För utrikesförvaltningens omkostnader föreslås 251,236 miljoner euro, alltså 13,756 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. 

Utrikesförvaltningen stöder sig på ett omfattande nätverk av beskickningar. Finlands beskickningar utomlands har utsatts för stor press på grund av den globala coronapandemin. I de flesta stationeringsländer har coronaläget varit betydligt svårare än i Finland. Trots detta har beskickningarnas funktionsförmåga i huvudsak förblivit god. Endast tre beskickningar (Bagdad, Katmandu och Yangon) stängdes tillfälligt under våren 2020. Samtliga öppnades sedermera på nytt. 

Utskottet betonar att personalen är den viktigaste resursen i beskickningarna och att det därför är nödvändigt att regelbundet övervaka personalens arbetshälsa även under coronakrisen och att vid behov rikta stödåtgärder till personalen. Enligt den utredning som utskottet fått belastas beskickningarnas personal bland annat av begränsningar i rörlighet och reseförbud på stationeringsorterna samt av den allmänna ökningen av arbetsmängden. En stor utmaning i beskickningarnas beredskap är också de hälsotjänster som skaffas lokalt och säkerställandet av medicinsk evakuering. 

Det är nödvändigt att under alla omständigheter sörja för de resurser som beskickningarnas säkerhet kräver. Coronapandemin har ökat den allmänna instabiliteten och därmed har både de traditionella hoten och hoten mot cybersäkerheten ökat. Situationen har försvårats bland annat av att installationen av informationssystem och utrustning på plats har fördröjts. Fungerande distansförbindelser och distanshantering har visat sig vara bra lösningar med tanke på stödjandet av beskickningarna. Det är viktigt att fortsätta utveckla dessa lösningar. Därför är det bra att regeringen kompletterade sin proposition och ökade anslagen för utveckling av informationssäkerhetslösningarna med 1,4 miljoner euro. 

Utskottet välkomnar att beskickningsnätet stärks med fyra nya beskickningar (2020—2022) under valperioden i enlighet med regeringsprogrammet. Dessutom har utrikesministeriet föreslagit att två nya beskickningar ska inrättas. Av besparingsskäl har man under de senaste 15 åren varit tvungen att minska Finlands beskickningsnät till en nivå som inte längre motsvarar Finlands behov i en snabbt föränderlig miljö. Under 2020 öppnades Finlands ambassad i Manila, Filippinerna på nytt, och budgetpropositionen innehåller anslag för öppnandet av tre nya beskickningar. Beslut om deras placering fattas senare. Nya objekt som nämns i regeringsprogrammet är i synnerhet Afrika samt Syd- och Sydostasien. 

Utskottet anser det vara bra att man vid valet också betonar den kommersiella nytta för Finland som eftersträvas med placeringen. Dessutom är det nödvändigt att överväga en utvidgning av de befintliga beskickningarna i potentiella områden för Finlands ekonomi och export samt möjligheterna att inleda verksamheten med nya beskickningar av lätt modell. Det är också viktigt att utreda möjligheterna till samarbete med de nordiska länderna, EU-länderna och EU:s utrikestjänst. 

Utskottet fäster dessutom i detta sammanhang uppmärksamhet vid Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2021 och betonar vikten av tillräckliga resurser för att maximera de möjligheter till inflytande som ordförandeskapet erbjuder. 

Utskottet anser det vara viktigt att propositionen stöder det arbete som utförs via beskickningarna för att främja Finlands export och finländska företags affärsmöjligheter utomlands i syfte att förbättra den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. På engångsbasis föreslås under momentet bland annat ett tillägg på 1,0 miljoner euro för främjande av livsmedelsexporten. 

Budgetpropositionen stärker också samarbetet mellan Team Finland-aktörerna i enlighet med riktlinjerna i Team Finland-strategin och programmet för export och internationell tillväxt. En central idé i exportnätverket (utrikesministeriet, Business Finland, Finnvera och närings-, trafik - och miljöcentralerna) är att hjälpa finländska företag från landskapen till världen och förmedla information till landskapen för företagens behov. 

Utskottet anser dessutom att de åtgärder som vidtas under ledning av utrikesministeriet är bra när det gäller att samla större gemensamma exporthelheter för företag som kan svara på de omfattande projekt som erbjuds ute i världen. Det är också nödvändigt att ersätta uteblivna exportfrämjande resor till följd av coronapandemin genom att förbereda sig på virtuellt exportfrämjande, för vilket det beviljades 2 miljoner euro i den sjunde tilläggsbudgeten för 2020. 

Det är positivt att utrikesförvaltningen fortsätter att göra inreseärendena smidigare 2021 med fokus på att flaskhalsarna i den arbetsrelaterade invandringen ska undanröjas och att viseringssystemet ska utvecklas. 

Det finns också skäl att lyfta fram att inkomsterna inom utrikesministeriets förvaltningsområde uppskattas vara över 37 miljoner euro mindre än det belopp som ursprungligen uppskattades för 2020, vilket bland annat beror på att avgifterna för handläggning av visum minskar. I och med att coronakrisen drar ut på tiden måste man beakta att viseringsinkomsterna sannolikt kommer att ligga till och med på en lägre nivå än vad som föreslagits. 

Utskottet betonar dessutom att man vid stärkandet av utrikesförvaltningen (både beskickningsnätet och exportfrämjandet) i mån av möjlighet bör utnyttja även annan finansiering än budgetfinansiering. 

För egentligt utvecklingssamarbete som administreras av utrikesministeriet föreslås 760,859 miljoner euro, alltså 75,323 miljoner euro mer än för 2020. Dessutom föreslås 671,2 miljoner euro i fullmakter att ingå förbindelser. Utgifterna för fullmakterna infaller efter 2021. Finlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete grundar sig på genomförandet av handlingsprogrammet för en hållbar utveckling Agenda 2030 och klimatavtalet från Paris. 

Utskottet anser att de tematiska prioriteringarna i Finlands utvecklingssamarbete är viktiga och betonar vikten av att förbättra kvinnors och flickors rättigheter (i synnerhet sexuell och reproduktiv hälsa) och ställning. Det är dock också viktigt att satsa på utvecklingsländernas ekonomi och skapandet av arbetstillfällen med beaktande av innovationer, kvinnors roll i ekonomin och kvinnliga företagare, utbildning, ett fungerande samhälle, demokrati och utveckling av skattesystem samt bekämpning av klimatförändringen och naturresurser. 

Största delen av finansieringen av det egentliga utvecklingssamarbetet riktas till multilateralt utvecklingssamarbete (240,8 miljoner euro), landskaps- och regionspecifikt utvecklingssamarbete (189,7 miljoner euro), humanitärt bistånd (85 miljoner euro), stöd till frivilligorganisationer (79,7 miljoner euro) och Europeiska utvecklingsfonden (75,5 miljoner euro). Utskottet anser att den regionala prioriteringen av Afrika är riktig. 

Utskottet anser det vara bra att Finland också genom utvecklingssamarbetet bereder sig på efterbehandling av coronapandemin och att det i det rådande läget är nödvändigt att reagera på akuta kriser genom att höja nivån på det humanitära biståndet med 12,5 miljoner euro. Effekterna av coronapandemin är omfattande i de fattigaste länderna. Till exempel miljontals migrerande arbetstagare har återvänt till sin hembygd och penningförsändelserna från utlandet till Afrika beräknas minska med över 20 procent. I utvecklingsländerna är det inte bara fråga om en hälsokris utan också om en omfattande och betydande socioekonomisk kris som kan ha betydelse för ländernas inre stabilitet och säkerhet. 

I och med coronakrisen håller den extrema fattigdomen och hungern i världen på att växa och många positiva resultat som uppnåtts med medel för utvecklingssamarbete är i fara. Också med Finlands utvecklingssamarbete är det således ytterst viktigt att hjälpa de mest utsatta människorna och styra minst 0,2 procent av bruttonationalinkomsten till LDC-länderna i enlighet med de internationella åtagandena. År 2021 stiger denna andel till 0,18 procent av bnp. 

Utskottet betonar i detta sammanhang också frivilligorganisationernas mångsidiga och omfattande kompetens och anser det vara bra att deras stöd höjs (4 miljoner euro), även om stödet (79,7 miljoner euro) fortfarande ligger på en lägre nivå än 2015. Enligt de oberoende helhetsbedömningar som utrikesministeriet beställt är frivilligorganisationernas utvecklingssamarbete effektivt och resultatrikt och når i synnerhet de mest utsatta människorna på gräsrotsnivå. 

Utskottet konstaterar att finansieringen under momentet är omfattande och anser det nödvändigt att den information som läggs fram för riksdagen som grund för beslutsfattandet är tillräckligt detaljerad. Utskottet vill att momenten ska vara gemensamma och anser inte att det är en bra utveckling att innehållet i flera moment med stora anslag i budgeten har minskat under de senaste åren. 

I fortsättningen finns det skäl att gå närmare in på finansieringen av bland annat internationella organisationer och de största bilaterala objekten. Även fördelningen av finansieringen till tematiska prioriteringar bör i mån av möjlighet utvecklas, även om det är svårt att fördela finansieringen på flera ändamål samtidigt. Dessutom måste målen och kriterierna för klimatfinansieringen förtydligas, så att den kvalitativa uppföljningen och bedömningen av effekterna blir öppnare än för närvarande. 

Utskottet ökar anslaget under momentet med 200 000 euro för stöd till frivilligorganisationers utvecklingssamarbete med inriktning på global fostran. 

Utskottet lägger vikt vid anslaget på 3,0 miljoner euro under momentet, vilket motsvarar 2020 års nivå. Anslaget får användas för att stödja aktörer som främjar demokrati- och rättsstatsutvecklingen, exempelvis Demo Finland. 

Utskottet betonar att demokratin behöver stöd och anser det vara oroväckande att majoriteten av världens befolkning lever i icke-demokratiska stater där medborgerliga och politiska rättigheter begränsas, rättsstatens verksamhet försvåras och makten koncentreras till starka ledare. Genom demokratistödet kan man främja samhällelig stabilitet, långsiktigt fredsbyggande och minskad ojämlikhet genom att stödja de politiskt underrepresenterade gruppernas deltagande i beslutsfattandet. 

Under momentet föreslås ett anslag på 10 miljoner euro för att teckna nya aktier. År 2020 beviljades sammanlagt 60 miljoner euro för kapitalisering (ordinarie budgeten och sjunde tilläggsbudgeten). Grunden för Finnfunds verksamhet är att de statliga medel som riktas till Finnfund inte går förlorade utan ökar när medlen återanvänds till investeringar som medför utvecklingseffekter. Utskottet fäster dock uppmärksamhet vid att investeringsportföljen har ökat under de senaste åren och riskerna har ökat också i och med coronapandemin. 

Utöver kapitalisering har också de lån som beviljats under momentet för finansiella placeringar (mom. 24.30.89) varit ett centralt instrument med hjälp av vilket Finnfund har kunnat erbjuda långfristig finansiering och mobilisera investeringar till projekt som främjar till exempel jämställdhet, användning av förnybar energi och hållbar utveckling. År 2019 fattade Finnfund investeringsbeslut för sammanlagt 237 miljoner euro. 

Utskottet betonar att de utvecklingspolitiska målen ska styra all Finnfunds verksamhet. Utrikesministeriets utvecklingspolitiska avdelning ställer upp årliga ägar- och utvecklingspolitiska mål för verksamheten i ägarstyrningspromemorian och verksamheten utvärderas av både ministeriet och EU. Dessutom är det positivt att Finnfund har förnyat sin ansvarspolitik och spridit bästa praxis i ansvarsnätverket med frivilligorganisationer, statsförvaltningen, företag och andra centrala aktörer inom branschen. 

Utskottet anser att Finnfunds utvecklingssamarbete är nödvändigt, och i enlighet med riktlinjerna för ägarstyrningen är det också motiverat att man med finansieringen utöver att uppnå utvecklingseffekter försöker öppna möjligheter för finländska aktörer. Finland har betydande kompetens när det gäller att främja målen för hållbar utveckling, bland annat inom sektorerna för utbildning, energi, kretsloppsekonomi och datakommunikation. 

Under momentet föreslås 129,7 miljoner euro, som får användas till finansiella investeringar och lån som en del av Finlands utvecklingssamarbete. Avsikten är att anslaget ska användas till ansvarsfulla och genomslagskraftiga objekt som inte ökar underskottet i statsfinanserna inom nationalräkenskaperna och där man kan förvänta sig återbetalning. Anslaget står alltså utanför ramen, liksom också det föregående momentet (24.30.88). 

För att målen för hållbar utveckling ska nås krävs det offentliga åtgärder, men också massiva privata investeringar i klimatåtgärder i tillväxtländerna, för att främja jämställdhet och skapa arbetsplatser. För att de globala utvecklingsutmaningarna ska kunna lösas med begränsade resurser krävs det att investeringsobjekten kan producera utvecklingseffekter också efter att investeringen avslutats. 

Utskottet fäster uppmärksamhet vid att den företagskapacitet som redan skapats i utvecklingsländerna till följd av coronakrisen riskerar att förstöras, eftersom utvecklingsländerna inte har råd med företagsstödspaket på samma sätt som industriländerna. I en sådan situation framhävs utvecklingsfinansiärernas roll för att livskraftiga företag ska kunna räddas och för att hjälpa mottagarländerna att klara av krisen. 

Av anslaget under momentet beviljas understöd bland annat till organisationer för fredsarbete och Förbundet för mänskliga rättigheter rf. 

Utskottet konstaterar att bidragen till organisationer som är verksamma inom fredsarbetet, de mänskliga rättigheterna och utrikes- och säkerhetspolitiken har varit oförändrade eller delvis minskat under flera år. Dessutom är stödformerna splittrade och kriterierna för beviljande delvis olika beroende på vem som beviljar stödet. Det försvagar organisationsarbetets genomslag och minskar organisationernas verksamhetsmöjligheter. 

Utskottet anser att man för att trygga organisationernas verksamhetsförutsättningar bör utarbeta en utredning om verksamhetsförutsättningarna för frivilligorganisationer som är verksamma inom fredsarbetet och utrikes- och säkerhetspolitiken och utifrån den ta fram ett tydligt utvecklingsprogram. Utskottet hänvisar också till regeringsprogrammet, enligt vilket praxis i fråga om understöd som delas ut till organisationer samt statsbidrag inom olika förvaltningsområden utreds och förenhetligas i tillämpliga delar. 

Utskottet lyfter också fram finansieringen till Flyktingrådgivningen rf och behoven att utveckla den. Organisationens finansiering har i stor utsträckning baserat sig på rättshjälpsersättningar som betalats via offentlig rättshjälp, men efter de ändringar som gjorts i lagstiftningen har uppdragen och arvodena som betalats via offentlig rättshjälp minskat betydligt. Därför har man varit tvungen att minska organisationens verksamhet. 

Utskottet ökar momentet med 900 000 euro, varav 

• 200 000 euro till organisationer för fredsarbete 
• 100 000 euro till Förbundet för mänskliga rättigheter rf 
• 300 000 euro till Flyktingrådgivningen rf och 
• 300 000 euro till Brottsofferjouren och andra organisationer som tillhandahåller stödtjänster för brottsoffer i syfte att bekämpa våld mot kvinnor. 

Utskottet anser det vara bra att det anvisas ett tillägg på 730 000 euro för den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen eftersom behovet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning antas öka. När cirka 16 000 ärenden behandlades år 2019 beräknas antalet år 2021 uppgå till cirka 22 000. De ekonomiska svårigheterna till följd av coronaepidemin kan ytterligare öka behovet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning. 

Utskottet anser också att det är bra med ett tillägg på 1,9 miljoner euro för att skapa beredskap för det ökade behovet av allmän intressebevakning till följd av att befolkningen blir äldre. 

Anslaget under momentet är cirka 5,5 miljoner euro större än i år, vilket används bland annat till att öka bekämpningen av svart ekonomi (225 000 euro), säkerställa att utsökningsnätet bevaras i sin nuvarande form (400 000 euro) och effektivisera rådgivningen till gäldenärer (500 000 euro). Även ökningen av antalet ärenden till följd av coronaviruspandemin har beaktats (970 000 euro). 

Omstruktureringen av utsökningen, som förberetts länge, trädde i kraft den 1 december 2020. Målet är att utan att äventyra rättssäkerheten utveckla organisationen, lagstiftningen, informationstekniken, utsökningsförfarandet och den personalstruktur som behövs för att förbättra produktiviteten och ekonomin. Vid ikraftträdandet av omstruktureringen slogs Riksfogdeämbetet och de 22 lokala utsökningsverken samman till en enda riksomfattande inrättning, Utsökningsverket. På grund av omstruktureringen minskar Utsökningsverkets anslag med cirka 3 miljoner euro under ramperioden. 

Enligt utskottet är det viktigt att följa upp resursbehoven och genomförandet av omstruktureringen. Det krävs också fortsatt beredskap för att antalet ärenden kan öka till följd av coronavirusepidemin. 

Under momentet har det gjorts en permanent nivåhöjning på 2,5 miljoner euro, och dessutom har tilläggsresurser av engångsnatur anvisats bland annat till AIPA-projektet (1,1 miljoner euro) och reformen av förvandlingsstraffet för böter (1,5 miljoner euro). 

Enligt inkommen utredning underlättar en permanent anslagsökning Åklagarväsendets verksamhet men balanserar ännu inte heltx§ ekonomin; för detta behövs det ytterligare ett tilläggsanslag på 3 miljoner euro. Antalet ärenden som ska behandlas beräknas öka med cirka 5 000 år 2020 jämfört med 2019, och dessutom är ärendena allt mer krävande. Även coronaepidemin har haft konsekvenser för Åklagarväsendets verksamhet och den beräknas öka antalet ärenden nästa år, när behandlingen av överförda ärenden fortsätter i domstolarna. 

Utskottet anser det vara bra att det i kompletteringspropositionen föreslås ett tillägg på sammanlagt 2,79 miljoner euro till justitieministeriets förvaltningsområde för att stärka resurserna för behandlingskedjan vid brottmål. Med tanke på hela rättskedjans funktion är det viktigt att resurserna riktas i tillräcklig utsträckning och i rätt proportion till alla aktörer i rättskedjan. 

Anslaget under momentet är cirka 234 miljoner euro, vilket är drygt 15 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för innevarande år. Tilläggsresurser anvisas bland annat för reformen av förvandlingsstraffet för böter (2,2 miljoner euro), förbättrandet av säkerheten i fängelserna (3,2 miljoner euro), kostnaderna för det nya kvinnofängelset i Tavastehus (1,9 miljoner euro) och anhopningen i fråga om verkställigheten av straff till följd av coronaepidemin (1,6 miljoner euro). 

Vid utfrågningen av sakkunniga har man bedömt att myndighetens ekonomiska situation är stram men under kontroll och att nästa års verksamhet och personalstyrka kan planeras utifrån samma nivå som i år. På grund av coronaepidemin begränsades bland annat inledandet av verkställigheten av korta fängelsestraff på våren, och därför bedöms antalet fångar nästa år vara större än normalt. 

Trots att verksamheten kan bevaras på samma nivå som i år är Brottspåföljdsmyndighetens ekonomiska resurser och personalresurser otillräckliga i förhållande till verksamhetens omfattning och struktur, enligt inkommen utredning. Europarådets kommitté mot tortyr (CPT) påtalade den alltför låga personalstyrkan vid Brottspåföljdsmyndigheten i samband med sitt inspektionsbesök i september 2020. Kommittén påpekade också att många i övervakningspersonalen är outbildade eller obehöriga vilket medför risker. På grund av de knappa personalresurserna är det inte heller möjligt att ordna tillräckligt med verksamhet eller närvarande övervakning för fångarna. Dessutom tvingas de anställda ofta arbeta ensamma, vilket är problematiskt med tanke på arbetarskyddet. 

Enligt inkommen utredning beror personalbristen vid Brottspåföljdsmyndigheten huvudsakligen på det produktivitetsprogram för ekonomin som genomfördes 2006—2016, varvid Brottspåföljdsmyndigheten var tvungen att minska sin personal med över 500 årsverken utan att samtidigt kunna anpassa sina anstaltsstrukturer. Dessutom har kostnaderna för IKT-projekt och ibruktagandet av nya fängelser varit större än de ursprungliga beräkningarna, vilket har haft konsekvenser för Brottspåföljdsmyndighetens ekonomiska situation. 

Situationen är oroväckande och därför är det nödvändigt att bedöma resurserna för brottspåföljdssektorn och vidta åtgärder för att säkerställa att Brottspåföljdsmyndigheten på behörigt sätt klarar av sina skyldigheter i fråga om såväl säkerheten som den verksamhet som ordnas för fångarna. För det behövs det också en utökning av den utbildade övervakningspersonalen. 

Utskottet lyfter också fram tillräckligheten av de resurser för hälso- och sjukvård för fångar som finansieras under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel (33.01.06) och anser det vara viktigt att vårdens kvalitet och patientsäkerheten fortfarande utvecklas så att de med beaktande av omständigheternas begränsningar så väl som möjligt motsvarar tjänsterna i den offentliga hälso- och sjukvården. 

Behandlingen av propositionen med förslag till lagar om ändring av bestämmelserna om rökning i fängelselagen och häktningslagen (RP 165/2020 rd) som lämnats i form av en budgetlagsproposition pågår fortfarande i riksdagen eftersom de konstitutionella anmärkningarna enligt grundlagsutskottets utlåtande (GrUU 40/2020 rd) förutsätter betydande ändringar i propositionen. Det har inte varit möjligt att göra så omfattande ändringar inom ramen för den snäva tidtabellen för en budgetlag, utan behandlingen av ärendet fortsätter under riksmötet 2021. 

Utskottet anser det vara nödvändigt att Brottspåföljdsmyndighetens behov av anslag beräknas och beaktas i budgeten och anslagsramarna efter det att riksdagen har behandlat den nämnda regeringspropositionen. Enligt justitieministeriets uppskattning kan ordnandet och övervakningen av rökning i samband med utevistelse genomföras med en finansiering på 2 miljoner euro. Dessutom behövs finansiering för stödåtgärder för rökavvänjning. 

Anslaget under momentet kan användas bland annat för information i anslutning till val, men i beslutsdelen till momentet nämns inte särskilt att anslaget kan användas till betalning av löneutgifter i anslutning till informationen. 

På grund av coronaepidemin måste man vid kommunalvalet våren 2021 särskilt fokusera på att medborgarna kan rösta tryggt. Detta förutsätter ett tydligt fokus på säkerheten i samband med röstningen i valinformationskampanjen, kontinuerlig beredskap att reagera på sjukdomsläget som eventuellt kan ändras snabbt och utarbetande av alternativa planer. Därför bör valinformationen effektiviseras och i beslutsdelen till momentet tas in ett omnämnande om att anslaget även får användas till löneutgifter i anslutning till informationen. 

Under momentet föreslås 798,761 miljoner euro, vilket är cirka 35,6 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. Dessutom står en del av den finansiering på nästan 40 miljoner euro som beviljats genom tilläggsbudgetarna för 2020 fortfarande till förfogande. 

I enlighet med rambeslutet föreslås för 2021 ett tillägg på 10 miljoner euro för tryggande av polisens operativa funktionsförmåga. För samma ändamål beviljades ett motsvarande belopp i den fjärde tilläggsbudgeten för 2020. Tilläggen används för att stoppa reparationsskulden i fråga om fordonsinvesteringar samt för andra investeringar som tryggar den operativa kapaciteten. I enlighet med rambeslutet föreslås dessutom en höjning på 0,465 miljoner euro för att utvidga och påskynda bekämpningen av grå ekonomi. Tilläggsfinansiering (0,185 miljoner euro) beviljades också för detta ändamål i tilläggsbudgeten för 2020 (VII). 

I budgetpropositionen ingår som ett förslag som överskrider ramen att polisens resurser stärks med 4,1 miljoner euro. Avsikten är att tillägget ska riktas särskilt till bekämpning av brott som sker inom människohandel, ekonomiska brott och nätverk samt till övervaknings- och larmverksamhet i synnerhet i glesbygden. 

