Senast publicerat 09-05-2021 19:07

Utlåtande ShUU 3/2017 rd SRR 1/2017 rd Social- och hälsovårdsutskottet Statsrådets redogörelse om det globala handlingsprogrammet Agenda 2030 för hållbar utveckling Hållbar utveckling i Finland – långsiktigt, koherent och inkluderande

Till framtidsutskottet

INLEDNING

Remiss

Statsrådets redogörelse om det globala handlingsprogrammet Agenda 2030 för hållbar utveckling Hållbar utveckling i Finland – långsiktigt, koherent och inkluderande (SRR 1/2017 rd): Ärendet har remitterats till social- och hälsovårdsutskottet för utlåtande till framtidsutskottet. 

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • konsultativ tjänsteman Taina Kulmala 
    Statsrådets kansli
  • direktör för internationella ärenden Pasi Korhonen 
    social- och hälsovårdsministeriet
  • överinspektör Anni Kaukoranta 
    social- och hälsovårdsministeriet
  • direktör Taru Koivisto 
    social- och hälsovårdsministeriet
  • projektchef Hanne Kalmari 
    social- och hälsovårdsministeriet
  • forskarprofessor Jaana Suvisaari 
    Institutet för hälsa och välfärd (THL)
  • professor emeritus Matti Rimpelä 
  • docent i barnpsykiatri Jari Sinkkonen. 

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • projektledare Katri Saarikivi 
    Helsingfors universitet.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

I redogörelsen beskrivs regeringens nationella plan för att genomföra FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling (Agenda 2030). Utgångspunkten för genomförandet är dokumentet Samhälleligt åtagande för hållbar utveckling, som förra året uppdaterades av den brett sammansatta kommissionen för hållbar utveckling.  

Social- och hälsovårdsutskottet ser det som viktigt att genomförandeplanens andra fokusområde är ett Finland där det råder jämlikhet, jämställdhet och kompetens. Här ingår åtgärder bland annat för att främja hälsa och välfärd, minska ojämlikhet, förbättra funktionsförmågan hos äldre, trygga nödvändiga tjänster och öka sysselsättningen av partiellt arbetsföra och ge dem bättre möjligheter att stanna kvar i arbetslivet. 

När jämlikhet och delaktighet förverkligas betyder det enligt redogörelsen att den utveckling som särbehandlar olika befolkningsgrupper kan förebyggas på ett mätbart sätt. Utskottet instämmer med redogörelsen i att man endast genom att förebygga ojämlikhet och segregering kan garantera en välmående befolkning och ett lugnt och stabilt samhälle. Redogörelsen varken beskriver eller analyserar närmare till exempel tillståndet inom barn- och familjepolitiken och målsättningen läggs fast på en mycket allmän nivå. 

Utskottet betonar särskilt att de åtgärder som avser att främja barns och ungas välfärd och hälsa har samhällelig betydelse på lång sikt. Enligt vissa studier ökar problemen med psykisk hälsa i ungdomsåldern jämfört med barndomen, och cirka 20—25 procent av de unga har dessa problem. De vanligaste är förstämningssyndrom (prevalens på årsnivå 10—15 %), ångestsyndrom (5—15 %), beteendeproblem (5—10 %) och missbruksproblem (5—10 %). Problem med psykisk hälsa är vanligare i de lägre socialgrupperna än i de högre. Bland annat ekonomiska svårigheter i familjen och långvariga konflikter hos föräldrarna och sjukdomar leder till ökad risk för psykisk ohälsa. Psykiska störningar och missbruksproblem hör också till de sjukdomar som oftast leder till arbetsoförmåga, särskilt i de yngre åldersgrupperna. 

Enligt regeringens spetsprojekt Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) förnyas tjänsterna för barn, unga och familjer på ett kundorienterat sätt. Fokus flyttas till de tjänster som är gemensamma för alla och som är av förebyggande karaktär samt till tidigt stöd och tidig vård. I programmet finns det mål för att bland annat öka jämlikheten och stärka barns, ungas och familjers egna resurser och känsla av att få hjälp och uppleva delaktighet. Måluppfyllelsen kommer att mätas med konkreta indikatorer, till exempel erfarenheter av ensamhet och mobbning och skador som orsakats av föräldrarnas missbruksproblem och separationer.  

Målet med spetsprojektet för att främja hälsa och välfärd och minska ojämlikhet är att öka sunda levnadsvanor och stärka psykisk hälsa, förebygga ensamhet och jämna ut skillnader i välfärd och hälsa. Åtgärderna för att främja hälsa med sunda levnadsvanor och hälsofrämjande förhållanden gynnar folkhälsan enligt principen om hållbar utveckling. Måluppfyllelsen mäts med effektivitetsindikatorer som gäller bland annat alkoholanvändning och rökning.  

Med social- och hälsovårdens åtgärder kan man minska utslagning och arbetsoförmåga som orsakats av psykisk ohälsa eller av missbruksproblem. För att finna fungerande lösningar måste registerinformation och forskningsresultat utnyttjas brett. Denna information handlar till exempel om orsaker till och ändringar i psykiska störningar hos unga och om behovet av senare tjänster och arbetsförmågan hos de unga som tidigare omfattats av dessa tjänster. Utskottet ser det som viktigt att genomförandet av målen för spetsprojekten kan mätas på ett lämpligt sätt och att den information som behövs för bedömning av resultaten kan tas ut så snabbt som möjligt ur olika register, så att det finns tillräckligt med information för långsiktigt beslutsfattande.  

FÖRSLAG TILL BESLUT

Social- och hälsovårdsutskottet föreslår

att framtidsutskottet beaktar det som sägs ovan. 
Helsingfors 17.3.2017 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Tuula Haatainen sd 
 
vice ordförande 
Hannakaisa Heikkinen cent 
 
medlem 
Outi Alanko-Kahiluoto gröna 
 
medlem 
Eeva-Johanna Eloranta sd 
 
medlem 
Arja Juvonen saf 
 
medlem 
Niilo Keränen cent 
 
medlem 
Anneli Kiljunen sd 
 
medlem 
Sanna Lauslahti saml 
 
medlem 
Aino-Kaisa Pekonen vänst 
 
medlem 
Pekka Puska cent 
 
medlem 
Veronica Rehn-Kivi sv 
 
medlem 
Vesa-Matti Saarakkala saf 
 
medlem 
Sari Sarkomaa saml 
 
medlem 
Martti Talja cent. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Harri Sintonen.