Vi sannfinländare i utskottet anser att det inte ligger i det finska samhällets intresse och därför inte kan motiveras att förslagen i propositionen godkänns. 

Propositionen har motiverats med ett yttrande från FN:s ESK-kommitté och mer allmänt med Finlands internationella förpliktelser, som inte specificeras närmare. Finansministeriet uppmärksammade dock att det i propositionen inte helt uttömmande framförts att Finlands nuvarande lagstiftning strider mot internationella förpliktelser, står det i propositionsmotiven. I de internationella människorättskonventionerna räknas det inte upp kriterier som definierar vilken nivå eller omfattning på hälso- och sjukvårdstjänster som krävs för att rätten till hälsa ska tillgodoses. Således är det enligt finansministeriet inte möjligt att på ett heltäckande sätt ta ställning till om Finlands nuvarande lagstiftning strider mot internationella förpliktelser. 

Ordnandet av tjänster, betalningen av vårdkostnader och möjligheten till missbruk

I början av 2023 övergår ansvaret för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster till välfärdsområdena. Vid flera sakkunnigutfrågningar i utskottet har det framkommit att det finns betydande brister i finansieringen av välfärdsområdena 2023. Bristerna uppgår till 1,5 miljarder euro. I en situation där Marins regering har försummat att ordna med tillräckliga finansiella resurser för hälso- och sjukvårdstjänster av nuvarande standard för dem som med skattemedel deltar i finansieringen av tjänsterna är det orättvist och oansvarigt att utvidga tjänsterna till personer som vistas olagligt i landet eller som inte vill styrka sin identitet. Orättvisan framhävs av att välfärdsområdena till följd av regeringens bristfälliga finansiering av social- och hälsovården har ett tryck på att höja klientavgifterna för personer som lagligen vistas i landet. Men på det sätt som framgår av propositionen ska tjänsterna ordnas avgiftsfritt för de flesta personer som avses i propositionen, om och när de konstateras vara medellösa eller deras identitet och därmed till exempel möjligheterna att ta ut vårdkostnaderna av deras hemland på det sätt som EU-lagstiftningen möjliggör inte utreds. 

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) konstaterar i sitt yttrande att omvärlden för hälso- och sjukvårdssystemen i Europa har förändrats väsentligt sedan yttrandet från FN:s ESK-kommitté lämnades 2021. Utöver den belastning som coronapandemin orsakat och konsekvenserna av Rysslands anfallskrig präglas läget i vårt land också av den ytterst svåra arbetskonflikten, vars konsekvenser kommer att påverka hälso- och sjukvårdsorganisationernas funktionsförmåga under en mycket lång tid framöver. Här är det enligt HUS ytterst svårt att tänka sig och betrakta det som rättvist att till exempel de tusentals ryska medborgare som söker sig till Finland på grund av anfallskriget och den partiella mobiliseringen direkt ska ha precis samma rättigheter till icke-brådskande hälso- och sjukvård som finska medborgare och skattebetalare. 

I synnerhet nu när de lagstadgade kötiderna enligt vårdgarantin redan överskrids, är jourerna enligt HUS överbelastade och hela hälso- och sjukvårdssystemet ytterst belastat. Verkligheten har förändrats i Europa och även denna fråga bör ses i ljuset av dessa nya realiteter. Förändringen är väsentlig med tanke på detta tema och dess betydelse accentueras i Finland, som har en landgräns på över 1 300 km med Ryssland. Enligt HUS kommer den faktiska kapaciteten att tillhandahålla hälso- och sjukvårdstjänster universellt för alla personer från länder utanför EU och EES (s.k. papperslösa) som vistas i Finland inte att förändras i och med social- och hälsovårdsreformen och inledandet av välfärdsområdenas verksamhet, utan finansieringsramen för 2023 uppvisar i själva verket ett underskott på tiotals miljoner euro till exempel i fråga om HUS. 

Under remissbehandlingen har bland annat Folkpensionsanstalten, Kommunförbundet och Tammerfors stad lyft fram en uppenbar risk för missbruk. FPA konstaterar att det enligt propositionen ska räcka med att papperslösa personer meddelar att de hör till den personkrets som avses i lagförslaget när de söker vård. Eftersom det inte behövs något intyg över rätt till vård, kan detta bedömas innebära en viss risk för missbruk. Det är möjligt att en vårdbehövande som inte har med sig ett intyg (t.ex. ett europeiskt sjukförsäkringskort som utfärdats av ett annat land) kan säga att han eller hon hör till en sådan persongrupp som avses i 56 a § i lagen om ordnande av social- och hälsovård. Detta leder i sin tur till att kostnaderna inte kan tas ut hos den andra medlemsstaten, eftersom grunden för rätten att få vård ursprungligen har bedömts felaktigt. 

