Senast publicerat 03-11-2021 10:39

Utlåtande UtUU 8/2021 rd RP 146/2021 rd Utrikesutskottet Regeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten för 2022

Till finansutskottet

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten för 2022 (RP 146/2021 rd): Ärendet har lämnats till utrikesutskottet för eventuellt utlåtande till finansutskottet. Tidsfrist: 1.11.2021. 

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • understatssekreterare Pekka Puustinen 
    utrikesministeriet
  • avdelningschef Ilkka-Pekka Similä 
    utrikesministeriet
  • enhetschef Ramses Malaty 
    utrikesministeriet
  • ekonomiplaneringschef Katja Bordi 
    utrikesministeriet
  • Executive Director Risto Vuohelainen 
    Business Finland Oy
  • direktör, Invest in Finland Antti Aumo 
    Business Finland Oy
  • direktör för hållbar utveckling Rilli Lappalainen 
    Suomalaiset kehitysjärjestöt - Finnish Development NGOs Fingo ry.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Inledning

Utrikesministeriets huvudtitel föreslås få sammanlagt 1,318 miljarder euro i anslag för 2022. Jämfört med budgeten för 2021 innebär det en minskning med 36 miljoner euro. Till utrikesministeriets förvaltningsområde riktas av regeringens framtidsinvesteringar sammanlagt 12 miljoner euro och av inkomsterna från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens 6 miljoner euro 2022. Av anslagen under huvudtiteln utgör utrikesförvaltningens andel 22 procent, krishanteringens andel 6 procent, andelen för internationellt utvecklingssamarbete 64 procent och andelen för övriga utgifter 8 procent. 

I budgetpropositionens motiv räknas följande upp som samhälleliga effektmål för förvaltningsområdet: i) främjande av Finlands och finländarnas välfärd och säkerhet, ii) främjande av genomförandet av Agenda 2030 och åtgärder för att bekämpa klimatförändringen, iii) främjande av ett regelbaserat internationellt system, iv) främjande av mänskliga rättigheter, jämlikhet, demokrati och rättsstatsutveckling samt v) främjande av öppna ekonomiska relationer som stöder Finlands tillväxt och stödjande av finländska företags deltagande i internationell handel och internationella värdekedjor. 

Utrikesförvaltningen

För utrikesministeriets omkostnader föreslås ett anslag på 263 miljoner euro 2022. Det är 11,8 miljoner euro mer än i 2021 års budgetproposition. Av anslagen utgör 6,1 miljoner euro inkomster från EU:s återhämtningsinstrument och 4,2 miljoner euro regeringens framtidsinvesteringar. 

När det gäller beskickningarna betonar utrikesutskottet vikten av ett täckande och fungerande nätverk som på bred front främja Finlands och finländarnas intressen inom olika sektorer av statsförvaltningen och samhället. Beskickningarnas betydelse är central både i verkställandet av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik och för skötseln av de politiska uppgifterna och myndighetsuppgifterna i allmänhet. 

I enlighet med regeringsprogrammet är avsikten att utvidga och stärka utrikesrepresentationen bland annat i Afrika samt i Syd- och Sydostasien. Den första åtgärden i detta syfte var att Finland 2020 öppnade en beskickning i Filippinerna (Manilla). Under 2021 kommer Finland att öppna beskickningar i Senegal (Dakar) och Qatar (Doha). Därmed kommer Finland att ha sammanlagt 91 beskickningar utomlands. 

Enligt inkommen utredning kommer nätverket att stärkas också 2022. I budgetpropositionen ingår ett mål om att öppna två nya beskickningar. Det har ännu inte beslutats var de ska inrättas, men antalet beskickningar kommer med dem upp på samma nivå som år 2013. 

Utskottet betonar vikten av långsiktighet i utrikesrepresentationen. Utvecklingen av nätverket förutsätter en bred och samlad prövning som tar hänsyn till de regionala behoven och uppgifterna. Eftersom utgifterna för representationen utgör den klart största delen av utrikesförvaltningens omkostnader är en omsorgsfull förhandsplanering samt underhållet av nätverket en viktig del av den övergripande planeringen av förvaltningsområdet. I denna övergripande planering ingår också underhållet av statens beskickningsfastigheter. Under momentet föreslås ett anslag på 11,3 miljoner euro. Av det utgör 3,3 miljoner euro finansiering av engångsnatur som en del av regeringens framtidsinvesteringar. Utskottet anser att propositionen behövs mot bakgrund av att covid-19-pandemin enligt uppgift har fördröjt reparationerna av fastigheter utomlands avsevärt och att det eftersatta underhållet har ökat. 