Utskottet konstaterar att de tillägg som redan beviljats och som behandlas i budgetpropositionen enligt den utredning som utskottet fått kan trygga polisens resurser och att finansieringsläget 2021 är skäligt. Antalet poliser kan höjas till uppskattningsvis 7 450 personer, vilket innebär att den nivå på 7 500 årsverken som regeringen har fastställt kan uppnås inom de närmaste åren. I och med den positiva utvecklingen har polisen klart bättre förutsättningar att sköta sina lagstadgade uppgifter. 

Även i lokalfrågor har man gjort framsteg så att de ökade hyreskostnader som föranleds av polisens lokalprojekt (sammanlagt 55 pågående projekt) har beaktats i ämbetsverkets omkostnader (en höjning på 3,7 miljoner euro år 2021) samt i Senatfastigheters årliga investeringsfullmakter och upplåningsfullmakter. 

Enligt utredning till utskottet riktas kostnadstrycket år 2021 dock fortfarande mot IKT-utgifterna, som ökar ytterligare när de nya elektroniska tjänster och system som lagstiftningsändringarna förutsätter utvecklas och de befintliga systemen upprätthålls. På detta sätt kan den operativa verksamheten och produktiviteten effektiviseras. Det bör beaktas att kostnaderna för den operativa verksamheten dock inte sjunker, eftersom polisens uppgifter samtidigt har ökat och blivit mer komplicerade. Brottsligheten har också blivit råare och mer systematisk. 

Utskottet uttrycker bekymmer särskilt över brott som begås av minderåriga. Man måste reagera snabbt på detta bland annat genom att effektivisera samarbetet mellan myndigheterna och stärka resursfördelningen för den så kallade Ankkuri-verksamheten som förebygger utslagning bland unga samt verksamhetsmodellen med en egen polis. Det är ändamålsenligt att koncentrera ärenden som gäller en ung person till en enda utredare, att använda snabba och mångsidiga metoder för att bryta brottsspiraler samt att hålla kontakt med unga personer också efter förundersökningen. För närvarande kan man till exempel inte aktivt arbeta för att upprätthålla det förebyggande arbetet efter förundersökningen. 

Utskottet betonar också i övrigt vikten av förebyggande åtgärder. Kontakten och växelverkan mellan polisen och medborgarna stärker förtroendet för polisen och samhället i vidare bemärkelse och minskar motsättningarna. Till exempel polisinrättningen i Helsingfors genomför aktivt polisverksamhet som syns i förorterna och upprätthåller växelverkan med lokalsamhällena. Samtidigt ökar polisens medvetenhet om händelserna i bostadsområdena. Det är också viktigt med allmän mångsidig information från polisen bland annat för att bekämpa våld, radikalisering och hatretorik i samhället. 

Det är dessutom nödvändigt att påskynda utvecklandet av polisens lägesbildsverksamhet i fråga om it-brottslighet. Den ständigt ökande it-brottsligheten är en stor utmaning för polisen. I synnerhet de brott som riktar sig mot barn, den olagliga narkotika- och vapenhandeln och den mångfacetterade bedrägeribrottsligheten ökar internationellt på webben. Utvecklandet av lägesbilden och analysen stöder riktandet av polisenheternas verksamhet till särskilt skadliga och regionalt inflytelserika objekt. 

Det är också viktigt att se till att trafikövervakningen är tillräcklig och i synnerhet att den tunga trafiken övervakas. Det är positivt att det år 2021 kan användas något mer resurser för denna verksamhet än år 2020. 

Utskottet lyfter dessutom fram modellen för djurskyddspolisen och anser det vara bra att undersökningen av djurskyddsbrott vid alla polisinrättningar utförs av en polisman som är insatt i ärendet i enlighet med principen om territoriellt ansvar. Det riksomfattande införandet av modellen förbättrar djurskyddet och underlättar djurskyddstillsynen. 

Utskottet anser att det är nödvändigt med långsiktig finansiering av polisväsendet och hänvisar samtidigt till den del av betänkandet som finns i början av huvudtiteln. En utmaning för polisväsendet har redan länge varit att täcka utgifter av permanent natur med tidsbundna anslagsökningar. Ökningarna underlättar situationen tillfälligt, men löser inte de problem som bristen på basfinansiering medför på längre sikt. Tillvägagångssättet försvårar den långsiktiga strategiska planeringen och särskilt i glesbygden är det svårt att anställa visstidsanställd polispersonal. Dessutom bör det understrykas att tillräckliga permanenta resurser måste till för att genomföra de nya lagstiftningsförpliktelserna. 

Utskottet ökar anslaget under momentet med sammanlagt 600 000 euro, varav 200 000 euro anvisas för stärkande av djurskyddspolisens verksamhet, 200 000 euro till Centralkriminalpolisen för utvecklande av en lägesbild av it-brottsligheten och 200 000 euro för ridande polisens anskaffningar. 

Under momentet föreslås 44,553 miljoner euro, vilket är cirka 4,4 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2020. 

Utskottet konstaterar att Skyddspolisens resurser i anslutning till den lagstiftning om civil underrättelseinhämtning som trädde i kraft 2019 har stärkts genom en permanent ökning av omkostnaderna med 10 miljoner euro samt genom anslagsökningar av engångsnatur som hänför sig till kostnaderna för den operativa verksamheten och kostnaderna för datasystemet för civil underrättelseinhämtning. Tilläggen har möjliggjort rekrytering och utbildning av personal samt byggande av sådan teknisk infrastruktur som förutsätts i civillagstiftningen. Under innevarande år säkerställdes också byggandet av Skyddspolisens nya verksamhetsställe och fullmakten att ingå ett nytt hyresavtal (tilläggsbudget IV). 

På basis av utredning till utskottet anser utskottet att regeringens proposition är en god grund för en långsiktig utveckling av ämbetsverkets verksamhet i en föränderlig omvärld och med beaktande av kraven i lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning. 

Under momentet föreslås 271,888 miljoner euro, vilket är cirka 27,3 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. 

I och med coronakrisen gjorde Gränsbevakningsväsendet 2020 den största omfördelningen av resurser efter krigen. Resurser har riktats från övervakningen av trafiken vid de yttre gränserna och de yttre gränserna till övervakningen av trafiken vid de inre gränserna, som inte utförs i normala situationer. Över en tredjedel av personalen i operativa uppgifter har flyttats till de inre gränserna. Samtidigt har alla gränsövergångsställen för trafik över de yttre gränserna varit öppna och övervakningen vid land-, sjö- och luftgränserna har fortsatt på samma sätt som tidigare, men med mindre resurser. 

För 2021 föreslår regeringen i enlighet med rambeslutet ett tillägg på 10 miljoner euro för Gränsbevakningsväsendets omkostnader för tryggande av den operativa kapaciteten och 2,5 miljoner euro för förbättring av lokalsäkerheten. Det föreslås också tillägg för uppfyllandet av EU:s tilläggskrav i fråga om gränssäkerheten (2,45 miljoner euro), för den europeiska gräns- och kustbevakningens permanenta trupper (3,5 miljoner euro) samt för de ändringar som reformen av Schengenområdets informationssystem (SIS) kräver. Dessutom föreslås det tillägg för tryggande av gränssäkerhetens prestationsförmåga och antalet gränsbevakare (1,0 miljoner euro) samt för ökning av trafiken vid Rovaniemi flygplats vid de yttre gränserna (0,5 miljoner euro). 

Utskottet anser att de föreslagna tilläggen är nödvändiga och konstaterar att de avsevärt förbättrar Gränsbevakningsväsendets ekonomiska situation. Också Gränsbevakningsväsendets tre största renoveringsprojekt för hyresfastigheter Immola, Ivalo och Onttola har inkluderats i investeringsprogrammet för Senatfastigheter. Detta förbättrar avsevärt personalens arbetsförhållanden i fastigheterna i fråga. Dessutom finns det ytterligare tio mindre men likväl nödvändiga renoveringsprojekt (främst gränsbevakningsstationer och sjöbevakningsstationer) som ännu inte har genomförts. 

I budgetpropositionen har man med fog i likhet med andra aktörer beaktat genomförandet av självkostnadsprincipen i Senatfastigheters hyror, vilket höjer Gränsbevakningsväsendets kostnader med 2,255 miljoner euro. 

Utskottet betonar dessutom att det i den rådande säkerhetssituationen inte finns någon utsikt till förbättring. Gränssäkerheten står i centrum för den förändrade säkerhetssituationen, vilket förutsätter att Gränsbevakningsväsendet har tillräckligt med personal, materiel och befogenheter både vid de inre och de yttre gränserna. Den fortsatta coronakrisen kommer oundvikligen att påverka resursbehoven, vilket bör beaktas i tilläggsbudgetpropositionerna för 2021, vilket också har gjorts i år. Uppmärksamhet ska också fästas vid att personal som avgår med pension ersätts fullt ut. 

Utskottet lyfter fram och anser som fortfarande behövliga de anslag och fullmakter som redan beviljats under momentet i tilläggsbudgetarna för 2020 (IV och VII). För anskaffning av två nya utsjöbevakningsfartyg beviljades sammanlagt 125 miljoner euro. Projektets totalkostnadskalkyl (inklusive planering) är 245 miljoner euro. Avsikten är att ett avtal om anskaffning av fartyg ingås ännu 2020 och att projektet genomförs åren 2020—2023. En reform av det tekniska systemet för övervakning av land- och sjögränsen pågår också. För projektet har beviljats finansiering till ett belopp av sammanlagt 25 miljoner euro (inklusive 2020 års budget) och den totala kostnadskalkylen för projektet är 50,5 miljoner euro. 

Utskottet konstaterar dessutom att Gränsbevakningsväsendets två övervakningsflygplan är 2025 har varit i drift i 30 år och betonar att planeringen av anskaffning av ersättning för maskiner måste inledas i ett tillräckligt tidigt skede. 

Utskottet ser positivt på att budgetpropositionen innehåller ett tillägg på 2,4 miljoner euro i enlighet med rambeslutet för att trygga Räddningsinstitutets utbildningsverksamhet, utveckla utbildningens kvalitet och stärka forsknings- och utvecklingsverksamheten. Syftet med tillägget är att säkerställa tillräcklig och kunnig personal inom räddningsväsendet och nödcentralerna samt brådskande tillgång till hjälp för medborgarna. 

Under momentet föreslås 60,048 miljoner euro, vilket är cirka 2,2 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. 

Nödcentralsverksamheten är synnerligen personal- och IKT-intensiv. Utskottet ser med oro på att omkostnaderna har ökat i och med det nya nödcentralsdatasystemet ERICA som togs i bruk 2019. Kostnaderna för serviceavgifter, underhåll och användning av systemet samt för utvecklingsarbetet har stigit jämfört med vad som uppskattats tidigare. Utskottet välkomnar således att regeringen ännu kompletterade sin proposition och ökade utgifterna för den obligatoriska utvecklingen av ERICA med 0,5 miljoner euro. Ämbetsverkets IKT-kostnader har stigit också till övriga delar, bland annat i och med att nödsamtalstrafiken övergått till säkerhetsnätet TUVE och blivit digital i stället för analog. 

Enligt inkommen utredning är antalet anställda fortfarande otillräckligt, vilket försämrar ämbetsverkets funktionsförmåga i situationer med hög belastning och störningar. Den långvariga svåra personalsituationen återspeglas i myndighetens höga frånvaro, som fortfarande är nästan dubbelt så stor som genomsnittet inom statsförvaltningen. 

Nödcentralsverket har under hela sin existens kämpat för tillgången på utbildad personal. Även riksdagen har ökat anslaget till Räddningsinstitutet för att öka antalet elever hos nödcentralsjourhavande i syfte att trygga tillgången på personal (FvUB 28/2018 rd — RP 123/2018 rd, RP 232/2018 rd). Således är det bra att budgetpropositionen för 2021 möjliggör ett högre elevantal än tidigare. Samtidigt är det ytterst viktigt att se till att Nödcentralsverkets anslag räcker till för att anställa utbildade personer och öka antalet anställda till minst den miniminivå på 600 årsverken som riksdagen fastställt. 

Utskottet anser det nödvändigt att Nödcentralsverkets resurser tryggas och att personalens välbefinnande tillgodoses. Ledningen bör med alla till buds stående medel ingripa i den höga sjukfrånvaron som förekommit under många år. Nödcentralsverket intar en central roll som aktör inom inre säkerhet och som producent av grundläggande trygghetstjänster för medborgarna. Att dess verksamhet är smidig har direkta återverkningar också på tillgången till tjänster hos de andra myndigheter som anlitar nödcentralstjänsterna såsom polisen, räddningsväsendet och social- och hälsovårdsväsendet. Utskottet anser det vara bra att också revisionsutskottet i sitt betänkande (ReUB 6/2020 rd — B 1/2020 rd, B 17/2020 rd) har utvärderat reformen av nödcentralstjänsterna. 

Under momentet föreslås 67,198 miljoner euro, vilket är 11,985 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. 

I budgetpropositionen ingår ett tillägg på 8 miljoner euro för att minska anhopningen av Migrationsverkets arbets- och studiebaserade uppehållstillstånd, påskynda handläggningstiderna och utveckla automatiseringen av processerna, vilket gör det möjligt att anställa 70 personer. Dessutom föreslås ett tillägg på 4 miljoner euro för att säkerställa att det förvaltningsövergripande elektroniska ärendehanteringssystemet för utlänningsärenden UMA upprätthålls och utvecklas i enlighet med planerna. För att verksamheten ska kunna vidareutvecklas och påskyndas är det också ytterst viktigt att automatiseringen inom statsförvaltningen främjas med hjälp av lagstiftning. 

Utskottet anser att de föreslagna tilläggen är ytterst nödvändiga och konstaterar utifrån den utredning som utskottet fått att resursläget 2021 är mer balanserat än 2020. Den föreslagna finansieringen gör det möjligt att iaktta målen för behandlingstiderna och bidrar till att minska anhopningen av äldre ansökningar i den nuvarande söksituationen. På detta sätt reagerar man också på påpekanden från den högsta laglighetsövervakaren om att behandlingstiderna har överskridits. Utskottet betonar dock samtidigt att en stor del av de föreslagna tilläggsanslagen är tidsbundna, varför resursläget för 2022 bör ses över redan i samband med vårens rambeslut. 

Utskottet konstaterar dessutom att under coronapandemin har antalet nya ansökningar om asyl för första gången varit litet. Det uppskattas att sammanlagt ca 3 000 asylansökningar kommer att lämnas in år 2020 (4 550 ansökningar år 2019). Det är däremot svårt att beräkna antalet ansökningar år 2021, eftersom det beror på hur coronapandemin utvecklas och hur reserestriktionerna fortsätter. Enligt megatrenderna ökar flyttningsrörelsen dock fortfarande. Även främjandet av arbetskraftsinvandring och rekryteringen av studerande till Finland kommer sannolikt att öka antalet sökande. I oktober (15.10.2020) behandlades vid Migrationsverket sammanlagt 31 335 ansökningar, av vilka 5 728 var arbets- och studiebaserade ansökningar. 

Utskottet anser det vara positivt att samarbetet mellan Migrationsverket och arbets- och näringsministeriet i anslutning till uppgifter som gäller arbetsrelaterad invandring enligt erhållen utredning har fungerat väl. 

I budgetpropositionen ingår dessutom en höjning av antalet kvotflyktingar till 1 050 flyktingar 2021 (850 flyktingar 2020). För finansieringen av detta föreslås sammanlagt 0,51 miljoner euro (0,130 miljoner euro under det aktuella momentet och 0,380 miljoner euro under mom. 26.40.21). Detta gör det möjligt att anställa två nya personer vid Migrationsverket. Dessutom föranleds kostnader under arbets- och näringsministeriets huvudtitel. 

Migrationsverket ansvarar också för systemet för hjälp till offer för människohandel. I och med att antalet klienter ökar ingår i budgetpropositionen en ökning med 3 årsverken (0,118 miljoner euro), genom vilken funktionsförmågan hos systemet för hjälp till offer för människohandel stärks och det blir möjligt att ge sakkunnigstöd till andra myndigheter. 

Under momentet föreslås 104,614 miljoner euro, alltså 12,819 miljoner euro mindre än i budgeten för 2020. 

I början av oktober 2020 omfattade mottagandet 6 785 asylsökande. Den största orsaken till att antalet fortfarande är ganska högt är besvär hos förvaltningsdomstolarna från personer som fått avslag på sin ansökan, och dessutom har en del av sökandena också på nytt ansökt om asyl efter att ha fått avslag på sin ansökan. Antalet beräknas dock sjunka jämnt. Avlägsnandet från mottagningen påskyndas av förvaltningsdomstolarnas förmåga att avgöra anhängiga ärenden, effektiviseringen av avlägsnandet ur landet av dem som fått avslag på sin ansökan, styrningen till frivillig återresa samt hur snabbt de som fått uppehållstillstånd förflyttas till kommuner och hur antalet nya sökande utvecklas. 

Utskottet anser det vara viktigt att kostnadseffektiviteten i mottagningsverksamheten följs upp och utvecklas aktivt. Priset på inkvarteringsdygn har sjunkit stadigt efter 2015 och 2019 var det 49 euro (målnivå 52 euro). Också antalet förläggningar har sjunkit till under 40 enheter. 

Trots den nedåtgående trenden i fjol måste man dock förbereda sig på en eventuell ökning av antalet asylsökande under 2021. Dessutom bör det noteras att målet för fyllnadsgraden vid förläggningarna på grund av coronapandemin har sänkts till 75 procent (tidigare 90 procent) för att trygga tillräcklig gleshet. 

Under momentet föreslås 2,570 miljoner euro, alltså ungefär 1,5 miljoner euro mindre än för 2020. 

Före ingången av oktober 2020 har 155 personer frivilligt återvänt till sitt hemland. Av dem återvände cirka 30 procent till Irak. Men antalet personer som återvänder frivilligt har minskat sedan 2019 då det var uppe i 391. Det ringa antalet förklaras av att resorna på grund av coronapandemin har stannat av och av att asylprocessen av olika orsaker har dragit ut på tiden. Oviljan att återvända till hemlandet ökar i synnerhet på grund av att det bildas sociala band och socialt liv i Finland samt på grund av att det inte finns några framtidsutsikter i hemlandet. 

Utskottet konstaterar att man har strävat efter att göra frivillig återresa mer attraktiv genom att öka stödet. Frivillig återresa och samarbete med återvändandeländerna har också understötts med finansiering från Europeiska unionens asyl-, migrations- och integrationsfond (AMIF). 

Under momentet föreslås 1,969 miljarder euro, vilket är cirka 36,7 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. 

Budgetpropositionen innehåller de tillägg för fler anställda (2 miljoner euro) och repetitionsövningar (0,3 miljoner euro) som fastställts i regeringsprogrammet. Tilläggen görs stegvis åren 2020—2023 så att personalen ökar med sammanlagt 100 årsverken (7 miljoner euro) och repetitionsövningarna med sammanlagt 1 500 deltagare (1,5 miljoner euro). År 2021 beräknas antalet anställda vara 12 108 årsverken och i repetitionsövningar utbildas sammanlagt 19 300 reservister. 

Det är också positivt att det föreslås ett tillägg på 4,4 miljoner euro för anställning av kontraktsanställda militärer. Det innebär att beloppet stiger till över 400 årsverken, vilket täcker behovet (avtalet är ofta 6 mån.). Med hjälp av systemet med kontraktsanställda militärer kan antalet utbildare fortsatt vara 2,5 per utbildningspluton, och det är också en viktig rekryteringskanal till olika uppdrag vid Försvarsmakten. 

Utskottet anser att de föreslagna personalökningarna är nödvändiga, men konstaterar samtidigt att det fortfarande finns skäl att fästa uppmärksamhet vid att stampersonalen är tillräcklig och orkar med sitt arbete. Enligt utredning räcker tillskotten inte till för att bemöta Försvarsmaktens utmaningar. Det är viktigt att göra bedömningar av och fastställa riktlinjer för nivån på och finansieringen av personalstyrkan i den nya försvarsredogörelsen 2021. 

Regeringen kompletterade budgetpropositionen med ett tillägg på 7,1 miljoner euro under momentet. Tillägget täcker de merkostnader som föranleds av arrangemangen till följd av coronaepidemin för en period på 6 månader (ca 1,2 miljoner euro/mån.). Försvarsmakten bereder sig följaktligen på att fortsätta med beväringsutbildningen med de nuvarande undantagsarrangemangen. Om coronakrisen fortsätter mot slutet av 2021, bör anslagen höjas i tilläggsbudgetpropositionerna för 2021. 

Utskottet anser att Försvarsmaktens åtgärder mot coronaviruset inom beväringsutbildningen är mycket lyckade både när det gäller förhindrandet av virusspridning och de värnpliktigas slutomdöme om sin tjänstgöring. Cirka 20 000 beväringar deltar årligen i utbildningen, vilket innebär att antalet smittfall har varit relativt litet. Coronaepidemin tvingade Försvarsmakten att med mycket snabb tidtabell övergå till en ny utbildningsrytm där de avdelningar som utbildas växelvis är fyra veckor i tjänst och två veckor lediga. 

Enligt utredning har man trots coronaepidemin i regel kunnat ordna reservistutbildning som planerat. Säkerheten vid internationella övningar har dock inte kunnat garanteras fullt ut, och därför har man inte deltagit i sådana övningar, och de har inte heller ordnats i Finland. 

Utskottet ökar anslaget under momentet med 200 000 euro för Flygvapnets övningar på flygfältet i Kauhava 2021. 

Under momentet föreslås 783,991 miljoner euro för anskaffning av försvarsmateriel. 

Utskottet betonar att försvarsgrenarnas materiella beredskap bör utvecklas jämlikt, och välkomnar att Marinens och Flygvapnets strategiska kapacitetsprojekt enligt utredning inte äventyrar en balanserad utveckling av armén. Med anslagen under momentet fortsätter genomförandet av marinens projekt Flottilj 2020, medan flygvapnets HX-projekt har avskilts till ett eget moment (27.10.19). 

Under momentet föreslås en ny beställningsfullmakt för bland annat ammunition, tryggande av Hornet-jaktplanens livscykel och utveckling av systemet för verksamhetsstyrning. Fullmakten uppgår till högst 881,272 miljoner euro åren 2021—2028, varav andelen 2021 är 166,839 miljoner euro. En annan ny beställningsfullmakt föreslås för omkostnaderna (mom. 27.10.01), som uppgår till cirka 152,933 miljoner euro. Genom den tryggas de avtal om service och underhåll för system, anskaffningar av reservdelar med lång leveranstid samt andra tjänster som behövs åren 2021—2025. Utskottet anser att fullmakterna är motiverade. Den tredje nya fullmakten behandlas i samband med moment 27.10.19. 

I detta sammanhang lyfter utskottet också fram den finländska försvarsindustrins centrala betydelse för tryggandet av den militära försörjningsberedskapen och anser det vara viktigt att anskaffningarna av försvarsmateriel görs i hemlandet alltid när det är möjligt. För att öka lönsam verksamhet och tillräcklig volym är det också nödvändigt att exportförutsättningarna och internationaliseringen inom den inhemska försvarsindustrin främjas i enlighet med föresatsen i budgetpropositionen. Likaså är det viktigt att stödja nätverkandet inom forskning och produktutveckling för att företagen ska ha goda möjligheter att delta i bland annat Europeiska försvarsfondens projekt. 

I samband med budgetpropositionen fattas beslut om den finansiering som anskaffningen av multirollflygplan förutsätter åren 2021—2031, exklusive index- och valutakursutgifter. Flygplanen ska ersätta den luftstridskapacitet som bygger på flygvapnets Hornet-jaktplan, och kommer att ingå som en central del av landets försvarssystem ända fram till början av 2060-talet. 

Under momentet föreslås en ny beställningsfullmakt på 9,4 miljarder euro för anskaffning av multirollflygplan. I beställningsfullmakten ingår bland annat avtal om multirollplan, vapensystem och reservdelar. Av fullmakten föreslås 900 miljoner euro bli disponibelt år 2021. 

Den övriga finansieringen av upphandlingen föreslås uppgå till 580 miljoner euro (579 miljoner euro under det aktuella momentet och 1 miljon euro under mom. 27.10.01), som är avsett bland annat för byggande av infrastruktur, utgifter för projekt- och ledningssystem samt för avlöning av visstidsanställd personal. År 2020 beviljades 20 miljoner euro för projektet. 

