Betänkande
FvUB
12
2020 rd
Förvaltningsutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statskontoret och lagen om Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statskontoret och lagen om Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (RP 20/2020 rd): Ärendet har remitterats till förvaltningsutskottet för betänkande. 
Sakkunniga
Utskottet har hört 
konsultativ tjänsteman
Jarmo
Huotari
finansministeriet
finansråd
Markus
Siltanen
finansministeriet
specialsakkunnig
Pauliina
Pussinen
finansministeriet
biträdande dataombudsman
Jari
Råman
dataombudsmannens byrå
generaldirektör
Timo
Laitinen
Statskontoret
biträdande direktör
Olli
Ahonen
Statskontoret
utvecklingschef
Heikki
Asikainen
Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning
ledande expert
Sami
Nikula
Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning.
Skrifligt yttrande har lämnats av 
Riksdagens kansli
Riksdagens justitieombudsmans kansli
statsrådets kansli
justitieministeriet
inrikesministeriet
försvarsministeriet
Polisstyrelsen
skyddspolisen
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata
Senatfastigheter
Statens center för informations- och kommunikationsteknik
Transport- och kommunikationsverket
Hansel Ab
Haus Kehittämiskeskus Oy
professor
Olli
Mäenpää
professor
Tomi
Voutilainen.
PROPOSITIONEN
Regeringen föreslår ändringar i lagen om statskontoret och lagen om Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning. 
Enligt förslaget ska Statskontoret producera analys- och rapporteringstjänster för statsförvaltningen. Statskontoret ska avgiftsfritt och oberoende av sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av det uppdraget. Statskontoret ska fungera som personuppgiftsansvarig med avseende på de uppgifter som används i statsförvaltningens analys- och rapporteringstjänster. 
Det föreslås att Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning ska producera analys- och rapporteringstjänster för sina kunder. Servicecentret ska avgiftsfritt och oberoende av sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av det uppdraget. Servicecentret ska fungera som personuppgiftsansvarig med avseende på de uppgifter som används i ekonomi- och personalförvaltningens analys- och rapporteringstjänster. 
När det gäller de uppgifter som behövs för att producera de nuvarande uppgifterna och tjänsterna inom statens ekonomi- och personalförvaltning ska Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning enligt förslaget vara gemensamt personuppgiftsansvarig tillsammans med sina kunder. 
Lagarna avses träda i kraft den 1 september 2020. 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Allmänt
I propositionen föreslås det att lagarna om statskontoret (305/1991) och Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (179/2019) ändras. För dessa ämbetsverk föreskrivs en ny uppgift att producera analys- och rapporteringstjänster. Statskontoret producerar dessa tjänster för statsrådet till stöd för beredningen och beslutsfattandet och Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning för servicecentrets kunder inom sitt eget verksamhetsområde. 
Det föreslås att Statskontoret och servicecentret ska ha rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna ur de register över de gemensamma tjänsteproducenter som nämns i lagförslagen få de uppgifter om statsförvaltningens verksamhet och ekonomi som är nödvändiga för skötseln av uppgiften. Statskontoret och servicecentret är personuppgiftsansvariga i fråga om de uppgifter som de får för skötseln av den föreslagna nya uppgiften. I propositionen föreslås det också att servicecentret i fortsättningen ska vara gemensamt personuppgiftsansvarig tillsammans med sina kunder. Det sistnämnda förslaget ska skapa klarhet i det oklara rättsläget i registerföringen inom statens ekonomi- och personalförvaltning. 
Syftet med lagförslagen är att bidra till att främja faktabaserad beredning och faktabaserat beslutsfattande. Målet är att få tillgång till de uppgifter om statliga ämbetsverks och inrättningars verksamhet och ekonomi som finns i de gemensamma tjänsteproducenternas register för att de ska kunna utnyttjas i utvecklingen, styrningen och ledningen av verksamheten. Utskottet ställer sig bakom de här målen. 
Sammantaget anser förvaltningsutskottet att lagförslagen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen i propositionen, men med de synpunkter och ändringsförslag som framgår av detta betänkande. 
