Senast publicerat 25-11-2022 10:12

Betänkande EkUB 25/2022 rd RP 174/2022 rd Ekonomiutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om främjande av användningen av förnybara drivmedel för transport

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om främjande av användningen av förnybara drivmedel för transport (RP 174/2022 rd): Ärendet har remitterats till ekonomiutskottet för betänkande och till kommunikationsutskottet och miljöutskottet för utlåtande. 

Utlåtanden

Utlåtande har lämnats av 

  • kommunikationsutskottet 
    KoUU 34/2022 rd
  • miljöutskottet 
    MiUU 43/2022 rd

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • specialsakkunnig Harri Haavisto 
    arbets- och näringsministeriet
  • specialsakkunnig Nicoleta Kaitazis 
    arbets- och näringsministeriet
  • specialsakkunnig Ville Laasonen 
    miljöministeriet
  • ledande expert Mari Tenhovirta 
    Energimyndigheten
  • deltagare i Klimatpanelen Jyri Seppälä 
    Klimatpanelen
  • tf. affärsområdesdirektör Kimmo Salminen 
    Neste Abp
  • marknadsutvecklingschef Matti Rautkivi 
    Nordic Ren-Gas Oy
  • hållbarhetsdirektör Milla Kaikuluoma 
    North European Oil Trade Oy
  • Public Affairs Director Ville Hulkkonen 
    St1 Nordic Oy
  • verkställande direktör Tero Kallio 
    Bilimportörerna och -industrin rf
  • branschchef Tage Fredriksson 
    Bioenergia ry
  • intressebevakningsdirektör Ari Herrala 
    Finlands Transport och Logistik SKAL rf.

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • finansministeriet
  • kommunikationsministeriet
  • forskningsenheten BIOS
  • Neste Abp
  • P2X Solutions
  • Centrallaget för Handelslagen i Finland
  • Teknologiska forskningscentralen VTT Ab
  • Autoalan Keskusliitto ry
  • Climate Leadership Coalition ry
  • Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK
  • Turism- och Restaurangförbundet rf
  • Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf
  • Biokretslopp och Biogas Finland rf
  • Företagarna i Finland rf.

PROPOSITIONEN

I propositionen föreslås det att lagen om främjande av användningen av förnybara drivmedel för transport ändras. 

Enligt propositionen ska distributionsskyldigheten för förnybara drivmedel sänkas med 7,5 procentenheter för 2023. Det föreslås att de utsläppsminskningar som inte genomförs på grund av sänkningen av distributionsskyldigheten åren 2022 och 2023 ska täckas genom en höjning av distributionsskyldigheten för de följande åren. Samtidigt höjs distributionsskyldigheten för 2030 till 34 procent. 

Dessutom föreslås det att Energimyndigheten ska ha rätt att lämna ut sådana sekretessbelagda uppgifter till Ålands landskapsregering som är nödvändiga för att landskapsregeringen ska kunna sköta sina tillsynsuppgifter. 

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2023 och avses bli behandlad i samband med den. 

Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2023. Lagens 5 b § 4 mom. föreslås gälla till och med den 31 december 2025. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Bakgrund och mål

Bakgrunden till förslaget är det exceptionella läget på energimarknaden. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har lett till kraftiga höjningar av energipriserna och ett behov av att reagera på de ekonomiska och sociala konsekvenserna. Också den avtagande coronapandemin och den åtföljande ökningen av efterfrågan har bidragit till att höja energipriserna. 

Ministerarbetsgruppen för beredskap fastställde den 7 april 2022 att distributionsskyldigheten ska sänkas med 7,5 procentenheter åren 2022 och 2023 till följd av den plötsliga höjningen av energipriserna. Den lagändring (657/2022) som innebär en sänkning av distributionsskyldigheten för 2022 trädde i kraft den 8 juli 2022. Ministerarbetsgruppen för beredskap fastställde också att de utsläppsminskningar som inte genomförs 2022 och 2023 kommer att täckas genom att man påskyndar höjningarna av distributionsskyldigheten i lagstiftningen. 

