Senast publicerat 08-05-2021 13:54

Betänkande EkUB 34/2020 rd RP 187/2020 rd Ekonomiutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om tillståndsförfaranden och vissa andra administrativa förfaranden i samband med produktionsanläggningar för förnybar energi

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om tillståndsförfaranden och vissa andra administrativa förfaranden i samband med produktionsanläggningar för förnybar energi (RP 187/2020 rd): Ärendet har remitterats till ekonomiutskottet för betänkande och till miljöutskottet för utlåtande. 

Utlåtande

Utlåtande har lämnats av 

  • miljöutskottet 
    MiUU 18/2020 rd

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • specialsakkunnig Inkeri Lilleberg 
    arbets- och näringsministeriet
  • specialsakkunnig Outi Vilén 
    arbets- och näringsministeriet (distanskontakt)
  • direktör Karoliina Laakkonen-Pöntys 
    Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten (distanskontakt)
  • jurist Minna Mättö 
    Finlands Kommunförbund (distanskontakt)
  • verkställande direktör Harri Laurikka 
    Bioenergia ry (distanskontakt)
  • miljöjurist Matti Kattainen 
    Finlands naturskyddsförbund rf (distanskontakt).

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • miljöministeriet
  • Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland
  • Energimyndigheten
  • St1 Nordic Oy
  • Finsk Energiindustri rf
  • Finlands Närenergiförbund rf
  • Biokretslopp och Biogas Finland rf
  • Lokalkraft rf.

PROPOSITIONEN

I propositionen föreslår regeringen att det stiftas en ny lag om tillståndsförfaranden och vissa andra administrativa förfaranden gällande produktionsanläggningar för förnybar energi. Genom den föreslagna lagen genomförs bestämmelserna om tillståndsförfarandenas varaktighet och organisation i fråga om produktionsanläggningar för förnybar energi i det omarbetade direktivet om förnybar energi. Syftet med propositionen är att göra tillståndsförfarandena och vissa andra administrativa förfaranden i samband med projekt som gäller produktionsanläggningar för förnybar energi smidigare genom att göra det möjligt för den sökande att uträtta ärenden via en elektronisk kontaktpunkt och få omfattande vägledning i tillståndsförfaranden och andra administrativa förfaranden. 

Till nationell kontaktpunktsmyndighet enligt den föreslagna lagen utses Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. Kontaktpunktsmyndighetens uppgift är att med hjälp av det elektroniska tjänstelagret sköta de uppgifter som i direktivet om förnybar energi föreskrivs för kontaktpunkten. I den föreslagna lagen föreskrivs det också om kontaktpunktsmyndighetens rådgivningsskyldighet i fråga om de tillståndsförfaranden och administrativa förfaranden som har samband med produktionsanläggningar för förnybar energi. 

Dessutom ingår bestämmelser om bindande tidsfrister för tillståndsförfaranden och andra administrativa godkännandeförfaranden som gäller kraftverk i enlighet med direktivet om förnybar energi samt om reglerna för beräkningen av tidsfristerna. 

Vidare föreskriver den föreslagna lagen om en handbok som innehåller anvisningar för utvecklare av projekt som gäller produktionsanläggningar för förnybar energi. 

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2021 och avses bli behandlad i samband med den. 

Lagen avses träda i kraft den 30 juni 2021. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Bakgrund och mål

Propositionen ingår som ett led i genomförandet av direktivet om förnybar energi, det så kallade RED II. Syftet med direktivet är att andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen är minst 32 procent i EU år 2030. Finlands nationella energi- och klimatplan ställer ett betydligt mer ambitiöst mål: andelen förnybar energi är redan nu över 40 procent, och målet är att den ska överstiga 50 procent på 2020-talet. 

Tillståndsförfarandena är en av de frågor som regleras i RED II. Genom det aktuella lagförslaget genomförs direktivets bestämmelser om organisering och varaktighet av tillståndsförfarandena för förnybar energi. De viktigaste syftena är att göra tillståndsförfarandet smidigare, förbättra rådgivningen och fastställa bindande tidsfrister för tillståndsförfarandena för kraftverk som producerar förnybar el och för andra administrativa godkännandeförfaranden. 

Ekonomiutskottet anser att lagförslaget är motiverat och tillstyrker det med vissa små preciserande ändringar. 

De viktigaste förslagen och lösningarna

I propositionen föreslår regeringen att det stiftas en ny lag om tillståndsförfaranden och vissa andra administrativa förfaranden gällande produktionsanläggningar för förnybar energi. Det centrala innehållet i lagförslaget och de föreslagna bestämmelserna stöder sig på bestämmelserna i RED II. I förslaget är det inte fråga om samordning av tillstånd eller reglering som hänför sig till tillståndsvillkor eller innehåll, utan framför allt om reglering av tidsfristerna för behandlingen och utveckling av e-tjänster och rådgivning. 

På det sätt som förutsätts i direktivet ska det föreskrivas om en kontaktpunktsmyndighet: sökanden kan under hela förfarandet vara i kontakt med en enda myndighet, vilket förtydligar och effektiviserar processen. Likaså ska det föreskrivas om elektronisk kommunikation och rådgivning. Sökanden kan lämna in dokumentation i ärendet och få råd via kontaktpunktsmyndigheten. Den elektroniska kontaktpunkten ska basera sig på det tjänstelager som utvecklats inom projektet Tillstånd och tillsyn. Syftet med projektet är att skapa en samordnad digital plattform som kan användas av myndigheter, sökande och andra intressentgrupper. 

Ekonomiutskottet anser att det är viktigt att utveckla e-tjänsterna för att det ska bli smidigare att uträtta ärenden men framhåller samtidigt att regleringen bör tillförsäkra sökandena möjlighet att förhandla med de behöriga myndigheterna även på annat sätt. Propositionen ger alltså de sökande möjlighet att fortfarande uträtta ärenden direkt hos den behöriga myndigheten. Ekonomiutskottet framhåller vidare att propositionen inte ändrar myndigheternas befogenheter, krav på eller innehåll i tillståndsförfarandena eller försämrar medborgarnas rätt eller möjligheter till inflytande. 