De föreslagna anslagen uppgår således till sammanlagt 10 miljarder euro enligt prisnivån 2021, vilket motsvarar finanspolitiska ministerutskottets riktlinje (1.10.2019) om de maximala kostnaderna för projektet. 

Vid anskaffningen används konkurrensupphandling med fast takpris (Design to cost), vilket kräver att anbudsgivarna känner till den totala upphandlingsbudgeten när de lämnar sitt slutliga anbud. Finansieringen budgeteras som helhet, så att även riksdagen i samband med beslutet vet hur mycket förvärvet kommer att kosta, med undantag för de kostnader som uppstår till följd av förändringar i index och valutakurser. 

Utskottet välkomnar att man på detta sätt undviker den situation som riksdagen hamnade i när den skulle fatta beslut om Hornet-upphandlingen på 1990-talet. Då budgeterades upphandlingen som två separata beställningsfullmakter för olika år och riksdagen fattade de facto beslut om hela upphandlingen redan i samband med beslutet om den första beställningsfullmakten. Till följd av budgeteringssättet ökar överföringsposten från Försvarsmakten avsevärt, eftersom finansieringen är planerad att räcka till för tiden fram till 2031. 

Upphandlingen går vidare på så sätt att de slutliga anbudsförfrågningarna skickas till anbudsgivarna i januari 2021. Avsikten är också att statsrådet ska fatta beslut om val av multirollflygplan 2021. 

Drifts- och livscykelkostnaderna täcks inom försvarsbudgeten utan tilläggsfinansiering. Enligt riktlinjerna får högst 10 procent av försvarsbudgeten användas för drift och underhåll av HX-materiel. En motsvarande andel har också använts för underhåll av Hornet-materielen. 

De ökningar och minskningar av anslagen som behövs på grund av indexförändringar kommer att budgeteras separat utöver den samlade finansieringen av upphandlingen av multirollflygplan från och med 2022. I praktiken föreslås under momentet årliga höjningar som hänför sig till kostnadsnivå och köpkraft. Utifrån utfallet görs justeringar i tilläggsbudgeten för det följande året. Budgeteringen av utgifter och/eller inkomster som föranleds av valutakursförändringar inleds också i budgeten för 2022, om det ingår valutor i upphandlingskontraktet. 

Enligt uppgift har avtal med fullständigt fast pris visat sig vara oekonomiska när avtalsperioden är lång. Om index inte tillämpas, bedömer säljarna vanligen i sitt anbud att det prissättningstillägg som behövs på grund av förändringar i penningvärdet är större än en höjning enligt index skulle ha resulterat i. 

Den ekonomiska risken i upphandlingen innebär att man förbinder sig att betala utgifter som blir större än väntat. Den ekonomiska risken har minskats genom att det för anskaffningen fastställts ett pristak på 10 miljarder euro (ett index- och valutakursrelaterat grundpris) och ett maximibelopp för underhålls- och driftskostnaderna. 

Planeringsramen och anslagsreserveringen för upphandlingen är mycket koncentrerade till början av perioden. Försvarsmakten kommer oberoende av vilken typ av flygplan som väljs att betala så kallade förskottsbetalningar och delbetalningar (dvs. avgifter som betalas före de egentliga leveranserna). Som garanti för dessa betalningar kommer leverantören att avkrävas behövliga säkerheter. 

Mot valutakursrisken finns det skydd i och med att betalningarna sprids ut över en lång tid, från 2021 till 2030-talet. På lång sikt är det möjligt att förvärvet leder till såväl valutakursförlust som valutakursvinst. 

I avtalen kommer det också att ingå klausuler om eventuella skadestånd och avtalsviten. Dessa så kallade inkomster som hänför sig till anskaffningen intäktsförs under det aktuella momentet. På samma sätt behandlas också intäkter från realiseringen av säkerheter för förskottsbetalningar och från räntor på förskott för dröjsmålstiden. 

Utskottet anser utifrån en utredning att de anslag och den fullmakt som föreslås för upphandlingen är motiverade och behövliga. Hornet-jaktplanens kapacitet måste ersättas fullt ut i enlighet med finanspolitiska ministerutskottets riktlinjer. Konkurrensupphandlingen med fast takpris (Design to cost) är enligt utredning ändamålsenlig. 

Utskottet lägger också vikt vid underhållssäkerhet samt noggrann och realistisk beräkning av livscykelkostnaderna. Det måste i hemlandet finnas kapacitet för materielunderhåll och reparation av skador på flygplanen under systemens hela livscykel. Vid upphandlingen och i de anknytande avtalen ska alla möjligheter till industriellt samarbete utnyttjas. 

Utskottet ser också ett behov av att Statens revisionsverk noga bevakar upphandlingsprocessen. 

Under momentet föreslås ett anslag på 4,852 miljoner euro. Största delen ska användas till statsunderstöd som beviljas Försvarsutbildningsföreningen för omkostnader som föranleds av de offentliga förvaltningsuppgifter som föreningen enligt lagen om frivilligt försvar ska sköta och för förberedelseverksamhetens utgifter. Enligt uppgift täcker propositionen inte helt och hållet finansieringen enligt den modell som ska genomföras. 

Utskottet anser att det är viktigt att trygga resurserna för det frivilliga försvaret. De frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet är ett effektivt sätt att upprätthålla en hög försvarsvilja och det nationella försvarets prestationsförmåga. Den påverkar också försörjningsberedskapen och den övergripande säkerheten. 

Utskottet ökar momentet med 200 000 euro. 

Under momentet föreslås 186,252 miljoner euro, vilket är 20,153 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. 

Budgetpropositionen innehåller tillägg på sammanlagt 6,5 miljoner euro till följd av ändringen av mervärdesskattedirektivet, varav 3,0 miljoner euro riktas till IKT-utgifter och 3,5 miljoner euro till annan beredskap, såsom avlönande av extra personal. Anslagsökningar föreslås också bland annat för anskaffning av färdiga program för tullsystemet (10,5 miljoner euro), säkerställande av verksamhetsbetingelserna för brottsbekämpning (1,8 miljoner euro) och för de årliga utgifter som föranleds av ibruktagandet av TUVE-nätet (1,17 miljoner euro). 

Utskottet anser att tilläggen är nödvändiga och välkomnar beaktandet av den betydande ökning av arbetsmängden som ändringen av mervärdesskattedirektivet medför. Det är dock nödvändigt att följa upp finansieringens tillräcklighet, när arbetsmängden och klienternas beteende preciseras och återkomma till frågan vid behov i tilläggsbudgetpropositionerna för 2021. Ökningen av antalet importdeklarationer ska kunna kontrolleras så att den inte medför betydande risker för smidigheten i utrikeshandeln. 

I och med ändringen slopas den nuvarande minimiskattegränsen (22 euro) för import från tredjeländer från och med den 1 juli 2021. Enligt Tullens och Postis uppskattningar kommer detta att öka det nuvarande antalet importanmälningar på knappt en miljon till 13—20 miljoner. Det centrala syftet med ändringen är att försätta näthandeln i tredjeländer i samma skatteställning som aktörerna inom EU. Uppskattningen av behovet av extra personal (över 50 personer) baserar sig på antagandet att man i arbetet med att utveckla nya informationssystem lyckas automatisera processerna och minska kundernas behov av att stå i kontakt med kundservicen. 

Utskottet lyfter också fram att det från och med 2022 är nödvändigt att säkerställa finansieringen för slutförandet av totalreformen av tullklareringssystemet och för planerade projekt som hänför sig till biometri, teknisk övervakning samt maskininlärning och identifiering av avvikelser. 

Utskottet fäster dessutom uppmärksamhet vid Tullens höga sjukfrånvarofall, 13 dagar/år, vilket ligger över statsförvaltningens genomsnittliga nivå. Utskottet anser det vara viktigt att Tullens ledning noggrant går igenom orsakerna till den höga nivån och fäster allt större vikt vid välbefinnandet i arbetet. 

Regeringen kompletterade budgetpropositionen (RP 227/2020 rd) genom att stryka konsekvenserna av regeringens proposition RP 31/2020 rd (regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om Senatfastigheter och Försvarsfastigheter samt till vissa lagar som har samband med den). Riksdagen behandlade dock propositionen i enlighet med den ursprungliga tidtabellen, och lagarna i anslutning till den träder i kraft 1.1.2021 (FsUB 2/2020 rd — RP 31/2020 rd). Således återställer utskottet beslutsdelen till momentet i enlighet med den icke-kompletterade budgetpropositionen (RP 146/2020 rd). Också momentets rubrik ändras till Senatkoncernens affärsverk. 

I budgeten för i år lade riksdagen till anslag på ungefär 1,5 miljoner euro till åtgärder för att förbättra läs- och skrivkunnigheten. Den viktigaste åtgärden var en nationell läs- och skrivkunnighetsstrategi. Anslaget har också använts till bland annat programmet En läsande kommun, regionala evenemang inom ramen för Läsrörelsen och utveckling av digitala tjänster för folkbiblioteken. 

Enligt uppgifter till utskottet har åtgärderna för att förbättra läs- och skrivkunnigheten kommit igång väl och de fortsätter också 2021. Också arbetet med att planera den nationella läskunnighetsstrategin har inletts, och strategin beräknas bli klar ungefär i mitten av 2021. 

Men det har inte avsatts några resurser för att genomföra strategin, eftersom det anslag på 1 miljon euro (29.80.50) som ingår i budgetpropositionen är avsett för verksamhetsstöd. Det finns en risk att programmet inte kan komma igång som planerat på grund av Utbildningsstyrelsens knappa personalresurser. 

Utskottet anser att bättre läskunnighet kräver tydliga utvecklingsåtgärder, eftersom undersökningar visar att läskunnigheten bland unga I Finland i åldern 15 år har försämrats och att skillnaderna mellan flickor och pojkar har ökat, likaså de regionala skillnaderna. Därför är det viktigt att den nationella strategin för läskunnighet blir klar som planerat och att det permanenta programmet för läskunnighet kan starta på riksnivå. I synnerhet i initialskedet behövs det aktiv verksamhet för att säkerställa att permanenta verksamhetsmodeller tas fram och börjar användas. 

Utskottet ökar momentet med 500 000 euro för att främja projektet för läskunnighet. 

Enligt budgetpropositionen får Utbildningsstyrelsen nästa år använda ungefär 14,7 miljoner euro för betalning av kopieringsersättningar och andra dispositionsrättsersättningar enligt upphovsrättslagen samt till betalning av utgifter för informations- och utredningsverksamhet som gäller kopiering, upptagning och dispositionsrättigheter. 

Enligt utredning till utskottet har kopiering och digital användning av upphovsrättsligt skyddade verk ökat. Därför bör anslaget höjas med 3,3 miljoner euro. Detta beror bland annat på besparingar i anskaffning av läromedel och ökad användning av lärarnas eget material. Dessutom ökar behovet av anslag när läroplikten utvidgas, eftersom fler elever kommer att omfattas av läroplikten och användningen av kopierat kringmaterial i undervisningen därmed också ökar. Samtidigt ökar behovet av att ordna behövliga användningstillstånd centraliserat för att kostnaderna inte ska belasta utbildningsanordnarna och för att det inte ska uppstå skillnader mellan kommuner och läroanstalter vad gäller förvärv av upphovsrätt. 

Dessutom noterar utskottet att beslutsdelen under momentet inte nämner möjligheten att förvärva tillstånd att visa filmer. Detta försämrar verksamhetsförutsättningarna för kreativa branscher som även i övrigt befinner sig i ett svårt läge, men försvårar också lärarnas arbete, eftersom det inte går att förvärva filmmaterial av hög kvalitet som kan anses vara lagligt. Skolorna har emellertid ett stort behov av att få tillgång till tillåtet audiovisuellt material, vilket förbättrar multilitteraciteten, som finns inskriven i läroplanen för den grundläggande utbildningen som en färdighet som genomsyrar samtliga läroämnen. 

Utskottet anser det nödvändigt att behovet av anslag för kopieringsersättningar och andra dispositionsrättsersättningar enligt upphovsrättslagen samt utgifter för informations- och utredningsverksamhet som gäller kopiering, upptagning och dispositionsrättigheter beaktas i rambeslutet våren 2021.  

Det är allt viktigare att stärka och utveckla fortbildningen för lärare för att alla elever ska ha lika goda möjligheter till undervisning av hög klass på alla utbildningsnivåer. Bland annat distansundervisning till följd av coronaepidemin, liksom också reformen med utvidgad läroplikt kräver att lärarna har gedigen kompetens och stor yrkesskicklighet. Lärarna måste dessutom ha allt bättre färdigheter i att upptäcka och stödja elever som behöver särskilt stöd, till exempel elever med olika typer av inlärningssvårigheter eller psykisk ohälsa. Lärarna behöver också evidensbaserade metoder för att stödja dessa barn och ungdomar i skolan. 

Utskottet ökar anslaget under momentet med 1 000 000 euro till fortbildning för lärare och till större kompetens inom jämställdhet och likabehandling. 

Dessutom ökar utskottet momentet med 300 000 euro för att stärka fredsarbete och globaluppfostran. På så sätt kan man främja fortbildning för lärare och olika typer av utvecklingsprojekt i skolor och organisationer. 

Utbildningsstyrelsen är ett centralt expertverk inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde och ett ämbetsverk som arbetar med att utveckla undervisningen. Utbildningsstyrelsen svarar i stor utsträckning också för det praktiska genomförandet av utbildningspolitiska reformer. Utbildningsstyrelsens uppgiftsområde har de senaste åren utvidgats, i och med många reformprojekt. Uppgifterna beräknas öka ytterligare när exempelvis utvidgningen av läroplikten inleds. Enligt uppgifter till utskottet har Utbildningsstyrelsens utgifter för den grundläggande verksamheten redan sedan 2018 varit större än anslagen i budgeten. Utbildningsstyrelsen räknar med att det strukturella underskottet redan nu är uppe i 5 miljoner euro. 

Utskottet anser det nödvändigt att säkerställa att anslagen till Utbildningsstyrelsen räcker till för att den ska klara av sina uppgifter och kunna erbjuda utbildningsanordnarna det stöd och den hjälp som reformerna kräver. 

För att stödja hobbyverksamhet för barn och unga föreslås 14,5 miljoner euro. Denna så kallade finländska modell tillför skoldagen fler hobbyer för barn och unga, och avsikten är att hobbyerna väljs ut utifrån elevernas önskemål. 

Utskottet anser det viktigt att hobbyverksamheten utvecklas heltäckande på regional nivå så att alla barn och unga har möjlighet att utöva minst en trevlig hobby. 

Utskottet ökar anslaget under momentet med 30 000 euro till Fritänkarnas Förbund rf:s verksamhet för främjande av religion och trosfrihet.  

Utskottet välkomnar att ett anslag på 300 000 miljoner euro avsätts för att förbättra säkerheten för judiska församlingen. Dessutom har 150 000 euro avsatts i ramen för 2022 och 2023. Anslagen motiveras med åtgärder för att förebygga antisemitism och säkerhetsåtgärderna ska inbegripa säkerheten i skolan, daghemmet och församlingens övriga verksamhet. Församlingen finns i Helsingfors centrum, vilket ökar behovet av åtgärder för att förbättra säkerheten. 

För kontinuerligt lärande avsätts ett anslag på 47,5 miljoner euro, varav 40 miljoner euro går till framtidsprojekt. Avsikten är att stärka kompetensen hos i synnerhet befolkningen i arbetsför ålder och personer med svaga grundläggande färdigheter samt att främja sysselsättningen av äldre. Dessutom avsattes ett extra anslag på 20,5 miljoner euro till kontinuerligt lärande redan i den andra tilläggsbudgeten för 2020. Det var avsett för att förbättra kompetensen bland personer i arbetsför ålder. 

Utskottet välkomnar dessa satsningar, eftersom kontinuerligt lärande och uppdatering av den egna kompetensen blir allt viktigare i ett snabbt föränderligt arbetsliv. Bland annat är det lättare att få arbete och klara sig i arbetslivet, om man satsar på digital kompetens och uppdaterar sin kompetens. 

Enligt uppgifter till utskottet är anslaget på 4,9 miljoner euro till utbildning för invandrare avsett för 900 studerande, vilket motsvarar utbildningsvolymen för läs- och skrivkunnighet inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde 2015. Uppgiften har senare (2018) lyfts över till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde, men anslaget har legat på samma nivå de senaste åren. I dag finns det emellertid drygt 5 000 studerande. Läroanstalterna får 100 procent i statligt bidrag för utbildningen, men på grund av de knappa anslagen måste läroanstalterna betala en stor del av kostnaderna från anslagen för annan verksamhet. Enligt utredning till utskottet är det akuta anslagsbehovet 7 miljoner euro. 

Utskottet understryker utbildningens stora betydelse, eftersom sysselsättningen bland invandrare, med undantag för arbetskraftsinvandrare, är klart sämre än bland befolkningen i stort. Samtidigt är bristen på språkkunskaper och den bristande läs- och skrivkunnigheten ett extra stort problem. Avgiftsfri utbildning ger i synnerhet invandrarkvinnor som tar hand om barnen hemma utbildningsmöjligheter, vilket ytterligare främjar integrationen i det finländska samhället och förbättrar sysselsättningsmöjligheterna. 

Utskottet anser att det nödvändigt att öka resurserna och hänvisar också till en skrivning i regeringsprogrammet, där det sägs att anslagen till läroanstalterna för fritt bildningsarbete höjs för att säkerställa ett tillräckligt stort utbud av utbildning och handledning för utsatta invandrare. 

Utskottet påpekar vidare att folkhögskolorna har hand om en del uppgifter som ingår i den utvidgade läroplikten. I utfrågningen bedömde sakkunniga att i synnerhet kostnaderna för att köpa in läromedel ännu inte har tagits med i beräkningen i tillräckligt hög grad. 

Utskottet understryker att läroanstalterna för fritt bildningsarbete spelar en viktig roll också för att stärka kontinuerligt lärande, eftersom i synnerhet svårsysselsatta arbetssökande behöver bland annat den typen av uppdatering av grundläggande färdigheter och digital kompetens som det fria bildningsarbetet erbjuder. Utskottet ökar momentet med 1 900 000 euro för att främja kontinuerligt lärande. 

Finlandsskolorna spelar en stor roll för att utveckla och upprätta den språkliga och kulturella kompetensen bland finländska familjer och barn som är bosatta utomlands. Dessutom är skolorna viktiga mötesplatser för utlandsfinländare. Redan nu finns det ungefär 140 Finlandsskolor i omkring 40 länder. Också distansskolan Kulkuri, som Kansanvalistusseura är huvudman för, spelar en framträdande roll för barn som flyttar utomlands, eftersom det är en webbskola för barn i den grundläggande utbildningen och tillgänglig överallt i världen. Det material som distansskolan Kulkuri och dess svenskspråkiga motsvarighet (Nomadskolan) producerade utnyttjas också här hemma. Bland annat i våras när grundskolorna övergick till distansundervisning kom materialet väl till pass. 

Skolor har fortlöpande för små anslag i relation till behovet, och verksamheten har i flera år finansierats med tilläggsanslag av engångsnatur som riksdagen beviljat. Finansieringen av verksamheten måste i fortsättningen vila på en hållbar nivå, anser utskottet. 

Utskottet påpekar vidare att föreningen Suomi-koulujen tuki ry bör få tryggade verksamhetsmöjligheter. Finlandsskolornas stöd rf har bl.a. till uppgift att utveckla och stödja Finlandsskolorna pedagogiskt. Finlandsskolorna utarbetar också undervisningsmaterial och ordnar fortbildning för lärare i Finlandsskolorna. Föreningen verkar huvudsakligen på frivillig bas utan avlönad arbetskraft, vilket enligt uppgifter till utskottet inte ger tillräckligt stora möjligheter att utveckla verksamheten. 

Utskottet ökar momentet med 1 205 000 euro, varav 

• 400 000 euro till statsunderstöd till vissa kvinnoorganisationer 
• 65 000 euro till Maa- ja kotitalousnaisten Keskus ry 
• 55 000 euro till Marttaliitto ry 
• 5 000 euro till Finlands svenska Marthaförbund rf 
• 80 000 euro till Karjalan Liitto ry 
• 50 000 euro till Kriittinen korkeakoulu 
• 300 000 euro till Finlandsskolornas verksamhet 
• 250 000 euro till distansskolorna Kulkuri och Nomadskolan som Kansanvalistusseura (föreningen för folkbildning) är huvudman för. 

Det görs betydande tilläggssatsningar på yrkesutbildningen. Den viktigaste satsningen är kvalitets- och jämställdhetsprogrammet för yrkesutbildningen 2020–2022, som får ett anslag på cirka 270 miljoner euro. Den viktigaste delen av programmet är att öka resurserna till undervisning och handledning. Till det avsätts 80 miljoner euro nästa år. Målet är att trygga den undervisning, den handledning och det stöd som varje studerande behöver, med särskilt fokus på de studerande som behöver mer stöd i sina studier. 

Detta stämmer väl överens med de farhågor som framfördes vid utfrågningen av sakkunniga angående otillräcklig undervisning och handledning. I synnerhet antalet personer i behov av särskilt stöd har ökat, och när läroplikten utvidgas beräknas de öka ytterligare. De studerande vill också ha starkare handledning och undervisning när de går vidare från studier till arbetsliv. 

För utvidgad läroplikt avsätts 4,9 miljoner euro. Också i det här sammanhanget anser utskottet att det är viktigt att kostnaderna för utvidgad läroplikt följs upp och att det i förekommande fall kan avsättas tilläggsanslag. Det måste exempelvis avsättas tillräckligt mycket medel för ersätta kostnaderna för läromedel och studietillbehör fullt ut. 

Utskottet välkomnar att regeringen föreslår 27 miljoner euro för yrkesutbildning för att bygga ut närvårdarutbildningen, vilket ligger i linje med det arbetskraftsbehov som ändringen av vårdardimensioneringen kräver. 

Utskottet anser dessutom att det är viktigt att trygga kontinuiteten för den urmakarskola som Kellosepäntaidon Edistämissäätiö sr är huvudman för. Enligt uppgifter till utskottet har kostnaderna för utbildningen de senaste åren hela tiden varit högre än inkomsterna och skolan har därför fått behovsprövade anslag för verksamheten. Bakgrunden till de minskade anslagen är den allmänna sänkningen av anslagen till yrkesutbildningen och den har drabbat alla utbildningsanordnare. Enligt vad utskottet erfar bereder ministeriet för närvarande en översyn av kostnadsgrupperna inom anslagen. I samband med den ses också kostnadsstrukturen för den konstindustriella utbildningen över. 

Enligt uppgifter till utskottet är det finansiella läget för Naturhistoriska centralmuseet kritiskt. Museet blir tvunget att upphöra med samhälleligt betydelsefulla uppdrag från och med 2021, om inte situationen kan avhjälpas. I bakgrunden finns ett strukturellt finansiellt underskott och utöver det har coronapandemin lett till uteblivna inkomster. Museet har både universitetsuppdrag och specialuppgifter som bestäms av statsmakten och som betjänar bland annat andra universitet, forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet samt miljö- och naturresursförvaltning. Det producerar exempelvis vetenskaplig information om hur den biologiska mångfalden minskar och klimatförändringen kan motverkas. 

Utskottet ökar momentet med 600 000 euro för Naturhistoriska centralmuseets verksamhet. Vidare föreslår utskottet att riksdagen godkänner följande uttalande. 

Vidare avsätter utskottet 250 000 euro till Aalto-universitetet för att driva och utveckla Helsinki GSE:s (Helsinki Graduate School of Economics) lägesrum. Lägesrummet nyttiggör material nästan i realtid och erbjuder på så sätt aktuell information om läget inom olika samhällssektorer som underlag för beslutsfattande. På grund av coronaläget är behovet av aktuell information mer påtagligt i det allmännas beslutsfattande, när beslut med långsiktiga effekter måste fattas snabbt och i en ständigt föränderlig miljö. 

Utskottet ökar momentet med 220 000 euro till enheten TROSSI vid Åbo universitet för forskning kring sjukdomar relaterade till inomhusluft. 