Statsförvaltningens gemensamma servicefunktioner
Inom statsförvaltningen har servicefunktionerna centraliserats till gemensamma tjänsteproducenter. Sådana gemensamma serviceproducenter är Statskontoret (finansiering och ekonomiförvaltning), Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (ekonomi- och personalförvaltning), Hansel Ab (upphandling), Haus kehittämiskeskus Oy (utbildning), Senatfastigheter (lokaler), Statens informations- och kommunikationstekniska center Valtori (informationsförvaltning) och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (projektförvaltning). 
Avsikten med de gemensamma tjänsterna har varit att tillförsäkra statens ämbetsverk och inrättningar högklassiga, utvecklingsbara och kostnadseffektiva stödtjänster, så att ämbetsverken kan koncentrera sig på sin kärnverksamhet. Ett syfte med centraliseringen av tjänsterna har också varit att säkerställa den specialkompetens som behövs inom tjänsteproduktionen och att tjänsterna utvecklas särskilt inom verksamhetsområden som förändras snabbt på grund av teknikutvecklingen. 
Utskottet har vid flera tillfällen konstaterat att dessa mål inte till alla delar har uppnåtts. Utskottet har fäst särskild uppmärksamhet vid myndigheternas ökade IKT-kostnader och lokalkostnader. Riksdagen behandlar som bäst regeringens proposition med förslag till lag om Senatfastigheter och Försvarsfastigheter och till vissa lagar som har samband med den (RP 31/2020 rd). Ärendet har remitterats till försvarsutskottet, som förvaltningsutskottet ska lämna utlåtande till. 
Tjänsterna vid Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning är avgiftsbelagda för de ämbetsverk som är kunder hos centret. Utskottet anser det vara viktigt att de nya uppgifter som föreskrivs för servicecentret inte påverkar kvaliteten på andra tjänster eller storleken på ämbetsverkens serviceavgifter. 
Uppgifter som används i analys- och rapporteringstjänsterna
EU: s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 är direkt tillämplig rätt i medlemsstaterna. Den ger dock i någon mån nationellt handlingsutrymme. På det nationella planet preciseras och kompletteras dataskyddsförordningen av dataskyddslagen (1050/2018), som trädde i kraft den 1 januari 2019. 
I lagarna om statskontoret och servicecentret finns för närvarande inga bestämmelser om användningen av de uppgifter om statsförvaltningens verksamhet och ekonomi som samlats in i de gemensamma tjänsteproducenternas informationssystem för utveckling, styrning och ledning av verksamheten. Enligt propositionsmotiven förutsätter utvecklandet av statsförvaltningens funktioner att de uppgifter som uppstår i verksamheten kan utnyttjas bättre än för närvarande i analyser av lägesbilden och planeringen av de åtgärder som behövs, genomförandet av dem och bedömningen av konsekvenserna. 
I analys- och rapporteringstjänsterna behandlas uppgifter som gäller planeringen och uppföljningen av verksamhet, ekonomi- och personalförvaltningen (inbegripet reseförvaltning), den gemensamma basala informationstekniken, hanteringen av upphandlingar, lokalhanteringen, centraliserade utbildningstjänster, projekthanteringen och organisationsstrukturen. I fråga om analys- och rapporteringstjänster granskas uppgifterna om de statliga ämbetsverk och inrättningar som är skyldiga att använda gemensamma tjänster. I detta ingår således inte uppgifter om riksdagen och ämbetsverk i anslutning till riksdagen. 
Statskontoret och servicecentret har inte direkt tillgång till tjänsteproducenternas register, utan det föreslås att de ska ha rätt att få uppgifter ur dessa register. I analys- och rapporteringstjänsterna behandlas också personuppgifter. Utskottet anser det vara viktigt att fästa uppmärksamhet vid principen om uppgiftsminimering enligt dataskyddslagstiftningen och kravet på att behandlingen av personuppgifter ska vara proportionerlig. 