Ett annat centralt element i förslaget är också bestämmelserna om tidsfrister i enlighet med RED II. I lagen föreslås bestämmelser om tidsfrister för tillståndsförfarandet för anläggningar som producerar el. Till denna del är det fråga om att genomföra artikel 16.4—16.6 i direktivet. Där föreskrivs en bindande maximitid på två år för tillståndsförfarandet för kraftverk. I fråga om anläggningar med en effekt på mindre än 150 kW och projekt för uppgradering av kraftverk ska tidsfristen vara ett år. I direktivet föreskrivs dessutom om en möjlighet att förlänga tidsfristerna med ett år på grund av exceptionella omständigheter. När det gäller bestämmelserna om tidsfrister är de nationella bestämmelserna avgränsade till direktivets tillämpningsområde. De gäller alltså bara anläggningar som producerar el, men däremot inte värmeanläggningar eller tillverkning av förnybara bränslen. 

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten föreslås bli utsedd till nationell kontaktpunktsmyndighet. Den myndigheten ska sörja för den centraliserade rådgivningen till projektutvecklare i fråga om tillståndsförfaranden och andra administrativa förfaranden i samband med produktionsanläggningar för förnybar energi. Myndigheten ska också följa upp hur tidsfristerna för tillståndsförfarandena och de andra administrativa godkännandeförfarandena iakttas. Utifrån en utredning anser utskottet att det är ändamålsenligt att koncentrera kontaktpunktsmyndighetens uppgifter till en enda NTM-central. Enligt uppgift har Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten redan nu omfattande kompetens inom sektorn, och centralen erbjuder redan nu rådgivning och centraliserade uppgifter inom sektorn för förnybar energi. 

Miljöutskottets utlåtande

Miljöutskottet har lämnat utlåtande om propositionen (MiUU 18/2020 rdRP 187/2020 rd). Miljöutskottet välkomnar syftet att dels underlätta tillståndsförfarandena och andra administrativa förfaranden för projekt som gäller produktionsanläggningar för förnybar energi i enlighet med direktivet genom att det blir möjligt för sökanden att uträtta ärenden via en elektronisk kontaktpunkt, dels förbättra den anknytande rådgivningen och tillgången på den. För att vi ska kunna bromsa klimatförändringen måste vi införa produktionsmetoder som baserar sig på förnybar energi. När förfarandena blir smidigare kan anläggningarna snabbare tas i drift. 

Miljöutskottet behandlar utförligt hur de föreslagna bestämmelserna fungerar inom ramen för den nationella regleringen. Eftersom den föreslagna lagen i enlighet med direktivet endast gäller produktionsanläggningar för förnybar energi, kommer bestämmelserna om förfarande och tidsfrister i fråga om dessa att avvika från bestämmelserna om andra anläggningar. Propositionen syftar till att de bestämmelser som genomför direktivet ska vara tydliga ur direktivets synvinkel. Men resultatet kan inte nödvändigtvis betraktas som tydligt inom ramen för annan nationell miljölagstiftning eller övrig lagstiftning. Ekonomiutskottet instämmer till väsentliga delar med miljöutskottet och går nedan särskilt in på några frågor som även miljöutskottet tar upp i sitt utlåtande. 

Tillämpningsområde och tidsfrister

Sakkunniga har aktualiserat frågan om den föreslagna avgränsningen av tillämpningsområdet i synnerhet i fråga om bestämmelserna om tidsfrister. Bestämmelserna är betydelsefulla uttryckligen i och med att de fastställer bindande tidsfrister för myndighetsbehandling. De föreslagna tidsfristerna gäller endast anläggningar som producerar el och utesluter därmed värmeanläggningar och anläggningar som producerar förnybara bränslen. Bestämmelserna om tidsfrister ska inte gälla till exempel fjärrvärme, industriånga och kylningsenergi. Målet att öka andelen förnybar energi skulle ha motiverat en bredare räckvidd inom energiproduktionen. 

Ekonomiutskottet lyfter fram ett faktum som även nämns i bedömningen av konsekvenserna för företagen i propositionen, nämligen att den föreslagna avgränsningen av tillämpningsområdet ger elproduktionsprojekt en särställning som investeringar, och detta kan också ha indirekta konsekvenser för riktandet av investeringar och för konkurrensen mellan företag när det gäller olika produktionsformer. Förslaget kan också leda till att tillståndsförfarandenas varaktighet i fråga om anläggningar för produktion av el från andra källor än förnybara energikällor blir längre och kan således resultera i att andra projekt blir fördröjda. Det kan också påverka företagens kostnader. 

Att fastställa bindande tidsfrister för myndigheterna är å andra sidan en relativt sällsynt regleringsmetod i Finland (MiUU 18/2020 rdRP 187/2020 rd), och det föreslagna tillämpningsområdet kan bedömas vara relativt omfattande. Eftersom genomförandet av förfarandet i sig kan vara krävande och i vilket fall som helst förutsätter tillräckliga resurser och förbättringar i förfarandena och myndighetssamarbetet, kan det vara motiverat att börja med det tillämpningsområde som direktivet kräver och bedöma hur regleringen fungerar utifrån erfarenheterna. 

Sakkunniga har också kommit med kritik mot hur bestämmelserna om tidsfrister påverkar kvaliteten på utredningarna och tillståndsprocesserna och därmed eventuellt bidrar till negativa miljökonsekvenser. Ekonomiutskottet framhåller att de föreslagna bestämmelserna om tidsfrister går ut på att genomföra lagstiftning som krävs i RED II. De innebär inga ändringar i villkoren för att bevilja tillstånd och således inte heller i nivån på miljöskyddet. Samtidigt anser utskottet att det är viktigt att regleringen innehåller en möjlighet att förlänga tidsfristen vid exceptionella omständigheter i enlighet med 13 § 3 mom. i lagförslaget, vilket gör det möjligt att förlänga tidsfristen med högst ett år exempelvis i fråga om ett stort eller ett nytt slags projekt vars tillståndsförfarande överlag är exceptionellt omfattande eller kontroversiellt. 

