lagstiftningen om sotning har särskilt för brandsäkerheten samt för tillgången, kvaliteten och priserna på sotningstjänster. En skriftlig utredning om genomförandet av reformen ska lämnas till förvaltningsutskottet före utgången av 2021. Riksdagen förutsätter dessutom att regeringen utreder om det i framtiden finns behov av ett sotningsregister och hur en kund som anlitar sotningstjänster kan försäkra sig om att tjänsteleverantören uppfyller behörighetskraven för sotare. Ändringarna i räddningslagen beträffande sotning stadfästes den 5 december 2018 och de trädde i kraft den 1 januari 2019. Inrikesministeriet har tillsatt en uppföljningsgrupp för sotningsreformen och dess mandatperiod inleddes den 21 januari 2019 och går ut den 31 december 2020. Uppföljningsgruppen har som mål att främja sotningsreformen och följa upp och utvärdera ändringarnas konsekvenser för brandsäkerheten och sotningstjänsterna.
Förvaltningsutskottet konstaterar att arbetet inletts först nyligen och att uttalandet därför bör sta kvar.