Utan en hållbar ekonomi skulle vi inte ha ett slagkraftigt försvar, världens bästa skola, fungerande hälsovård eller bra kollektivtrafik. Vi känner oro över välfärdstjänsternas framtid och vårt samhälles kristålighet. Ju längre reformerna drar ut på tiden, desto sämre blir vår ekonomi och desto snävare blir vårt ekonomiska spelrum. Finland behöver en förändring. Välfärdssamhällets strukturer måste reformeras utifrån de övriga nordiska ländernas exempel, det vill säga så att arbete prioriteras. Finland kan förnyas endast genom arbete, företagsamhet samt kunskap och teknik. Samtidigt måste människornas delaktighet i samhället stärkas genom en ansvarsfull och medkännande attityd.
Rysslands förintelsekrig i Ukraina förändrar snabbt och kraftigt säkerhetsläget i Europa. Anfallskriget har tre centrala konsekvenser för skötseln av de offentliga finanserna. Samhällets totala beredskap måste snabbt stärkas så att den motsvarar den förändrade säkerhetspolitiska situationen, vilket ytterligare ökar utgiftstrycket. Betydelsen av den offentliga ekonomins kristålighet framhävs allt kraftigare. I de kommande kriserna finns allt mindre spelrum för att bära samhället över exceptionella situationer. Den sjunkande tillväxten framhäver behovet av ogenomförda strukturella sysselsättnings- och tillväxtsatsningar.
Även de betydande tilläggsutgifter som föreslås i tilläggsbudgeten ökar behovet av att anpassa den offentliga ekonomin. För närvarande har Finland ingen plan för att stoppa skuldsättningen. Däremot försvagar regeringens beslut de offentliga finanserna. Regeringen kommer inte att nå det strukturella sysselsättningsmålet och skuldkvoten i förhållande till bruttonationalprodukten. Detta innebär att Finland efter valperioden är ännu sämre förberett än tidigare på den utmaning som åldrandet innebär, med svagare vägkost för att lösa problemen i anslutning till klimatförändringen och sämre rustat för att skydda medborgarna mot nya kriser. Enligt sakkunnigbedömningar kommer de offentliga finanserna efter regeringsperioden att vara strukturellt svagare än 2019. Anpassningen av de offentliga finanserna bör inledas i budgetpropositionen för 2023 som lämnas i höst.
Ytterligare utgifter för försvaret och säkerheten är önskvärda
Samlingspartiets riksdagsgrupp anser att investeringar i Finlands säkerhet är nödvändiga. Rysslands brutala krig i Ukraina har förändrat Finlands säkerhetspolitiska miljö radikalt. Rysslands handlingar återspeglas i hela världen och särskilt i Europa. Rysslands små grannar, Finland medräknat, måste nu se till att de är så väl förberedda som möjligt på Rysslands aggressioner. Budgettekniken får inte förhindra detta och till denna del är det motiverat att gå utanför budgetramarna. Det bör dock noteras att även de ökade försvarsutgifterna i framtiden bör beaktas som anpassning i de övriga offentliga finanserna.
Regeringen bör ompröva undantagsklausulen
Vid ramförhandlingarna fattade regeringen beslut om en undantagsklausul med stöd av vilken nödvändiga utgifter på grund av den förändrade säkerhetssituationen flyttas utanför ramarna. Ramundantaget tillämpas första gången i den andra tilläggsbudgeten.
Det är uppenbart att undantaget är alltför vagt skrivet. Utanför ramarna kan på basis av ramundantaget också flyttas sådana utgifter som inte kan motiveras med säkerhetssituationen och som normalt finansieras inom ramen. Ett onödigt vagt definierat ramundantag bidrar till att ytterligare undergräva ramsystemets trovärdighet. Det är uppenbart att regeringen under förevändning av ramundantaget har flyttat även sådana utgifter utanför budgetramarna som inte räcker till för den säkerhetspolitiska situationen. Det är berättigat att flytta försvars- och säkerhetsrelaterade utgifter utanför ramarna då varje utgift utgående från strikta kriterier hänför sig till säkerhetsläget.
Finländarnas köpkraft måste stödas genom att sänka inkomstskatterna
Den hårda beskattningen av arbete är det mest centrala problemet i det finska skattesystemet. Den mycket stränga marginalbeskattningen undanröjer också effektivt incitamenten för mertidsarbete. Grovt uppskattat kan man konstatera att då nettolönen fördubblas till den genomsnittliga arbetsinkomstnivån, tredubblas beloppet av skatter som betalas, men bruttolönen som blir kvar i handen ökar endast 1,7 gånger. Enligt Skattebetalarnas Centralförbund är beskattningen av medelinkomsttagare i Finland cirka 3,1 procentenheter strängare än i de viktigaste jämförelseländerna. Skattesatsen för medelinkomsttagare i Finland är upp till 5,6 procentenheter högre än i Sverige. Av en årlig inkomst på 46 000 euro får finländaren hela 2 500 euro mindre i handen än en löntagare i Sverige.