Utskottet konstaterar att det akuta finansiella underskottet för Nationella audiovisuella institutet (Kavi) beaktades i den sjunde tilläggsbudgeten för 2020 och att momentet då höjdes med 142 000 euro. Det är viktigt att säkerställa verksamhetsförutsättningarna för institutet också i fortsättningen och att effekterna av inkomstbortfallet till följd av coronaepidemin beaktas i anslagen. 

Anslaget får användas till att bevilja högst 51 extra konstnärspensioner som motsvarar full pension. Det motsvarar den tidigare nivån. 

Utskottet ser det som viktigt att pensionerna blir fler, eftersom behovet är klart större än det antal som nu beviljas. Enligt uppgifter till utskottet får nästan 90 procent av de sökande avslag på sin pensionsansökan. Utskottet hänvisar här också till regeringsprogrammet där det sägs att konstnärsstipendierna ska bli fler. 

Samtidigt påpekar utskottet att den sociala tryggheten för konstnärer behöver ses över, eftersom få konstnärer får exempelvis lön, arbetslöshetsersättning eller andra liknande inkomster. Bättre social trygghet och stödtjänster gör det lättare att våga satsa på kreativa branscher. Vad beträffar konstnärers försörjning finns det också anledning att utreda missförhållanden och utvecklingsbehov kring jämkning av upphovsrättsersättningar och arbetslöshetsförmåner. 

Enligt riktlinjerna i budgetpropositionen behöver tillgången till i synnerhet digitalt innehåll på lika villkor förbättras inom ramen för de allmänna bibliotekens funktioner och tjänster. Det är ett viktigt och aktuellt mål nu när användningen och behovet av elektroniska böcker har ökat till följd av coronaepidemin. Kommunerna har dock mycket olika möjligheter att erbjuda elektroniska tjänster, och därför är det viktigt att satsa på rikstäckande utveckling av e-biblioteket. På så sätt kan digitalt material skaffas och underhållas på lika villkor i hela landet. 

Utskottet ökar momentet med 1 000 000 euro för att utveckla ett gemensamt e-bibliotek för de allmänna biblioteken. Det är ett tvåårigt projekt och behovet av fortsatta anslag måste beaktas i budgeten för 2022. 

Av anslaget under momentet får 11 miljoner euro användas till betalning av kompensation för kopiering för enskilt bruk enligt upphovsrättslagen och av utgifter som föranleds av det. Detta motsvarar anslagsnivån under tidigare år, vilket enligt uppgifter till utskottet är jämförbart med kompensationen i andra länder i förhållande till invånarantalet. 

På senare år har en arbetsgrupp inom undervisnings- och kulturministeriet undersökt hur kompensationssystemet för privatkopiering fungerar och om det kan vidareutvecklas. Utskottet anser det vara viktigt att adekvata anslag säkerställs på ett hållbart sätt också i planen för de offentliga finanserna när utredningsarbetet är klart. Riksdagen har också i ett tidigare uttalande betonat att systemet behöver ses över och att nödvändiga anslag för systemet måste tas in i planen för de offentliga finanserna (FvUB 28/2018 rd — RP 123/2018 rd, RP 232/2018 rd). 

Utskottet har tidigare anvisat tilläggsanslag av engångsnatur till kultur och konst i regel under moment 29.80.52 och beaktat dem i motsvarande grad vid dimensioneringen av anslaget under moment 29.80.3. När avkastningen av penningspelsverksamheten minskar har regeringen kompenserat minskningen. Därför finns det inte längre någon möjlighet att överföra anslag mellan momenten 29.80.52 och 29.80.31, eftersom alla statsandelar för museer, orkestrar och teatrar har budgeterats under moment 29.80.31 i budgetpropositionen för 2021. Följaktligen görs tilläggen till kultur och konst under det momentet. 

Konsttestarna är en ny modell för konstfostran som lyfter fram och samlar in unga människors omdömen om föreställningar och museibesök. Omdömena finns tillgängliga för konstinstitutioner och museer och påverkar på så sätt vilka föreställningar konsttestarna får testa. Projektet inleddes 2017 med anslag från stiftelser (Suomen Kulttuurirahasto och Svenska Kulturfonden) och det här läsåret (2020–2021) finansieras projektet också med 1,4 miljoner euro av statliga medel. Inom ramen för programmet har alla åttondeklassare haft möjlighet att delta i ett till två konstbesök under läsåret. Projektet har nått ut till nästan hundra procent av de unga i årskurs 8; för läsåret 2020—2021 har 99,3 procent av åttondeklassarna anmält sig. Det finns dock ingen fortsatt finansiering för verksamheten efter våren 2021. 

Utskottet ökar momentet med 1 400 000 euro för att verksamheten Konsttestarna ska kunna fortsätta. 

Utställningsarvode är en ersättning som ges ut till konstnären för arbete inför en museiutställning, bland annat planering, upphängning och nedtagning av utställningen och utställningspublikation. Undervisnings- och kulturministeriet ordnade 2017–2019 ett försök med utbetalning av utställningsarvode. Syftet var att medverka till rekommendationer om avtals- och ersättningspraxis för konstutställningar. Försöket utföll väl och ansågs bland annat förbättra konstnärernas möjligheter att försörja sig och sysselsätta sig med sitt eget arbete och stärka museernas ekonomi. I en utvärdering efter försöket rekommenderades det att systemet och ersättningarna integreras i museernas normala verksamhet (UKM:s publikationer 2020:19). Inom ramen för fortsatt beredning kommer ministeriet bland annat att utreda en stödmodell, anknytande inskränkningar och ersättningskriterier. 

Utskottet ökar momentet med 1 000 000 euro för etablering av modellen med utställningsarvode. 

Dessutom ökar utskottet momentet med 505 000 euro, varav 

• 70 000 euro för att restaurera krigsskadeståndsfartyget Vega i Jakobstad 
• 30 000 euro till Väinö Linna-seura rf, bland annat för att digitalisera arkivet och producera kort dokumentär 
• 150 000 euro för att reparera en kulturhistoriskt värdefull hängbro i trä i Haapajärvi 
• 15 000 euro till Rajaton taide ry 
• 50 000 euro för att ordna Lieksan Vaskiviikko, bland annat för kostnaderna för utbildningsverksamhet 
• 25 000 euro för att trygga verksamheten vid Bruksmuseet i Strömfors och utveckla utställningsverksamheten 
• 100 000 euro för att utveckla ett virtuellt museicentrum och ett koncept för museistigar i Kervo, Träskända och Tusby 
• 65 000 euro till stadskulturföreningen Rauniokaupunki ry i Kajana för 10-årsjubileumsprojektet. 

Under momentet föreslås ett anslag på 1,95 miljoner euro, vilket motsvarar anslagen de senaste åren. Behovet av digitala tjänster har dock ökat och på grund av coronepidemin är de nu mer aktuella än någonsin. Utskottet anser det viktigt att digitaliseringen inom museibranschen främjas, eftersom den främjar bland annat förmedling av kulturarvet och därmed gör material och information lättillgängliga för alla. 

Anslaget under momentet är 739 000 euro för anskaffning av konst. Anslaget har varit oförändrat under nästan hela 2000-talet, och Nationalgalleriet har därför ingen möjlighet att skaffa värdefulla verk. Praktiskt taget alla konstinköp är nutidskonst och bara ett fåtal verk är från äldre tidsperioder. 

Enligt uppgifter till utskottet behöver också Nationalgalleriets samlingslokaler renoveras, eftersom de för närvarande används intill gränsen för sin funktionsförmåga både beträffande kapacitet och delvis också beträffande fastigheternas fysiska skick. En del lagerlokaler uppfyller exempelvis inte de brand- och säkerhetskrav som ställs på konstmuseibyggnader. 

Utskottet anser det viktigt att nationalgalleriets samlingslokaler ses över och att adekvata anslag säkerställs på ett hållbart sätt också i planen för de offentliga finanserna när utredningsarbetet är klart. 

Utskottet ökar momentet med 250 000 euro för anskaffningar av konst. 

Av anslaget under momentet får 950 000 euro användas till kultur- och språkboverksamhet för samerna. Dessutom avsätts 250 000 euro under moment 29.91.50. 

Enligt uppgifter till utskottet räcker anslagen (1,2 miljoner euro) ännu inte till för att trygga behövlig kontinuitet i verksamheten. Enligt statsrådets principbeslut om stimulering av samiska språket är målet är att stegvis öka språkboanslagen till 1,4 miljoner euro. 

Utskottet ökar momentet med 200 000 euro till språkboverksamheten. 

Företagsbyverksamhet för unga. Utskottet ökar momentet med 100 000 euro för företagsbyverksamhet. Företagsbyn är ett lärandemoment kring arbetsliv, ekonomi och samhälle som vänder sig till elever i årskurs sex och nio i grundskolan. Företagsbyn finns i hela landet och har verksamhetsställen i åtta regioner. Årligen når verksamheten ut till omkring 80 000 elever. 

Under momentet föreslås 78,978 miljoner euro, alltså 2,459 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. 

Utskottet anser utifrån den utredning som utskottet fått att det är positivt att den finansiering som föreslås för Naturresursinstitutet är på en god nivå 2021. Naturresursinstitutets forskning har en mycket viktig betydelse som stöd för beslutsfattandet, och även det exceptionella coronaåret har understrukit betydelsen av forskningsbaserad information. Forskarna förväntas ha framtidsbilder på bioekonomi och cirkulär ekonomi, en aktuell lägesbild av användningen av naturresurser och livsmedelstrygghet samt lösningar för riskhantering. 

Utskottet lyfter fram ett projekt vid Naturresursinstitutet som delvis har inletts med riksdagens finansiering och där man undersöker utsläppen och möjligheterna att minska utsläppen från olika torvmarker och torvmarker som sköts på olika sätt. 

Torvmarker utgör 11 procent av åkerarealen och är den största enskilda källan till koldioxidutsläpp inom jordbruket. Utsläppen minskar markanvändningssektorns (LULUCF) nettokolsänkor (6—7 miljoner CO2-ekvivalentton) och belastar dessutom ansvarsfördelningssektorn (1,5 miljoner CO2-ekvivalentton). Användningen av torvmarker har således en stor inverkan på Finlands nettokolsänkor. 

Utskottet betonar att de torvmarker som odlas aktivt också har stor betydelse för livsmedelsproduktionen och den regionala ekonomin i hela landet. I praktiken är det svårt att avstå från odlingen av dem, varför utsläppen i första hand ska minskas genom lösningar relaterade till odling, dikning, gödsling, kalkning och bearbetning samt genom att behovet av röjning av åkermark minskas, grundvattenytor aktivt regleras och avrinningsvatten renas. 

Det är svårt att fatta beslut om torvmarker, vilket innebär att behovet av evidensbaserad information som beaktar lokala förhållanden är akut. För att man ska kunna få tillförlitliga resultat krävs dock långvarig forskning, och därför är det viktigt att forskningen fortsätter år 2021. På basis av den inkomna utredningen kan det inom några år vara möjligt att till och med utveckla nationella utsläppskoefficienter eller mer avancerade mätmetoder än för närvarande. 

Utskottet ökar momentet med 200 000 euro för undersökningar av torvmarker i Ruukki. 

Anslaget under momentet föreslås vara 5,326 miljoner euro, vilket motsvarar nivån i 2020 års ordinarie budget. Utskottet välkomnar att regeringen på så sätt ha genomfört riksdagens uttalande i frågan (RSk 24/2019 rd — RP 29/2019 rd, RP 89/2019 rd, FiUB 20/2019 rd). 

Utskottet anser att anslaget är ytterst behövligt. Genom professionell rådgivning som täcker hela landet skapas förutsättningar att bedriva en lönsam och konkurrenskraftig jordbruksproduktion och således stärka försörjningsberedskapen inom livsmedelsproduktionen. I bästa fall ger anslaget en mångfaldig hävstångseffekt genom att förbättra gårdsbrukens lönsamhet. 

Utskottet understryker att rådgivningen också stöder genomförandet av klimatmålen genom att främja introduktionen av miljöbättre produktionsmetoder och mått. Exempelvis med hjälp av miljökonsekvensberäkningen Biocode kan man verifiera livsmedelssystemets ansvarstagande och på så sätt erbjuda konsumenterna den information som de behöver om produkternas koldioxidavtryck. 

Under momentet föreslås ett anslag på 3,805 miljoner euro. Utskottet beklagar att det än en gång föreslås att anslaget sänks med ett belopp som motsvarar riksdagens tillägg (250 000 euro). 

4H-verksamheten är viktig enligt utskottet. På glesbygden är den allt oftare barnens eller de ungas enda fritidsaktivitet nära hemmet. Verksamheten stöder på många olika sätt sysselsättningen och företagandet i de senare åldersskedena. Målet med exempelvis verksamhetsmodellen Taimiteko är att plantera 10 000 hektar ny skog före 2030. På detta sätt sysselsätts unga och kolsänkorna i Finlands skogar ökas i områden som inte omfattas av aktivt jord- och skogsbruk eller torvproduktion. En viktig verksamhetsform är också att samla in och uppmuntra till uppsamling av naturprodukter (t.ex. Satosankarit – köp och förmedling av skogsbär). 

Utskottet betonar att statligt stöd har en avgörande hävstångseffekt på 4H-ungdomsarbetet. Det fungerar som en slags såddfinansiering och det finns en stor risk för att en minskning av statsunderstödet också leder till en sänkning av den kommunala finansieringen. 

Utskottet ökar momentet med 300 000 euro. 

Under momentet föreslås 1,1 miljoner euro för statsbidrag till byaverksamhet. Coronaepidemin har stärkt intresset för landsbygden och det ökade distansarbetet har sänkt tröskeln för att flytta till landet. De lokala byföreningarnas verksamhet och deras information om området stöder acklimatiseringen och ökar landsbygdens livskraft. Kommunikationen i anslutning till flyttning till landet och digitaliseringen av byaverksamheten på lokal nivå bör stärkas och byombudens viktiga arbete stödjas. 

Utskottet ökar momentet med 300 000 euro för statsbidrag till byaverksamhet. 

Under momentet föreslås 4,069 miljoner euro, vilket är något mer (24 000) än för 2020. 

Utskottet anser att anslaget är mycket behövligt och mångsidigt. Den används för att finansiera nationella eller internationella åtgärder som stöder målen i redogörelsen för livsmedelspolitiken (Mat 2030) samt för att starta kompetensnätverkets verksamhet. Med anslaget är det viktigt att också fortsättningsvis stödja utvecklandet av sektorn för ekologisk produktion och naturprodukter samt främjandet av närproducerad mat. Dessutom är det nödvändigt att stödja regeringsprogrammets mål att bereda och genomföra ett klimatprogram samt att förbättra livsmedelssektorns handelsbalans bland annat genom att stärka exportförutsättningarna. 

Utskottet betonar att ökad närproducerad och ekologisk mat vid offentlig upphandling kräver upphandlingskompetens både av beslutsfattarna och av dem som bjuder ut mat. Det är således positivt att det vid jord- och skogsbruksministeriet på viss tid har anställts ett upphandlingssändebud (2019—2022) som bland annat har till uppgift att ge råd och handledning till aktörerna i användningen av ansvarsfulla livsmedelskriterier vid anbudsförfaranden. Utskottet betonar också samarbetet med kommunerna. Verksamheten stöder för sin del statsrådets principbeslut (10.9.2020) om en gemensam strategi för offentlig upphandling. 

Utskottet ökar momentet med 200 000 euro för projektfinansiering till Arktiska Aromer rf. 

Under momentet föreslås 14,259 miljoner euro, alltså 3,349 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2020. Anslaget används för vattendragsåtgärder som staten ansvarar för samt för utvecklande av vattenhushållningen, kartläggning av grundvattenområden och grundvattenbevakning. 

Utskottet lyfter fram det växande behovet under momentet på grund av utgifterna för ombyggnad och förpliktelser i fråga om föråldrade vattenkonstruktioner samt verkställande av bestämmelser som gäller hantering av översvämningsrisker. I och med att extrema väderleks- och vattenförhållanden blir vanligare måste vattenhushållningens resurser i allt högre grad riktas till åtgärder för att förbättra hanteringen av risker för torka och översvämningar. 

Utskottet anser att det är nödvändigt att trygga rent vatten och vattenförsörjning. För att upprätthålla och utveckla försörjningsberedskapen bör bland annat vattentjänstverkens ekonomi och verksamhetsplanering fås på en mer hållbar nivå än för närvarande. Det är bra att man som en del av översynen av lagen om vattentjänster utreder också metoder för att säkerställa en långsiktig investeringsplanering för aktörerna. 

Under momentet föreslås 32,652 miljoner euro, vilket är 3,607 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. Utskottet konstaterar att propositionen ger goda möjligheter till utvecklingsprojekt för naturresurs- och bioekonomi i flera branscher. 

Utskottet anser det nödvändigt att största delen av finansieringen anvisas för de åtgärder i markanvändningssektorns klimatprogram (sammanlagt 24,46 miljoner euro) som bidrar till uppnåendet av klimatneutralitet 2035. För att målet ska kunna nås krävs en målmedveten minskning av de fossila utsläppen samt stärkande av kolsänkorna och kollagren. 

Ett klimathållbart jordbruk eftersträvas genom att man främjar odlingsmetoder, tekniker, produkter och tjänster som binder kol och minskar utsläppen samt genom att man diversifierar odlingen. I synnerhet stärks åtgärderna för att minska utsläppen från torvmarker. 

Skogsbruket främjar mångsidiga odlings- och behandlingssätt och stärker skogarnas tillväxt och samtidigt kolbindningen genom askgödsel och användning av förädlat skogsodlingsmaterial. Anpassningen av skogsbruket till klimatförändringen stöds bland annat genom kartläggning av risken för förstörelse och utveckling av bekämpningsmetoderna. Också skötseln av torvmarker utvecklas och man strävar efter att minska skogarnas övergång till bebyggd mark. 

Åtgärdshelheten stöder för sin del andra projekt i regeringsprogrammet, såsom den nationella skogsstrategin, klimatprogrammet, näringslivscykeln som helhet, programmet för utveckling av åkerstrukturen samt åtgärderna för översvämningsskydd och vattenhantering på åkrar. Åtgärderna genomförs också med hjälp av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. 

Utskottet anser dessutom att den övriga finansiering som föreslås under momentet är motiverad bland annat för återvinning av näringsämnen (2 miljoner euro) och effektivisering av bekämpningen av invasiva arter (0,295 miljoner euro). 

Under momentet föreslås 8,636 miljoner euro, alltså 3,13 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2020. 

Över hälften av finansieringen (4,879 miljoner euro) anvisas för stödjande av vattenekonomiska projekt relaterade till riskhantering, iståndsättning, utveckling och försök. Understöden riktas bland annat till planering av avrinningsområden, dikningslösningar, ombyggnad och modernisering av översvämningsskyddskonstruktioner i dåligt skick samt åtgärder enligt planerna för hantering av översvämningsrisker, såsom projekt för att skydda bostadsområden mot översvämning. 

Utskottet anser det vara viktigt att anslaget också förlänger det nationella programmet för återhämtning av vandringsfiskbestånden genom att förbättra levnadsförhållandena för vandringsfiskbestånden och återställa deras naturliga förökning i strömmande vattendrag. I projekten genomförs fiskvägar och andra alternativa vandringsvägar i anslutning till fiskens vandring samt undanröjs vandringshinder. Det finns också behov av att stödja projekt för nedläggning av verksamheten vid små vattenkraftverk samt åtgärder för restaurering av vattendrag i anslutning till dem. 

Under momentet föreslås 11,25 miljoner euro, vilket är 2,4 miljoner euro mer än för 2020. Anslaget används till ersättande av rovdjursskador som inträffat år 2020, varav största delen utgörs av ersättande av skador som stora rovdjur orsakat renhushållningen. Anslagen för förebyggande av skador på husdjur, odlingar och bin (ca 0,6 miljoner euro) samt skador (ca 0,75 miljoner euro) förblir oförändrade. 

Enligt en utredning som utskottet fått ökar antalet rovdjursskador som drabbar renhushållningen klart, vilket främst beror på skador orsakade av järvar. Skadorna beräknas 2020 uppgå till cirka 10,7 miljoner euro. Avgiftstaket i anslutning till EU:s rättsliga grund begränsar dock avgifterna till 10 miljoner euro, vilket innebär att de ersättningar som betalas måste skäras ned. 

Utskottet anser det vara nödvändigt att skador orsakade av fridlysta arter kan ersättas till fullt belopp och konstaterar att detta också påverkar rovdjurspolitikens acceptans. Man bör satsa på att förebygga skador och säkerställa att gränsen på 10 miljoner euro inte överskrids. Utöver andra förebyggande åtgärder är det således ändamålsenligt att jord- och skogsbruksministeriet också bereder en fastställd järvkvot, som är en förutsättning för jakt. För att minska de skador som orsakas av stora rovdjur krävs det mer fungerande och effektfulla åtgärder än för närvarande. 

Under momentet föreslås 55,03 miljoner euro som är 1,2 miljoner euro mindre än för 2020. Det föreslås att bevillningsfullmakten höjs till 58,5 miljoner euro, vilket möjliggör aktiv projektfinansiering 2021. 

Enligt den utredning som utskottet fått kommer Kemera-stödet och bevillningsfullmakten för 2020 att användas nästan till fullt belopp. Anslagen och bevillningsfullmakten riktas inom de regionala skogsprogrammen på basis av en behovskalkyl för de enskilda skogsägarnas skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten. 

Det är positivt att medlen i allt högre grad används till tidig vård av plantbestånd, vård av ungskog och vitaliseringsgödsling. Genom dessa åtgärder som främjar skogstillväxten ökas samtidigt skogarnas kolbindning. Dessutom har den stödändring som gjordes i början av 2020 på önskat sätt ökat askgödslingen i torvmarker, men intresset för projekt för skötsel av torvmarker har däremot minskat. 

Intresset för byggande och ombyggnad av skogsvägar har också minskat. Detta påverkar på lång sikt väghållbarheten, som är central för hela skogsbioekonomin och som möjliggör avverkning, virkestransport och andra arbeten i skogen samt deras lönsamhet och konkurrenskraft. 

Utskottet anser därför att det är viktigt att skogsägarna erbjuds tillräckligt med skogsvårdstjänster för planering och genomförande av väg- och kärrskogsprojekt som aktörerna ofta genomför gemensamt. 

Utskottet betonar dessutom att ett aktivt skogsbruk skapar förutsättningar för skogsindustrins existens och tillväxt. Det är en viktig möjliggörare av arbete och försörjning samt exportinkomster för samhällsekonomin i Finland. Skogsbrukets och skogsindustrins betydelse för Finland kan inte överbetonas i det nuvarande ekonomiska läget. Anslaget under momentet har en betydande inverkan på hur skogsägare aktiveras i skogsvården. Det är viktigt att man inom kort också fäster uppmärksamhet vid bland annat hur de skogar som ägs av dödsbon fås till aktiv vård. Skogar som växer bra och förnyar sig har redan i årtionden varit grunden för Finlands välfärd. Samtidigt är de också effektiva kolsänkor och kollager. 

Under momentet föreslås 8,027 miljoner euro, vilket möjliggör åtgärder i handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (Metso) på cirka 3 400 hektar. 

Utskottet konstaterar att trots ökningen av anslaget (1 miljon euro) kan man med finansieringen inte uppnå programmets mål att skydda sammanlagt 82 000 hektar ekonomiskog före 2025. Av målet hade cirka 43 000 hektar genomförts före utgången av 2019, vilket innebär att uppnåendet av de uppställda målen förutsätter att den årliga finansieringen av programmet höjs med 8,5 miljoner euro för den återstående perioden och att det årliga målet höjs till över 6 000 hektar. Av tillägget ska cirka 2,5 miljoner euro riktas till Finlands skogscentral för genomförandet av programmet. 

Under momentet föreslås 42,171 miljoner euro, vilket är 3,011 miljoner euro mer än för 2020. I tillägget har beaktats bland annat ökningen av genomförandet av Metso-programmet (0,3 miljoner euro) och merkostnaderna för förvaltningen av det nya systemet för beskogning (0,368 miljoner euro) samt finansieringen av engångsnatur av det informationssystem som det förutsätter (1,7 miljoner euro). 