Ekonomiutskottet påpekar att den praktiska betydelsen av den föreslagna regleringen av tidsfrister också minskar av att bestämmelserna inte är tillämpliga på planläggning och förfarande för miljökonsekvensbedömning (MKB), som hör till de mest tidskrävande processerna. Exempelvis när det gäller vindkraften, som är viktig med tanke på potentialen för ökning av andelen förnybar energi, tar det enligt uppgift mest tid att planlägga och genomföra MKB, medan de övriga tillstånd som krävs behandlas rätt snabbt redan nu. Också miljöutskottet tar upp frågan i sitt utlåtande, men anser att det är motiverat att utesluta dessa förfaranden från lagens tillämpningsområde. Ekonomiutskottet instämmer i miljöutskottets bedömning att lösningen är motiverad i det avseendet att planläggning inte är ett godkännandeförfarande som baserar sig på rättslig prövning såsom tillståndsförfarandet. MKB-förfarandet avviker också från tillståndsprövningen i och med att det går ut på att i förhand pröva olika alternativ för genomförandet. Båda förfarandena infaller också tidsmässigt före inledandet av det egentliga tillståndet eller det administrativa förfarandet. 

Med tanke på det mål som ligger till grund för förslaget, en ökad användning av förnybar energi och uppnåendet av klimatmålen, anser ekonomiutskottet dock att det är viktigt att i fortsättningen också granska den totala behandlingstiden för projekten och hur processerna fungerar i fråga om samtliga myndighetsförfaranden. Ekonomiutskottet anser att den föreslagna regleringen av tidsfristerna är motiverad nu men ser det som viktigt att man utifrån erfarenheterna av regleringen bedömer möjligheterna att utvidga tillämpningsområdet så att det omfattar också andra anläggningar än sådana som producerar el. 

Påföljder för överskridande av tidsfristerna

De föreslagna bestämmelserna om tidsfrister är inte förenade med några särskilda påföljder för överskridande av tidsfristerna. Detta eventuella problem har enligt utredning identifierats i beredningsskedet, men bedömningen var att särskilda förfaranden gällande detta i sig kan bli tungrodda och tidskrävande. Sannolikt skulle det inte alltid vara entydigt till exempel att bestämma vilken myndighet som bär ansvaret för att tidsfristerna överskridits och därmed ska påföras en påföljd. Dessutom bedömdes det att nyttan av påföljder skulle bli marginell. 

Ekonomiutskottet betonar att myndigheterna antas iaktta bestämmelserna om tidsfrister utan särskilda påföljder och att myndigheterna enligt 23 § i förvaltningslagen (434/2003) ska behandla ett förvaltningsärende utan ogrundat dröjsmål. Sökanden har i vilket fall som helst till sitt förfogande de gällande rättsmedlen, dvs. förvaltningsbesvär, förvaltningsklagan och klagan till de högsta laglighetsövervakarna, i situationer där behandlingstiden för ärendet överskrider de tidsfrister som föreskrivs i lagen. Vid uppföljningen av genomförandet av den föreslagna regleringen finns det dock skäl att granska konsekvenserna av bestämmelserna om tidsfrister och iakttagandet av de fastställda tidsfristerna, bedöma det eventuella behovet av att särskilt föreskriva om påföljder och vid behov genom ytterligare bestämmelser stödja att tidsfristerna hålls. 

Partsställning samt förlängning av, avbrott i och upphörande av beräkningen av tidsfristen

Med stöd av 13 och 14 § i lagförslaget ska kontaktpunktsmyndigheten besluta om förlängning av och avbrott i tidsfristen samt om upphörande av beräkningen av tidsfristen. Omprövning av dessa beslut får enligt förslaget begäras, och ett beslut som meddelats med anledning av omprövningen får överklagas genom besvär (19 §). I propositionsmotiven står det att förlängning av tidsfristen kan sökas av sökanden, en part och den behöriga myndigheten. Kontaktpunktsmyndigheten kan besluta om förlängning också på eget initiativ. I sitt utlåtande påpekar miljöutskottet för ekonomiutskottet att en part och andra aktörer som har rätt att söka ändring, såsom myndigheter eller miljöorganisationer, definieras på olika sätt i de olika lagar som blir tillämpliga enligt den föreslagna 9 §. Det är således inte entydigt vad hänvisningen till parter och behöriga myndigheter i propositionen avser. 

Enligt utredning är syftet med den föreslagna regleringen att omfattningen av rätten att söka ändring och partens ställning bestäms på olika sätt beroende på både de olika situationer som regleras i de olika momenten i 13 och 14 § och de tillämpliga lagar som omfattas av förfarandet enligt 9 §. 

Lagförslagets 13 § 1 och 2 mom. föreskriver om förlängning av tidsfristen som ett undantag från de beräkningsregler för tidsfristen som anges i 11 §, och det krävs inget särskilt beslut om förlängning av tidsfristen i dessa fall. Med andra ord ska förlängning inte sökas separat, utan tidsfristen förlängs automatiskt på de grunder som anges i artikel 16.7 i RED II. Tidsfristen förlängs således med motsvarande tid som går åt för de förfaranden som hänför sig till fullgörandet av skyldigheterna enligt Europeiska unionens gällande miljölagstiftning eller för förfarandena för att söka ändring. 

Lagförslagets 13 § 3 mom. föreskriver om förlängning av tidsfristen efter prövning. I propositionsmotiven till momentet står det att förlängning av tidsfristen kan sökas av sökanden, en part och den behöriga myndigheten. Kontaktpunktsmyndigheten kan besluta om förlängning av tidsfristen också på eget initiativ. Med sökande avses uttryckligen den sökande som definieras i 3 § 8 punkten i lagförslaget. Parten och den behöriga myndigheten definieras i de lagar som nämns i den föreslagna 9 §. Exempelförteckningen enligt motiveringen över dem som har rätt att göra en ansökan ringar alltså explicit in den krets av parter som anges i substanslagarna och som varierar beroende på vilken lag och vilket förfarande som tillämpas. Här är avsikten inte att avgränsa de aktörer som har rätt att göra ansökan, till skillnad från 13 § 4 mom. om avbrott i tidsfristen och 14 § 2 mom. om upphörande med beräkningen av tidsfristen. 