Samlingspartiet har konsekvent föreslagit en övergång från beskattning av arbete och företagande till beskattning av konsumtion och skadeverkningar. Den totala skattegraden bör sänkas för att vi inte ska prissätta oss själva ut från världsmarknaden. Tyngdpunkten i skattelättnaderna bör ligga på beskattningen av förvärvsinkomster. På grund av den ökande inflationen och den allt sämre köpkraften finns det särskilt goda grunder för skattelättnader. Skattelättnaderna bör genomföras jämnt i alla inkomstklasser.
Det finns alternativ för att anpassa utgifterna, men regeringen förmår inte välja
Regeringen har undvikit att göra val genom att upprepade gånger bryta mot ramarna och nu genom att utforma ramundantaget så vagt att man i praktiken inte behöver göra några val. Nivån på de offentliga utgifterna har därför ökat avsevärt och fortsätter att öka på en ny och högre nivå. Regeringen har tillgång till ett professionellt förvaltningsmaskineri och den bästa kompetensen inom offentlig ledning för att kunna göra ansvarsfulla val, men underlåter medvetet att göra det.
Samlingspartiet har konsekvent i sina alternativa budgetar framhållit att det finns ett ansvarsfullt alternativ till regeringens politik som tryggar vägen mot en kristålig ekonomi. I samlingpartiets alternativ görs tydliga val som leder till att utgiftsnivån sjunker med cirka två miljarder euro, beskattningen av förvärvsinkomster lindras med nästan en miljard euro och skuldsättningen inom den offentliga ekonomin minskar med cirka 1,5 miljarder euro. Genom att göra val kan man på ett trovärdigt sätt satsa på till exempel FUI-verksamhet, alla utbildningsstadier och finansiera skattelättnader som stärker köpkraften och tillväxten.
Finansieringen av regionförvaltningsreformen måste snabbt korrigeras
I tilläggsbudgeten föreslås tidigarelagda avgifter till välfärdsområdena som en överföring från finansieringen för 2023 samt nya höjningar av IKT-ändringskostnaderna. Avsikten är att överföra ansvaret för att ordna social- och hälsotjänster från kommunerna till de nya välfärdsområdena den 1 januari 2023. Det är ytterst viktigt att inledningen för den nya förvaltningsnivån lyckas i fråga om såväl tjänsternas kvalitet och tillgänglighet som hållbarheten i de offentliga finanserna. Redan nu nås man i många regioner av ett oroväckande budskap om att tidtabellen har skärpts till ett minimum, att anslagsberäkningarna är kraftigt underdimensionerade och att nya betydande utgiftsposter ytterligare är att vänta. Finansieringsmodellen är fortfarande halvfärdig och möter en enorm kritik.
Regeringen bär ansvaret om tjänsterna äventyras när de vid årsskiftet överförs från kommunerna till välfärdsområdena. Redan i samband med riksdagsbehandlingen av lagpaketet var de risker som nu realiseras väl kända i regeringen. Det har inte gjorts tillräckligt för att lösa problemen och kommande regeringar kommer att tvingas ta itu med dem.
Matproduktionen och försörjningsberedskapen måste tryggas
Det förintelsekrig som Ryssland inlett har en stor inverkan på världens livsmedelsproduktion. Ryssland och Ukraina står tillsammans för en betydande del av världsproduktionen av till exempel spannmål, solrosolja och gödningsmedel. Krisen inom den inhemska matproduktionen har framskridit obönhörligt utan något nämnvärt ingripande från regeringens sida. De stigande priserna på energi och insatsvaror hotar att göra primärproduktionen helt olönsam. Prisstegringen förväntas fortsätta om det ryska förintelsekriget blir långvarigt. Samlingspartiets riksdagsgrupp anser att regeringen äntligen bör aktivera sig för att lösa situationen. Många gårdar har gjort betydande utvecklingsinvesteringar, som nu hotar att äventyra verksamhetens fortbestånd på grund av tillfälliga likviditetsproblem.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 1
Riksdagen förutsätter att regeringen säkerställer att Finland ger Ukraina tillräckligt ekonomiskt, humanitärt och materiellt stöd.
Reservationens förslag till uttalande 2
Riksdagen förutsätter att regeringen lägger fram förslag om hur den prioriterar utgifterna och inom budgetramarna täcker de anslag för en grön omställning som ingår i anslagen för ministerarbetsgruppen för beredskap och som ska finansieras inom ramarna.
Reservationens förslag till uttalande 3
Riksdagen förutsätter att regeringen vid höstens budgetmangling omvärderar undantagsklausulen i ramarna och i fortsättningen för överföring utanför ramarna godkänner endast sådana utgifter som på grund av den förändrade säkerhetssituationen är nödvändiga.
Reservationens förslag till uttalande 4
Riksdagen förutsätter att regeringen separat publicerar en exakt och detaljerad redogörelse för de utgifter som med stöd av undantagsklausulen överförts utanför ramarna, för att man offentligt ska kunna bedöma om de uppfyller nödvändighetskriteriet för den förändrade säkerhetssituationen.