Samtidigt slog ministerarbetsgruppen också fast att om det inte är möjligt att föreskriva om påskyndade höjningar för att täcka de utsläppsminskningar som inte genomförs i samband med att det föreskrivs om sänkningar, ska det föreskrivas om sänkning av distributionsskyldigheten för 2023 i samband med en proposition som lämnas senare i år. Det var inte möjligt att i den proposition som lämnades sommaren 2022 föreskriva om påskyndade höjningar för att täcka de utsläppsminskningar som inte genomförs, och därför utfärdas i samband med den aktuella propositionen bestämmelser om sänkning av distributionsskyldigheten för 2023. Sänkningen utgör en del av mer omfattande åtgärder som ministerarbetsgruppen för beredskap har fattat beslut om och som syftar till att dämpa prisstegringen på drivmedel inom trafik- och transportsektorn. 

Ekonomiutskottet anser att de föreslagna bestämmelserna är behövliga och lämpliga och tillstyrker dem utan ändringar. 

Utlåtandena från kommunikationsutskottet och miljöutskottet

Kommunikationsutskottet har lämnat utlåtande om propositionen (KoUU 34/2022 rdRP 174/2022 rd). Fokus ligger på transportfattigdomen och distributionsskyldighetens funktion som styrmedel plus utvecklingsbehov. Kommunikationsutskottet påpekar att bränslekostnaderna utgör en stor del av den totala konsumtionen, särskilt i hushåll i den lägsta inkomstklassen, och att fri rörlighet i Finland i stora områden är möjlig endast med personbil. Med tanke på detta ansåg utskottet att det är ytterst viktigt att man i fråga om distributionsskyldigheten undviker åtgärder som leder till transportfattigdom. När distributionsskyldigheten utvecklas är det särskilt viktigt att se till att det i skyldigheten snabbt tas in så många kostnadseffektiva metoder för utsläppsminskning som möjligt, liksom även politiska åtgärder som stöder en mångsidigare fordonspark. 

I sitt utlåtande (MiUU 43/2022 rdRP 174/2022 rd) påpekar miljöutskottet att förslaget om att sänka bränslepriset genom att sänka distributionsskyldigheten är en klimatpolitiskt inkonsekvent åtgärd och att inte ens priseffekterna är säkra. Med tanke på en konsekvent klimatpolitik ger sänkningen av distributionsskyldigheten fel marknadssignal och bromsar upp den gröna omställningen inom transporter. Enligt de bedömningar som framfördes vid miljöutskottets sakkunnigutfrågning är den önskade effekten ytterst osäker, eftersom sänkningen av bränslepriset beror på reaktionen på marknaden och staten således inte kan garantera att den förverkligas. Vidare anser utskottet att propositionens konsekvenser för investeringsutsikterna för biogas är oroväckande: biogas har inkluderats i distributionsskyldigheten för biodrivmedel den 1 januari 2022, då skattefriheten för biogas slopades. Ändringen av distributionsskyldigheten får inte äventyra efterfrågan på förnybara bränslen, eftersom den bromsar upp investeringar i ny kapacitet, understryker miljöutskottet i sitt utlåtande. 

Bedömning av de viktigaste förslagen

Genom den föreslagna ändringen av lagen om distributionsskyldighet höjs skyldigheten att leverera förnybara drivmedel till konsumtion till 34 procent år 2030. Genom propositionen genomförs de mål i regeringsprogrammet, energi- och klimatstrategin och den klimatpolitiska planen på medellång sikt som hänför sig till åtagandena att minska utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn. 

Syftet med den föreslagna regleringen är samtidigt att temporärt sänka priserna på drivmedel genom att sänka distributionsskyldigheten med 7,5 procentenheter 2023. Enligt förslaget ska nivån på distributionsskyldigheten efter 2023 höjas så att den täcker de utsläppsminskningar som inte genomförs åren 2022 och 2023. 

Det föreslås att bestämmelserna om överföring av den överskjutande delen av distributionsskyldigheten ska lindras i fråga om 2023 så att distributören kan överföra hela den överskjutande delen för 2023 till distributionsskyldigheten för det följande kalenderåret. I fråga om 5 b § som gäller detta pekar ekonomiutskottet på den felaktiga hänvisningen till giltighetstiden för 5 § 4 mom. i avsnittet om propositionens huvudsakliga innehåll. Avsikten har varit att hänvisa till 5 b § 4 mom. 