Utskottet anser det motiverat att de uppgifter som avses i 24 § 1 mom. 2, 5 och 7—11 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999, offentlighetslagen) inte lämnas ut för användning i analys- och rapporteringstjänster. I de nämnda bestämmelserna föreskrivs det exempelvis om sekretess för handlingar som gäller Finlands internationella relationer, brottsutredning, allmän säkerhet, beredskap för undantagsförhållanden, statens säkerhet, underrättelse och försvar. 
Utskottet betonar att uppgifterna inom analys- och rapporteringstjänsterna bör behandlas så att detta inte medför säkerhetsrisker. Särskild uppmärksamhet ska i synnerhetr ur säkerhetsmyndigheternas synvinkel fästas vid konsekvenserna av att sekretessbelagda uppgifter anhopas när uppgifter sammanställs från olika källor. Riskerna med att samla in uppgifter ska bedömas omsorgsfullt i samarbete med den behöriga myndighet som lämnar ut uppgifterna. 
Rätten att få uppgifter omfattar enligt förslaget inte heller sådana särskilda kategorier av personuppgifter som avses i artikel 9 i den allmänna dataskyddsförordningen och som innehåller känsliga uppgifter som hör till skyddet för privatlivet. Föremål för överlåtelsen kan dock vara uppgifter om varaktigheten av frånvaro som har orsakats av sjukdom, yrkessjukdom eller olycksfall i arbetet. Enligt förslaget ska vid behandlingen av sådana uppgifter iakttas lämpliga skyddsåtgärder, med vilka enligt propositionsmotiven avses åtgärder som säkerställer att behandlingen av personuppgifter är lagenlig. Uppgifterna ska behandlas så att personuppgifter inte längre kan kopplas till en viss person utan ytterligare information (pseudonymisering). Dessutom behandlas data som innehåller personuppgifter så att enskilda personer inte längre kan identifieras och så att identifieringen av personuppgifter oåterkalleligen förhindras (anonymisering). Uppgifterna kan också summeras till nivån för större observationsenheter (aggregering). Genom dessa skyddsåtgärder säkerställs det att uppgifterna är i en sådan form att enskilda personer inte kan identifieras och sekretessbelagda uppgifter inte kan offentliggöras. 
Utskottet anser att rätten att få på detta sätt begränsad information är befogad med tanke på Statskontorets och servicecentrets uppgifter. Utskottet föreslår dock en precisering av bestämmelsernas ordalydelse som framgår av utskottets detaljmotivering. 
Personuppgiftsansvar
Statskontoret och servicecentret är enligt de föreslagna bestämmelserna personuppgiftsansvariga i fråga om de uppgifter som de får för skötseln av sitt analys- och rapporteringsuppdrag. Enligt 1 a § 1 mom. i lagförslag 2 är servicecentret dessutom gemensamt personuppgiftsansvarigt tillsammans med var och en av de kunder som räknas upp i bestämmelsen. Det gemensamma personuppgiftsansvaret gäller uppgifter i de informationssystem som servicecentret äger och anknyter inte direkt till den föreskrivna uppgiften att producera analys- och rapporteringstjänster. 
Utskottet konstaterar att ändamålen med och metoderna för behandlingen av personuppgifter definieras i lagstiftningen när det är fråga om myndigheter. Myndigheten kan således inte själva definiera ändamålen med behandlingen av personuppgifter. I de föreslagna lagarna föreskrivs det om ändamålet med behandlingen och delvis också om metoderna. Bestämmelser om behandlingsmetoderna finns också exempelvis i informationshanteringslagen (906/2019). Utifrån erhållen utredning anser utskottet att de föreslagna regleringen av hur den personuppgiftsansvarige ska bestämmas är förenliga med dataskyddsförordningen och nödvändiga. 
Dataskyddsförordningen förutsätter att de gemensamt personuppgiftsansvariga fastställer varje personuppgiftsansvarigs ansvarsområde genom ett ömsesidigt transparent arrangemang för att fullgöra skyldigheterna enligt dataskyddsförordningen, särskilt när det gäller utövandet av de registrerades rättigheter och uppdraget att lämna uppgifter enligt artiklarna 13 och 14. Sättet att genomföra arrangemanget fastställs inte i förordningen. I propositionen föreslås att bestämmelser om de gemensamt personuppgiftsansvarigas ansvar ska utfärdas på lagnivå (1 a § 2 mom. i lagförslag 2). Detta kan anses vara en tydlig lösning med tanke på dataskyddet och rättssäkerheten. 