Skogscentralen är en central producent av skogsrelaterad information. Bolaget har redan i flera års tid elektrifierat sina tjänster och strävat efter att utnyttja de tjänste- och produktivitetsfördelar som digitaliseringen erbjuder. Målet har varit att utveckla verksamhetssätten, strukturerna och processerna så att tjänsterna är kundorienterade och i första hand elektroniska. År 2021 förbättrar Skogscentralen bland annat användningsvärdet för geografisk information som baserar sig på laserskanning så att den bättre motsvarar aktörernas behov. 

Utskottet betonar att geografisk information är av stor betydelse för såväl skogsägare, skogsentreprenörer som beslutsfattare när det gäller att främja bioekonomin. Det finns allt fler behov av skogscentralens tjänster och den erbjuder många möjligheter till grön tillväxt. Enligt den utredning som utskottet fått uppgår den permanenta årliga utgiftsökningen under momentet under de närmaste åren till 3,9 miljoner euro, varav propositionen täcker en del. 

Utskottet anser att det nya momentet och det föreslagna anslaget på 1,36 miljoner euro är behövliga och anser det också vara ändamålsenligt att det nya incitamentssystemet blir permanent. 

Avsikten är att med hjälp av stödet beskoga 2 000 hektar år 2021. Enligt den utredning som utskottet fått finns det drygt 118 000 hektar potentiella impedimentmarker som lämpar sig för beskogning. Genom åtgärden ökas det kollager som trädbeståndet binder och minskas växthusgasutsläppen i marken. Utskottet betonar att den största klimatnyttan med incitamentssystemet uppnås genom att torvmarksbaserade impedimentmarker beskogas (uppskattningsvis 29 500 hektar). 

Anslaget under momentet och användningen av anslaget baserar sig huvudsakligen på lagen om fiske (379/2015). Anslaget används bland annat till planering, genomförande, styrning och utveckling av hållbar användning och vård av fiskevatten samt till kostnader för fiskerikontroll. I propositionen ingår också ett tillägg enligt regeringsprogrammet till verkställigheten av lagen om fiske och till forskningsverksamheten (0,5 miljoner euro). 

Utskottet fäster uppmärksamhet vid att det gångna året har fått finländarna att fiska rekordmycket. Med tanke på att tillstånden fördelas ett år i efterskott är utskottet bekymrat över att de resurser som anslagits för rådgivning och kontroll av fisket inte räcker till för att tillgodose de nya fiskarnas behov. Verksamhetens kontinuitet löses inte med en tilläggsfinansiering på ett år, utan under de kommande åren måste förutsättningarna för den utredas på bred bas. 

I detta sammanhang lyfter utskottet också fram utfiskning av skräpfisk och betonar att det är möjligt att effektivt avlägsna fosfor från eutrofierade vattendrag genom intensifierad yrkesfångst av karpfisk och planering av fiskbestånd. Verksamheten bör utvidgas och man bör fortsätta att förädla karpfisk till livsmedel och djurfoder. 

Utskottet ökar momentet med 300 000 euro, varav 100 000 euro anvisas för utfiskning av skräpfisk i Pyhäjärvi i Säkylä jämte uppföljning, 100 000 euro till Finlands Fritidsfiskares Centralorganisation rf för rådgivning till fritidsfiskare,60 000 euro till Finlands Yrkesfiskarförbund FYFF rf och 40 000 euro till Suomen sisävesiammattikalastajien liitto ry för rådgivning till kommersiella fiskare. Dessutom återställer utskottet i momentets beslutsdel ett omnämnande om att anslaget får användas för bidrag till Finlands Yrkesfiskarförbund FYFF rf. 

Inhemsk fisk som fångas i kommersiellt syfte utgör bara omkring 7 procent av den totala fiskkonsumtionen. Fisken i detaljhandeln är huvudsakligen importerad. I slutet av 2019 fanns det färre än 700 kommersiella fiskare i Finland. 

Utskottet anser det behövligt att propositionen innehåller ett tillägg på 1,2 miljoner euro i enlighet med regeringsprogrammet för åtgärder för främjande av inhemsk fisk, tryggande av yrkesfiskarnas verksamhetsförutsättningar samt förebyggande av sälskador, Utskottet påskyndar genomförandet av åtgärderna. Med tanke på fiskenäringens fortbestånd är det viktigt att se till att fiskbestånden hålls livskraftiga, att skador som orsakas av säl och skarv minskas och att fiskens värde ökas, så att näringen är lönsam och attraktiv också för unga. 

Under momentet finansieras dessutom åtgärder som stöder förnyelse av näringarna och hållbar tillväxt i enlighet med Europeiska havs- och fiskerifondens (EHFF) verksamhetsprogram. Utskottet konstaterar att detta inbegriper bland annat ett ökat utbud av inhemsk fisk med hjälp av vattenbruk och betonar att det samtidigt är viktigt att se till att tillståndsprocesserna fungerar. 

Under momentet föreslås 8,115 miljoner euro, alltså 0,577 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2020. 

Utskottet ser det som ett steg i rätt riktning att propositionen innehåller en höjning på 1 miljon euro (liksom också år 2020) för att minska det eftersatta underhållet i strövområdena ur så kallade framtidsinvesteringar. För samma syfte beviljades också 1 miljon euro i sjunde tilläggsbudgeten för 2020. Det eftersatta underhållet för serviceutrustning som stöder rekreationsbruk och naturturism och som finansieras via jord- och skogsbruksministeriet kan således minskas till omkring 3,7 miljoner euro 2021 (5,7 miljoner euro vid utgången av 2020). 

Utskottet betonar att de statliga strövområdena och friluftsmålen i Forststyrelsens mångbruksskogar som finansieras med anslag under momentet på ett betydelsefullt sätt kompletterar utbudet av statlig mark och vatten som kan användas för rekreation. Coronakrisen har accentuerat skogarnas samhälleliga betydelse och ökat användningen av strövområden. Det är således allt viktigare att tillgodose servicebehovet för att trygga områdenas användbarhet och säkerhet. 

Utskottet anser det vara viktigt att Forststyrelsens funktioner utvecklas jämlikt inom både jord- och skogsbruksministeriets och miljöministeriets förvaltningsområden (66,142 miljoner euro under mom. 35.10.52). Också anslagsnivån under detta moment bör således justeras för att säkerställa en högkvalitativ och hållbar verksamhet. 

Enligt den utredning som utskottet fått finns det utöver det eftersatta underhållet ett särskilt tryck på att höja nivån bland annat inom det offentligrättsliga fisket, närmast i rådgivningen om och övervakningen av det ökade fritidsfisket. Det finns också underskott i finansieringen av utvecklingen av terrängtrafiklederna och i de nyinvesteringar som krävs för naturturismen inom ansvarsområdet för vildmarkstjänster. 

Utskottet ökar anslaget under momentet med 150 000 euro, varav 100 000 euro anvisas för iståndsättning av det ungdomsläger i Evo som används av scouter och 50 000 euro för utvecklande av rutterna i Lauhavuori-Hämeenkangas Geopark. 

För Cybersäkerhetscentret föreslås en permanent tilläggsfinansiering på 2,34 miljoner euro för att utveckla hanteringen av cyberstörningar i samhället. Tilläggsfinansieringen riktas i första hand till att stärka Cybersäkerhetscentrets kompetens inom verksamhetsområdet samt till att upptäcka allvarliga kränkningar av informationssäkerheten dygnet runt. 

Utskottet anser att en permanent tilläggsfinansiering är nödvändig för att man ska kunna förbättra kommunikationsnätens funktionssäkerhet och säkerhet samt förebyggande av störningar och cyberhot. Störningar i kommunikationsnätens funktion till följd av brister i informationssäkerheten eller cyberattacker kan orsaka riksomfattande olägenheter, och det behövs bra kompetens och en lägesbild i realtid för att kunna förutse och snabbt utreda hot i anknytning till dem. 

Utskottet betonar att Cybersäkerhetscentrets resursbehov i framtiden måste stärkas ytterligare för att centret ska kunna utveckla sin verksamhet och i realtid svara på de ständigt ökande utmaningarna med informationssäkerheten. 

För Meteorologiska institutet föreslås ett tillägg på 0,75 miljoner euro för utvecklingen av den internationella markstationen för satellitkommunikation i Sodankylä samt ett tillägg på 0,5 miljoner euro för finansiering av verksamheten inom den europeiska forskningsinfrastrukturen ACTRIS för forskning i små partiklar, moln och spårgaser. Dessa tilläggssatsningar är viktiga, eftersom de för sin del främjar Finlands roll inom forskningen i klimatförändringen och därmed Finlands internationella konkurrenskraft. 

Utskottet välkomnar också att 1,1 miljoner euro anvisas för förnyande av väderradarnätet, och att beloppet kommer att uppgå till 1,2 miljoner euro 2022 och 2023. Den permanenta anslagsökningen ger möjlighet till långsiktigt underhåll av radarnätet och förnyande av gamla radaranläggningar. 

Utskottet betonar vikten av väderradarnätets regionala täckning eftersom väderradaranläggningarna ger mätuppgifter som är viktiga bland annat med tanke på vägunderhållet vintertid, trafiksäkerheten och flygtrafiken. Den regionala täckningen av väderradarnätet har förbättrats, men i synnerhet i landets norra del finns det fortfarande skuggområden. 

Nettoanslaget under momentet är cirka 1,4 miljarder euro, vilket inbegriper en permanent nivåhöjning på 300 miljoner euro i enlighet med den parlamentariska arbetsgruppens förslag. I enlighet med regeringsprogrammet riktas 20 miljoner euro av nivåhöjningen till förbättring av vägunderhållet vintertid i synnerhet i områden där vintern ställer mest utmaningar. 

Trots resursökningen minskar anslaget något jämfört med den ordinarie budgeten för innevarande år, och det beräknas att det eftersatta underhållet börjar öka något. Detta beror på att beläggningsmängderna beräknas minska nästa år så att de stannar under 3 000 kilometer, medan den årliga beläggningsmängden för att förhindra en försämring av det belagda vägnätets skick (dvs. en ökning av det eftersatta underhållet) skulle vara cirka 4 000 kilometer. Enligt inkommen utredning uppgår kostnaderna för att belägga de resterande 1 000 kilometrarna till cirka 50 miljoner euro. 

Utskottet betonar vikten av åtgärder som främjar trafiksäkerheten samt funktionen och den dagliga framkomligheten hos de trafikleder som är centrala med tanke på näringslivets transporter. Vägnätets skick spelar en stor roll också när det gäller att minska koldioxidutsläppen eftersom en ojämn vägyta och beläggningsskador ökar bränsleförbrukningen särskilt i den tunga trafiken. Även vinterunderhållet har en stor inverkan på bränsleförbrukningen och utsläppen. 

Utskottet påpekar att vägnätets skick på lägre nivå till många delar är svagt, vilket försämrar säkerheten och smidigheten i fråga om persontrafiken och transporterna. Även broar som är i dåligt skick leder till längre transportrutter som ökar kostnaderna för näringslivet och koldioxidutsläppen från trafiken. Det är ofta mycket dyrt att åtgärda strukturella problem i äldre broar, och på grund av de knappa resurserna framskrider reparationen långsamt. 

Utskottet utökar momentet med 17 350 000 euro och anvisar beloppet till mindre projekt som förbättrar trafiksäkerheten, verksamhetsmöjligheterna för näringslivet och gång- och cykeltrafiken på olika håll i landet. 

Projekten och de anslag som utskottet anvisar för dem är: 

• LV 1050, underhåll av Fagerviksvägen på avsnittet Hamnvägen—Barösundsvägen, Raseborg, Ingå: 700 000 euro 
• LV 51, förbättring av belysningen på avsnittet Ingå—Karis: 500 000 euro 
• De mest brådskande beläggningarna av gång- och cykelleder i Esbo, Helsingfors och Vanda: 1 000 000 euro 
• LV 12227, förbättring av Oinasjärventie, Salo: 800 000 euro 
• Byggande av en cirkulationsplats i korsningen av Kaaritie och Alvar Aallon tie, Pemar: 500 000 euro 
• SV 43/LV 12786/LV 2174/LV 12683/LV 12678, belysning, Eura: 350 000 euro 
• LV 2613, förbättring av Jämintie, Jämijärvi: 400 000 euro 
• LV 13857, underhåll av Saloistentie, Janakkala: 400 000 euro 
• Förbättring av RV 2 på avsnittet RV 9—LV 232, Humppila: 600 000 euro 
• LV 14371, underhåll av Äijännevantie, Virdois: 400 000 euro 
• LV 13087, beläggning av Vesajärventie, Tavastkyro: 450 000 euro 
• LV 14353, underhåll av Uittosalmentie, Mänttä-Vilppula: 280 000 euro 
• LV 14290, Koskitie, byggande av en gång- och cykelled på avsnittet Romula—trafikstationen, Juupajoki: 200 000 euro 
• LV 12, förbättring av belysningen på avsnittet Nokia—Sastamala: 300 000 euro 
• LV 295, Mäntsäläntie, förflyttning av anslutningen vid Koskinen Oy, Kärkölä: 350 000 euro 
• LV 3501 och 14535, byggande av en gång- och cykelled i Svartbäck, Pyttis: 450 000 euro 
• LV 15, byggande av en gång- och cykelled på avsnittet Jokela—Valkeala kby, Kouvola: 300 000 euro 
• LV 14821, arrangemang för gång- och cykeltrafik på avsnittet Talpionmäentie—Latutie, Villmanstrand: 370 000 euro 
• LV 15076, underhåll av Koirakiventie, Pertunmaa: 200 000 euro 
• LV 14, arrangemang för gång- och cykeltrafik på avsnittet Anttola—anslutningen vid Kulennoinen, Nyslott: 600 000 euro 
• LV 5641, underhåll av Pörsänmäentie, Idensalmi: 500 000 euro 
• LV 5071, reparation av Vuonislahdentie, Lieksa: 300 000 euro 
• HV 15688, förbättring av Suhmurantie, Joensuu: 500 000 euro 
• LV 58, reparation av beläggningen på avsnittet Karstula centrum—Humppi, Karstula: 200 000 euro 
• LV 6181, underhåll av Leppälahdenväylä, Toivakka: 50 000 euro 
• LV 6304, slutförande av byggandet av en gång- och cykelled, Lannevesi, Saarijärvi: 300 000 euro 
• Förbättring av bron Pankkisilta i Äänekoski: 200 000 euro 
• RV 23, förbättring av anslutningen vid Kolhontie, Keuruu: 350 000 euro 
• HV 7071, slutförande av den grundliga förbättringen av Kätkäjoentie, Alavus: 300 000 euro 
• LV 17479, förbättring av Harjumäentie, Ilmajoki: 450 000 euro 
• Planering av en hamnväg i Vasa: 500 000 euro 
• LV 748, byggande av en gång- och cykelled vid Flygfältsvägen, Kronoby: 500 000 euro 
• RV 86, byggande av en gång- och cykelled, Ylivieska: 450 000 euro 
• RV 8, byggande av en underfart vid Tapiontupa, Kalajoki: 300 000 euro 
• LV 18345, underhåll av Hylkirannantie, Reisjärvi: 150 000 euro 
• LV 18649, underhåll av Lehtoseläntie och LV 18651 Laitilantie, Muhos: 100 000 euro 
• RV 22 och förbättring av anslutningen vid Mustikkakankaantie, Utajärvi: 400 000 euro 
• LV 7980 och LV 18312, byggande av en gång- och cykelled i Lehtopää, Oulainen: 450 000 euro 
• LV 19033, ny beläggning på Vuoreslahdentie, Kajana: 600 000 euro 
• SV 900, förflyttning av Hyryntie vid Kuhmo Oy:s sågverk, Kuhmo: 700 000 euro 
• Förbättring av RV 21 vid Vihreä pysäkki, Pello: 175 000 euro 
• RV 4, förbättring av avfarten och korsningsområdet vid Kallinkangas och RV 4, Keminmaa: 225 000 euro 
• Förbättring av bron Tenniön silta, Kousku by, Savukoski: 500 000 euro 

Utskottet anser att det är nödvändigt att man under 2021 ser till att projektet Päntäne—Isojoentie i Kauhajoki slutförs och att vägsträckningen LV 301 Keihonen—Suomela i Vesilahti förbättras. 

Av anslaget under momentet används 473 miljoner euro för banhållning och med hjälp av det beräknas bannätets skick förbli oförändrat eller rentav förbättras något. Behovet av att reparera bannätets överbyggnader bedöms dock öka kraftigt mot slutet av decenniet. Utskottet anser det vara viktigt att man sörjer för det befintliga bannätets skick, säkerhet och smidiga trafik och att man i den långsiktiga planeringen tar hänsyn till det ökande reparationsbehovet. 

Utskottet anser det vara bra att det program för förbättring av säkerheten vid plankorsningar som inleddes under förra valperioden fortsätter och att det för projektet har reserverats en finansiering på 10 miljoner euro för nästa år. Avskaffandet av plankorsningar är en viktig enskild åtgärd som kan öka smidigheten i spårtrafiken och förbättra trafiksäkerheten. 

Utskottet påpekar dessutom att det är osäkert om de budgeterade intäkterna från banavgiften (47 miljoner euro) realiseras eftersom man uppskattar att intäkterna för innevarande år på grund av coronaläget förblir 5 miljoner euro mindre än beräknat. 

Utskottet lyfter också fram behoven inom farledshållningen och anser att det bland annat ur miljösynpunkt är viktigt att man utvecklar insjötrafiken och insjötransporterna. Förlängningen av slussarna i Saima kanal, som inleds som ett utvecklingsprojekt, är ett viktigt projekt som främjar insjötrafiken och som påverkar industrins och näringslivets transporter i Saimens insjöområde och östra Finland. Reparationen av kanalen ger också möjligheter att utveckla turismen. 

Anslaget under momentet (67,7 miljoner euro) används för byggnads- och planeringsunderstöd för redan påbörjade kollektivtrafikprojekt (bl.a. förlängningen av västmetron från Mattby till Stensvik, Spårjokern, spårvägen i Tammerfors). Utöver dessa föreslås två nya projekt (spårväg i Åbo, depåer som betjänar närtågstrafiken i Helsingforsregionen), för vilka planeringsfullmakten uppgår till sammanlagt 7,5 miljoner euro. Fullmaktens belopp är sammanlagt högst 30 procent av planeringskostnaderna och besluten om beviljande förutsätter att kommunerna i området förbinder sig i enlighet med MBT-avtalet. 

Utskottet understöder projekten och konstaterar att de på ett bra sätt minskar utsläppen från trafiken och främjar de klimatpolitiska målen på lång sikt. 

Utskottet är nöjt med att anslaget under momentet har höjts med 25 miljoner euro i kompletteringspropositionen till budgetpropositionen, vilket innebär att sammanlagt 28,5 miljoner euro står till förfogande för att främja gång och cykling. Anslaget ger goda möjligheter att genomföra det program för att främja gång och cykling som statsrådet godkände 2018 och vars syfte är att öka gång- och cykelresorna senast 2030 med 30 procent jämfört med 2018. 

Under 2020 (inkl. den ordinarie budgeten och fjärde tilläggsbudgeten för 2020) har sammanlagt 42,9 miljoner euro anvisats för främjande av gång och cykling samt för infrastrukturprojekt som förbättrar kollektivtrafikens verksamhetsförutsättningar under det aktuella momentet och moment 31.10.20. På så sätt har man inlett projekt som bland annat har förbättrat cykelbanor, skyltningen i anslutning till cykelleder samt anslutsparkeringen för cyklar. Under 2020 inleddes också ett projekt för att främja cykelturismen och vidtogs åtgärder som främjar säkerheten i skolornas och daghemmens trafikmiljö och på skolvägarna. Nästa år fortsätter dessa projekt och tillsammans med bland annat landskapen och andra intressentgrupper sammanställs ett förslag till ett riksomfattande cykelnät. 

Genomförandet av programmet för att främja gång och cykling stöder bland annat en minskning av utsläppen från trafiken och ett fungerande transportsystem. En högklassig infrastruktur för gång och cykeltrafik är också ett viktigt sätt att öka gång- och cykeltrafikens popularitet och främja befolkningens fysiska aktivitet och välbefinnande samt folkhälsan. Detta stöder också regeringsprogrammets mål att höja den totala idrottsaktiviteten i alla befolkningsgrupper. För att främja hållbara färdsätt anser utskottet att det är viktigt att man i likhet med 2020 också i nästa års sysselsättnings- och stimulansbaserade tilläggsfinansiering tar hänsyn till de understöd som behövs för att främja gång och cykling. Understöden är mycket eftertraktade eftersom man år 2020 ansökte om cirka 66,5 miljoner euro i statsunderstöd enligt investeringsprogrammet, medan 31,5 miljoner euro stod till förfogande. 

Utskottet betonar också vikten av att utveckla cykelparkeringen, vilket enligt undersökningar kan öka cyklingens popularitet. Cyklingen har blivit allt populärare under pandemin men samtidigt har cykelstölderna ökat kraftigt. Det beror delvis på cykelparkeringsställningar av dålig kvalitet där man enkelt kan ta loss cykeln. 

Utskottet anser det vara viktigt att man i samband med understödsbeslut tar hänsyn till bland annat sådana gång- och cykelleder som väntat länge på sin tur. Sådana är till exempel de projekt för lätt trafik som planerats vid Ukonniementie (Lohikoskentie—Tyyppäläntie) och Peurunka (SV 637) i Jyväskylä, underhåll av gång- och cykelleder i Vuokatti i Sotkamo, gång- och cykellederna i Parkano (LV 13332) och Sjundeå (LV 115) samt förbättrandet av säkerheten och användbarheten för gång- och cykeltrafiken vid LV 140 (Gamla Lahtisvägen) på avsnittet Kervo—Sibbo–Vanda och LV 11695 Brokärrsvägen. 

Utskottet ökar anslaget för att främja cykling och för infrastrukturprojekt som främjar cykling med 600 000 euro, varav 300 000 euro anvisas för att utveckla cykelparkeringen. Dessutom ökar utskottet anslaget under momentet med 150 000 euro och påpekar om de behov av tilläggsfinansiering som föranleds av att broprojektet för gång- och cykeltrafiken i Jakkukylä i Ijo kommun fördröjs. 

I den egentliga budgetpropositionen föreslogs ett anslag på 13 miljoner euro för understöd för enskilda vägar men i kompletteringspropositionen stiger understödsanslaget till 30 miljoner euro. 

Utskottet välkomnar höjningen av anslaget, eftersom nätet av enskilda vägar har stor betydelse för hela transportsystemet. En betydande del av näringslivets transporter använder enskilda vägar, varvid till exempel broar med viktbegränsning kan medföra stora kostnader till exempel för transporter inom skogsindustrin och livsmedelsindustrin. 

År 2021 inleds sex nya utvecklingsprojekt, av vilka tre är banprojekt (utveckling av bangården i Åbo och byggande av dubbelspår på avsnittet Kuppis—Åbo, fas 1 av förbättringen av banan Tammerfors—Jyväskylä samt förbättring av trafikkapaciteten på banavsnittet Uleåborg—Kemi). Dessutom inleds ett vägprojekt (RV 4 utveckling av vägavsnittet Äänekoski—Viitasaari) och två farledsprojekt (förlängning av slussarna i Saima kanal och fördjupning av havsfarleden i Ajos i Kemi). 

Kostnadskalkylen för nya projekt uppgår till sammanlagt drygt 205 miljoner euro. Byggnadsarbeten som gäller fördjupandet av havsfarleden i Ajos i Kemi och förbättringen av trafikkapaciteten på banavsnittet Uleåborg—Kemi inleds dock inte förrän beslut har fattats om byggandet av den planerade bioproduktfabriken i Kemi. För utvecklingen av bangården i Åbo och byggandet av dubbelspår på avsnittet Kuppis—Åbo krävs å sin sida att kommunerna i Åboregionen förbinder sig till förpliktelserna enligt MBT-avtalet. 