Enligt propositionen är lagen inte avsedd att tillämpas på personer som kommit till Finland för en kort tid (turister). Enligt FPA kan det dock vara svårt att inom den offentliga hälso- och sjukvården skilja mellan hur länge personen vistas i Finland, vem som är turist och vem som är papperslös eller vistas längre i landet. Det är svårt att fastställa till vilken persongrupp en person eventuellt hör. Enligt den nya 20 § behöver den offentliga hälso- och sjukvården inte ta ut kostnader av personen innan statlig ersättning söks, om det är klart att personen inte har ekonomiska förutsättningar att kunna betala avgiften. Av propositionen framgår inte hur den offentliga hälso- och sjukvården ska avgöra att en person inte kan betala. FPA litar i praktiken på att den offentliga hälso- och sjukvården har tagit ut kostnaderna hos personen, om det finns förutsättningar för det. 

Kommunförbundet konstaterar att personer som anländer till Finland för att söka sig till hälso- och sjukvårdstjänster enligt propositionen inte ska omfattas av den föreslagna 56 a §. Förslaget innehåller dock ingen bestämmelse med stöd av vilken välfärdsområdena kan identifiera och utesluta personer som anlänt till Finland endast på grund av hälso- och sjukvårdstjänster eller personer som tillfälligt vistas i Finland. 

Också Tammerfors stad anser att det är ett problem hur vårdgivarna ska kunna avgöra rätten till tjänster, dvs. ”personens status”. Yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ordnar med vård utifrån vad vårdtagaren uppger, om det inte finns uppgifter om personen i registret vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Hälso- och sjukvården har inte möjlighet att fullständigt utreda exempelvis den verkliga situationen eller vistelsens längd för den som söker sig till tjänsterna inom EU. En del av de personer som avses i denna lag kan också hemlighålla sin identitet. 

Sannfinländarna anser att propositionen leder till en situation där det lönar sig för vilken utlänning som helst som behöver hälso- och sjukvårdstjänster att hemlighålla sin identitet och låtsas vara medellös. Anordnarna av hälso- och sjukvård har ingen möjlighet att utreda om en person har kommit till Finland enbart för att anlita hälso- och sjukvården, inte heller bedöma förutsättningarna för personens vistelse i landet, vistelsens längd eller personens tillgångar. Vi menar att propositionen ytterligare försvagar det finländska hälso- och sjukvårdssystemets bärkraft och välfärdsområdenas ekonomiska ställning plus ökar trycket på att höja klientavgifterna för dem som lagligen uppehåller sig i landet. 

Konsekvenser för den nationella säkerheten

Enligt Kommunförbundet är antalet personer som vistas utan laglig uppehållsrätt, vistas med stöd av tillfälligt uppehållstillstånd eller kommer från ett EU -/EES-land utan socialförsäkring i sitt eget land tills vidare relativt litet, men situationen kan förändras snabbt eller permanent till exempel till följd av nya flyktingar eller migration. På grund av Rysslands krig i Ukraina och situationen i Ryssland är många personer som lagligt vistas i Finland redan nu insolventa samtidigt som vi har en omfattande invandring. Förslaget bör därför enligt Kommunförbundet bedömas också med tanke på hälso- och sjukvårdssystemets beredskap när det gäller störningar och krishantering på kort och lång sikt, så att omfattningen av och personkretsen för rätten att få vård inte tillsammans äventyrar hälso- och sjukvårdens bärkraft i plötsliga och oväntade situationer. 

HUS lyfter i sitt yttrande fram risken för ökade flyktingströmmar och migration från det forna Sovjetunionen: om medborgarna i alla dessa länder i princip tillförsäkras omfattande hälso- och sjukvårdstjänster på samma villkor som finska medborgare, kan detta också öppna för hybridpåverkan där hälso- och sjukvårdssystemet avsiktligt belastas i anknytning till en större hybridoperation. (Jfr den nya 3 § 6 punkten i beredskapslagen) I fråga om ryska och belarusiska medborgare accentueras denna risk för hybridpåverkan. På sidan 23 i motiveringen sägs det att papperslösa söker sig till huvudstadsregionen. Detta är en viktig iakttagelse med tanke på hybridpåverkan, eftersom det är huvudstadsregionen som är centrum för det politiska och ekonomiska beslutsfattandet i vårt land. På sidan 30 beräknas det att 3 000–6 000 personer är papperslösa i Finland. Det är svårt att veta när beräkningen har gjorts, men efter det angreppskrig som Ryssland inledde den 24 februari 2022 har läget i Europa förändrats i grunden och enligt HUS kan beräkningen inte anses ha något prognosvärde för den framtida utvecklingen. På dessa grunder är det enligt HUS inte ett hållbart argument på sidan 24 i propositionen att papperslösa personer jämställs med personer som söker tillfälligt skydd eller har flyktingstatus i vårt land. 

I en kompletterande utredning uppger inrikesministeriet att det inte helt och hållet kan uteslutas att propositionen har konsekvenser för den övergripande säkerheten. Befolkningens funktionsförmåga och tjänster är sådana vitala funktioner som nämns i säkerhetsstrategin för samhället. Vårt hälso- och sjukvårdssystem lider att strukturella problem som snabbt kan tillspetsas om systemets bärkraft utsätts för en extern chock, såsom en betydande ökning av antalet klienter. Med tanke på det försämrade säkerhetsläget i Europa och beredskapen för dess oförutsedda konsekvenser finns det enligt inrikesministeriet skäl att noga bevaka utvecklingen av antalet så kallade papperslösa personer, eller personer i en liknande situation. Detta framför allt på grund av Rysslands anfallskrig. 