Utskottet anser dock att det med tanke på dataskyddsförordningen och den registrerades rättigheter är nödvändigt att servicecentret och de myndigheter som är gemensamt personuppgiftsansvariga tillsammans med den tydligt beskriver personuppgiftsansvaret i den information som enligt dataskyddsförordningen ska lämnas till den registrerade och i registret över behandling. Den registrerade kan oberoende av arrangemangets villkor utöva sina rättigheter enligt dataskyddsförordningen i förhållande till varje personuppgiftsansvarig. Relationerna mellan myndigheterna ska vara tydliga när det gäller ansvaret för behandlingen av personuppgifter och informationshanteringen. 
Utlämnande av uppgifter
Statskontoret och servicecentret har enligt de föreslagna bestämmelserna rätt att för skötseln av sina uppgifter som analys- och rapporteringstjänst få nödvändiga uppgifter ur de ovan nämnda gemensamma tjänsteproducenternas register som innehåller uppgifter om verksamhet och ekonomi inom statens ämbetsverk och inrättningar som anges i dessa bestämmelser. En noggrannare definition av det informationsinnehåll som lämnas ut med hjälp av ett tekniskt gränssnitt görs enligt propositionen i samarbete mellan Statskontoret, servicecentret och andra gemensamma tjänsteproducenter samt i synnerhet mellan säkerhetsmyndigheterna och andra kundämbetsverk. 
Utskottet konstaterar att utgångspunkten för offentlighetslagen är att varje myndighet är behörig att besluta om de handlingar som den innehar. Offentlighetslagens bestämmelser om sekretess och utlämnande av uppgifter trots sekretess grundar sig på principen om myndigheternas åtskildhet. I sin lagtillämpning är myndigheterna självständiga i relation till varandra (GrUU 62/2018 rd). Uppgifterna i de register över olika tjänsteproducenter som avses i propositionen har lagrats i informationssystemen och bildar således på basis av sitt användningsändamål sådant informationsmaterial som avses i informationshanteringslagen. Uppgifterna i informationssystemen är upptagningar som avses i 12 § 2 mom. i grundlagen (GrUU 3/2009 rd). Servicecentren och andra tjänsteproducenter agerar för sina kunders räkning, varför de i princip inte är behöriga att besluta om utlämnande av upptagningar i informationssystemen, eftersom de är handlingar som tillhandahålls av ämbetsverk och inrättningar som betjänar kunder. Enligt erhållen utredning har man fäst uppmärksamhet vid dessa ansvarsfrågor också vid laglighetskontrollen. 
Utskottet föreslår att bestämmelserna (2 c § 1 mom. i lagförslag 1 och 1 b § 1 mom. i lagförslag 2. preciseras så att det tydligare framgår av dem att beslut om utlämnande av uppgifter för användning i analys- och rapporteringstjänster fattas av den myndighet som är behörig enligt offentlighetslagen. Dessutom föreslår utskottet en uttrycklig bestämmelse i de nämnda bestämmelserna om att statskontoret eller servicecentret, den gemensamma tjänsteproducenten och den myndighet som lämnar ut uppgifterna i samarbete bestämmer vilka uppgifter som ska lämnas ut för analys- och rapporteringstjänster. Endast den myndighet som enligt offentlighetslagen har rätt att lämna ut uppgifter kan bedöma vilka nödvändiga uppgifter som kan lämnas ut till en annan myndighet. Också av denna orsak är det viktigt att de nämnda aktörerna tillsammans fastställer vilka uppgifter som ska lämnas ut till tjänsten. 
DETALJMOTIVERING
1. Lag om ändring av lagen om statskontoret
2 c §.