Därtill kommer man under 2021 att fortsätta med genomförandet av flera trafikledsinvesteringar som inletts redan tidigare. Under nästa år pågår sammanlagt 35 trafikledsprojekt vars fullmakter att genomföra projektet uppgår till över 2 miljarder euro. Utskottet välkomnar särskilt det stora antalet nya projekt i fjärde tilläggsbudgeten för 2020 som förbättrar trafikledsnätets funktion och som också har en betydande stimulerande effekt. Sådana är bland annat ett utvecklingsprojekt som gäller banavsnittet Helsingfors—Riihimäki, byggandet av stadsbanan i Esbo samt förbättringen av banförbindelsen på avsnittet Luumäki—Imatra—ryska gränsen. 

Utskottet konstaterar att alla nya projekt som inleds 2021 mycket väl stöder näringslivets verksamhetsförutsättningar och konkurrenskraft och avsevärt förbättrar den befintliga infrastrukturens effektivitet och funktion. Samtidigt främjar projekten klimatmålen och har också konsekvenser som stöder sysselsättningen och den regionala ekonomin. Utvecklingsprojekten har en stark betoning på banor, vilket är motiverat bland annat för att utvidga pendlingsregionerna och främja målet om koldioxidneutralitet. 

Utskottet lyfter också fram utvecklingsbehoven i fråga om systemet för tågkontroll eftersom det nuvarande systemet kommer att nå slutet av sin livscykel i slutet av 2020-talet och beslut om ett ersättande system snart måste fattas. Som ersättande system har det föreslagits ett digitalt system för tågkontroll som skulle göra det möjligt att öka bankapaciteten, förbättra punktligheten och öka antalet tåg och passagerare på det nuvarande bannätet (KM:s publikationer 2020:6). 

Utskottet anser det vara viktigt att inrättandet av projektbolaget Suomi-rata (Finlandsbanan) och projektbolaget Turun tunnin juna (Entimmeståget) och inledandet av verksamheten framskrider och att utredningsarbetet i anslutning till projekten kan inledas. Genomförandet av projekten förutsätter också att man hittar nya finansieringsmodeller och finansieringslösningar. Dessutom har spårförbindelserna i östlig riktning utretts och man har beslutat att fortsätta förhandlingarna utifrån linjen Flygbanan—Borgå—Kouvola. 

Utskottet påpekar också att godstransporterna fortfarande huvudsakligen använder landsvägar. Det är därför viktigt att man i den 12-åriga trafiksystemplanen, som är under beredning, också tar hänsyn till behoven att utveckla landsvägsnätet. 

Med anslaget under momentet (5 miljoner euro) stöds utbyggnaden av bredband i områden där det inte finns kommersiellt utbud av snabbt bredband. Lagstiftningen om stöd för utbyggnaden av bredband har reviderats och i den lag som träder i kraft vid ingången av nästa år har stödvillkoren ändrats bland annat så att stödordningen omfattar alla orter där användarna är bosatta eller placerade, oberoende av om de är stadigvarande. Med hjälp av stödet kan man således också förbättra bredbandsförbindelserna till exempel i fritidsbostäder. Villkoren i stödordningen förblir dock i huvudsak oförändrade (KoUB 17/2020 rd — RP 221/2020 rd). 

Utskottet anser att det är viktigt att stödprogrammet fortsätter i dagens situation där vikten av kommunikationsförbindelserna har accentuerats ytterligare på grund av att distansarbetet har ökat, och där det fortfarande finns stora regionala skillnader i hur bredbandsförbindelserna fungerar. I slutet av 2019 stod knappt en miljon hushåll utom räckhåll för snabba fasta kommunikationsförbindelser. Skillnaderna i tillgången till snabba fasta förbindelser är också betydande mellan städer och landsbygdsliknande områden. Nästan 70 procent av hushållen i de största städerna har fast bredband, medan siffran är endast drygt 40 procent i landsbygdsliknande kommuner. 

Det är också viktigt att kommunikationsförbindelserna utvecklas åtminstone i enlighet med Europeiska kommissionens mål att alla hushåll 2025 ska ha tillgång till förbindelser med en överföringshastighet på minst 100 Mbit/s och att hastigheten ska kunna höjas till 1 Gbit/s. Även i regeringsprogrammet har man förbundit sig till det här målet. 

Det förebyggande trafiksäkerhetsarbetet har sedan 2016 finansierats med en trafiksäkerhetsavgift som tas ut hos försäkringsbolagen. Den grundar sig på lagen om trafiksäkerhetsavgift (471/2016), enligt vilken ett anslag på en procent av premieinkomsterna av trafikförsäkringarna för motorfordon anvisas för främjande av trafiksäkerheten. De influtna inkomsterna från försäkringspremierna har under de senaste åren varit mindre än beräknat, vilket har lett till att underskottet har täckts med budgetfinansiering. Enligt inkommen utredning har inkomsterna minskat huvudsakligen på grund av att försäkringspremierna har sänkts och antalet fordon som används i trafik har minskat. Minskningen av inkomsterna verkar alltså vara permanent. 

För nästa år anvisas 8,1 miljoner euro för säkerhetsverksamheten för vägtrafiken. Beloppet är 1 miljon euro mindre än det motsvarande beloppet för innevarande år. 

Utskottet framhäver vikten av trafiksäkerhetsarbetet och konstaterar att förbättrandet av trafiksäkerheten har betonats i regeringsprogrammet och att också EU har ställt upp mål för förbättrandet av trafiksäkerheten. Även om den andel som fås av försäkringarna kommer från bilister, främjar säkerhetsarbetet säkerheten för alla som rör sig i trafiken, såsom fotgängare och cyklister. 

Utskottet anser att det finns skäl att utreda behoven att utveckla trafiksäkerhetssystemet och till exempel hur statsunderstöden riktas till att förbättra säkerheten till sjöss. Finansieringsbasen för verksamheten bör tryggas på ett långsiktigt hållbart sätt och en tillräcklig finansiering bör säkerställas i budgetpropositionen för 2022. Utskottet anser att nivån på finansieringen bör tryggas på 2020 års nivå för att man i trafiksäkerhetsarbetet även i fortsättningen ska kunna säkerställa den regionala täckningen. Utskottet anser det vara nödvändigt att kontinuiteten i Trafikskyddets, Trafikförsäkringscentralens och Ålands landskapsregerings trafiksäkerhetsarbete som helhet säkerställs. 

Anslaget under momentet (119,7 miljoner euro) används för köp av tågtrafik (32,2 miljoner euro), köp och utveckling av region- och lokaltrafik (32,3 miljoner euro), stöd för den offentliga persontrafiken i stora stadsregioner (13,2 miljoner euro) samt stöd för den offentliga persontrafiken i medelstora stadsregioner (8,1 miljoner euro). För klimatbaserade åtgärder används 20 miljoner euro. I kompletteringspropositionen föreslås dessutom en höjning av anslaget med 11,5 miljoner euro för stödjande av landskapens flygförbindelser. 

Coronaepidemin har orsakat betydande förluster för dem som ordnar kollektivtrafik, och anslaget under momentet har därför redan höjts två gånger under det innevarande året. I fjärde tilläggsbudgeten för 2020 höjdes resurserna för kollektivtrafiken med 100 miljoner euro och i sjunde tilläggsbudgeten med ytterligare 100 miljoner euro. Dessutom anvisades ett tilläggsanslag på 11 miljoner euro för VR:s upphandlade trafik. 

Trots dessa tilläggsresurser är situationen för dem som ordnar kollektivtrafik svår eftersom pendeltrafiken bland annat på grund av övergången till distansarbete har minskat betydligt och resorna även i övrigt har minskat på grund av coronaepidemin. Detta har synts både inom tågtrafiken, busstrafiken och kollektivtrafiken i de stora stadsregionerna, där antalet passagerare och biljettintäkterna har sjunkit betydligt. Man har också varit tvungen att minska serviceutbudet i någon mån. 

Utskottet betonar kollektivtrafikens betydelse för samhällets funktion och för tillgången till arbete och för olika regioner och funktioner. Till exempel fungerande förbindelser till kommuncentrum tryggar för sin del tillgången till basservice och främjar även i övrigt landsbygdens livskraft.Kollektivtrafiken har också en central roll när det gäller att främja ett hållbart trafiksystem och klimatarbetet, och kollektivtrafiken stöder också företagens och näringslivets verksamhet i stadsregionerna. Därför är det viktigt att man följer upp att finansieringen av kollektivtrafiken är tillräcklig och att regeringen har beredskap att öka stödet för kollektivtrafiken i nästa års tilläggsbudgetar så att kollektivtrafikens funktion och verksamhetsbetingelser säkerställs under krisfasen. 

Utskottet välkomnar stödet till den inhemska flygtrafiken i den rådande exceptionella situationen till följd av coronaviruset. Den arbetsgrupp som dryftat frågan föreslog att flygtrafik ska köpas på flygplatserna i Karleby, Joensuu, Kajana, Jyväskylä och Kemi fram till utgången av 2021, så att man kan säkerställa en förutsägbar flygtrafik till exportorienterade regioner. Det är en tillfällig lösning, så under nästa år måste man utreda lösningar på längre sikt och möjligheterna att utveckla nya marknadsbaserade modeller. Regionernas tillgänglighet ska också granskas i den riksomfattande 12-åriga trafiksystemplanen. 

Under momentet föreslås ett anslag på 209,4 miljoner euro. 

För arbets- och näringsbyråernas omkostnader föreslås ett tillägg på 1,1 miljoner euro till kommunförsöket för sysselsättning. I kommunförsöket överförs vissa av arbets- och näringsbyråernas uppgifter till kommunerna inom försöksområdet för tiden 2021—2023. Utskottet anser det vara värt att understöda att man genom försöket utreder om skötseln av sysselsättningsfrämjande uppgifter på kommunnivå ökar tjänsternas genomslagskraft och samlar in information till stöd för det kommande beslutsfattandet. Det är ytterst viktigt att förbättra sysselsättningstjänsternas genomslag, eftersom det på ett positivt sätt återspeglas i ekonomin genom ökad sysselsättning. 

Utskottet anser det vara bra att statens och kommunernas resurser, kompetens och tjänster samordnas genom försök. Utskottet ser många möjliga positiva effekter och synergieffekter i försöket. Utskottet tar dock upp utmaningarna i samband med samordningen av uppgifterna. Förverkligandet av försökets yttersta mål äventyras om servicekedjorna inte är sammanhållna. Utskottet betonar att det för arbetssökande ska säkerställas att servicen håller hög kvalitet trots de administrativa utmaningar som är förenade med kommunförsöket och att det ska ses till att servicen överförs smidigt. I synnerhet sysselsättningen bland nyutexaminerade unga, som kommer in på arbetsmarknaden, bör tryggas i kommunförsöken. Dessutom bör uppmärksamhet fästas vid att försöket är kostnadsneutralt och att det inte medför överraskande kostnader för kommunerna. 

I Finland bör arbetsmarknaden reformeras och göras flexiblare för att åstadkomma ekonomisk tillväxt. En faktor som begränsar företagens tillväxt är bristen på kunnig arbetskraft. För närvarande möts inte arbetssökandenas kompetens och företagens behov. Utskottet betonar att man i kommunförsöken också bör söka lösningar på problemet med matchning av arbetskraft, vilket främjar sysselsättningen och stärker företagens tillväxt. 

Utskottet betonar att man också för arbetssökande och arbetsgivare som inte omfattas av försöket ska säkerställa goda tjänster hos arbets- och näringsbyråerna. Det är viktigt att upprätthålla serviceförmågan och säkerställa tjänsternas kvalitet och genomslag även i fortsättningen vid arbets- och näringsbyråerna. 

På grund av kommunförsöket har det inte föreslagits att sysselsättnings- eller arbetslöshetsförmånsanslagen ska utökas eller minskas, utan utgångspunkten är den nuvarande servicenivån. Enligt utredning till utskottet kommer efterfrågan på tjänster att öka i och med att den personliga handledningen av arbetssökande effektiviseras i försöket. Detta kommer sannolikt att öka resursbehovet. Utskottet anser det vara viktigt att man i försöket fäster särskild vikt vid att anslagen och resurserna följs upp i realtid och att kostnaderna kan förutses. 

Utskottet anser det vara bra att uppföljningen och bedömningen av konsekvenserna av de kommande kommunförsöken har förbättrats avsevärt. Till alla försök överförs likadana kundgrupper och försöken följs upp med gemensamma indikatorer för alla. Dessutom inleds i februari 2021 en VN TEAS-undersökning om försöken som stöd för utvecklandet av permanenta strukturer. Välkommet är också att arbets- och näringsministeriet kommer att publicera regelbunden uppföljningsinformation via den offentliga informationsportalen. 

I samband med den kompletterande budgetpropositionen överlämnade regeringen till riksdagen en proposition (RP 211/2020 rd) med förslag till lag om ändring av lagen om Geologiska forskningscentralen (167/2011), som inte hinner behandlas i riksdagen inom den tid som budgetpropositionen förutsätter. Därför dras från momentet av det anslag på 500 000 euro som reserverats för att verkställa ändringen. 

Under momentet föreslås ett anslag på 101,5 miljoner euro. 

För Business Finlands omkostnader föreslås ett tillägg på 2 miljoner euro jämfört med innevarande år för att stärka åtgärderna för främjande av export och internationalisering. Tillägget används huvudsakligen för att stärka utlandsnätverket. Dessutom föreslås det att 2 miljoner euro anvisas för att locka internationella talanger (Talentverksamhet). 

Enligt erhållen utredning har efterfrågan på internationaliseringstjänster för företag ökat trots coronapandemin. Utskottet anser det viktigt att stärka utlandsnätverket. Ute i världen behövs finländska experter för att hitta kontakter och hitta nya marknadsmöjligheter för finländska företag. 

I flera exportöversikter har man identifierat brister i företagens försäljnings- och marknadsföringskompetens. Utskottet anser det vara bra att man i internationaliseringstjänsterna satsar på att förbättra både försäljnings- och marknadsföringskunnandet och den digitala affärsverksamheten. Utskottet välkomnar också de strategiska ändringar som gjorts i Business Finlands verksamhet och som stöder målen för programmet för internationell tillväxt. Det är till exempel viktigt att större företag beaktas bättre på marknaden och att företag i miljardklassen inriktar sig på affärsmarknaden, eftersom stora företag som så kallade lokomotiv tar med sig små och medelstora företag till större konsortier. 

Finlands export inom turismen hör till de branscher som drabbats mest av coronapandemin. Under sommaren ökade den inhemska turismen mycket, men den regionala variationen var betydande och räckte bara delvis till för att täcka den utländska efterfrågan. Det förutspås inte någon betydande förbättring av situationen ännu 2021. 

Utskottet anser att behovet av att utveckla nya verksamhetsmodeller och turisttjänster har ökat i och med krisen. Finland har dock goda möjligheter att svara på förändringen inom turismen. Turistföretagen bör stödjas och uppmuntras att utveckla sin egen verksamhet. 

Utskottet stöder den föreslagna tilläggsfinansieringen för att stödja turistföretagens insatser. Utskottet betonar att det är viktigt att vidta åtgärder för att trygga Finlands konkurrenskraft på turistmarknaden under och efter coronakrisen. För att en hållbar tillväxt och förnyelse inom turismen ska kunna åstadkommas krävs det en stark satsning på nationella samordningsåtgärder. Utskottet anser att det är viktigt att stärka Visit Finlands arbete och verksamhetsresurser i arbetet för att främja turismen. 

Utskottet ökar momentet med 1 000 000 euro enligt följande: 

• för främjandet av Viexpos exportprojekt 150 000 euro 
• för främjande av den finsk-svenska handelskammarens export till Sverige 150 000 euro 
• för pilotprojektet Innovationsspel för unga i norra Mellersta Finland 100 000 euro 
• för företagsmentorer i Birkaland för utveckling av sysselsättningen och företagsverksamheten för ensamföretagare 100 000 euro 
• för främjande av ungas färdigheter i företagande, ekonomi och arbetsliv 500 000 euro. 

För stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet föreslås för Business Finland en fullmakt på 336 miljoner euro. 

Utskottet förordar att FoUI-finansieringen riktas särskilt till projekt som påskyndar förnyelsen av näringsstrukturerna. Den statliga finansieringen och de forsknings-, utvecklings- och innovationsprogram som den möjliggör fungerar som en hävstång som främjar att privat kapital medverkar. Det är viktigt med instrument som uppmuntrar företag till att göra egna satsningar och möjliggör samarbete mellan företag, högskolor och forskningsinstitut. Det är också viktigt att det kommer fler nybörjarplatser inom grundforskning och på högskolorna för att höja kunskapsnivån. 

Utskottet anser att det är viktigt att den nationella färdplanen för forskning, utveckling och innovation, som färdigställdes våren 2020, och de mål som fastställts i färdplanen, det vill säga att det offentliga stödet riktas effektivt på ett sätt som gagnar samhället och sporrar den privata sektorn till FoUI-verksamhet. Vid utskottets utfrågning har det dock framförts att de viktigaste stora reformerna av färdplanen för forskning, utveckling och innovation med nuvarande resurser blir utan finansiering, om man inte hittar en lösning till exempel med hjälp av EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. 

Utskottet anser det vara bra att företagen uppmuntras att anställa internationella experter med hjälp av Talent Explorer-understöd, för vilka 3 miljoner euro anvisas 2021. I Finland behövs i framtiden allt fler internationella toppförmågor. 

Under momentet föreslås 101,3 miljoner euro och i fullmakt 160 miljoner euro. 

Utskottet välkomnar att energistödet riktas till investeringar i ny teknik och energieffektivitetsinvesteringar som hjälper till att inleda investeringar i företag av alla storlekar. Utskottet anser också att det är värt att understöda att energistödet främjar kommersialiseringen av finländsk energiteknik och att det riktas till stora demonstrationsanläggningar som genomförs i Finland. Enligt erhållen utredning har demonstrationsanläggningarna ett viktigt referensvärde när finländsk energi- och koldioxidsnål teknik förs ut på den internationella marknaden. 

Utskottet understöder tidigareläggningen av stödet för investeringar som ersätter stenkol genom att öka bevillningsfullmakten för energistöd med 30 miljoner euro redan 2021. På detta sätt kan investeringar inom energisektorn tidigareläggas och ekonomin stimuleras. 

Under momentet föreslås ett anslag på 1 miljon euro. 

Enligt den utredning som utskottet fått har kretsloppsekonomin en central roll i strukturomvandlingen inom ekonomin. Cirkulär ekonomi erbjuder verktyg för att stimulera och diversifiera ekonomin, skapa nytt arbete och dämpa den ekologiska krisen. Övergången till en klimatneutral cirkulär ekonomi är nödvändig, eftersom uppskattningsvis hälften av de globala växthusgasutsläppen och cirka 90 procent av naturförlusten orsakas av att material tas i bruk och bearbetasGlobal Resources outlook (2019) https://www.resourcepanel.org/reports/global-resources-outlook. 

Potentialen för att minska utsläppen från kretsloppsekonomin inom EU:s resursintensiva sektorer är stor, upp till 56 procent, av utsläppen från stål-, aluminium-, plast- och cementproduktionen fram till 2050Material Economics (2018): The Circular Economy – A Powerful Force for Climate Mitigation. Transformative innovation for prosperous and low-carbon industry. https://media.sitra.fi/2018/06/12132041/the-circular-economy-a-powerful-force-for-climate-mitigation.pdf . Därför anser utskottet det vara bra att metoderna för cirkulär ekonomi i hög grad ingår i industrins färdplaner för låga koldioxidutsläpp 2035. 

Budgetpropositionen innehåller anslag för att stödja investeringar och innovationer inom cirkulär ekonomi, för att utveckla ekosystem baserade på kretsloppsekonomi och kompetensplattformar och för andra åtgärder som främjar resurseffektivitet. Utskottet påpekar att resurserna för projekt inom cirkulär ekonomi dock bör vara betydligt större för att man ska kunna göra betydande framsteg. 

För de utvecklingsunderstöd som NTM-centralerna beviljar i programmet för påskyndande av små och medelstora företags tillväxt föreslås en fullmakt på 8 miljoner euro för 2021. Utskottet anser att programmet är bra, eftersom det särskilt syftar till att stödja kapaciteten hos små och medelstora företag som befinner sig i inledningsskedet av tillväxt och internationalisering.  

För utgifterna för kompensationsstödet för de indirekta kostnaderna för utsläppshandeln föreslås 121 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 43 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2020. Tillägget beror på att priset på utsläppsrätter har ändrats. 

Regeringen har beslutat att den nuvarande formen av kompensation för utsläppshandel inte längre betalas från och med 2022. I stället skapas ett nytt stöd för elektrifiering av energiintensiva företag, som sporrar till klimatneutral produktion och elektrifiering av energiintensiva företag med beaktande av företagens kostnadsrelaterade konkurrenskraft. Elektrifieringsstödet bereds för åren 2021—25. Utskottet betonar att man i reformen bör trygga finländska företags jämlika internationella konkurrensställning och noggrant följa EU:s riktlinjer för statligt stöd. 

Under momentet föreslås ett anslag på 276,3 miljoner euro. 

Anslagsökningarna gäller bland annat påskyndande av sysselsättningen för dem som länge varit familjelediga, försöket med rekryteringsstöd för små och medelstora företag och lönesubvention. Utskottet stöder budgettilläggen och inriktningen på skötseln av sysselsättningen. 

Regeringen strävar efter att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten genom flera olika åtgärder också på längre sikt. I början av 2020 höjdes den nedre åldersgränsen för rätten till dagpenning för tilläggsdagar inom utkomstskyddet för arbetslösa. Dessutom ses bestämmelserna om lönesubvention över, kommunförsök för sysselsättning inleds, läroplikten utvidgas, avgifterna för småbarnspedagogik sänks och man övergår till en nordisk modell för arbetskraftsservice. Utskottet välkomnar att regeringen vidtar åtgärder för att stärka sysselsättningen och verkar för att stabilisera den ekonomiska recessionen till följd av coronakrisen. 

Utskottet påpekar att man relativt snabbt bör få bättre information om effekterna av sysselsättningsfrämjande åtgärder. I den nuvarande situationen, där det finns flera åtgärder, incitament och försök för att förbättra sysselsättningen, anser utskottet att det är viktigt att man satsar på att utveckla verktyg som mäter sysselsättningsåtgärdernas inverkan. 

Utskottet välkomnar regeringens mål att vid granskningen av sysselsättningsgraden parallellt ta i bruk också sysselsättningsgraden för personer i åldern 20—69 år och uppmuntrar regeringen att främja detta under 2021, när Statistikcentralens arbetskraftsundersökning reformeras. 

Under momentet föreslås 8,9 miljoner euro, alltså 3,7 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2020. 

Utskottet välkomnar att man satsar på tillgången på kunnig arbetskraft och arbetsrelaterad invandring. Utskottet anser det också viktigt att det ska göras lättare för utländska forskare samt studerande och personer som avlagt högskoleexamen i Finland att stanna i landet genom att tillståndspraxis förnyas, uppehållstillståndsprocesserna görs smidigare och växelverkan mellan högskolorna och arbetslivet stärks. 

Utskottet anser att en förbättring av integrationen och en höjning av sysselsättningsgraden bland utlänningar som redan befinner sig i landet är viktiga metoder för att öka arbetskraften. Det går inte att finna en lösning på problemet med tillgången på arbetskraft enbart genom att höja sysselsättningsgraden för inhemsk arbetskraft, utan det behövs också metoder för att öka den arbetsrelaterade invandringen. Det är också viktigt att myndigheterna övervakar att man agerar hederligt på arbetsmarknaden och iakttar arbetsvillkoren och lagarna. 

Under momentet föreslås ett anslag på 250 000 euro som hänför sig till regeringens proposition med förslag till ändring av bestämmelserna om rökning i fängelselagen och häktningslagen (RP 165/2020 rd). Eftersom behandlingen av ärendet fortfarande pågår i riksdagen, stryks anslaget under momentet. 

Under momentet föreslås ett anslag på 3,8 miljoner euro för elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården. Eftersom den proposition som berör ärendet (RP 212/2020 rd) fortfarande behandlas i riksdagen, stryks anslaget under momentet. 

