På grund av coronavirussituationen föreslås under momentet ett tillägg på 15 miljoner euro för beviljande av understöd till personer och firmor inom konst och kultursektorn. Dessutom föreslås för filmproduktionsbolagen ett stöd på 5 miljoner euro för att minska de ekonomiska förluster som coronavirussituationen orsakar (mom. 29.80.50). Dessa anslagsökningar finansieras genom omfördelning av kostnadsstöd för företag, och därför minskas anslaget under moment 32.40.43 (Kostnadsstöd för företag) med 20 miljoner euro. 

I förra årets tilläggsbudgetar beviljades konst- och kulturbranscherna (bl.a. nationella konstinstitutioner, teatrar som får statsandel, orkestrar och museer) sammanlagt 110 miljoner euro för att lindra de svårigheter som orsakas av coronan. Av summan anvisades 17,5 miljoner euro frilanskonstnärer och andra yrkesverksamma inom konst- och kulturbranschen. Dessutom har företag och företagare inom kulturbranschen kunnat ansöka om stöd för ensamföretagare, stöd för små och medelstora företag från NTM-centralerna, stöd från Business Finland och kostnadsstöd från Statskontoret. 

Situationen inom kulturen och de kreativa branscherna är dock på det hela taget exceptionellt svår, eftersom verksamheten på grund av begränsningarna till många delar har legat nere helt och hållet redan i ett år. De kreativa branscherna har varit coronavirusepidemins största förlorare, och behovet av tilläggsstöd är fortfarande uppenbart. 

Det är viktigt att tilläggsstöd nu riktas uttryckligen till frilansaktörer och ensamföretagare, vars sociala trygghet ofta är tämligen svag. Stödet är dock fortfarande otillräckligt i förhållande till förlusterna, eftersom det enligt den inkomna utredningen har uppskattats att inkomstbortfallet för frilansare inom kultursektorn redan uppgår till över 200 miljoner euro. Med beaktande av det stora stödbehovet är det nu viktigt att kriterierna för fördelning av stöd fungerar bland annat i förhållande till inkomstbortfall och stödbehov och att det är lätt att ansöka om stöd. 

Utskottet konstaterar att det utöver de stöd som redan finns och som nu föreslås behövs ytterligare åtgärder för att säkerställa sektorns verksamhetsförutsättningar och livskraft genom coronapandemin. Kulturen och de kreativa branscherna är viktiga bland annat ur ekonomisk synvinkel, eftersom de har en betydande sysselsättande effekt och även främjar ekonomisk aktivitet. Dessutom främjar de bland annat medborgarnas hälsa, välfärd och sociala delaktighet. Efter epidemin är konstens och kulturens betydelse allt viktigare, eftersom de behövs och kan utnyttjas för att bygga upp framtiden och skapa nya möjligheter. 

Utskottet anser därför att det är viktigt att stödsystemet för kultur och kreativa branscher utvecklas och att man i samband med det gör en heltäckande bedömning av aktörernas och anordnarnas olika stödbehov och identifierar branschens mångsidiga ekosystem och dess typiska arbetsformer. Man måste också se till att de stöd som olika förvaltningsområden beviljar bildar en sammanhängande och heltäckande helhet, så att man undviker dels att stöden överlappar varandra, dels att det uppstår olika marginalgrupper. Vid sidan av det ekonomiska stödet behövs också en så kallad exit-strategi för de rådande begränsningarna och en trygg start för evenemangen. 

Utskottet påskyndar också beredningen av en så kallad evenemangsgaranti för evenemangs- och kultursektorn. Det är viktigt att garantin ersätter de förluster som evenemangsarrangören har lidit, om den rådande coronavirussituationen hindrar eller begränsar ordnandet av ett planerat evenemang. 

För att säkerställa verksamhetsförutsättningarna inom branschen måste man också utreda möjligheterna att förbättra konstnärernas social- och pensionsskydd. Utskottet vill i synnerhet lyfta fram att de missförhållanden som hänför sig till upphovsrättsersättningen och jämkning av arbetslöshetsförmånen avhjälps, vilket finansutskottet och kulturutskottet redan tidigare har fäst uppmärksamhet vid. 

I statsrådets förordning om inkomst som ska beaktas vid bestämmande av arbetslöshetsförmån (1332/2002) föreskrivs det om inkomster som ska beaktas vid jämkning. Enligt 8 § 9 punkten i förordningen är ersättning för immaterialrätter såsom bland annat ersättning för upphovsrätt förvärvsinkomster av arbete som ska beaktas vid jämkning av arbetslöshetsförmånen. Användningsersättningarna tillfaller upphovsmannen retroaktivt och efter en lång tid, och de kan således också tillfalla en arbetstagare som blivit arbetslös och som inte har andra inkomster. Då kan användningsersättningarna i värsta fall helt skära ned arbetslöshetsersättningen. Förfarandet har upplevts som orättvist särskilt nu när försörjningen för många konstnärer och upphovsmän har försvårats på grund av coronavirusepidemin. 