Statskontoret har enligt 1 mom. rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna ur vissa register hos Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning, Statens center för informations- och kommunikationsteknik, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, affärsverket Senatfastigheter, Hansel Ab och Haus kehittämiskeskus Oy få sådana uppgifter om statsförvaltningens verksamhet och ekonomi som är nödvändiga för skötseln av uppgiften att producera analys- och rapporteringstjänster. Den föreslagna rätten att få uppgifter begränsas till register som förs av nämnda aktörer och som innehåller uppgifter om planeringen och uppföljningen av verksamheten, ekonomi- och personalförvaltningen, den gemensamma grundläggande informationstekniken och hanteringen av upphandlingar samt om lokalhantering, centraliserade utbildningstjänster, projekthantering och organisationsstruktur vid statens ämbetsverk och inrättningar. 
Vid utskottets utfrågning av sakkunniga har det fästs uppmärksamhet vid att det i den föreslagna paragrafen inte föreskrivs om av vem Statskontoret har rätt att få de uppgifter som avses i bestämmelsen. Offentlighetslagens bestämmelser om sekretess och utlämnande av uppgifter grundar sig på principen om myndigheternas åtskildhet. Myndigheten är behörig att besluta om de handlingar som den förfogar över. Utskottet föreslår för tydlighetens skull att 1 mom. preciseras så att Statskontoret har rätt att få uppgifter av den myndighet som är behörig enligt offentlighetslagen. Enligt propositionsmotiven äger varje statlig myndighet eller inrättning de uppgifter som finns om dem i registren. Gemensamma tjänsteproducenter kan inte besluta om lämnande av uppgifter annat än i fråga om sin egen organisation. Övriga statliga ämbetsverk och inrättningar är i enlighet med offentlighetslagen behöriga att besluta om utlämnande av uppgifter till Statskontoret och servicecentret. Enligt utskottets uppfattning har avsikten med den föreslagna regleringen inte varit att föreskriva om undantag från detta. 
Enligt propositionsmotiven går Statskontoret och servicecentret, som tar emot uppgifter i analys- och rapporteringstjänster, igenom de uppgifter som lämnas ut tillsammans med den gemensamma tjänsteproducent som lämnar ut uppgifterna och de ämbetsverk och inrättningar som lämnar ut uppgifter för denna verksamhet. I det avseendet behöver lagstiftningen göras tydligare, menar utskottet. Utskottet föreslår att det i 1 mom. tas in en uttrycklig bestämmelse, enligt vilken Statskontoret, den gemensamma tjänsteproducent som definieras i bestämmelsen och den myndighet som lämnar ut uppgifterna, i samarbete bestämmer vilka uppgifter som ska lämnas ut för analys- och rapporteringstjänster. Utskottet betonar att endast den behöriga myndigheten kan bedöma vilka uppgifter som trots sekretessbestämmelserna får lämnas ut till en annan myndighet. Rätten att få uppgifter begränsas i bestämmelsen på behörigt sätt till uppgifter som är nödvändiga. En bedömning av vilka uppgifter som det är nödvändigt att lämna ut för användning i analys- och rapporteringstjänster kan göras endast av en myndighet som är behörig enligt offentlighetslagen. 
Enligt 2 mom. i den föreslagna paragrafen lämnas uppgifter som hör till de särskilda kategorier av personuppgifter som avses i artikel 9 i dataskyddsförordningen inte ut, med undantag för uppgifter om hur länge en frånvaro på grund av sjukdom, yrkessjukdom eller olycksfall fortgått. Vid behandlingen av sådana uppgifter ska lämpliga skyddsåtgärder iakttas. Enligt utskottets uppfattning är uppgifter om sjukfrånvaro, dess längd eller sjukledighet inte som sådan en uppgift om hälsotillståndet och hör således inte till särskilda kategorier av personuppgifter. Om en sådan uppgift kan kopplas till en person, ändrar informationen karaktär. Utskottet föreslår att bestämmelsens ordalydelse ändras så att det konstateras att uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter inte lämnas ut. Uppgifter om hur länge en frånvaro på grund av sjukdom, yrkessjukdom eller olycksfall i arbetet fortgått får dock lämnas ut. 