Under utfrågningen i ekonomiutskottet var de sakkunniga delvis av olika åsikt om huruvida den föreslagna regleringen fungerar. Ekonomiutskottet har tidigare gjort en bedömning av ett förslag om att sänka distributionsskyldigheten för 2022 i sitt betänkande EkUB 14/2022 rdRP 85/2022 rd. Utskottet bedömde förslaget bland annat på följande sätt: 

”De största utmaningarna i fråga om biodrivmedel är den begränsade tillgången på hållbara råvaror och den växande globala efterfrågan. Detta kan å andra sidan bedömas lindra klimateffekterna av den temporära sänkningen. Även om förslaget kan antas öka efterfrågan på fossilt bränsle med en mängd som motsvarar sänkningen av distributionsskyldigheten och således öka utsläppen från trafiken i Finland, kommer förnybara bränslen antagligen att tas i bruk på den globala marknaden oberoende av nivån på den nu aktuella skyldigheten. De mest betydande klimatkonsekvenserna av förslaget har att göra med om ändringen kommer att fördröja dels investeringar som syftar till ökad användning av förnybara drivmedel, dels utfasningen av fossila drivmedel och investeringar som syftar därtill, och om uppnåendet av klimatmålen därmed fördröjs.” ”Ekonomiutskottet anser att de närmaste årens mål är krävande. Behovet av ökad produktion de följande åren till följd av den nu aktuella sänkningen av skyldigheten kommer att öka häftigt, vilket ytterligare kan försvåra uppnåendet av målen. Visserligen har bedömningarna varierat när det gäller vilka konsekvenser den föreslagna minskningen av skyldigheten har för fullgörandet av framtida skyldigheter på EU-nivå. Dessa bedömningar påverkas också av besluten om utsläppskvoter för ansvarsfördelningssektorn och sättet att bestämma kvoterna i samband med EU:s paket Fit for 55. Ekonomiutskottet påpekar allmänt taget att klimatåtgärderna ska vara kostnadseffektiva, vilket utskottet har lyft fram i flera sammanhang. Det bör noteras att marginalkostnaden för att minska utsläppen inom transportsektorn blir avsevärt högre än inom andra sektorer. Ekonomiutskottet anser att det i det rådande marknadsläget är nödvändigt att finna metoder för att reagera på de omfattande konsekvenserna av höjningen av drivmedelspriserna för konsumenterna, företagen inom transportbranschen och därigenom hela ekonomin. I de rådande geopolitiska och ekonomiska förhållandena har också logistikens betydelse för försörjningsberedskapen accentuerats. Utskottet anser att den föreslagna regleringen är motiverad i detta skede. Samtidigt betonar utskottet att de föreslagna bestämmelserna är temporära och att konsekvenserna av dem och i synnerhet förmedlingen av priseffekterna till konsumenterna bör följas upp. I samband med den ändring av lagen om distributionsskyldighet som är under beredning och som är planerad att bli behandlad hösten 2022 bör man beakta erfarenheterna av den nu föreslagna regleringen och dess konsekvenser samt bedöma behovet av andra regleringsmetoder som påverkar drivmedelspriserna.” 

Ekonomiutskottet anser att dess tidigare bedömningar av grunderna, konsekvenserna, problemen och utvecklingsbehoven i fråga om bestämmelserna om ändring av distributionsskyldigheten fortfarande är aktuella och utgör en bakgrund också till bedömningen av den nu föreslagna regleringen. 

Den viktigaste grunden för den nu föreslagna regleringen liksom också för sänkningen av distributionsskyldigheten för innevarande år är de exceptionella förhållandena på energimarknaden. Samtidigt gör den snabbt föränderliga omvärlden det också svårt att förutse utvecklingen av bränslepriserna och konsekvenserna av den föreslagna regleringen. Inte heller bränsledistributörerna har haft möjlighet att förbereda sig på de förändrade förhållandena och konsekvenserna av dem. 

Om man ser till bränslepriserna i augusti 2022 beräknas en sänkning av distributionsskyldigheten med 7,5 procentenheter leda till att pumppriset på diesel sjunker med cirka 10 cent per liter, står det i propositionen. Lindringen av distributionsskyldigheten har en något mindre inverkan på priset på bensin, eftersom distributionsskyldigheten i högre grad fullgörs genom förnybar diesel. Det kan emellertid antas att distributörerna utjämnar priseffekten delvis från diesel till bensinfraktioner. 