Utskottet anser att det i denna situation är motiverat att påskynda åtgärderna för att utveckla den jämkade dagpenningen och förbättra rätten till utkomstskydd för arbetslösa för arbetstagare och konstnärer som blivit arbetslösa. 

Med stöd av vad som anförts ovan föreslår utskottet att evenemangsgarantin och uttalandena om en förbättring av arbetslöshetsersättningen för konstnärer godkänns. 

Utöver coronapandemin skuggas konst- och kulturfältets ekonomiska utsikter av den betydande minskningen av avkastningen av penningspelsverksamheten och dess konsekvenser för kulturbudgeten för de kommande åren. Utskottet anser det vara nödvändigt att man vid ramberedningen hittar lösningar som tryggar finansieringen och funktionsförmågan inom kultursektorn på ett hållbart sätt. 

Utskottet anser att det vid den fortsatta beredningen av olika åtgärder behövs förvaltningsövergripande verksamhet och gemensam samordning mellan de berörda förvaltningsområdena (UKM, ANM och SHM). 

Det föreslås att momentet ökas med 1,5 miljoner euro för statsunderstöd till organisationer på ungdomsområdet för anställning av sommartidsanställda. På basis av erhållen utredning ändrar utskottet beslutsdelen under momentet så att en del (högst 500 000 euro) av anslaget kan användas för att anställa sommartidsanställda även i församlingar och andra religionssamfund. 

Utskottet anser också i övrigt att det är viktigt att regeringen, kommunerna och andra aktörer fortsätter att främja tillgången till sommarjobb för unga, eftersom coronakrisen hotar att försvåra ungas möjligheter till sommarjobb även nästa sommar. Till exempel har turist-, hotell- och restaurangbranschen samt olika evenemangsarrangörer fortfarande sämre möjligheter än normalt att anställa sommartidsanställda på grund av koronan. 

Under momentet föreslås en ökning på 129,9 miljoner euro i anslaget och en ökning på 295 miljoner euro i fullmakten. Detta orsakar utgifter på 129,9 miljoner euro för 2021, 115,5 miljoner euro för 2022 och 49,5 miljoner euro för 2023. 

Tilläggen till anslaget och bevillningsfullmakten föranleds av REACT-EU-finansieringen av Finlands strukturfondsprogram ”Hållbar tillväxt och jobb 2014—2020” för åren 2021—2023. Vid Europeiska rådets möte i juli 2020 kom man överens om instrumentet REACT-EU (”Recovery Assistance for Cohesion and the Territories of Europe”), som medför tilläggsfinansiering till de pågående strukturfondsprogrammen för programperioden 2014—2020 som en del av den sammantagna finansieringen av återhämtning. 

Utskottet stöder att finansieringen i fråga om REACT-EU fås i bruk snabbt, eftersom finansieringen stöder regionernas återhämtning. Enligt erhållen utredning trädde REACT-EU-förordningen i kraft i december 2020, vilket innebär att finansieringen kan riktas till områdesanvändningen med snabb tidtabell. 

Det föreslås att 20 miljoner euro av det tvååriga reservationsanslag som beviljats under momentet 2020 återtas. Ett tillägg som motsvarar det återtagna anslaget har gjorts under moment 29.80.01 och 29.80.50. Med tillägget möjliggörs stödjande av sådana aktörer inom kultur som faller utanför ramen för kostnadsstödet till företag. 

Regeringen har till riksdagen överlämnat ett lagförslag om ändring av lagen om temporärt kostnadsstöd för företag (RP 27/2021 rd). Avsikten med det är att för tredje gången öppna en möjlighet för företag att ansöka om kostnadsstöd. 

Enligt den utredning som fåtts fanns det sammanlagt 550 miljoner euro till förfogande för den andra fasen av kostnadsstödet, varav cirka 163 miljoner euro har använts före ingången av mars. I enlighet med vad som konstaterats ovan överförs från momentet 20 miljoner euro för att användas till stödjande av aktörer inom kulturbranschen, varvid knappt 370 miljoner euro står till förfogande för kostnadsstöd under den tredje omgången. Enligt uppskattning är kostnadseffekten av den tredje ansökningsperioden ca 260 miljoner euro. 