Utskottet anser det viktigt att man i frågor som gäller planering och utveckling av representationen och fastigheterna alltid utreder möjligheterna till nordiskt samarbete och möjligheterna att samarbeta med andra EU-länder och Europeiska utrikestjänsten. 

Utskottet lyfter fram frågan om smidigare behandling av inreseärenden vid utrikesförvaltningen. Det var en fråga som utskottet tog upp redan vid budgetbehandlingen i fjol. I anslutning till det föreslås det i budgeten att inreseprocesserna ska påskyndas genom att man för viss tid avsätter fler anställda för att handlägga uppehållstillstånd vid beskickningarna. Åtgärden är en del av regeringens snabbverkande åtgärder för att säkerställa tillgången på kunnig arbetskraft. Utskottet önskar att personalbehoven följs även i fortsättningen. Avsikten är att tilläggsresurserna ska riktas till de beskickningar där antalet tillståndsansökningar har ökat och där flaskhalsarna i tillståndsbehandlingen måste åtgärdas snabbt, däribland New Delhi och Manilla. 

Dessutom föreslås det i budgeten att långtidsvisum tas i bruk för att stödja invandringen av experter. Utrikesministeriet deltar i beredningen av projektet. Detta projekt på 3,1 miljoner euro finansieras med medel ur EU:s återhämtningsinstrument. Medel ur återhämtningsinstrumentet avsätts också för en digital serviceplattform, Virtual Finland (3 miljoner euro), som gör det möjligt att integrera servicekedjor företag, anställda och studerande som kommer till Finland. 

När det gäller utrikesministeriets omkostnader fäster utskottet uppmärksamhet vid Finlands ordförandeskap i Barents euroarktiska råds (BEAC) 2021—2023, ordförandeskapet i Nordiska rådet 2022 och medlemskapet i FN-rådet för mänskliga rättigheter 2022—2024. Det är viktigt att dessa ordförandeskap bereds och handhas väl och att de tilldelas tillräckliga resurser, så att påverkningsmöjligheterna kan utnyttjas maximalt. 

Team Finland och exportfrämjande

Utrikesutskottet framhåller att Finland är en liten och exportdriven ekonomi. Det är därför viktigt att främja export och investeringar. År 2020 var exportens andel 36,2 procent av bruttonationalprodukten. Covid-19-pandemin minskade exporten kraftigt jämfört med 2019. År 2020 var varuexporten cirka 12 procent mindre än 2019. På motsvarande sätt minskade exporten av tjänster med 16,2 procent jämfört med året innan. Exporten sjönk framför allt som en följd av att efterfrågan i viktiga exportländer minskade. Enligt statistiken har exporten åter börjat stiga under 2021 och enligt sakkunnigbedömningar förväntas ökningen fortsätta år 2022. 

Utrikesministeriets förvaltningsområde stärktes under 2021 genom att Team Finland fick tjugo årsverken extra för sina uppgifter vid Finlands beskickningar utomlands. I budgeten för 2022 föreslås inga nya satsningar inom sektorn. 

När det gäller Business Finland är avsikten att år 2022 fortsätta arbeta för det tidigare uppställda målet att fördubbla organisationens internationella nätverk. I organisationens internationella nätverk ingår för närvarande 165 personer som ansvarar för främjandet av export, turism och investeringar. Enligt budgetpropositionen är avsikten att nätverket under 2022 ska stärkas med ytterligare femton personer. Åtgärden bekostas genom en intern överföring av omkostnader. Enligt inkommen utredning är Business Finlands nuvarande utlandskontor små och har i genomsnitt 2 anställda. Målet är i första hand att stärka dessa kontor. Avsikten är dessutom att genom omfördelningen av resurser öppna ett helt nytt kontor utomlands. Utskottet anser att dessa förslag är angelägna och pekar i rätt riktning. Utskottet upprepar sin långvariga ståndpunkt om vikten av att anvisa resurser till utrikesnätverk för verksamhet som syftar till exportfrämjande. Samtidigt bör det beaktas att Business Finlands inhemska funktioner utsätts för betydande nedskärningstryck. 