Enligt skyddspolisen kan en eventuell risk med propositionen vara att den kan göra Finland mer attraktivt som ett land dit personer som gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser eller terroristbrott söker sig för att få tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster. I vissa fall kan detta också skada Finlands internationella relationer. 

Sannfinländarna anser att propositionens konsekvenser för den nationella säkerheten inte har utretts på behörigt sätt och att utskottet har åsidosatt de utredningar som det fått vid utfrågningen. Enligt erhållen utredning är det uppenbart att propositionen, om den genomförs, möjliggör hybridoperationer som syftar till att överbelasta hälso- och sjukvårdssystemet i Finland och också leder till situationer där personer som gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser eller terroristbrott kan komma till Finland för vård. Vi påpekar att propositionen gör det möjligt även för andra än krigsförbrytare att gömma sig i Finland, eftersom de utifrån presumtionen om medellöshet erbjuds avgiftsfria social- och hälsovårdstjänster utan att deras identitet styrks. Vi menar att propositionen kommer att göra Finland till en fristad för kriminella. 

Avslutningsvis

Social- och hälsovårdsministeriet konstaterar i sitt bemötande att propositionens huvudsakliga syfte är att förbättra rätten för utsatta papperslösa och personer i liknande situation som redan en längre tid vistats i Finland att få hälso- och sjukvårdstjänster under den tid de vistas i landet. Propositionen påverkar enligt ministeriet inte hur man kan undvika att vistelsen blir långvarig när det gäller personer som vistas i Finland i strid med bestämmelser. De här frågorna ska avgöras med stöd av utlänningslagstiftningen. 

Vi anser att propositionen till skillnad från ministeriets synpunkt uttryckligen möjliggör långvarig vistelse i Finland utan uppehållstillstånd och att omfattande hälso- och sjukvårdstjänster är en attraktionsfaktor för olaglig vistelse uttryckligen i Finland, eftersom de flesta länder inte erbjuder tjänster av det slag som föreslås. Regeringen Marin har genom sina åtgärder försökt urvattna utlänningslagstiftningens och uppehållstillståndets betydelse och strävat efter att skapa en situation där vem som helst som en gång kommit till Finland kan stanna här och anlita samhälleliga tjänster som bekostas av skattebetalarna, oberoende av om personen har laglig rätt till det eller inte. 

Följaktligen föreslår vi sannfinländare i utskottet att riksdagen avslår propositionen. 

Vårt hälso- och sjukvårdssystem lider av allvarliga strukturella problem. Hälso- och sjukvården i Finland är exceptionellt belastad på grund av vårdskulden till följd av coronapandemin, de allt längre vårdköerna och personalbristen. Nu kommer många välfärdsområden att inleda sin verksamhet med underskott, de lagstadgade kötiderna enligt vårdgarantin överskrids, jourerna är överbelastade och hela hälso- och sjukvårdssystemet är oerhört belastat. Samtidigt har säkerhetsläget i Europa förändrats till följd av Rysslands anfallskrig. 

Samlingspartiet anser att propositionens konsekvenser för Finlands övergripande säkerhet inte helt kan uteslutas. Vi är särskilt oroade över att vårt hälso- och sjukvårdssystem kommer belastas avsiktligt i anknytning till en större hybridoperation. Dessa konsekvensbedömningar saknas helt i propositionen. Samlingspartiet anser att frågan bör bedömas på lång sikt med tanke på beredskap, störningar och resiliens. 

Om hälso- och sjukvårdens bärkraft dessutom utsätts för en extern chock, såsom en betydande ökning av antalet klienter, kan de problem som redan finns förvärras ytterligare. På grund av kriget och det försämrade säkerhetsläget i Europa är det svårt att bereda sig på oförutsedda konsekvenser. Samlingspartiet anser att utvecklingen av antalet papperslösa först bör bevakas noggrant. 

I sitt yttrande uppger inrikesministeriet att det inte helt och hållet kan uteslutas att propositionen har konsekvenser för den övergripande säkerheten. 

Enligt skyddspolisens yttrande kan en eventuell risk med propositionen vara att den kan göra Finland mer attraktivt som ett land dit personer som gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser eller terroristbrott söker sig för att få tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster. I vissa fall kan detta också skada Finlands internationella relationer. 

Samlingspartiet anser det vara ytterst oroväckande att regeringen går vidare med lagförslagen utan att beakta det förändrade säkerhetspolitiska läget och den kraftiga belastningen på vår hälso- och sjukvård. Det säkerhetspolitiska läget har förändrats avsevärt och vår hälso- och sjukvård har blivit belastad. Det hade varit nödvändigt att göra en noggrannare bedömning av konsekvenserna för säkerheten. Samlingspartiet föreslog två gånger i utskottet att utlåtande skulle begäras från förvaltningsutskottet för att säkerhetsläget skulle ha kunnat bedömas i ett bredare perspektiv, men regeringspartierna röstade ner förslaget.