Kostnadsstödet är avsett för företag vars omsättning har sjunkit betydligt på grund av covid-19-pandemin och som har lönekostnader och andra kostnader som är svåra att anpassa. Utskottet välkomnar de förbättringar av kostnadsstödet som regeringen föreslår. Utskottet har tidigare uttryckt sin oro över att alla företag inte har omfattats av kostnadsstödet. Det är därför viktigt att kostnadsstödet i och med ändringarna bättre motsvarar behoven hos nya företag, små företag och ensamföretagare och att företag utanför de sektorer som nämns i förordningen kan ansöka om prövningsbaserat stöd. 

Enligt utredning till utskottet kan kostnadsstöd beviljas företag som befinner sig i svårigheter i enlighet med EU:s regler om statligt stöd, om svårigheterna har börjat 2020. Situationen för små företag underlättas också av att stöd enligt propositionen i fortsättningen kan beviljas små företag som har haft svårigheter redan 2019, förutsatt att företagen inte är föremål för företagssanerings- eller konkursförfarande. Utskottet anser det vara viktigt att man vid beviljande av kostnadsstöd enligt prövning fäster uppmärksamhet vid att bevara livsduglig företagsverksamhet inom de ramar som lagstiftningen tillåter, eftersom alla åtgärder bör sporra till företagande. 

Utskottet fäster uppmärksamhet vid att det kostnadsstöd som beviljas företag i Finland är mindre än i de övriga nordiska länderna trots att EU:s tillfälliga regler om statligt stöd gör det möjligt att stödja företag med större summor. Utskottet anser det vara viktigt att regeringen också i detta avseende följer de finländska företagens konkurrenskraft i förhållande till jämförelseländerna, såsom Sverige. 

Utskottet påpekar att undantagsförhållanden och stängning av lokaler kommer att försvåra företagens situation ytterligare våren 2021. Utskottet stöder regeringens åtgärder för att kompensera de företag som är föremål för begränsningar. 

Under momentet föreslås ett tilläggsanslag på 17,5 miljoner euro till kommunerna till insatser för att stödja barn, unga och familjer. Enligt uppgifter till utskottet är avsikten att anslaget ska användas särskilt till att främja ungas psykiska hälsa, förebygga psykiska störningar och underlätta att få vård på basnivå. Vidare kommer anslaget att användas till tilläggsresurser för socialvårdsinsatser som stärker barns, ungas och familjers möjligheter att klara sig i vardagen. 

Utskottet anser att propositionen är mycket nödvändig, eftersom det redan före coronaepidemin förekom brister i tillgången till mentalvårdstjänster på basnivå för unga och bristerna nu har förvärrats ytterligare. Epidemin och distansskolan har gett utslag i ökad polarisering mellan barn och unga som klarar sig bra respektive sämre. Familjer som mår bra har kunnat stödja barnens och ungdomarnas skolgång och fritidsintressen, men i familjer med bland annat ekonomiska svårigheter, problem med att hantera vardagen, psykisk ohälsa eller missbruksproblem har barnen och ungdomarna i allt högre grad blivit beroende av tjänster från samhällets sida. 

Men det offentliga servicesystemet har inte i tillräcklig utsträckning kunnat tillgodose de ungas stödbehov. I själva verket har epidemin försämrat tillgången till hjälp och stöd exempelvis inom kommunernas elevhälsa, när personal inom skol- och studerandehälsovården har flyttats över till spårning och vaccinering. Också det faktum att andra insatser har minskat eller tjänsterna erbjuds på distans har kunnat förvärra och förlänga de ungas problem. Ett tecken på att de unga behöver stöd och hjälp är att samtalen till kristelefonen ökade avsevärt under fjolåret. 

Utskottet anser det viktigt att tilläggsresurserna i ålderskategorin unga används för den grupp vars behov visar sig vara störst i regionen. Detta för att säkerställa att anslagen används på ett effektivt sätt. För att säkerställa att hjälpen ges i rätt tid understryker utskottet vikten av dels multiprofessionellt stöd med låg tröskel, dels nära samarbete mellan bland annat skolor, barnskydd, ungdomsverksamhet, social- och hälsovård, polis och organisationer. Dessutom måste regeringen också i samband med kommande tilläggsbudgetpropositioner göra en bedömning av vilka resurser det behövs för mentalvårdstjänster för unga. 

Utskottet förutsätter även i övrigt att mentalvårdstjänsterna på basnivå stärks och konstaterar att det krävs bestående lösningar för att förbättra tillgången till tjänster. Vidare hänvisar utskottet till ett uttalande som riksdagen godkände i december i fjol. Där förutsätts regeringen skyndsamt vidta åtgärder för att hantera vårdskulderna inom mentalvården. Detta förutsätter bland annat bättre tillgång till mentalvårdstjänster och snabbare tillgång till vård (FvUB 36/2020 rd – RP 146/2020 rd, RP 227/2020 rd).