I det rådande läget är det motiverat att använda styrmedel av samma typ som de nu föreslagna för att sänka pumppriserna på bränsle. Ekonomiutskottet hänvisar här också till kommunikationsutskottets bedömning av transportfattigdomen. Ekonomiutskottet anser att regleringen kan anses motiverad också med tanke på att transportsektorn annars inte kan reagera tillräckligt snabbt på plötsliga förändringar i bränslepriset. 

En höjning av distributionsskyldigheten till 28 procent 2024 skulle påverka pumppriset på diesel med cirka 23 cent per liter jämfört med 2023 års nivå, med beaktande av att också tilläggsskyldigheten för avancerade biodrivmedel höjs från 2 till 4 procent. När den föreslagna distributionsskyldigheten är 28 procent uppskattas dock pumppriset på diesel vara under 1,9 euro per liter. Efter detta kommer den årliga höjningen av distributionsskyldigheten att vara mindre, och således kommer också effekten på höjningen av pumppriset att vara mindre. 

Ekonomiutskottet fäster kritisk uppmärksamhet vid att sänkningen av distributionsskyldigheten 2022 och 2023 medför ett betydande behov av att höja skyldigheten för att nå utsläppsminskningsmålet för ansvarsfördelningssektorn 2024–2030. Detta talar för att undantagsbestämmelserna bör begränsas till vad som är absolut nödvändigt: att tidsmässigt begränsa sänkningen av distributionsskyldigheten så att den blir så kort som möjligt orsakar den minsta störningen i investeringarna i produktion av förnybara drivmedel samt minskar trycket på att höja pumppriserna när distributionsskyldigheten åter höjs för att utsläppsminskningsmålet ska nås. 

Den föreslagna sänkningen av distributionsskyldigheten 2023 väntas höja de kalkylerade utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn med cirka 0,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Sänkningen av distributionsskyldigheten bedöms dock inte öka de globala utsläppen i någon nämnvärd utsträckning. Trots att en sänkning av distributionsskyldigheten ökar användningen av fossila bränslen i Finland ökar samtidigt utbudet av biodrivmedel eller råvaror till biodrivmedel i världen med en i stort sett motsvarande mängd. Då kompenseras användningen av fossila bränslen på annat håll. 

Den sänkning av distributionsskyldigheten 2023 som föreslås i propositionen väntas minska kostnaderna inom samhällsekonomin direkt med cirka 430 miljoner euro och höjer skatteinkomsterna med cirka 73 miljoner euro. Höjningarna av distributionsskyldigheten 2024—2029 väntas för sin del öka kostnaderna inom samhällsekonomin kumulativt med cirka 1,1 miljarder euro och minska skatteinkomsterna kumulativt med cirka 200 miljoner euro. De föreslagna höjningarna höjer konsumentpriset på bensin och diesel med i genomsnitt 45 cent per liter åren 2024—2029. 

Ekonomiutskottet fäster uppmärksamhet vid osäkerhetsfaktorerna i konsekvenserna av den föreslagna regleringen. Också i propositionen sägs det att det inte går att med säkerhet förutsäga hur priseffekten slutligen överförs på pumppriserna. Dessutom blir priseffekterna allt osäkrare ju längre framåt i tiden prognoserna går. De prisprognoser som lades fram vid ekonomiutskottets sakkunnigutfrågning har till vissa delar också ansetts vara alltför optimistiska för de närmaste åren, eftersom de inte beaktar den exceptionellt instabila energimarknaden, de krympande hållbarhetskriterierna för biodrivmedel och den förväntade prisutvecklingen för fossila bränslen. 

Sammanfattande synpunkter

Distributionsskyldigheten har bedömts vara en av de viktigaste metoderna för att minska koldioxidutsläppen från trafiken, och därför kan en ändring av nivån på skyldigheten inverka på måluppfyllelsen i fråga om utsläppsminskningen i hela ansvarsfördelningssektorn. Det har allmänt taget också bedömts vara ett relativt kostnadseffektivt sätt att minska utsläppen, även om det vid ekonomiutskottets sakkunnigutfrågning också har framförts motstridiga och rätt kritiska bedömningar, i synnerhet av kostnadseffektiviteten av en höjning av nivån på distributionsskyldigheten för 2030. Vid bedömningen av regleringen i fortsättningen ser ekonomiutskottet det som viktigt att också beakta hur lagstiftningen utvecklas i jämförelseländerna och på EU-nivå. 