Utrikesutskottet betonar vikten av ett friktionsfritt och nära samarbete mellan utrikesministeriet och dess representationsnätverk samt Business Finland för att säkerställa ett effektivt främjande av export och investeringar. Det är viktigt att i synnerhet små och medelstora företag samt nya sektorer, såsom affärsverksamhet i anslutning till grön övergång, stöds genom offentligt finansierad exportfrämjande verksamhet. Också riksdagens och parlamentarikernas roll i främjandet av utrikeshandeln bör utnyttjas i större utsträckning än för närvarande, inklusive riksdagens forum för exportfrämjande. 

I den mån det är möjligt bör man också utnyttja det nordiska samarbetet, det bredare europeiska samarbetet och utbytet av bästa praxis med jämförelseländer för att utveckla exportsatsningarna. Med tanke på verksamheten finns det skäl att utreda möjligheterna att samla olika finländska aktörer i gemensamma lokaler och att dela lokalerna beroende på projekt också med de nordiska länderna och andra EU-länder. 

Utskottet förordar en effektivisering av den exportfrämjande verksamheten och upprepar sin tidigare ståndpunkt om vikten av regelbunden utvärdering av verksamheten, i synnerhet ur företagens synvinkel. 

Utvecklingssamarbete

Målet för Finlands utvecklingssamarbete är att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och tillgodose de mänskliga rättigheterna. För att uppnå dessa mål föreslås det att anslagen för utvecklingssamarbete uppgår till sammanlagt 1,274 miljarder euro 2022. Beloppet består av utgifter som ska rapporteras som utvecklingssamarbete inom hela statsförvaltningen. De största utgiftsposterna finns under utrikesministeriets, finansministeriets, inrikesministeriets och arbets- och näringsministeriets huvudtitlar. Höjningen jämfört med 2021 är 79 miljoner euro. 

Anslagsnivån innebär att utvecklingssamarbetets andel av BNP hålls på nuvarande 0,49 procent år 2022. Utrikesutskottet konstaterar att nivån inte motsvarar regeringsprogrammets viktiga mål att höja Finlands utvecklingsanslagen till 0,7 procent i enlighet med FN:s mål. Att nivån ligger kvar på tidigare nivå innebär också att Finland fortfarande är långt ifrån sin viktigaste referensgrupp, det vill säga de övriga nordiska länderna, där utvecklingsfinansieringens andel av BNP har varit minst 0,7 procent ända sedan 1970-talet. År 2020 var utvecklingsfinansieringens andel av BNP 1,14 procent i Sverige, 1,11 procent i Norge och 0,73 procent i Danmark. 

I den utvecklingspolitiska redogörelsen, som för närvarande behandlas i riksdagen, har åtagandet på 0,7 procent inkluderats på allmän nivå och ska uppnås senast 2030. Utskottet betonar att det krävs konkreta planer för hur målet ska uppnås och att planerna måste beaktas i det tryck som riktas mot ramen. Utskottet konstaterar att det kommer att fortsätta att behandla frågan i samband med behandlingen av redogörelsen. 

Utskottet betonar också Finlands åtagande enligt internationella rekommendationer att rikta minst 0,2 procent av utvecklingsfinansieringen till de minst utvecklade och bräckliga staterna (LDC-länderna, Least Developed Countries). År 2022 förblir den målsatta andelen av BNP för dessa utbetalningar oförändrad, det vill säga 0,18 procent. Utskottet beklagar att Finland fortfarande inte når upp till målnivån och efterlyser en tydlig plan av statsrådet för att uppnå målet. Betydelsen av detta mål har ytterligare accentuerats i och med covid-19-pandemin, eftersom långtidseffekterna av pandemin i första hand drabbar de fattigaste och mest utsatta länderna. 

Under utskottets sakkunnigutfrågning betonades det coronapandemin har ökat behovet av utvecklingssamarbete. De negativa samhälleliga och ekonomiska följdverkningarna av pandemin konstaterades vara kännbara för utvecklingsländerna. Till följd av pandemin har extrem fattigdom och hunger i världen åter ökat samtidigt som många utvecklingsresultat riskeras. Det är allt viktigare att ta hänsyn till i synnerhet de allra fattigaste och de som har det sämst ställt. Som en av de mest akuta insatserna för att bemöta pandemin efterlyser utskottet en stark satsning från Finlands sida på att öka vaccinationstäckningen i utvecklingsländerna. Under utskottets sakkunnigutfrågning konstaterades det att Finlands bidrag tills vidare är mer blygsamt än de övriga nordiska ländernas. 

