Senast publicerat 08-05-2021 11:40

Betänkande UtUB 2/2017 rd B 4/2017 rd Utrikesutskottet Nordiska rådet Finlands delegation verksamhetsberättelse 2016

INLEDNING

Remiss

Nordiska rådet Finlands delegation verksamhetsberättelse 2016 (B 4/2017 rd): Ärendet har remitterats till utrikesutskottet för betänkande. 

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • ordförande, Finlands delegation i Nordiska rådet Juho Eerola 
  • internationell sekreterare Anna Kiiskinen 
  • chef för sekretariatet för nordiskt samarbete Kari Kahiluoto, utrikesministeriet. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Danmark var Nordiska rådets ordförandeland 2016. Under ordförandeskapet fokuserade man på tre huvudområden: nordiskt försvarssamarbete, nordiskt hälsosamarbete och nordiskt turismsamarbete. Huvudtemat vid rådets session i Köpenhamn var FN:s mål för en hållbar utveckling, och vid temasessionen i april behandlades bland annat den fria rörligheten. 

Utrikesutskottet framhåller att de nordiska ländernas utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska samarbete är av stor betydelse för Finland. Genom samarbete kan de nordiska länderna stärka säkerheten i regionen och få större genomslag i internationella frågor. 

Utrikesutskottet betonar att handlingsprogrammet Agenda 2030 för hållbar utveckling är av avgörande betydelse för att vända den globala utvecklingen i en riktning som tryggar välfärd och mänskliga rättigheter, ekonomiskt välstånd och stabila samhällen på ett ur miljöns synvinkel hållbart sätt. Många av målen för Agenda 2030 utgör kärnan i utrikespolitiken och utvecklingssamarbetet både i Finland och i de övriga nordiska länderna. Utskottet anser att det är positivt och faller sig naturligt att också Nordiska rådet börjat utreda förutsättningarna att främja hållbarhetsmålen på ett nordiskt plan. 

Under året hade man ett nära nordiskt samarbete i invandringsfrågor. Utskottet anser att det är positivt att de nordiska länderna fattat beslut om att inrätta ett gemensamt kompetenscenter för integration i Stockholm. Också det samarbetsprogram för integration av flyktingar och invandrare som ministerrådet enades om våren 2016 stärker det nordiska samarbetet inom denna sektor, där utmaningarna i hög grad upplevs vara desamma i de nordiska länderna.  

Det konstateras i verksamhetsberättelsen att det inte skedde några stora förändringar i relationerna mellan Norden och Ryssland 2016 och att situationen fortfarande präglas av sanktionerna mellan Ryssland och västländerna och av en sval politisk atmosfär. Trots att man fortfarande inte kan samarbeta på normalt sätt, betonar utrikesutskottet att den parlamentariska dialogen med Ryssland bör fortsätta och anser att det är bra att denna politik betonas också i den Rysslandsredogörelse som Nordiska ministerrådet godkände 2016. Utskottet anser likaså att det är positivt att man har kunnat återuppta samarbetsprogrammen i nordvästra Ryssland bland annat inom miljö- och klimatområdet trots Rysslands beklagliga beslut föregående år att klassificera Nordiska ministerrådets kontor i området som utländska agenter (eng. agents).  

Det försvarspolitiskt samarbetet debatterades i rådet under ledning av Danmark, som var ordförande för Nordefco 2016. Man diskuterade bland annat säkerhetsläget i Östersjöregionen och samarbetet med Förenta staterna. Utskottet menar att den utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska debatten i Nordiska rådet kan bidra till att målen i Nordefcos vision för 2020 om ett närmare försvarspolitiskt samarbete i Norden uppnås. 

Utrikesutskottet poängterar att den fria rörligheten traditionellt är ett av kärnmålen för det nordiska samarbetet. De gränskontroller som Danmark och Sverige införde 2016 på grund av flyktingkrisen satte dessa mål på spel. Utskottet betonar att de frågor som anknyter till migrationen måste lösas genom mer nordiskt samarbete och samarbete med EU och att strävan bör vara att inte ha några gränskontroller mellan de nordiska länderna. Det är positivt att utvecklingen har gått i denna riktning under den senaste tiden.  

När det gäller den fria rörligheten framhåller utskottet också vikten av att undanröja gränshinder och anser att det är bra att satsningarna på gränshinderarbetet fortsatte i fjol. Det är en god sak att undanröjandet av gränshinder lyfts fram som ett genomgående tema för Finlands ordförandeskap i Nordiska rådet 2017. Temat stod också i fokus i Finlands ordförandeskapsprogram i Nordiska ministerrådet 2016. Utskottet betonar att det inte bara är viktigt att undanröja gränshinder utan också att förebygga att nya hinder uppstår när ny lagstiftning bereds. 

Utrikesutskottet anser det vara viktigt att parlamentarikerna också i fortsättningen deltar i ansträngningarna för att intensifiera den nordiska utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken inom ramen för Nordiska rådet. Det är positivt att man betonar detta också i Finlands ordförandeskapsprogram i Nordiska rådet 2017.  

FÖRSLAG TILL BESLUT

Utrikesutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner ett ställningstagande med anledning av berättelse B 4/2017 rd. 

Utskottets förslag till ställningstagande

Riksdagen har ingenting att anmärka med anledning av berättelsen. 
Helsingfors 19.5.2017 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Matti Vanhanen cent 
 
vice ordförande 
Pertti Salolainen saml 
 
medlem 
Sirkka-Liisa Anttila cent 
 
medlem 
Paavo Arhinmäki vänst 
 
medlem 
Seppo Kääriäinen cent 
 
medlem 
Aila Paloniemi cent 
 
medlem 
Veera Ruoho saf 
 
medlem 
Lenita Toivakka saml 
 
medlem 
Erkki Tuomioja sd 
 
medlem 
Stefan Wallin sv 
 
ersättare 
Ilkka Kanerva saml 
 
ersättare 
Ben Zyskowicz saml. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Tiina Larvala.