Enligt 13 § 4 mom. i lagförslaget kan avbrott i tidsfristen sökas endast av sökanden. En part eller behörig myndighet kan således inte ansöka om avbrytande av tidsfristen. Också i detta fall är det uttryckligen fråga om en sökande som definieras i 3 § 8 punkten i lagförslaget och som har ett anhängigt ärende som gäller ett förfarande som nämns i 9 §. Bestämmelsen avses tillförsäkra sökanden möjlighet att avbryta tidsfristen för att undvika det tryck som en löpande tidsfrist orsakar när det gäller att föra projektet vidare exempelvis utan tillräckliga utredningar om projektets genomförbarhet och att gå vidare på lämpligt sätt med att utveckla och förbereda projektet. 

Lagen eller motiveringen definierar inte de parter som har rätt att ansöka om att beräkningen av tidsfristen enligt 14 § 1 mom. i lagförslaget ska upphöra. Enligt uppgift är avsikten dock att rätten i fråga ska anses vara öppen i enlighet med 13 § 3 punkten, med andra ord har man inte velat göra några avgränsningar i fråga om dem som har rätt att ansöka om att beräkningen av tidsfristen ska upphöra. Således är det som anförts ovan om sökande, part och behörig myndighet tillämpligt även här, trots att frågan inte behandlas i motiveringen till bestämmelsen. I 14 § 2 mom. i förslaget har endast den sökande som avses i 3 § 8 punkten i lagförslaget getts möjlighet att ansöka om att beräkningen av tidsfristen ska upphöra. 

Ekonomiutskottet understryker att både parten och den behöriga myndigheten definieras i de olika tillämpliga lagarna enligt 9 §. Den föreslagna regleringen beaktar uttryckligen kretsen av parter i substanslagarna, som varierar beroende på vilken lag och vilket förfarande som tillämpas. Ekonomiutskottet påpekar dock att regleringen är svåröverskådlig och att det behövs anvisningar, rådgivning och tillämpningspraxis i frågan. Det är angeläget att framöver bedöma hur regleringen fungerar och om den behöver preciseras och förenklas på den här punkten. 

Kontaktpunktsmyndighetens rätt att få information

Enligt lagförslaget ska kontaktpunktsmyndigheten trots sekretessbestämmelserna ha rätt att av de behöriga myndigheterna få sådana uppgifter om förfaranden som är under behandling och förfaranden som redan har behandlats vilka behövs för fullgörandet av uppdrag enligt den föreslagna lagen. Till exempel uppföljningen av att tidsfristerna iakttas förutsätter att kontaktpunktsmyndigheten har faktiska möjligheter att få information till exempel om behandlingstiderna för tillståndsförfaranden och andra administrativa godkännandeförfaranden som omfattas av tidsfristerna i den föreslagna lagen. 

Grundlagsutskottet har fäst uppmärksamhet vid bland annat vad och vem rätten att få information gäller. Myndigheternas rätt att få och att lämna ut information kan gälla behövliga uppgifter för ett visst syfte, om lagen ger en uttömmande förteckning över vad uppgifterna ska innehålla. Om innehållet däremot inte anges i form av en förteckning, ska det i lagstiftningen ingå ett krav på att uppgifterna är nödvändiga för ett visst syfte (t.ex. GrUU 17/2016 rd). 

I samband med behandlingen av ärendet i utskottet konstaterade justitieministeriet i ett yttrande till miljöutskottet den 10 november 2020 att de föreslagna 6 eller 17 § inte innehåller någon uttömmande förteckning över innehållet i de uppgifter som behandlas. Således finns det skäl att ändra den föreslagna 17 § i enlighet med vad som anförs nedan i detaljmotiveringen genom att i stället koppla rätten att få uppgifter till ett krav på att uppgifterna ska vara nödvändiga på det sätt som grundlagsutskottets utlåtandepraxis förutsätter. 

Sammanfattande synpunkter

Ekonomiutskottet anser att de föreslagna bestämmelserna är motiverade och betonar att smidiga, högkvalitativa och tillräckligt snabba tillståndsförfaranden är väsentliga för genomförandet av investeringar i förnybar energi och för uppnåendet av klimatmålen. För tillståndssökande kan de bestämmelser som nu föreslås ha positiva effekter i och med att rådgivningsmetoderna blir fler, den administrativa bördan minskar och förfarandena snabbas upp. 

Förslaget ställer samtidigt nya krav på myndigheternas verksamhet. För att den föreslagna regleringen ska fungera i praktiken krävs ett fungerande myndighetssamarbete och tillräckliga resurser för planering av genomförandet, så att systemet kan fungera från och med den 30 juni 2021. När bindande tidsfrister för tillståndsbehandling införs i den föreslagna regleringen accentueras ytterligare myndighetsverksamhetens effektivitet, oberoende, rådgivningsskyldighet och andra kvalitetskrav på tjänsterna. Ekonomiutskottet pekar också på behovet av att framöver bedöma hur regleringen och myndighetsförfarandena fungerar och vid behov utvidga bestämmelsernas till-lämpningsområde på det sätt som anges ovan. 

DETALJMOTIVERING

17 §. Rätt att få uppgifter.

Enligt lagförslaget ska kontaktpunktsmyndigheten trots sekretessbestämmelserna ha rätt att av de behöriga myndigheterna få sådana uppgifter om förfaranden som är under behandling och förfaranden som redan har behandlats, när de behövs för fullgörandet av uppdrag enligt den föreslagna lagen. Till exempel uppföljningen av att tidsfristerna iakttas förutsätter att kontaktpunktsmyndigheten har faktiska möjligheter att få information till exempel om behandlingstiderna för tillståndsförfaranden och andra administrativa godkännandeförfaranden som omfattas av tidsfristerna i den föreslagna lagen. 

De föreslagna 6 och 17 § innehåller ingen uttömmande förteckning över innehållet i de uppgifter som behandlas. Grundlagsutskottet har fäst uppmärksamhet vid bland annat vad och vem rätten att få information gäller. Myndigheternas rätt att få och att lämna ut information kan gälla behövliga uppgifter för ett visst syfte, om lagen ger en uttömmande förteckning över vad uppgifterna ska innehålla. Om innehållet däremot inte anges i form av en förteckning, ska det i lagstiftningen ingå ett krav på att uppgifterna är nödvändiga för ett visst syfte (t.ex. GrUU 17/2016 rd). 