2. Lag om ändring av lagen om Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning
1 b §. Uppgifter som används i analys- och rapporteringstjänsterna.
Utskottet hänvisar till det som sägs ovan i motiveringen till 2 c § i lagförslag 1. Utskottet föreslår att motsvarande preciseringar i fråga om Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning görs i 1 b § 1 och 2 mom. i lagförslag 2. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Förvaltningsutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner lagförslag 1 och 2 i proposition RP 20/2020 rd med ändringar.(Utskottets ändringsförslag) 
Utskottets ändringsförslag
1. 
Lag 
om ändring av lagen om statskontoret 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om statskontoret (305/1991) 2 § 1 mom. 4 punkten, sådan den lyder i lag 1369/2019, och 
fogas till 2 § 1 mom., sådant det lyder i lagarna 1081/2014, 180/2019 och 1369/2019, en ny 5 punkt och till lagen en ny 2 c § som följer: 
2 § 
Om det inte föreskrivs annat om behörigheten någon annanstans, har Statskontoret till uppgift att 
4) vara ansvarig myndighet för administrationen av kommunernas informationsresurs för ekonomisk information och vara personuppgiftsansvarig för informationsresursen, 
5) producera analys- och rapporteringstjänster inom statsförvaltningen för statsrådet till stöd för beredningen och beslutsfattandet. 
2 c § 
Statskontoret har rätt att avgiftsfritt och oberoende av sekretessbestämmelserna av den myndighet som är behörig enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) få de uppgifter om statsförvaltningens verksamhet och ekonomi som är nödvändiga för skötseln av uppdrag som avses i 2 § 1 mom. 5 punkten ur sådana register som förs av Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning, Statens center för informations- och kommunikationsteknik, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, affärsverket Senatfastigheter, Hansel Ab och Haus kehittämiskeskus Oy (gemensamma serviceproducenter) och som innehåller uppgifter om planeringen och uppföljningen av verksamheten, ekonomi- och personalförvaltningen, den gemensamma grundläggande informationstekniken och hanteringen av upphandlingar samt om lokalhantering, centraliserade utbildningstjänster, projekthantering och organisationsstruktur vid statens ämbetsverk och inrättningar. Statskontoret, de gemensamma serviceproducenterna och den myndighet som lämnar ut uppgifterna ska i samverkan bestämma vilka uppgifter som ska lämnas ut för analys- och rapporteringstjänster. Uppgifter enligt 24 § 1 mom. 2, 5 och 7—11 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) får dock inte lämnas ut.  
Sådana uppgifter enligt artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) som hör till särskilda kategorier av personuppgifter får inte lämnas ut. Uppgifter om hur länge en frånvaro på grund av sjukdom, yrkessjukdom eller olycksfall i arbetet fortgått får dock lämnas ut. Vid behandlingen av uppgifter ska lämpliga skyddsåtgärder iakttas. Uppgifterna ska pseudonymiseras före de överförs för analys. De uppgifter som publiceras ska anonymiseras eller aggregeras så att enskilda personer inte kan identifieras utifrån dem. 
Statskontoret är personuppgiftsansvarig med avseende på de uppgifter som det har fått med stöd av 1 mom. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
2. 
Lag 
om ändring av lagen om Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (179/2019) 1 § 1 mom. 2 punkten och 
fogas till 1 § 1 mom. en ny 3 punkt och till lagen nya 1 a och 1 b § som följer: 
1 § 
Ställning, uppgifter och verksamhetsställen 
Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (servicecentret) är ett ämbetsverk som hör till finansministeriets förvaltningsområde och som har till uppgift att  
2) tillhandahålla tjänster inom ekonomi- och personalförvaltningen samt andra motsvarande stöd- och sakkunnigtjänster inom förvaltningen, enligt vad som avtalats om dem i serviceavtal, 
3) producera analys- och rapporteringstjänster inom ekonomi- och personalförvaltningen för servicecentrets kunder till stöd för beredningen och beslutsfattandet. 