Sektorns betydelse kommer sannolikt också att framhävas av att råvaruunderlaget för förnybara drivmedel förväntas bli bredare. I detta sammanhang har avfalls- och restbaserade råvaror särskild betydelse. En betydande del av produktionen inom branschen baserar sig också på inhemska råvaror och inhemsk produktion. Samtidigt väntas den globala konkurrensen om råvarorna för förnybara bränslen fortsätta att öka, och efterfrågan på samma råvaror riktar sig inte bara till vägtransporter utan också till flyg- och sjötrafiken och jordbruket. Detta framhäver behovet av att bedöma hur åtgärderna för minskade utsläpp kan riktas kostnadseffektivt och vilken räckvidd bestämmelserna om distributionsskyldigheter ska ha. 

Ekonomiutskottet anser att det är viktigt att regleringsmiljön är konsekvent. Regleringen av den långsiktiga utvecklingen av distributionsskyldigheten kan bedömas ha en positiv inverkan på forsknings- och utvecklingsverksamheten samt på verksamhets- och investeringsmiljön inom branschen: utskottet betonar att regleringen även i fortsättningen bör främja Finlands ställning som föregångare på marknaden för hållbara biodrivmedel. Samtidigt understryker utskottet att det krävs ett brett urval av metoder för att nå klimatmålen inom transportsektorn. Kostnadseffektiviteten kräver att regleringen beaktar teknikneutralitet och tillåter att olika kraftkällor nyttjas på ett heltäckande sätt. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Ekonomiutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner lagförslaget i proposition RP 174/2022 rd utan ändringar. 
Helsingfors 23.11.2022 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Sanni Grahn-Laasonen saml 
 
vice ordförande 
Katri Kulmuni cent 
 
medlem 
Atte Harjanne gröna 
 
medlem 
Mari Holopainen gröna 
 
medlem 
Pia Kauma saml 
 
medlem 
Matias Mäkynen sd 
 
medlem 
Raimo Piirainen sd 
 
medlem 
Minna Reijonen saf 
 
medlem 
Janne Sankelo saml 
 
medlem 
Joakim Strand sv 
 
medlem 
Veikko Vallin saf 
 
medlem 
Tuula Väätäinen sd 
 
ersättare 
Juha Mäenpää saf. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Lauri Tenhunen.  
 

Reservation 1

Motivering

Vi välkomnar förslaget att sänka distributionsskyldigheten för förnybara drivmedel med 7,5 procentenheter för 2023. De stigande priserna till följd av Rysslands anfallskrig får inte bli ett problem för vanliga finländare. 

Regeringen föreslår också att de utsläppsminskningar som inte genomförs på grund av sänkningen av distributionsskyldigheten åren 2022 och 2023 ska täckas genom en höjning av distributionsskyldigheten för de följande åren. Detta är i och för sig motiverat, eftersom utsläppen från trafiken måste minskas och distributionsskyldigheten har haft och har en betydande roll i detta. 

Men vi anser inte att det är realistiskt att distributionsskyldigheten vid årsskiftet 2023–2024 höjs från 13,5 procent till 28 procent över en natt. Detta är en alldeles för stor engångshöjning, och den bör inte accepteras här. Vi anser att det på denna punkt är motiverat att ha kvar nivån på distributionsskyldigheten enligt den gällande lagen för 2024. 

Bland annat kommunikationsministeriet har bedömt att priseffekten kommer att vara betydligt större än vad som anges i propositionen, om nivån på den allmänna distributionsskyldigheten stiger från 13,5 procent till 28 procent. Utöver en mycket kraftig och plötslig prisförändring måste tillgången på råvaror för biodrivmedel noggrant bedömas i samband med en höjning av distributionsskyldigheten. Många olika metoder måste användas för att minska utsläppen från trafiken och vi måste gå in för de lösningar som är mest kostnadseffektiva. Att inkludera el i distributionsskyldigheten är ett steg i rätt riktning och regeringen bör inleda beredningen av frågan. 