För att den föreslagna bestämmelsen om rätt att få uppgifter entydigt ska uppfylla kraven i grundlagsutskottets utlåtandepraxis föreslår ekonomiutskottet att 17 § i lagförslaget ändras genom att rätten att få uppgifter begränsas till nödvändiga uppgifter. 

Den nya formuleringen i 17 § är följande: ”Kontaktpunktsmyndigheten har trots sekretessbestämmelserna rätt att av de behöriga myndigheterna få sådana uppgifter om den sökande, produktionsanläggningsprojektet och behandlingssituationen för ärendet i fråga om de i 6 § nämnda tillståndsförfaranden och andra administrativa förfaranden som är under behandling eller har behandlats vid den behöriga myndigheten vilka är nödvändiga för fullgörandet av kontaktpunktsmyndighetens uppdrag enligt denna lag.” 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Ekonomiutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner lagförslaget i proposition RP 187/2020 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) 

Utskottets ändringsförslag

Lag om tillståndsförfaranden och vissa andra administrativa förfaranden i samband med produktionsanläggningar för förnybar energi 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 kap. 
Allmänna bestämmelser 
1 § 
Syfte 
Syftet med denna lag är att påskynda tillståndsförfaranden och vissa andra administrativa förfaranden i samband med produktionsanläggningar för förnybar energi samt att förbättra tillgången till rådgivning i anslutning till förfarandena. 
2 § 
Lagens tillämpningsområde och förhållande till annan lagstiftning 
I denna lag föreskrivs det om elektronisk kommunikation och rådgivning i samband med tillståndsförfaranden och vissa andra administrativa förfaranden som gäller produktionsanläggningar för förnybar energi samt om de tidsfrister som ska tillämpas i samband med tillståndsförfaranden och vissa andra administrativa godkännandeförfaranden som gäller produktionsanläggningar för förnybar energi. 
Denna lag tillämpas på i denna lag särskilt angivna tillståndsförfaranden och på andra administrativa förfaranden enligt miljöskyddslagen (527/2014), vattenlagen (587/2011), naturvårdslagen (1096/1996), lagen om fornminnen (295/1963), lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005), lagen om gödselfabrikat (539/2006), lagen om animaliska biprodukter (517/2015), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002, (förordningen om animaliska biprodukter), luftfartslagen (864/2014), markanvändnings- och bygglagen (132/1999), lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter (603/1977), lagen om Finlands ekonomiska zon (1058/2004), elmarknadslagen (588/2013), lagen om utsläppshandel (311/2011), lagen om kompensationsområden för vindkraft (490/2013), territorialövervakningslagen (755/2000), lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (252/2017) och lagen om tryckbärande anordningar (1144/2016) enligt det som nedan föreskrivs närmare i denna lag. 
I fråga om tillståndsförfaranden och andra administrativa förfaranden som nämns i denna lag iakttas vad som föreskrivs i de författningar som nämns i 2 mom., om inte något annat föreskrivs i denna lag. 
3 § 
Definitioner 
I denna lag avses med 
1) elektronisk kontaktpunkt en elektronisk ärendehanteringslösning med hjälp av vilken den sökande kan sköta ärenden i samband med de i 6 § nämnda tillståndsförfarandena och andra administrativa förfarandena, 
2) elektronisk kommunikation skötsel av ärenden via den elektroniska kontaktpunkten, 
3) behöriga myndigheter myndigheter som är behöriga enligt de författningar som nämns i 2 § 2 mom. och som sköter uppgifter i samband med de förfaranden som nämns i 5 §, 
4) förnybar energi vindenergi, solenergi, geotermisk energi, omgivningsenergi, tidvattensenergi, vågenergi och annan havsenergi, vattenkraft och biomassa samt deponigas och gas från avloppsreningsverk och biogas, som inte härstammar från fossila källor, 
5) produktionsanläggning för förnybar energi en anläggning som producerar energi som helt eller delvis är förnybar energi, 
6) kraftverk förförnybar energi en produktionsanläggning som producerar förnybar energi av vilken åtminstone en del är elektricitet, 
7) uppgradering av ett kraftverkför förnybar energi uppgradering av ett kraftverk som producerar förnybar energi i syfte att ersätta kapacitet eller att öka anläggningens effektivitet eller kapacitet, 
8) sökande en projektutvecklare som har inlett ett ärende som gäller ett i 6 § avsett tillståndsförfarande eller annat administrativt förfarande, 
9) projektutvecklare en fysisk eller juridisk person som förbereder genomförandet av ett produktionsanläggningsprojekt. 
4 § 
Kontaktpunktsmyndighet 
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten är den kontaktpunktsmyndighet som avses i denna lag. 
Kontaktpunktsmyndigheten sörjer i samarbete med de behöriga myndigheterna för den rådgivning till den sökande som ges via den elektroniska kontaktpunkten enligt 8 §. 
Kontaktpunktsmyndigheten ska dessutom sörja för den förfarandemässiga rådgivningen i anslutning till de tillståndsförfaranden och andra administrativa förfaranden som nämns i 5 §. 
5 § 
Tillståndsförfaranden och andra administrativa förfaranden som omfattas av kontaktpunktsmyndighetens rådgivningsskyldighet 
Kontaktpunktsmyndighetens rådgivningsskyldighet enligt 4 § 3 mom. tillämpas på 
1) miljötillståndsförfaranden enligt 27 § i miljöskyddslagen och förfaranden för registrering av verksamhet enligt 116 § i den lagen, 
2) tillståndsförfaranden enligt 3 kap. 2 och 3 § i vattenlagen, undantagsförfaranden i fråga om skyddet av vattennaturtyper enligt 2 kap. 11 § i den lagen, förfaranden för beviljande av nyttjanderätt enligt 2 kap. 12–14 i den lagen, förfaranden för placering av en ledning på annans vattenområde enligt 2 kap. 5 a § i den lagen och förfaranden för undersökningstillstånd enligt 18 kap. 7 § i den lagen, 