Institutet för hälsa och välfärd har ålagts att föra kvalitetsregister inom social- och hälsovården genom en lagändring (553/2019) som trädde i kraft den 1 maj 2019. Pilotförsök för kvalitetsregister har genomförts och permanent verksamhet kan inledas 2021, men trots förslag från social- och hälsovårdsministeriet innehåller budgetpropositionen inte någon sådan permanent finansiering som verksamheten kräver. Utan tilläggsfinansiering kan pilotförsöken för kvalitetsregistren fortgå en viss tid, men som nationell verksamhet fördröjs projektet eller avbryts helt. 

Utskottet konstaterar att kvalitetsregistren är ett enhetligt och kostnadseffektivt sätt att mäta och förbättra vårdens kvalitet och genomslagskraft. De förbättrar patientsäkerheten och jämlikheten i fråga om tjänsterna och är ett viktigt verktyg för att förbättra ledningen genom information. De producerar också värdefullt material för vetenskaplig forskning. Coronavirusepidemin har tydligt lyft fram behovet av långsiktig och uppdaterad datainsamling och betonat behovet att få jämförbara kvalitets- och effektdata om tjänster och vård. 

Utskottet lägger till 1 400 000 euro till kvalitetsregisterverksamheten och betonar att finansieringen av verksamheten måste få en hållbar grund. 

Av anslaget under momentet anvisas 150 000 euro till kommissionen för bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (NAPE), som är ett permanent förvaltningsövergripande samordningsorgan som förutsätts enligt Istanbulkonventionen. Den svarar för samordningen, uppföljningen och konsekvensbedömningen av de åtgärder som genomförandet av Istanbulkonventionen förutsätter. Genomförandeplanen för Istanbulkonventionen 2018—2021 innehåller 46 åtgärder som riktar sig till olika förvaltningsområden. 

Utskottet konstaterar att anslagen till kommissionen bör vara permanenta för att den ska kunna samordna och följa upp genomslaget och genomförandet av de åtgärder som behövs för att förebygga våld mot kvinnor och våld i hemmet. 

Genomförandet av Istanbulkonventionen kräver mångsidiga åtgärder, såsom hjälptjänster med låg tröskel, utbildning av yrkespersoner och riksomfattande tjänster för offer för sexualbrott. Det förutsätter också tillräckliga resurser för arbetet med våld mot kvinnor, vilket bland annat expertgruppen för bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet Grevio, som övervakar hur Istanbulkonventionen genomförs, påpekade i sin första rapport om Finland i september 2019. 

Utskottet ökar anslaget under momentet med 300 000 euro för fullgörandet av förpliktelserna enligt Istanbulkonventionen. 

Regeringen föreslår att momentet ökas med 46 000 euro för genomförandet av åtgärdsprogrammet mot könsstympning av flickor och kvinnor, vilket omfattar en arbetsinsats på cirka 0,5 årsverken. Dessutom anvisas 100 000 euro för finansiering av samordnaren av arbetet mot hedersrelaterat våld, varav en del används för att förankra handlingsprogrammet mot könsstympning. 

Syftet med handlingsprogrammet (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2019:1) är att öka kunskapen hos yrkespersoner, upprätthålla deras kompetens och sprida information till riskgrupper. Programmet innehåller också kraftigare rekommendationer om åtgärder för att främja välbefinnandet hos de flickor och kvinnor som könsstympats och för att förbättra kvaliteten och tillgången på de tjänster som de erbjuds. I praktiken förutsätter detta bland annat att man ordnar utbildning för yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården och mottagningsverksamheten, utvecklar vårdkedjorna, informerar och samarbetar med olika sammanslutningar. 

Utskottet anser att resurserna trots ökningarna ovan fortfarande är knappa, eftersom genomförandet av handlingsprogrammet kräver mångsidiga åtgärder. Utskottet betonar också att man måste inhämta forskningsdata om hur många som genomgått könsstympning, hur utbredd könsstympning är i Finland och hur könsstympning påverkar hälsan. 

Utskottet ökar momentet med 100 000 euro för att främja åtgärdsprogrammet mot könsstympning av flickor och kvinnor. 

Enligt inkommen utredning finns det tusentals sällsynta sjukdomar. De är mycket olika och cirka 300 000 finländare är drabbade. Kostnader för sjukvård av dem utgör knappt 20 procent av de totala kostnaderna för den specialiserade sjukvården. Vården sker i sjukvårdsdistrikten med universitetssjukhus, men vid sidan av det behövs det riksomfattande samordning som stöder och skapar strukturer för samarbetet mellan olika aktörer. Den riksomfattande samordningen bedöms förbättra bland annat diagnostiseringen av sjukdomar och bedömningen av vårdbehovet, vilket också medför kostnadsbesparingar inom den specialiserade sjukvården. Att stärka samordningen är också ett prioriterat område i det nationella programmet för sällsynta sjukdomar 2019—2023, men det har än så länge inte kunnat anvisas något särskilt anslag för det. 

Utskottet ökar momentet med 250 000 euro för samordning av sällsynta sjukdomar. 

Sammanfattning: 

Utskottet ökar momentet med sammanlagt 2 050 000 euro, varav 

• 1 400 000 euro anvisas till kvalitetsregisterverksamhet 
• 300 000 euro för genomförandet av Istanbulkonventionen 
• 100 000 euro för främjande av genomförandeprogrammet för att motverka könsstympning av flickor och kvinnor och 
• 250 000 euro för den riksomfattande samordningen av sällsynta sjukdomar. 

För vård och rehabilitering av mödrar med missbruksproblem har det reserverats 6 miljoner euro för åren 2020—2021. Dessutom anvisades ett tillägg av engångsnatur på 1,5 miljoner euro för 2020. Regeringen har också föreslagit ett tillägg till anslaget för nästa år, när det i kompletteringspropositionen ingår en höjning på 3 miljoner euro för att stödja mödrar med missbruksproblem. 

Enligt inkommen utredning har tillgången till rehabilitering för mödrar med missbruksproblem försvårats efter förra våren och antalet personer som får rehabilitering minskat betydligt, även om användningen av rusmedel enligt statistiken har ökat. Det har antagits bero på att rådgivningsverksamheten och kommunernas betalningsförbindelser har minskat. 

Utskottet anser det vara viktigt att det reserveras tillräckliga resurser för rehabilitering av mödrar med missbruksproblem tills social- och hälsovårdsreformen träder i kraft och att man i reformen säkerställer bestående och långsiktig finansiering av tjänsterna. Det är också viktigt att vården och servicen utvecklas på riksnivå så att mödrar och spädbarnsfamiljer med missbruksproblem har lika möjligheter att få högklassig vård oberoende av boningsort. 

Riksdagen ökade budgeten för innevarande år med 1,2 miljoner euro för att ordna livsmedelshjälp. Dessutom ingick ett tilläggsanslag på 2 miljoner euro i fjärde tilläggsbudgeten för innevarande år som ännu inte kan ansökas. Utskottet anser det vara nödvändigt att ansökningsförfarandet inleds genast i början av 2021. Dessutom är det fortfarande nödvändigt att följa upp anslagets tillräcklighet eftersom behovet av livsmedelshjälp och antalet klienter beräknas öka ytterligare när coronaepidemin fortsätter. 

Utskottet anser att livsmedelshjälpen bör fås på en hållbar grund och är tillfreds med att social- och hälsovårdsministeriet har börjat utreda frågan. Utredningen omfattar bland annat de nuvarande tillvägagångssätten samt förslag till lösningar för ordnande av livsmedelshjälp på längre sikt. Utskottet anser det vara viktigt att man i fortsättningen hittar en verksamhetsmodell som vid sidan av konkret livsmedelshjälp också främjar delaktigheten och vägledningen till service för dem som behöver stöd. 

Utskottet ökar momentet med 40 000 euro för uppteckning av traditionen med mjukvävnadsmobilisation i norra Finland för att upprätthålla know-how. 

När riksdagen godkände budgeten för i år förutsatte den att det görs en utredning om att återinföra celiakiersättningen och att kostnaderna för celiakiersättningen ska beaktas i planen för de offentliga finanserna. 

Social- och hälsovårdsministeriets utredning om att återinföra kostersättningen blev klar den 21 oktober 2020. I den bedöms det att diet för personer med celiaki inte orsakar så betydande kostnader att det vore ändamålsenligt att bevilja förmånen. Situationen har inte heller i övrigt förändrats väsentligt sedan 2016 då kostersättningen upphörde. Enligt utredningen uppskattas statens förmånskostnader uppgå till drygt 26 miljoner euro per år, om det betalas kostersättning till alla som har celiaki (cirka 2 procent av befolkningen). 

Utskottet anser det vara nödvändigt att undersöka möjligheterna att återinföra celiakiersättningen och att frågan beaktas i samband med ramberedningen våren 2021. Celiaki är en ärftlig sjukdom, vilket ökar celiakiersättningens betydelse för behandlingen av sjukdomen, särskilt i familjer. Det bör också noteras att följdsjukdomar vid obehandlad eller dåligt skött celiaki medför merkostnader för samhället i form av bland annat läkarbesök, undersökningskostnader, läkemedelsersättningar och sjukfrånvaro. 

För veterantjänster enligt kapitel 33.50 föreslås för nästa år sammanlagt cirka 241 miljoner euro, varav största delen (132 miljoner euro) till tjänster i hemmet för frontveteranerna. 

I och med en lagändring som trädde i kraft i slutet av fjolåret (1.11.2019) blev tjänsterna i veteranernas hem lagstadgade. För innevarande år anvisades cirka 180 miljoner euro för verksamheten, och dessutom har kommunerna ansökt om tilläggsfinansiering på cirka 25 miljoner euro. Den slutliga användningen av anslaget klarnar i början av 2021. 

På basis av erfarenheterna och det minskade antalet veteraner beräknas anslagsbehovet under momentet uppgå till 132 miljoner euro nästa år. Dessutom styrs cirka 15 miljoner euro från moment 33.50.56 till service som stöder boende i hemmet, vilket innebär att sammanlagt cirka 147 miljoner euro står till förfogande för service som stöder boende i hemmet. Utgångspunkten för bedömningen av anslagsbehovet är att alla veteraner ska få de lagstadgade tjänster som hör till dem. 

Enligt inkommen utredning finns det fortfarande stora skillnader i kommunernas anslag per veteran. Därför är det fortfarande viktigt att se till att informationen och utbildningen till kommunerna är tillräcklig. 

Anslaget under momentet uppgår till 25 miljoner euro varav 4 miljoner euro används för forskning på universitetsnivå inom socialsektorn. Det motsvarar nivån för innevarande år. 

Finansieringen av hälsoforskning på universitetsnivå har minskat betydligt: för 10 år sedan anvisades det 40 miljoner euro per år, men nästa år alltså endast 21 miljoner euro. Samtidigt har många kostnader för forskningen stigit och tillstånds- och ansökningsförfarandena ökat, vilket minskar resurserna för det egentliga forskningsarbetet. 

Även om den externa finansieringen har ökat, främjar den enligt utskottets bedömning inte i tillräcklig utsträckning den kliniska forskning som behövs för att utveckla servicesystemet, såsom ordnande, produktion och tillgången till tjänster samt kostnadsanalys. Forskning är det viktigaste sättet att effektivisera och förbättra vårdens kvalitet och genomslagskraft. Forskningsrön behövs som stöd också för sociodemografiska förändringar bland befolkningen, möjligheterna till prevention och många långsiktiga hälsopolitiska mål. 

Enligt inkommen utredning finansierar specialupptagningsområdena statens hälsoforskning på universitetsnivå också med kommunala medel på grund av de knappa anslagen. Exempelvis kommunerna i HUS-området betalar cirka 15 miljoner euro för kostnaderna för den kliniska forskningen, medan den statliga forskningsfinansieringen har varit cirka 10 miljoner euro. 

Utskottet hänvisar i sammanhanget till ett uttalande som riksdagen godkände när den behandlade budgetpropositionen för 2020 (FiUB 20/2019 rd — RP 29/2019 rd, RP 89/2019 rd). Där förutsatte riksdagen att det säkerställs att forskningsfinansieringen är tillräcklig i den nya social- och hälsovårdsstrukturen. Dessutom förutsatte riksdagen att statens forskningsfinansiering till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå stärks och ökas för att säkerställa en verkningsfull forskning på hög nivå som främjar befolkningens hälsa och välfärd. 

Utskottet betonar att frågan är viktig och förutsätter att en lösning på forskningsfinansieringen ska hittas innan social- och hälsovårdsreformen träder i kraft. 

Utskottet hänvisar också till skrivningen i regeringsprogrammet, enligt vilken resurserna för forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården och socialvården ska tryggas på lång sikt. I regeringsprogrammet betonas också utvecklingen av social- och hälsovårdens tjänster och ledning utifrån evidensbaserad kunskap och kunskapsledning. Utskottet konstaterar att detta framhäver forsknings- och utvecklingsverksamhetens betydelseför reformen av servicesystemet. 

Forskning i vårdarbete finansieras under moment 33.03.04, där anslaget är 388 000 euro. Detta är något mindre än under de senaste åren då finansieringen har varit 396 000—400 000 euro. 

Utskottet betonar vikten av en hållbar finansiering av forskningen inom vårdarbetet, eftersom forskningen producerar evidensbaserade vårdrekommendationer, som förenhetligar praxisen inom vårdarbetet forskningsbaserat. Målet är bland annat att förbättra vårdens kvalitet och genomslag samt att minska vårdrutiner som genom forskning konstaterats vara felaktiga, ineffektiva och meningslösa för patienten. Evidensbaserat vårdarbete främjar god vård och likabehandling av patienterna och klienterna samt högkvalitativ och säker vård. Det ökar också social- och hälsovårdens kostnadseffektivitet och verkningsfullhet. 

Utskottet hänvisar också till det som konstateras ovan i punkt 33.03.04 och betonar betydelsen av kvalitetsregister för att förbättra vårdens kvalitet och genomslagskraft. 

Studerandehälsovården för högskolestuderande ändras från och med den 1 januari 2021, när ansvaret för att ordna tjänsterna överförs till Folkpensionsanstalten medan Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) ansvarar för produktionen av tjänsterna. De studerandehälsovårdstjänster som stiftelsen producerar blir tillgängliga också för dem som studerar vid yrkeshögskolor. 

Utskottet betonar att vårdkedjorna bör fungera också när en studerande inte omfattas av detta system. Den nya lagstiftningen gäller inte bland annat utbytesstuderande som kommer till Finland, studerande inom fortbildning och studerande vid öppna universitet. 

Anslaget under momentet är 1,6 miljarder euro, varav 1,4 miljarder euro anvisas för testning och spårning av coronaviruset och 30 miljoner euro för testningsutrustningen. Av anslaget anvisas dessutom 30 miljoner euro för att stärka hälsosäkerheten vid gränsövergångsställena och 200 miljoner euro för att ersätta kommunernas, samkommunernas och landskapet Ålands övriga direkta kostnader för covid-19. 

Med tanke på kommunerna och sjukvårdsdistrikten är det viktigt att regeringen har förbundit sig att ersätta kostnaderna för coronaviruset, såsom kostnaderna för testning, spårning, karantän, vård av patienter, hälsosäkerhet vid resor och vaccin. Dessa utgifter ersätts till fullt belopp som utgifter utanför ramen så länge sjukdomssituationen och genomförandet av hybridstrategin kräver det. 

Det anslag som föreslås för testning och spårning i enlighet med vad som uppskattades vid utfrågningen av sakkunniga är tillräckligt för att genomföra den riksomfattande testningsstrategin. Däremot uppskattas anslaget på 200 miljoner euro för sjukvårdsdistrikten fortfarande vara otillräckligt för de kostnader som föranleds av inkomstbortfallet och hanteringen av vårdskulden. 

Coronaepidemin har avsevärt minskat tillgången till både icke-brådskande vård och specialiserad sjukvård, när personal har överförts till prevention och behandling av covid-19. Dessutom har många patienter själva avbokat överenskomna behandlingstider. Även undersökningarna och inledandet av behandlingen har fördröjts i många patientgrupper, vilket kan försämra det slutliga resultatet av behandlingen och därmed också orsaka merkostnader i form av tyngre och dyrare behandlingar. 

Utskottet konstaterar att den kommunala ekonomin har stärkts betydligt under 2020, och dessutom höjs statsandelarna på grund av coronaepidemin också nästa år. Vidare har sjukvårdsdistrikten under 2020 anvisats tilläggsanslag på 400 miljoner euro för kostnaderna för coronakrisen. När epidemin fortsätter är det ändå klart att det fortfarande måste följas upp hur resurserna räcker till. Sjukvårdsdistrikten måste kunna avveckla vårdköerna och möta det tryck som bland annat ökningen av icke-brådskande vård medför. Man måste också ta hänsyn till regionala skillnader eftersom problemen med tillgången till vård varierar från region till region. Dessutom skiljer sig finansieringsmodellerna mellan sjukvårdsdistrikten och deras medlemskommuner delvis från varandra. Det handlar inte enbart om att det behövs tilläggsfinansiering utan också om att man måste se till att det finns tillräckligt med personal. Därför anser utskottet det vara viktigt att både offentliga och privata aktörers resurser utnyttjas för att avveckla vårdköerna. 

Utskottet anser det också viktigt att regeringen inleder beredningen av en genomgripande reform för att stödja tillgången på social- och hälsovårdstjänster i syfte att avveckla många års vård- och serviceskuld. Regeringen har också förbundit sig att avveckla vård- och serviceskulden med sammanlagt 450 miljoner euro 2021—2023. 

Anslaget under momentet är 128,3 miljoner euro, varav största delen används för programmet Framtidens social- och hälsocentral. Det används för att stärka den nuvarande tjänstestrukturen och förbättra tillgången till basservice, vården och omsorgen för äldre samt för att utveckla mentalvårdstjänsterna i enlighet med strategin för psykisk hälsa. Åtgärderna i social- och hälsocentralsprogrammet avser också att förbättra förutsättningarna för att genomföra vårdgarantin. För detta ändamål har det reserverats 60 miljoner euro både för innevarande år och för nästa år. Dessutom används anslaget bland annat för att utveckla rehabiliteringen (4 miljoner euro) och för att öka resurserna för programmet för arbetsförmåga (1,4 miljoner euro). 

Enligt inkommen utredning finns det betydande brister i resurserna, serviceurvalet, kompetensen och vårdkedjorna inom mentalvårdstjänsterna på basnivå, och dessa brister har ytterligare förvärrats på grund av coronaepidemin. De största bristerna berör särskilt ungdomar, personer i arbetsför ålder och äldre som inte har möjlighet att utnyttja de tjänster som företags- och studerandehälsovården erbjuder. Också närservicen inom mentalvården för barn och ungdomar är otillräcklig. Att basservicen inte fungerar återspeglas i den specialiserade sjukvården i form av ökat tryck och längre vårdköer. 

Utskottet ser det som nödvändigt att tillgången till mentalvårdstjänsterna stärks inom primärvården. Den nationella strategin för psykisk hälsa och det nationella programmet för suicidprevention 2020—2030 (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2020:7) utgör en bra grund för att förbättra tjänsterna. I det första skedet ligger tyngdpunkten i genomförandet av strategin bland annat på utvecklingen av tjänsterna. Målet är att det 2022 inom tjänsterna på basnivå ska användas metoder som konstaterats vara effektiva när det gäller prevention och tidig behandling av de vanligaste psykiska störningarna hos olika åldersgrupper. 

Utskottet betonar vikten av att utveckla förebyggande tjänster och tjänster med låg tröskel samt att öka utbudet av missbrukar- och socialvårdstjänster vid sidan om dem. Utskottet påskyndar projektet för en skärpning av vårdgarantin inom primärvården och anser det nödvändigt att vårdgarantin även ska omfatta behandling på basnivå av störningar i den psykiska hälsan. Det är också viktigt att klart definiera vilka mentalvårdstjänster som ska ingå i vården på basnivå samt att se till att det finns tillräckligt med utbildad personal och utbildningsmöjligheter. 

Utskottet betonar vikten av bättre mentalvårdstjänster också med tanke på den offentliga ekonomin. Psykiska störningar är redan nu den viktigaste orsaken till sjukpensionering. Enligt en rapport från OECD (Health at a glance: Europe 2018) är de direkta och indirekta kostnaderna för psykisk ohälsa i Finland bland de största i OECD-länderna, cirka 11 miljarder euro per år. Preventiva åtgärder och tidig upptäckt av mentala störningar i synnerhet hos barn och unga är viktigt inte bara ur individernas och deras anhörigas synvinkel utan också med tanke på den offentliga ekonomin. Hjälpbehovet har ökat ytterligare under coronakrisen, och krisen kommer att lämna långvariga spår i samhällsekonomin om problemen inte åtgärdas i tid. 

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Coronaepidemin har haft en negativ inverkan på många barns, ungdomars och barnfamiljers liv, och i synnerhet ojämlikheten mellan familjerna har ökat. Även tillgången till och användningen av många tjänster har försämrats. Exempelvis på mödra- och barnrådgivningen samt inom skol- och studerandehälsovården uteblev närmare 590 000 besök på mottagningarna i mars-augusti 2020. Det har också funnits stora skillnader i den regionala tillgången till tjänster, eftersom personalen på många orter har blivit tvungen att övergå till coronarelaterade uppgifter. Minderårigas uppdämda behov av hjälp har under hösten börjat synas också inom barnskyddet. 

Utskottet betonar också i detta sammanhang vikten av att förbättra förebyggande tjänster och tjänster med låg tröskel. Det är också viktigt att stärka multiprofessionella tjänster där man bedömer behovet av tjänster inom bland annat social- och hälsovården samt bildningsväsendet och ungdomsväsendet över sektorsgränserna. Resurser behövs således bland annat för familjerådgivningen, elevhälsan, familjeservicen samt mentalvårds- och missbrukarvårdstjänster. Utskottet konstaterar att effektiva och fungerande tjänster på basnivå också är en del av barnskyddet, och de kan minska behovet av tyngre tjänster. 

Utskottet anser det vara viktigt att kommunerna i tilläggsbudgetarna för 2020 har anvisats betydande tillägganslag och att 112,3 miljoner euro uttryckligen går till tjänster för barn, ungdomar och familjer (FvUB 13/2020 rd — RP 88/2020 rd). Detta var en del av ett större välfärdspaket för barn och unga, för vilket det anvisades sammanlagt cirka 320 miljoner euro. I budgeten för 2021 ökas också resurserna för barnskyddet och tillsynen över det, när en utvidgning av eftervården enligt barnskyddslagen höjer kommunernas statsandel med 12 miljoner euro (28.90.30) och tillsynen över barnskyddet stärks med 1 årsverke (33.02.05). 

Coronakrisen har dock långtgående konsekvenser för barns och ungdomars liv, varvid det behövs en övergripande plan för att trygga deras välfärd både på kort och lång sikt. Med tanke på bedömningen av fortsatta åtgärder är det viktigt att man vid beredningen av den nationella barnstrategin har granskat coronakrisens konsekvenser för barns rättigheter och ställning. Barns och ungas välfärd i eftervården av coronakrisen. Statsrådets publikationer 2020:26 Den rapport som redan publicerats och som närmast behandlar preliminära iakttagelser och akuta konsekvenser ska kompletteras med en fortsatt rapport som kommer att färdigställas redam i år. 

Utskottet påpekar också att omfattningen av de konsekvensbedömningar som görs vid beredningen av lagstiftning som påverkar barn bör vara heltäckande. 

Flera åtgärder har vidtagits för att förbättra servicen för äldre, bland annat lagändringen om dimensionering av personalen inom dygnetruntvården trädde i kraft den 1 oktober 2020, varefter personaldimensioneringen ska vara minst 0,5 anställda per klient. Personaldimensioneringen på minst 0,7 anställda per klient träder i kraft fullt ut den 1 april 2023. Samtidigt (1.10.2020) trädde också bestämmelser om åtskillnad mellan direkt klientarbete och indirekt arbete samt personalens struktur och kompetens i kraft. På så sätt säkerställs det att det för det direkta klientarbetet finns tillgång till personalresurser som motsvarar klienternas behov. På grund av de nya uppgifterna (personaldimensioneringen för serviceboende med heldygnsomsorg och långvarig institutionsvård för äldre) höjs statsandelen för kommunal basservice med 52,8 miljoner euro nästa år. 