Dessutom anser vi att det inte är ändamålsenligt att föreskriva om en höjd nivå på distributionsskyldigheten för 2030 i detta sammanhang. Den anfallskrig som Ryssland inlett kommer på lång sikt ha en positiv effekt på minskningen av utsläppen i Europa och Finland. Det råder dock stor osäkerhet i omvärlden under de närmaste åren på hela den europeiska energimarknaden. Här bör det inte fattas enskilda beslut under regeringsperioden som minskar vårt handlingsutrymme att bygga upp en förnuftig och kostnadseffektiv trafik- och utsläppspolitik som når målen för utsläppsminskning på EU-nivå och i Finland. 

Förslag

Kläm 

Vi föreslår

att riksdagen godkänner lagförslaget enligt betänkandet, men 5 § med följande ändringar. (Reservationens ändringsförslag) 

Reservationens ändringsförslag

5 § 
Leverans av förnybara drivmedel till konsumtion 
Distributörer är skyldiga att leverera förnybara drivmedel till konsumtion. Av det totala energiinnehållet i den mängd motorbensin, dieselolja, naturgas, biodrivmedel, biogas och förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung som distributören levererat till konsumtion (distributionsskyldighet) ska de förnybara drivmedlens andel vara minst 
1) 20,0 procent år 2020, 
2) 18,0 procent år 2021, 
3) 12,0 procent år 2022, 
4) 13,5 procent år 2023, 
Utskottet föreslår en ändring 5) 22,5 procent år 2024, Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 6) 24,0 procent år 2025, Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 7) 25,5 procent år 2026, Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 8) 27,0 procent år 2027, Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 9) 28,5 procent år 2028, Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring 10) 30,0 procent år 2029 och därefter. Slut på ändringsförslaget 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Helsingfors 23.11.2022
   
 
Sanni Grahn-Laasonen saml 
 
Pia Kauma saml 
 
Janne Sankelo saml 
 

Reservation 2

Motivering

Enligt förslaget ska den temporära minskningen av distributionsskyldigheten med 7,5 procentenheter fortsätta 2023. Enligt EU-lagstiftningen ska nivån på medlemsstaternas distributionsskyldighet vara minst 13 procent 2030. Distributionsskyldigheten i Finland ska enligt propositionen vara 34 procent 2030. 

Ekonomiutskottet lyfter fram följande faktorer: den stora klyftan mellan den nationella nivån på distributionsskyldigheten och EU:s kravnivå, verkningarna av det krig som Ryssland inlett, den omfattande höga inflationen, den åtstramade penningpolitiken, försörjningsberedskapens betydelse samt Finlands särskilda förhållanden som land med långa avstånd och de logistiska krav som hänför sig till detta. 

Listan över enskilda faktorer bildar en helhet där man i första hand garantera medborgarnas köpkraft och de inhemska företagens konkurrenskraft. 

Ekonomiutskottet anser att det är viktigt att bekämpa klimatförändringen, men betonar att det inte bidrar detta mål att finländarna drivs till transportfattigdom. Konkurrenskraftsproblemen inom den finska industrin kommer sannolikt att öka betydligt till följd av en kännbar skärpning av distributionsskyldigheten både i och med dyrare logistik och löntagarnas krav på löneförhöjningar. För att förhindra att inflationen sprider sig bör vi använda oss av många olika metoder, av vilka en är att ha distributionsskyldigheten högst på samma nivå som i våra jämförelseländer. 

Förslag

Kläm 

Vi föreslår

att riksdagen godkänner förslaget till lag om ändring och temporär ändring av lagen om främjande av användningen av förnybara drivmedel för transport enligt betänkandet och att den godkänner följande två uttalanden. (Reservationens förslag till uttalanden) 

Reservationens förslag till uttalanden

1. Riksdagen förutsätter att ändringarna i nivån på distributionsskyldigheten inte medför några betydande merkostnader i bränslepriserna.  2. Riksdagen förutsätter att Finland med hänvisning till särskilda omständigheter ansöker om särskilt tillstånd av Europeiska unionen att avvika från minimikraven för distributionsskyldigheten. 
Helsingfors 23.11.2022
   
 
Juha Mäenpää saf 
 
Minna Reijonen saf 
 
Veikko Vallin saf