Utskottet har i sina tidigare budgetutlåtanden efterlyst att statens budgetförfarande utvecklas så att budgetpropositionen anger närmare till vilka länder och organisationer utvecklingsanslagen ska riktas. Utskottet konstaterar att budgetpropositionen till denna del har utvecklats i rätt riktning. Det är viktigt att utvecklingsarbetet fortsätter för att skapa en helhetsbild av vad Finland gör för att uppnå utvecklingsmålen längs olika linjer. 

Afghanistan är ett av de största målländerna för Finlands bilaterala utvecklingssamarbete, och utskottet vill fästa särskild uppmärksamhet vid situationen i landet. Europeiska unionen och därmed Finland erkänner inte den talibanska regim som dominerar landet, och därför har Finlands bilaterala utvecklingsfinansiering till landet tills vidare avbrutits. Landet får däremot humanitärt bistånd. Utskottet betonar vikten av noggranna förberedelser för att man i sinom tid ska kunna styra det fortsatta bilaterala stödet till sektorer där det är möjligt att nå varaktiga utvecklingseffekter. Hit hör främjandet av kvinnors och flickors rättigheter, inklusive sexuella rättigheter. Tills vidare är det av största vikt att stödja landet genom humanitärt bistånd och förhindra att situationen eskalerar. Vid behov kan också det landsspecifika anslaget för utvecklingssamarbete utnyttjas. 

Utskottet påminner också om Europeiska unionens betydelse som utvecklingspolitisk aktör och finansiär. Tillsammans är EU och dess medlemsländer världens största givare av utvecklingsbistånd. År 2020 uppgick EU:s sammanlagda offentliga utvecklingsbistånd till cirka 67 miljarder euro, vilket är cirka 50 procent av all offentlig utvecklingsfinansiering i världen. Utskottet anser det vara viktigt att Finland på EU-nivå ytterligare understryker vikten av att biståndet samordnas och ger önskat resultat. Det är nu ännu mer aktuellt och viktigt att påverka då EU:s nya finansieringsinstrument för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI) och Europeiska fredsfonden börjar genomföras. Det är också viktigt att aktivt delta i utvecklingen av den europeiska utvecklingsfinansieringens struktur för att öka den privata finansieringen till målen enligt Agenda 2030. I detta sammanhang är strävan efter att reformera Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) av central betydelse. 

I budgetpropositionen konstateras det att Finland ökar klimatfinansieringen som en del av utvecklingsfinansieringen och med beaktande av Finlands andel av ansvaret för klimatfinansieringen enligt Parisavtalet. Ambitionen är att styra hälften av klimatfinansieringen till anpassning bland annat via internationella fonder och icke-statliga organisationer. Också det stöd som ges i form av investeringar och lån fokuserar på klimatåtgärder. I enlighet med budgetpropositionen är Finlands andel av klimatfinansieringen för 2022 cirka 184 miljoner euro. 

Utrikesutskottet konstaterar att den internationella klimatfinansieringen är ett viktigt instrument för att genomföra klimaträttvisa i praktiken. Det är bland annat i samband med budgetpropositionen viktigt att få aktuell information om hur finansieringen riktas. Utskottet välkomnar att utrikesministeriet enligt uppgift håller på att utarbeta en långsiktig plan för klimatfinansieringens nivå och inriktning. Samtidigt utreds möjligheten att i budgetpropositionen öppna upp den beräknade inriktningen av den internationella klimatfinansieringen. Genomförandet av planen rapporteras årligen till riksdagen i samband med klimatårsberättelsen. I den utvecklingspolitiska resultatrapport som ska lämnas 2022 ingår också en översikt över klimatfinansieringens belopp, inriktning och resultat under valperioden. 