3) undantagsförfaranden i fråga om skyddet av naturtyper enligt 31 § i naturvårdslagen, undantagsförfaranden i fråga om fridlysningsbestämmelser enligt 48 § 2 mom. i den lagen och undantagsförfaranden i fråga om artskyddet enligt 49 § 3 och 4 mom. i den lagen, Naturabedömningsförfaranden enligt 65 § i den lagen samt anmälningsförfaranden för åtgärder som påverkar ett Naturaområde enligt 65 b § i den lagen, 
4) förfaranden för undersökningstillstånd enligt 10 § i lagen om fornminnen och tillståndsförfaranden för att rubba en fast fornlämning enligt 11 § i den lagen, 
5) tillståndsförfaranden för hantering och upplagring enligt 23 § i lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor samt anmälningsförfaranden för hantering och upplagring enligt 24 § i den lagen, 
6) byggnadstillståndsförfaranden för transportrörsystem och förfaranden för byggnadstillstånd och anmälan i fråga om upplagring av naturgas enligt en författning som har utfärdats med stöd av den lag som nämns i 5 punkten, 
7) godkännandeförfaranden för anläggningar enligt 14 § i lagen om gödselfabrikat, 
8) registrerings- och godkännandeförfaranden enligt 33 § i lagen om animaliska biprodukter och artiklarna 23 och 24 i förordningen om animaliska biprodukter, 
9) förfaranden för flyghindertillstånd enligt 158 § i luftfartslagen, 
10) planläggningsförfaranden enligt markanvändnings- och bygglagen, bygglovsförfaranden enligt 125 § i den lagen, förfaranden för åtgärdstillstånd enligt 126 § i den lagen samt förfaranden för rivningslov och förfaranden för rivningsanmälan enligt 127 § i den lagen, förfaranden för avgörande av planeringsbehov enligt 137 § i den lagen, förfaranden för placering av samhällstekniska anordningar enligt 161 § i den lagen och förfaranden för undantagsbeslut enligt 174 § i den lagen, 
11) förfaranden för utnyttjanderätt enligt 6 § i lagen om Finlands ekonomiska zon och förfaranden för samtycke till byggande inom den ekonomiska zonen enligt 7 § i den lagen, 
12) förfaranden för projekttillstånd för byggande av högspänningsledning enligt 14 § i elmarknadslagen, förfaranden för lämnande av kommunens samtycke enligt 17 § i den lagen och anmälningsförfaranden för byggande och avvecklande av kraftverk enligt 64 § i den lagen, 
13) förfaranden för utsläppstillstånd enligt 8 § i lagen om utsläppshandel, 
14) anmälningsförfaranden för vindkraftverk enligt 5 § i lagen om kompensationsområden för vindkraft, 
15) förfaranden för inlösningstillstånd enligt 2 kap. i lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter och förfaranden för undersökningstillstånd enligt 84 § i den lagen, 
16) förfaranden för tillstånd till undersökning och kartläggning av havsbottnen enligt 12 § i territorialövervakningslagen, 
17) förfaranden vid miljökonsekvensbedömning enligt 3 kap. i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning, 
18) förfaranden för registrering av tryckbärande anordningar enligt 51 § i lagen om tryckbärande anordningar. 
Kontaktpunktsmyndighetens rådgivningsskyldighet omfattar dessutom försvarsmaktens utlåtandeförfarande för acceptabiliteten hos vindkraftsbyggandet. 
2 kap. 
Elektronisk kommunikation och rådgivning 
6 § 
Tillståndsförfaranden och andra administrativa förfaranden som omfattas av elektronisk kommunikation och rådgivning 
Den elektroniska kommunikation och rådgivning som föreskrivs i detta kapitel tillämpas på 
1) miljötillståndsförfaranden enligt 27 § i miljöskyddslagen och förfaranden för registrering av verksamhet enligt 116 § i den lagen, 
2) tillståndsförfaranden enligt 3 kap. 2 och 3 § i vattenlagen och undantagsförfaranden i fråga om skyddet av vattennaturtyper enligt 2 kap. 11 § i den lagen samt förfaranden för beviljande av nyttjanderätt enligt 2 kap. 12–14 § i den lagen, om de behandlas i samband med ett tillståndsförfarande enligt 3 kap. 2 eller 3 § i den lagen, 
3) undantagsförfaranden i fråga om skyddet av naturtyper enligt 31 § i naturvårdslagen, undantagsförfaranden i fråga om fridlysningsbestämmelser enligt 48 § 2 mom. i den lagen och undantagsförfaranden i fråga om artskyddet enligt 49 § 3 och 4 mom. i den lagen samt anmälningsförfaranden för åtgärder som påverkar ett Naturaområde enligt 65 b § i den lagen, 
4) tillståndsförfaranden för att rubba en fast fornlämning enligt 11 § i lagen om fornminnen, 
5) tillståndsförfaranden för hantering och upplagring enligt 23 § i lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor samt anmälningsförfaranden för hantering och upplagring enligt 24 § i den lagen, 
6) byggnadstillståndsförfaranden för transportrörsystem och förfaranden för byggnadstillstånd och anmälan i fråga om upplagring av naturgas enligt en författning som har utfärdats med stöd av den lag som nämns i 5 punkten, 
7) godkännandeförfaranden för anläggningar enligt 14 § i lagen om gödselfabrikat, 
8) registrerings- och godkännandeförfaranden enligt 33 § i lagen om animaliska biprodukter och artiklarna 23 och 24 i förordningen om animaliska biprodukter, 
9) förfaranden för flyghindertillstånd enligt 158 § i luftfartslagen, 
10) bygglovsförfaranden enligt 125 § i markanvändnings- och bygglagen, förfaranden för åtgärdstillstånd enligt 126 § i den lagen samt förfaranden för rivningslov och förfaranden för rivningsanmälan enligt 127 § i den lagen samt förfaranden för avgörande av planeringsbehov enligt 137 § i den lagen och förfaranden för undantagsbeslut enligt 174 § i den lagen, om de behandlas i samband med ett bygglovsförfarande enligt 125 § i den lagen, 
11) förfaranden för samtycke till byggande inom den ekonomiska zonen enligt 7 § i lagen om Finlands ekonomiska zon, 
12) förfaranden för projekttillstånd för byggande av högspänningsledning enligt 14 § i elmarknadslagen och anmälningsförfaranden för byggande och avvecklande av kraftverk enligt 64 § i den lagen, 
13) förfaranden för utsläppstillstånd enligt 8 § i lagen om utsläppshandel, 