Reservationens förslag till uttalande 5
Riksdagen förutsätter att regeringen lägger fram förslag till lindring av beskattningen av finländarnas förvärvsinkomster jämnt på alla inkomstnivåer i syfte att förbättra människornas köpkraft och stödja tillväxten.
Reservationens förslag till uttalande 6
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar propositioner där skuldansvaret regleras på lagnivå.
Reservationens förslag till uttalande 7
Riksdagen förutsätter att regeringen lägger fram en trovärdig plan för att påskynda den ekonomiska tillväxten och att den innehåller konkreta metoder för att höja sysselsättningen, förbättra förutsättningarna för näringsverksamhet, öka rättvis konkurrens, öka produktiviteten och effektivisera arbetsmarknaden.
Reservationens förslag till uttalande 8
Riksdagen förutsätter att regeringen lägger fram de saknade propositioner genom vilka man enligt finansministeriets uppskattning uppnår det sysselsättningsmål på 80 000 sysselsatta som regeringen har ställt upp, så att de offentliga finanserna i enlighet med regeringens mål stärks med 2 000 miljoner euro. Det utlovades att de permanenta utgiftsökningarna i regeringsprogrammet skulle täckas genom stärkt sysselsättning.
Reservationens förslag till uttalande 9
Riksdagen förutsätter att regeringen vid budgetmanglingen förbinder sig att på det sätt som rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken rekommenderar anpassa den offentliga ekonomin med 0,4 procent i förhållande till bruttonationalprodukten årligen för att återställa den offentliga ekonomins kristålighet och förtroendet för Finlands ekonomi.
Reservationens förslag till uttalande 10
Riksdagen förutsätter att regeringen som ett led i sysselsättningspaketet lägger fram en proposition om gradering av det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa så att förmånsnivån är högre i början av arbetslöshetsperioden och sjunker jämnt enligt arbetslöshetens längd.
Reservationens förslag till uttalande 11
Riksdagen förutsätter att regeringen som ett led i sysselsättningspaketet lägger fram propositioner för att avveckla bidragsfällorna inom förmånssystemet.
Reservationens förslag till uttalande 12
Riksdagen förutsätter att regeringen överlämnar en proposition i syfte att möjliggöra rättvisa lokala avtal i alla företag.
Reservationens förslag till uttalande 13
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om terapigaranti genast i början av höstsessionen 2022 så att ärendet hinner behandlas och sättas i kraft under innevarande valperiod.
Reservationens förslag till uttalande 14
Riksdagen förutsätter att regeringen inleder ett program för att förbättra de offentliga tjänsternas effektivitet och genomslag samt stävja utgiftsökningen.
Reservationens förslag till uttalande 15
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om en vårdreform som uppnår de ursprungliga målen för reformen: minska skillnaderna i välfärd och hälsa, trygga likvärdiga och högklassiga social- och hälsotjänster för alla finländare, främja tillgången till tjänster och förbättra deras tillgänglighet, trygga tillgången till yrkeskunnig arbetskraft, reagera på de utmaningar som samhälleliga förändringar för med sig och dämpa kostnadsökningen. Reformen måste innehålla element som ökar valfriheten och människors möjligheter att påverka de tjänster som de använder.
Reservationens förslag till uttalande 16
Riksdagen förutsätter att regeringen skyndsamt lämnar en proposition som rättar till de stora bristerna i lagen om välfärdsområdenas finansiering.
Reservationens förslag till uttalande 17
Riksdagen förutsätter att regeringen snabbar upp utbildnings-, forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten inom social- och hälsovården och att speciallagstiftning om finansieringen av den föreläggs riksdagen för behandling, liksom också bestämmelser om den tilläggsfinansiering som krävs för att upprätthålla universitetssjukhusen och den specialiserade sjukvården inom de välfärdsområden där det finns universitetssjukhus.
Reservationens förslag till uttalande 18
Riksdagen förutsätter att regeringen avsätter tillräckligt stora anslag för att garantera brand- och räddningsväsendets verksamhet och ett tillräckligt antal räddningsmän.
Reservationens förslag till uttalande 19
Riksdagen förutsätter att regeringen bereder en proposition om reformering av systemet med jordbruksstöd, genom vilket försörjningsberedskapen i fråga om livsmedel säkerställs och effektivitet och förnyelse prioriteras.
Reservationens förslag till uttalande 20
Riksdagen förutsätter att regeringen lägger fram förslag som tryggar den inhemska livsmedelsproduktionen och det finländska jordbruket.
Reservationens förslag till uttalande 21
Riksdagen förutsätter att regeringen håller fast vid det parlamentariskt överenskomna programmet Trafik 12.
Reservationens förslag till uttalande 22
Riksdagen förutsätter att regeringen inte låter det eftersatta underhållet av vägnätet förvärras ytterligare utan anvisar anslag för att åtgärda bristerna.