Utskottet har i sina tidigare budgetutlåtanden betonat vikten av finansiella investeringar som en del av utvecklingsfinansieringen (UtUU 7/2020 rd och UtUU 2/2019 rd). Anslaget för finansiella investeringar har sedan 2015 varit cirka 130 miljoner euro per år, och nivån förblir oförändrad i propositionen för 2022. Med tanke på utvecklingsutmaningarnas omfattning är det klart att enbart utvecklingsbiståndet inte ger önskade resultat, utan det är viktigt att också den privata sektorn i allt högre grad deltar i verksamheten. Det är viktigt också för att utvecklingsländerna själva ska kunna bygga upp ansvarsfulla affärsverksamheter och arbetsplatser. Utskottet anser det viktigt att resultaten och effekterna av utvecklingsprojekt som genomförts genom finansiella investeringar utvecklas och följs upp på samma sätt som inom det övriga utvecklingssamarbetet. 

Den finländska utvecklingspolitiken har starkt fokus på främjande av kvinnors och flickors rättigheter inklusive sexuell hälsa och sexuella rättigheter. Prioriteringen har beaktats på behörigt sätt i motiveringen till budgetpropositionen, och detta har konstaterats visa sig bland annat i finansieringen av FN-organisationer och frivilligorganisationer och i Finlands landsprogram. Det är oroväckande att endast 40 procent av de nya projekt som finansieras med anslagen för utvecklingssamarbete år 2021 innehåller mål som främjar jämställdheten mellan könen, medan EU:s övergripande mål är 85 procent. Utskottet förutsätter därför att statsrådet vidtar konkreta åtgärder i frågan. 

Utskottet understryker att Finland har förbundit sig till att stärka kvinnors och flickors ställning också i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1325 ”Kvinnor, fred och säkerhet”. Utskottet ser det som viktigt att arbetet i enlighet med Finlands nationella 1325-handlingsprogram, inklusive 1325-nätverkets verksamhet, tilldelas tillräckliga anslag och personalresurser. 

Utskottet betonar också utbildningens centrala betydelse som ett prioriterat område i Finlands utvecklingspolitik. Den utbildningskris som diskuterades redan tidigare har enligt sakkunniga ytterligare fördjupats genom coronapandemin. Utskottet betonar att Finland har mycket att ge i arbetet för högklassig utbildning och det är viktigt att detta beaktas också i allokeringen av anslagen för utvecklingssamarbete. 

Utskottet understryker frivilligorganisationernas betydelse i utvecklingssamarbetet. Enligt oberoende evalueringar är organisationernas utvecklingssamarbete effektivt, resultatrikt och mångsidigt. Dessutom framhävdes det vid utskottets sakkunnigutfrågning att organisationerna når de mest utsatta människorna på gräsrotsnivå och på platser dit andra aktörers hjälp inte når. Det bör också beaktas att det bistånd som kanaliseras via frivilligorganisationer ofta stärker civilsamhället och stöder demokratiutvecklingen i utvecklingsländerna. 

Utskottet anser att den höjning av anslagen för frivilligorganisationernas utvecklingssamarbete med 8 miljoner euro som föreslås i budgetpropositionen för 2022 går i rätt riktning. I och med höjningen stiger finansieringen till en årsnivå på 88 miljoner euro. Utskottet påpekar å andra sidan att antalet finländska organisationer som får stöd från utrikesministeriet har minskat tydligt. Ännu år 2015 fick 163 organisationer stöd för utvecklingssamarbete och global fostran, medan antalet år 2019 var 70. Enligt uppgift är det dessutom svårt för nya aktörer att få statsunderstöd. Utrikesutskottet anser det viktigt att organisationernas förutsättningar för utvecklingssamarbete tryggas på ett mångsidigt sätt. Att delta i organisationernas utvecklingssamarbete är också ett sätt att upprätthålla och öka allmänhetens intresse för internationella frågor. I sitt betänkande om den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen (UtUB 1/2021 rd) ansåg utskottet detta vara en viktig aspekt. 

Nivån på det humanitära biståndet är i budgetpropositionen 85 miljoner euro, vilket är nästan samma som föregående år (en ökning med 150 000 €). Sakkunniga har betonat att de humanitära behoven i världensär större än någonsin tidigare. Globalt är 240 miljoner människor i 56 länder i behov av akut hjälp. De största humanitära kriserna pågår för närvarande i Syrien, Jemen och Demokratiska republiken Kongo. Också situationen i Afghanistan och Etiopien liksom i Libanon är svår. Utrikesutskottet framhåller att det humanitära biståndet utgör en viktig del av Finlands utvecklingspolitik. När en kris eller katastrof plötslig bryter ut är det också viktigt att styra anslaget för varje land och region till humanitärt bistånd. Utskottet betonar också vikten av att samordna fredsbyggande, humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete och välkomnar att samordningens betydelse tas upp i budgetpropositionen. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Utrikesutskottet föreslår