14) anmälningsförfaranden för vindkraftverk enligt 5 § i lagen om kompensationsområden för vindkraft. 
Den elektroniska kommunikation och rådgivning som föreskrivs i detta kapitel tillämpas också på ändringsförfaranden i fråga om ärenden som gäller tillstånd och andra administrativa förfaranden enligt 1 mom., om de är en förutsättning för uppförande, uppgradering, anslutning till nätet eller drift av en produktionsanläggning för förnybar energi. 
7 § 
Elektronisk kommunikation 
Om uppförande, uppgradering, anslutning till nätet eller drift av en produktionsanläggning för förnybar energi förutsätter ett i 6 § nämnt tillståndsförfarande eller annat administrativt förfarande, kan den sökande sköta ärenden med anknytning till förfarandet via den elektroniska kontaktpunkten. 
Den elektroniska kommunikation som avses i 1 mom. omfattar alla faser i förfarandet från det att ärendet inleds till det att beslutet meddelas. 
I fråga om de tillståndsförfaranden och andra administrativa förfaranden som sker via den elektroniska kontaktpunkten sköter de behöriga myndigheterna de kontakter som hänför sig till ärendet med den sökande via den elektroniska kontaktpunkten. 
8 § 
Rådgivning via den elektroniska kontaktpunkten 
Den sökande ska på begäran ges sådan rådgivning som avses i 8 § 1 mom. i förvaltningslagen (434/2003) och som gäller de i 6 § nämnda tillståndsförfarandena och andra administrativa förfarandena via den elektroniska kontaktpunkten. 
3 kap. 
Tidsfrister 
9 § 
Tillståndsförfaranden och andra administrativa godkännandeförfaranden som omfattas av en tidsfrist 
De tidsfrister som anges i detta kapitel tillämpas på 
1) miljötillståndsförfaranden enligt 27 § i miljöskyddslagen, 
2) tillståndsförfaranden enligt 3 kap. 2 och 3 § i vattenlagen och undantagsförfaranden i fråga om skyddet av vattennaturtyper enligt 2 kap. 11 § i den lagen samt förfaranden för beviljande av nyttjanderätt enligt 2 kap. 12–14 § i den lagen, om de behandlas i samband med ett tillståndsförfarande enligt 3 kap. 2 eller 3 § i den lagen, 
3) undantagsförfaranden i fråga om skyddet av naturtyper enligt 31 § i naturvårdslagen, 
4) tillståndsförfaranden för att rubba en fast fornlämning enligt 11 § i lagen om fornminnen, 
5) tillståndsförfaranden för hantering och upplagring enligt 23 § i lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor samt anmälningsförfaranden för hantering och upplagring enligt 24 § i den lagen, 
6) byggnadstillståndsförfaranden för transportrörsystem och byggnadstillståndsförfaranden för upplagring av naturgas enligt en författning som har utfärdats med stöd av den lag som nämns i 5 punkten, 
7) förfaranden för flyghindertillstånd enligt 158 § i luftfartslagen, 
8) bygglovsförfaranden enligt 125 § i markanvändnings- och bygglagen, förfaranden för åtgärdstillstånd enligt 126 § i den lagen och förfaranden för rivningslov enligt 127 § i den lagen samt förfaranden för avgörande av planeringsbehov enligt 137 § i den lagen och förfaranden för undantagsbeslut enligt 174 § i den lagen, om de behandlas i samband med ett bygglovsförfarande enligt 125 § i den lagen, 
9) förfaranden för samtycke till byggande inom den ekonomiska zonen enligt 7 § i lagen om Finlands ekonomiska zon, 
10) förfaranden för projekttillstånd för byggande av högspänningsledning enligt 14 § i elmarknadslagen. 
De tidsfrister som föreskrivs i detta kapitel tillämpas också på ändringsförfaranden i fråga om ärenden som gäller tillstånd och andra administrativa godkännanden enligt 1 mom., om de är en förutsättning för uppförande, uppgradering, anslutning till nätet eller drift av ett kraftverk för förnybar energi. 
10 § 
Tidsfrister för tillståndsförfaranden och andra administrativa godkännandeförfaranden i fråga om kraftverk för förnybar energi 
Den sammanlagda varaktigheten av de i 9 § nämnda tillståndsförfarandena och andra administrativa godkännandeförfarandena för ett kraftverk för förnybar energi vilka utgör förutsättning för uppförande, anslutning till nätet och drift av kraftverket får inte överstiga två år. 
Den sammanlagda varaktigheten av de i 9 § nämnda tillståndsförfarandena och andra administrativa godkännandeförfarandena för ett kraftverk för förnybar energi vars kapacitet för elproduktion understiger 150 kilowatt får inte överstiga ett år. 
Den sammanlagda varaktigheten av de i 9 § nämnda tillståndsförfarandena och andra administrativa godkännandeförfarandena för uppgradering av ett kraftverk för förnybar energi får inte överstiga ett år. 
De behöriga myndigheterna ska behandla de ärenden som gäller förfaranden som nämns i 9 § inom de tidsfrister som anges i 1–3 mom. Om fler än ett av de i 9 § nämnda tillståndsförfarandena eller andra administrativa godkännandeförfarandena utgör förutsättning för uppförande, uppgradering, anslutning till nätet och drift av ett kraftverk för förnybar energi, ska de behöriga myndigheterna genom samarbete sörja för att tidsfristerna iakttas och vid behov komma överens om behandlingstiderna. Kontaktpunktsmyndigheten ska vid behov bistå de behöriga myndigheterna att komma överens om behandlingstiderna vid olika förfaranden. 
Närmare bestämmelser om förfarandet mellan de behöriga myndigheterna i situationer som avses i 4 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
11 § 
Beräkning av tidsfrist 
De tidsfrister som anges i 10 § omfattar alla faser i tillståndsförfarandena och de andra administrativa godkännandeförfarandena från inledande av ärendet till delgivning av beslut. 
Tidsfristen börjar löpa från tidpunkten för inledandet av det första ärendet som ett i 9 § nämnt tillståndsförfarande eller administrativt godkännandeförfarande gäller. 
Tidsfristen slutar löpa vid tidpunkten för den sista delgivningen av ett beslut om ett i 9 § nämnt tillståndsförfarande eller administrativt godkännandeförfarande. 