1 a § 
De gemensamt personuppgiftsansvariga för uppgifter som avser ekonomi- och personalförvaltning samt ansvarsfördelningen mellan dem 
Servicecentret är gemensamt personuppgiftsansvarig tillsammans med de statliga ämbetsverken och inrättningarna, republikens presidents kansli, riksdagen och de ämbetsverk som är verksamma i anslutning till riksdagen. Det gemensamma personuppgiftsansvaret gäller sådana uppgifter i de av servicecentret ägda informationssystemen som behövs vid produktionen av statens ekonomi- och personalförvaltningsuppgifter, statens ekonomi- och personalförvaltningstjänster och andra motsvarande stöd- och sakkunnigtjänster inom förvaltningen. 
Servicecentret svarar för den tekniska funktionen hos de informationssystem som behövs för att producera uppgifterna och tjänsterna samt för det tekniska gränssnittet för registrering, behandling och utlämnande av uppgifter. Servicecentret svarar också för informationssystemens tillgänglighet och för uppgifternas integritet, oföränderlighet, skydd och bevarande. De andra gemensamt personuppgiftsansvariga svarar för den personuppgiftsansvariges uppgifter i övrigt och fungerar som kontaktpunkt för de registrerade. De registreringar som finns i registren är handlingar som tillhör servicecentrets kunder. 
1 b § 
Uppgifter som används i analys- och rapporteringstjänsterna 
Servicecentret har rätt att avgiftsfritt och oberoende av sekretessbestämmelserna av den myndighet som är behörig enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) få de uppgifter om statsförvaltningens verksamhet och ekonomi som är nödvändiga för skötseln av uppdrag som avses i 1 § 1 mom. 3 punkten ur sådana register som förs av Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning, Statens center för informations- och kommunikationsteknik, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, affärsverket Senatfastigheter, Hansel Ab och Haus kehittämiskeskus Oy (gemensamma serviceproducenter) och som innehåller uppgifter om planeringen och uppföljningen av verksamheten, ekonomi- och personalförvaltningen, den gemensamma grundläggande informationstekniken och hanteringen av upphandlingar samt om lokalhantering, centraliserade utbildningstjänster, projekthantering och organisationsstruktur vid statens ämbetsverk och inrättningar. Statskontoret, de gemensamma serviceproducenterna och den myndighet som lämnar ut uppgifterna bestämmer i samarbete vilka uppgifter som ska lämnas ut för analys- och rapporteringstjänster. Uppgifter enligt 24 § 1 mom. 2, 5 och 7—11 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) får dock inte lämnas ut.  
Sådana uppgifter enligt artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) som hör till särskilda kategorier av personuppgifter får inte lämnas ut. Uppgifter om hur länge en frånvaro på grund av sjukdom, yrkessjukdom eller olycksfall i arbetet fortgått får dock lämnas ut. Vid behandlingen av uppgifter ska lämpliga skyddsåtgärder iakttas. Uppgifterna ska pseudonymiseras före de överförs för analys. De uppgifter som publiceras ska anonymiseras eller aggregeras så att enskilda personer inte kan identifieras utifrån dem. 
Servicecentret är personuppgiftsansvarig med avseende på de uppgifter som det har fått med stöd av 1 mom. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Helsingfors17.6.2020 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Riikka
Purra
saf
vice ordförande
Mari-Leena
Talvitie
saml
medlem
Tiina
Elo
gröna
medlem
Jussi
Halla-aho
saf
medlem
Eveliina
Heinäluoma
sd
medlem
Hanna
Holopainen
gröna
medlem
Hanna
Huttunen
cent
medlem
Aki
Lindén
sd
medlem
Mats
Löfström
sv
medlem
Mauri
Peltokangas
saf
medlem
Juha
Pylväs
cent
medlem
Piritta
Rantanen
sd
medlem
Matti
Semi
vänst
medlem
Heidi
Viljanen
sd
medlem
Ben
Zyskowicz
saml
ersättare
Marko
Kilpi
saml.
Sekreterare var
plenarråd
Henri
Helo.
Senast publicerat 17-06-2020 14:27