att finansutskottet beaktar det som sägs ovan
Helsingfors 27.10.2021 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Mika Niikko saf 
 
vice ordförande 
Erkki Tuomioja sd 
 
medlem 
Eva Biaudet sv 
 
medlem 
Inka Hopsu gröna 
 
medlem 
Kimmo Kiljunen sd 
 
medlem 
Johannes Koskinen sd 
 
medlem 
Katri Kulmuni cent 
 
medlem 
Tom Packalén saf 
 
medlem 
Jaana Pelkonen saml 
 
medlem 
Kristiina Salonen sd 
 
medlem 
Jussi Saramo vänst 
 
medlem 
Ville Tavio saf 
 
medlem 
Matti Vanhanen cent 
 
ersättare 
Jouni Ovaska cent. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Tiina Larvala.  
 

Avvikande mening

Motivering

Vi godkänner inte den höjning av anslagen för utvecklingssamarbete till 0,7 procent av bruttonationalprodukten som föreslås i redogörelsen för de kommande valperioderna, och inte heller redogörelsens delmål på 0,55 procent år 2023 och 0,63 procent år 2027. En höjning av anslagen för utvecklingssamarbete till 0,7 procent av bruttonationalprodukten skulle varje år innebära en ökning av statens utgifter med nästan 600 miljoner euro och kräva ytterligare skuldsättning. 

I fortsättningen skulle det vara bra om tyngdpunkten i utvecklingspolitiken låg på krishantering, eftersom fred är en förutsättning för en stabil utveckling och en fungerande förvaltning. De tillgängliga medlen bör också inriktas på att förbättra förhållandena i flyktinglägren och göra boendeförhållandena mer humana. Dessutom påpekar Sannfinländarna att användningen av utvecklingsmedel bör vara mer transparent och att man i högre grad bör satsa på konsekvensbedömningarnas kvalitet. 

De största utmaningarna i utvecklingsländerna är fortfarande befolkningstillväxten och en förbättring av kvinnornas och flickornas ställning. För att dämpa befolkningstillväxten bör medlen i första hand inriktas på att förbättra tillgången till preventivmedel och familjerådgivning. Sannfinländarna anser också att det är viktigt att de länder som får bistånd lägger fram en plan för att få bukt med befolkningstillväxten. Globalt ökar befolkningstillväxten utsläppen och förbrukningen av naturresurser och försvagar samhällenas förmåga att anpassa sig till klimatförändringen. 

Att ingripa i IMF:s och Världsbankens verksamhet i tredjeländer skulle också förbättra situationen för sårbara länder. De svaga resultaten, särskilt i de afrikanska länderna, orättvisa låneavtal och politisk påverkan är frågor som kräver en djupare granskning. 

Ett av Finlands största partnerländer inom utvecklingssamarbetet var i åratal Afghanistan. Finland har under de senaste knappa tjugo åren satsat sammanlagt 700 miljoner euro på stabilisering av Afghanistan. Utvecklingsbiståndet till Afghanistan har nu visserligen avbrutits, men regeringen planerar att vidta åtgärder för att avsevärt underlätta familjeåterförening för afghaner. Regeringen har bland annat sänt ambulerande konsuler till Pakistan för att främja och underlätta familjeåterförening på plats. Det kan vi sannfinländare inte acceptera. Att påskynda humanitär motiverad invandring är oansvarigt och orättvist mot våra egna medborgare och skattebetalare. Dessutom är det en ineffektiv och dyr form av hjälp. Det är förmånligare att hjälpa i närområdena, och flyktingskapet bör endast vara tillfälligt och inte syfta till permanent boende som nu. 

Vi anser inte heller att det är motiverat att öka den internationella klimatfinansieringen, eftersom Finland har gjort mer för att minska utsläppen än många andra länder. 

Avvikande mening

Kläm 

Vi föreslår

att finansutskottet beaktar det som anförs ovan och minskar anslaget för egentligt utvecklingssamarbete med 520 000 000 euro. 
Helsingfors 27.10.2021
Mika Niikko saf 
 
Tom Packalén saf 
 
Ville Tavio saf