I tidsfristen räknas inte den tid under vilken den sökande inte har något ärende som gäller ett i 9 nämnt tillståndsförfarande eller administrativt godkännandeförfarande anhängigt. 
Närmare bestämmelser om beräkning av den tidsfrist som avses i 1–4 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
12 § 
Uppföljning av tidsfristerna 
Kontaktpunktsmyndigheten ska följa upp hur de tidsfrister som avses i 10 § iakttas. 
Den behöriga myndigheten ska se till att den elektroniska kontaktpunkten har uppdaterade uppgifter om behandlingsfasen för ett i 9 § nämnt tillståndsförfarande eller annat administrativt godkännandeförfarande, om sökanden sköter sina ärenden via den elektroniska kontaktpunkten. 
Den behöriga myndigheten ska inom en skälig tid underrätta kontaktpunktsmyndigheten om inledande av ett ärende som gäller ett i 9 § nämnt tillståndsförfarande eller annat administrativt godkännandeförfarande för ett kraftverk och om delgivning till sökanden av ett beslut i ärendet, om den sökande inte sköter förfarandet i fråga via den elektroniska kontaktpunkten. 
Närmare bestämmelser om innehållet i den behöriga myndighetens underrättelseskyldighet enligt 3 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
13 § 
Förlängning av tidsfristen och avbrott i tidsfristen 
Den tidsfrist som anges i 10 § förlängs med motsvarande tid som åtgår till följande förfaranden: 
1) undantagförfaranden enligt 48 § 2 mom. i naturvårdslagen samt enligt 49 § 3 och 4 mom. i den lagen, 
2) förfaranden för utsläppstillstånd enligt 8 § i lagen om utsläppshandel, 
3) ändringssökande i beslut som gäller i 9 § nämnda tillståndsförfaranden och andra administrativa godkännandeförfaranden. 
En förutsättning för förlängning av tidsfristen enligt 1 mom. är att den sökande inte har några andra i 9 § nämnda tillståndsförfaranden eller administrativa godkännandeförfaranden anhängiga. Ett pågående förfarande utgör i det fallet dock inget hinder för förlängning av tidsfristen, om behandlingen eller avgörandet av ärendet är beroende av avgörandet i ett ärende som gäller ett förfarande som nämns i 1 mom. 
Kontaktpunktsmyndigheten kan förlänga tidsfristen enligt 10 § med högst ett år om det är motiverat på grund av exceptionella omständigheter. 
Kontaktpunktsmyndigheten ska besluta om ett avbrott i tidsfristen, om den sökande lämnar in en ansökan om saken. Avbrott i tidsfristen söks för viss tid. 
Närmare bestämmelser om förfarandet för förlängning av tidsfristen och för beräkning av tidsfristen vid avbrytande av den och om exceptionella omständigheter får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
14 § 
Upphörande av beräkningen av tidsfrist 
Kontaktpunktsmyndigheten kan besluta att beräkningen av en tidsfrist enligt 10 § upphör, om ett i 9 § nämnt tillståndsförfarande eller annat administrativt godkännandeförfarande av skäl som beror på den sökande varit avbrutet i minst ett års tid i en följd eller sammanlagt i minst ett års tid. 
Kontaktpunktsmyndigheten ska besluta att beräkningen av tidsfristen upphör, om den sökande lämnar in en ansökan om saken. 
4 kap. 
Handbok 
15 § 
Innehållet i handboken 
Handboken innehåller övergripande anvisningar för alla projektutvecklare om tillståndsförfaranden och andra administrativa förfaranden i samband med produktionsanläggningar för förnybar energi. 
Närmare bestämmelser om innehållet i handboken får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
16 § 
Sammanställning, publicering och uppdatering av handboken 
Kontaktpunktsmyndighetens uppgift är att samordna sammanställningen av en handbok samt publiceringen och uppdateringen av handboken. De behöriga myndigheterna deltar i sammanställningen och uppdateringen av handboken i fråga om de tillståndsförfaranden och andra administrativa förfaranden som nämns i denna lag och som hör till deras behörighet. 
Handboken publiceras på kontaktpunktsmyndighetens webbplats. 
Närmare bestämmelser om sammanställningen, publiceringen och uppdateringen av handboken får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
5 kap. 
Särskilda bestämmelser 
17 § 
Rätt att få uppgifter 
Kontaktpunktsmyndigheten har trots sekretessbestämmelserna rätt att av de behöriga myndigheterna få sådana Utskottet föreslår en strykning behövliga  Slut på strykningsförslagetuppgifter om den sökande, produktionsanläggningsprojektet och behandlingssituationen för ärendet i fråga om de i 6 § nämnda tillståndsförfaranden och andra administrativa förfaranden som är under behandling eller har behandlats vid den behöriga myndigheten vilka Utskottet föreslår en ändring är nödvändiga Slut på ändringsförslaget för fullgörandet av Utskottet föreslår en ändring kontaktpunktsmyndighetens Slut på ändringsförslaget uppdrag enligt denna lag. 
18 § 
Styrning och uppföljning 
Den allmänna styrningen, uppföljningen och utvecklingen av verksamhet enligt denna lag hör till arbets- och näringsministeriets uppgifter. 
19 § 
Sökande av ändring i kontaktpunktsmyndighetens beslut 
I beslut som kontaktpunktsmyndigheten fattat med stöd av denna lag får omprövning begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen. 
Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
20 § 
Ikraftträdande 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors 27.11.2020 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Juhana Vartiainen saml 
 
vice ordförande 
Hanna Kosonen cent 
 
medlem 
Atte Harjanne gröna 
 
medlem 
Mari Holopainen gröna 
 
medlem 
Hannu Hoskonen cent 
 
medlem 
Eeva Kalli cent 
 
medlem 
Pia Kauma saml 
 
medlem 
Matias Mäkynen sd 
 
medlem 
Sakari Puisto saf 
 
medlem 
Minna Reijonen saf (delvis) 
 
medlem 
Hussein al-Taee sd 
 
medlem 
Veikko Vallin saf 
 
medlem 
Tuula Väätäinen sd 
 
ersättare 
Satu Hassi gröna 
 
ersättare 
Olli Immonen saf 
 
ersättare 
Mai Kivelä vänst 
 
ersättare 
Kai Mykkänen saml. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Lauri Tenhunen.