Utskottet är också nöjt med kvalitetsrekommendationen för 2020—2023 och det förvaltningsövergripande åldersprogrammet som publicerades den 1 oktober 2020. Temaområdena i de båda publikationerna behandlar bland annat tryggande av åldrande med funktionsförmågan i behåll, åldersanpassat boende samt klientorienterade tjänster. 

Utskottet anser det vara viktigt att genomförandet av reformerna följs upp och att tillräckliga resurser anvisas för åtgärder inom temaområdena. Det är viktigt att servicesystemet utvecklas till ett ekonomiskt och socialt hållbart system som främjar de äldres välbefinnande, funktionsförmåga och möjligheter att klara sig i hemmet. 

Samtidigt ska man se till att trygga fungerande tjänster för de äldre vid rätt tidpunkt också i exceptionella situationer. Enligt inkommen utredning begränsade cirka en femtedel av kommunerna och samkommunerna i våras hemvårdsbesök åtminstone hos en del av de äldre klienterna. Epidemin stängde också hobby- och dagverksamhet, vilket ökade de äldres ensamhet och isolering. Även närståendevården och vården i livets slutskede minskade, likaså möjligheterna till växelvård, och dessutom minskade många tjänster för personer med funktionsnedsättning. 

Temana i den andra fasen av reformen av äldreomsorgen fokuserar bland annat på utvecklingen av hemvården och närståendevården. Av anslaget under momentet har 22 miljoner euro reserverats för ändamålet. Utskottet anser att prioriteringarna är motiverade och betonar att man vid den fortsatta beredningen bör säkerställa kommunernas möjligheter att klara av sina uppgifter. 

När det gäller utvecklingen av närståendevården påminner utskottet om att social- och hälsovården skulle belastas ohållbart mycket utan närståendevårdarnas insats. Enligt en färsk undersökning Keväjärvi, Lindholm, Reiman: ”Että joku näkee mut — omaishoitajan hyvinvointi ja tarpeet”. Kunnallisalan kehittämissäätiön julkaisu 36/2020 skulle kostnaderna för vården av äldre i Finland utan hjälp av närstående vara 3,1 miljarder euro större än för närvarande. Det är således motiverat att utveckla närståendevården både ur mänsklig synvinkel och ur samhällsekonomisk synvinkel, och därför är det viktigt att ta hänsyn till dess resurser också på lång sikt. 

Utskottet påpekar också att närståendevårdstjänsterna ofta är riktade till äldre, även om också barn vårdas med stödet för närståendevård. I fortsättningen är det nödvändigt att bedöma hur tjänsterna lämpar sig för barnfamiljer. Utskottet noterar samtidigt att nästan en tredjedel (28 %) av arbetskraften vid sidan av sitt arbete sköter en närstående som behöver hjälp på grund av sjukdom, skada eller hög ålder. I fortsättningen är det därför viktigt att utreda möjligheterna till och behovet av förebyggande stöd som kan göra det lättare för den arbetande befolkningen att orka och för sin del minska förtida utträde ur arbetslivet. 

Anslaget under momentet (200 000 euro i budgeten för 2020) används också för åtgärder som förbättrar svenskans ställning inom vård- och omsorgstjänsterna i huvudstadsregionen. Utskottet påskyndar användningen av anslaget för åtgärder som förbättrar kunskaperna i svenska och betonar att tillräcklig språkutbildning ska beaktas också i kommunernas den personalutbildning. 

Ansvaret för skyddshemsverksamheten övergick till staten 2015, varefter anslagsnivån har stigit från 8 till 23,6 miljoner euro nästa år. Avsikten är att det år 2022 görs en permanent höjning av anslaget med ytterligare en miljon euro, varvid anslaget ökar ytterligare till 24,6 miljoner euro. Antalet skyddshem har under de senaste åren ökat från 19 till 29 och antalet familjeplatser i skyddshem har utökats från 114 till 211. I dagsläget finns det åtminstone ett skyddshem i varje landskap. 

Den så kallade Istanbulkonventionen (Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet) förutsätter att det ska finnas tillräckligt med skyddshemsplatser att tillgå. I enlighet med Europarådets rekommendation som baserar sig på invånarantalet, bör det i Finland finnas 500 familjeplatser i skyddshem. Det är dock fråga om en kalkylerad rekommendation där landets våldssituation och andra särdrag inte beaktas. 

Utskottet välkomnar att Institutet för hälsa och välfärd håller på att göra en utredning där det verkliga behovet av skyddshemsplatser och kostnaderna i anslutning till det bedöms. Utifrån dessa uppgifter blir det möjligt att bedöma behovet av ytterligare platser, deras regionala täckning och den statliga finansieringens tillräcklighet. Samtidigt är det viktigt att skyddshemmen tillgänglighetsanpassas. 

Utskottet ökar anslaget under momentet med 2 000 000 euro för att trygga ett tillräckligt antal skyddshemsplatser och tillgänglighetsanpassa skyddshemmen. 

Vid sidan av ett tillräckligt antal skyddshemsplatser förutsätter genomförandet av Istanbulkonventionen även andra åtgärder, såsom hjälptjänster med låg tröskel, utbildning av yrkespersoner och riksomfattande tjänster för offer för sexualbrott. För arbetet mot våld mot kvinnor behövs tillräckliga resurser och även permanenta strukturer för att säkerställa att arbetet är långsiktigt. Detta förutsätter också att organisationsarbetet tryggas, eftersom många organisationer har en central uppgift bland annat när det gäller att ordna stödtjänster med låg tröskel. 

Utskottet hänvisar till de anslagsökningar som gjorts under momenten 25.01.50 och 33.03.04 och som har anvisats bland annat organisationer som bekämpar våld mot kvinnor samt Institutet för hälsa och välfärd för genomförandet av åtgärdsprogrammet mot könsstympning av flickor och kvinnor. 

Anslaget under momentet är 30,9 miljoner euro. Därtill har cirka 213 miljoner euro avsatts för anskaffning av vaccin i tilläggsbudgetar för 2020. När ett coronavaccin finns tillgängligt erbjuds det hela befolkningen i en ordning som fastställs separat. 

Utskottet betonar att anslaget bör vara tillräckligt och anser att det är viktigt att också den nationella vaccinationsforskningen främjas. I årets tredje tilläggsbudget (FiUB 6/2020 rd — RP 66/2020 rd) har Finlands Akademi redan beviljats en bevillningsfullmakt på 10 miljoner euro för att stödja den nationella forskningen om utveckling av vacciner och läkemedel mot covid-19 och för att undersöka effekten, säkerheten och verkningsfullheten i fråga om nya vaccin och läkemedel mot coronaviruset. Också det nationella vaccinforskningscentret (ShUB 40/2020 rd —RP 224/2020 rd), som inleder sin verksamhet nästa år, och det nationella centret för läkemedelsutveckling främjar för sin del utvecklingen av vacciner och läkemedel samt kompetensen inom området. 

För understöd från Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA) som delas ut via social- och hälsovårdsministeriet föreslås 362,4 miljoner euro, vilket är cirka 17,6 miljoner euro mindre än i år. Anslagsnivån motsvarar dock finansieringsnivån för 2019 som har betraktats som utgångspunkt för kompensationen för avkastningen av penningspel. 

Utskottet anser det vara viktigt att organisationernas verksamhetsförutsättningar säkerställs när man bedömer kompensationen för avkastningen av penningspelsverksamheten och förmånstagarnas ställning. I fortsättningen bör bland annat rollen för och finansieringen av de funktioner som finns i kontaktytan mellan organisationer och statligt finansierad verksamhet utredas. 

Utskottet anser det behövligt att anslaget under momentet (35,163 miljoner euro enligt förslaget) under de två senaste åren har höjts (ca 9 miljoner euro) i och med de ökade uppgifterna inom förvaltningsområdet. Med anslaget betalas bland annat utredningar, bedömningar och forskning till underlag för beslutsfattandet (s.k. Teas-anslag), IKT-utgifter för naturvård och utvecklande av en elektronisk marknadsplats för avfall. 

Enligt uppgift behöver ministeriet med snabb tidsplan särskilt utreda hur förändringar i vädret påverkar byggnadsbeståndet och styrningen av byggandet. Det är nödvändigt att regeringen ser till att utredningen finansieras för att undvika nya mögel- och fuktskador. 

Utskottet lyfter dessutom i detta sammanhang fram att resursläget inom miljöansvarsområdena är svårt vid en del NTM-centraler (moment 32.01.02), särskilt i Nyland. Resursbristen i miljöskyddstillsynen kan delvis åtgärdas genom digitalisering och genomförande av principen om ett enda serviceställe enligt regeringsprogrammet, men i och med pensioneringar behövs också ny personal. 

Under momentet föreslås ett anslag på 2,13 miljoner euro. Jämfört med finansieringen för 2020 har anslagen under momentet minskats med 100 000 euro, som riksdagen lade till för Jägarförbundet. 

De riksomfattande naturskydds- och miljöorganisationerna samt organisationerna inom bostads- och byggbranschen utför betydelsefullt och värdefullt arbete med hjälp av anslaget under momentet. Den begränsade finansieringen har räckt till för att effektivt stödja aktörer inom det civila samhället när de förbättrar miljömedvetenheten bland allmänheten och genomför olika åtgärder på natur-, miljö-, bygg- och bostadsområdet. 

Utskottet pekar dessutom på det anslag på 500 000 euro som 2018 beviljades Håll Skärgården Ren rf för anskaffning av ett servicefartyg (reservationsanslag på 3 år). Projektet har dragit ut på tiden och de finansiella resurserna är inte längre disponibla 2021. Utskottet anser det vara viktigt att man kan säkerställa anskaffningen av fartyget. 

Utskottet ökar således anslaget under momentet med 700 000 euro, varav 500 000 euro anvisas för anskaffning av ett fartyg till Håll Skärgården Ren rf, 100 000 euro till Jägarförbundet rf för restaurering av fågelsjöar och 100 000 euro till Föreningen för miljöfostran FEE Suomi rf. 

Av det belopp på 38,340 miljoner euro som föreslås under momentet avses 28 miljoner euro bli använt för genomförandet av livsmiljöprogrammet Helmi. År 2021 föreslås sammanlagt 54,5 miljoner euro för finansiering av programmet (utöver det aktuella momentet 14,5 miljoner euro under moment 35.10.52 Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter och 12 miljoner euro från moment 35.10.63 Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden). 

Åtgärderna enligt programmet kräver effektivisering för att trygga den biologiska mångfalden och förbättra tillståndet hos hotade arter och biotoper. En del av åtgärderna stärker samtidigt kolsänkorna och kollagren. Det omfattande programmet inleddes inom miljöförvaltningen år 2020 i fråga om alla teman. Till exempel har över 2 000 hektar myrar skyddats, restaureringsarbeten har inletts på cirka 1 800 hektar myrareal och fågelkartläggningar har gjorts på cirka 90 objekt i fågelsjöar. Inventeringen av vårdbiotoper fortsätter också i hela landet. 

Utskottet välkomnar att programmet år 2021 utvidgas till ett gemensamt program för miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet, där mål uppställs för såväl skyddsområdena som andra områden fram till 2030. Redan i år har jord- och skogsbruksministeriets våtmarksprogram (Sotka) genomförts i nära samarbete med Helmi-programmet. 

Under momentet föreslås 24,435 miljoner euro, vilket är 3,8 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. 

Utskottet välkomnar att belastningen från näringsämnen och fasta partiklar i Östersjön och insjöarna har börjat minska tack vare åtgärder inom havs- och vattenvården. Den tidigare och den nuvarande belastningen möjliggör dock inte att en god miljöstatus uppnås utan ytterligare åtgärder, eftersom den ökande nederbörd och de milda vintrar som klimatförändringen orsakar ökar näringsbelastningen i vattnen. Utskottet menar därför att sammanlagt drygt 12 miljoner euro av det föreslagna anslaget behöver användas för att främja skyddet av Östersjön och vattendragen i syfte att genomföra långsiktiga och tvärsektoriella åtgärder både i avrinningsområden och havsområden. 

Programmet för effektiviserat vattenskydd (programmet Vattnets tur) påskyndar genomförandet av förvaltningsplanerna och havsförvaltningsplanen. Totalkostnaderna för programmet beräknas åren 2021—2023 uppgå till 39 miljoner, varav 15 miljoner euro föreslås för 2021 (utöver det aktuella momentet även under mom. 35.10.61 och 35.10.20). 

Ett viktigt mål för programmet är att minska näringsbelastningen från jordbruket, utveckla vattenhanteringen inom jord- och skogsbruket, restaurera vattendrag och stärka de regionala expertnätverken. Utskottet anser det också fortsättningsvis vara nödvändigt att vidta åtgärder för att minska mängden plast och andra skadliga ämnen som hamnar i vattnet samt för att utveckla hanteringen av vattnet i städer. Likaså är det viktigt att kartlägga vrak i Östersjön och tömma dem på olja för att minska risken för förorening av den marina miljön (mom. 35.10.20). 

Under momentet föreslås dessutom bland annat 2,35 miljoner euro för markskydd, undersökning och sanering av förorenade markområden samt utvecklande av verksamheten. Av detta ska 1,0 miljoner euro användas för undersökning av enskilda deponier för utvinningsavfall. Innan statlig finansiering beviljas måste det säkerställas att det inte är någon annan solvent aktör som har ansvar för saneringen, understryker utskottet. 

Det var också behövligt att regeringen kompletterade sin proposition och lade till ett nytt ändamål under momentet, vilket innebär att anslaget även får användas för pilotförsök med ekologisk kompensation. 

Under momentet föreslås 66,142 miljoner euro, vilket är ungefär 4,82 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020 och nästan 30 miljoner euro mer än i bokslutet för 2019. 

Utskottet anser det motiverat att finansieringen av Forststyrelsens naturtjänster höjs avsevärt jämfört med 2019. Det rör sig om en höjning av basfinansieringen (9,5 miljoner euro) och pengar för framtidsinvesteringar (25,2 miljoner euro). Höjningen stärker naturtjänsternas verksamhetsmöjligheter och ökar också beredskapen att söka projektfinansiering bland annat hos Life-fonden under nästa EU-finansieringsperiod. Det finns också i fortsättningen skäl att se över basfinansieringen så att den svarar mot de ökande skötselkostnaderna i och med utvidgningen av nätverket av naturskyddsområden och de nya nationalparkerna. 

Antalet besökare i naturskyddsområdena har ökat snabbt under de senaste åren. Coronakrisen ökade ytterligare regionernas attraktionskraft och naturturismen här hemma. Hållbarheten och naturvärdena kräver att vägledningen, rutterna och konstruktionerna för besökarna är omskötta. Genom underhållet av områdena stöds också den regionala ekonomin och sysselsättningen samt effekterna på besökarnas hälsa och välbefinnande. 

Framför allt resurser för framtidsinvesteringar ska användas under 2021 för att systematiskt minska det eftersatta underhållet i fråga om konstruktioner i naturområden. Åtgärder sätts företrädesvis in på objekt som är känsliga för slitage och områden som är i livlig användning. Med de anslag som redan beviljats och nu föreslås kan Forststyrelsen minska det tidigare uppkomna eftersatta underhållet (32 miljoner euro 2018) till uppskattningsvis 8—9 miljoner euro. 

Som tidigare år (t.ex. FvUB 20/2019 rd — RP 29/2019 rd, RP 89/2019 rd) påpekar utskottet också att det inte har hittats någon övergripande lösning på problemet med det massiva eftersatta underhållet av kulturhistoriskt värdefulla objekt, även om några objekt har kunnat iståndsättas. Utskottet anser det vara nödvändigt att man fortsätter att aktivt söka efter en lösning bland annat i det fortsatta arbetet med att uppdatera statens fastighetsstrategi och inte heller utesluter möjligheten att utnyttja privat finansiering. 

Utskottet lyfter dessutom fram nomineringen av Saimenvikarskärgårdar till förslagslistan på Unescos världsarvsobjekt. Ansökan är under beredning hos naturtjänsterna. Målet är att förslaget ska föreläggas världsarvskommittén för beslut 2024. 

Utskottet ökar momentet med totalt 1 800 000 euro. Av detta anvisas 1 700 000 euro för att rusta upp och bygga natur- och friluftsobjekt i nationalparker och naturskyddsområden samt andra natur- och friluftsområden, med fokus på följande: 

• utvecklingsplanen för vandringsleden Björkö—Panike i Kvarkens världsarvsobjekt 600 000 euro 
• iståndsättning och utveckling av vandringsleder och rastplatser i Lauhanvuori-Hämeenkangas Geopark 50 000 euro 
• iståndsättning av rutterna i Salamajärvi inklusive grusspridning och spångar 60 000 euro  
• besöksobjekt för naturskyddsområdet i Martimoava, byggande av spångar 200 000 euro 
• byggandet av utgångsport och område i UKK-nationalparken 150 000 euro 
• utveckling av friluftskonstruktioner i Sanginjoki naturskyddsområde 200 000 euro 
• östgränsens utflyktsled Hossa-Martinselkonen, Murhinsalo-området samt rastplatser söderut från Murhinsalo, ödestugor i Övre Kajanaland 170 000 euro 
• iståndsättning av utflyktsled i Pesiö och uppdatering av vägvisare 10 000 euro 
• förnyande av utlyktsled, toaletter och västra sidans spångar i Säynäsuo 40 000 euro 
• iståndsättning av utflyktsleder i Hyrynsalmi, Vuorilampi, Ypykkälampi/Vorlokki 45 000 euro 
• iståndsättning av utflyktsleder och rastplatser i Puolanka 40 000 euro 
• iståndsättning av UKK-leden mellan turistcentrumen Ukkohalla-Paljakka 35 000 euro. 

Dessutom anvisas 100 000 euro för restaurering av kulturvärden och utställningsverksamhet (stenkonstruktioner i Hytermä och utställning i Riihisaari) i syfte att Saimen ska godkännas som världsarvsobjekt av Unesco. 

Utskottet anser att det anslag som föreslås under momentet (18,767 miljoner euro) är mycket påkallat, eftersom det möjliggör praktiska åtgärder inom förvaltningsområdet bland annat för att uppnå god miljöstatus i vatten och hav. Anslaget delas ut i form av bidrag och största delen av det (12 miljoner euro) används för programmet för effektiviserat vattenskydd. Programmet beskrivs under moment 35.10.22. 

Utskottet betonar också att lösningarna för att trygga vattenskyddet och naturens mångfald ofta är regionala eller lokala, så det är viktigt med engagemang och stöd bland lokalbefolkningen för att nå resultat. Det finns också skäl att framhäva de varierade synergieffekterna av åtgärderna: samma åtgärder kan främja självförsörjningsgraden i fråga om näring och energi, dämpa klimatförändringen, stärka vattenskyddet och markens växtskick och kollager samt den biologiska mångfalden. 

Under momentet finns anslag för bland annat det viktiga programmet för träbyggande (2 miljoner euro), som ska utöka virkesutbudet och en varierad användning av det. Åtgärderna inom programmet gäller byggande i stadsmiljö såsom flervåningshus och fler våningar i hus, offentliga byggnader, stora träkonstruktioner och regionala kompetenskluster. 

För restaurering av sjöar, vattendrag och våtmarker ökar utskottet momentet med sammanlagt 300 000 euro, med fokus på projekten för restaurering och inventering av Tusby träsk, Saarijärvi i Kortesjärvi, våtmarkerna vid rutten i Saarijärvi och Reisjärvi. 

Utskottet hänvisar dessutom till fjärde tilläggsbudgeten för 2020, där motiveringen till momentet kompletterades med att anslaget (13 miljoner euro) får användas bland annat till utgifter för iståndsättning av närrekreationsområden och grönområden i kommuner. Utskottet ser det som påkallat att regeringen för motsvarande ändamål reserverar en extra satsning också i en tilläggsbudgetproposition för 2021. 

En stor del (33 miljoner euro) av det anslag som föreslås under momentet (56,130 miljoner euro) ska användas för att genomföra programmet Metso. 

Utskottet noterar att programmet, som grundar sig på att markägarna frivilligt erbjuder mark för skyddsändamål, har framskridit planenligt inom miljöministeriets förvaltningsområde. Enligt ett principbeslut som statsrådet godkände 2014 har förvaltningsområdet som mål att skydda 96 000 hektar värdefulla skogsområden fram till 2025. I oktober 2020 hade 80 procent skyddats. Skyddet av skogarnas biologiska mångfald ökar samtidigt mängden kol som binds i skogen, vilket även bidrar till klimatmålen. 

Utskottet minskar anslaget under momentet med 400 000 euro, som har riktats till genomförandet av reformen av bostadsrättslagstiftningen. Behandlingen i riksdagen av regeringens proposition om ändringen (RP 189/2020 rd) har fördröjts, och lagarna träder inte i kraft inom den tid som budgetpropositionen kräver. 

Under momentet föreslås 6,25 miljoner euro för understöd enligt lagen om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder (1087/2016) samt för understöd i anslutning till handlingsprogrammet för äldre. Utöver medlen enligt budgetpropositionen föreslås det att 27,6 miljoner euro beviljas av medel ur Statens bostadsfond. Finansieringen stiger sammanlagt till 33,85 miljoner euro, medan beloppet var 28,9 miljoner euro 2020. 

Utskottet anser att de föreslagna reparationsunderstöden är mycket nyttiga, eftersom de att äldre och personer med funktionsnedsättning får bättre möjligheter att bo kvar hemma. Tillgängligheten stöds också av installation av hissar i efterhand och av tillgänglighetsanpassade reparationer i samband med hissrenoveringar. 

Utskottet ser positivt på att understöd dessutom kan beviljas för besiktning och planering av ombyggnad av bostäder med fukt- och mikrobskador och andra problem med inomhusluften. Riktlinjen i regeringsprogrammet stöds också av ett projekt som slutförs våren 2021 (Hjälp och stöd till dem som lider av inneluftsproblem). Syftet med projektet är att utreda bland annat antalet personer som råkat ut för hälsofällor i bostäder och hur de får stöd. 

Fullmakten att godkänna räntestödslån för bostadsproduktion föreslås bli 1,8 miljarder euro, vilket är alla tiders rekord och 390 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. Fullmakten möjliggör byggande av uppskattningsvis 9 300 bostäder. 

Sammanlagt stiger beloppet av de fullmakter som föreslås ur Statens bostadsfond till 2,185 miljarder euro, när man utöver räntestödsfullmakterna beaktar fullmakterna för statsborgen för hyreshus enligt mellanmodellen med fyllnadsborgen (285 miljoner euro) och bostadsaktiebolagens ombyggnadslån (100 miljoner euro). 

Utskottet anser att de föreslagna fullmakterna är nödvändiga och att en höjning av fullmakten att godkänna räntestödslån är motiverad. Byggandet väntas minska 2021, vilket talar för en ökning av den statsstödda bostadsproduktionen. Byggbranschens konjunkturgrupp bedömer att de påbörjade projekten sjunker till cirka 30 000 bostäder, medan motsvarande siffra är cirka 34 000 bostäder 2020. Höjningen av bevillningsfullmakten är ett steg mot regeringsprogrammets mål att 10 000 bostäder ska byggas årligen med långvarigt räntestödslån, men för att nå målet krävs fortfarande betydande insatser. 

En betydande ökning av ett brett utbud av bostäder med olika besittningsformer i tillväxtcentra, där det finns långvarig efterfrågan på bostäder, främjar bäst en fungerande bostadsmarknad och boende till överkomligt pris, menar utskottet. Samtidigt främjas arbetskraftens rörlighet och näringslivets funktion, vilket bäddar för ekonomisk tillväxt. 

Utskottet framhäver överhuvudtaget ett längre perspektiv i bostadspolitiken och anser det vara bra att ett övergripande bostadspolitiskt program för åren 2021–2028 färdigställs i slutet av 2020. Ett ytterligare mål är att en proposition om en revidering av markanvändnings- och bygglagen ska vara klar före utgången av 2021. Tillsammans stöder dessa projekt också uppnåendet av klimatmålen och målen för koldioxidsnåla lösningar i områdesanvändningen och byggandet. 

Utskottet anser att MBT-avtalsförfarandet fortfarande är ett fungerande redskap för styrning av bostadsproduktionen och konstaterar dessutom att åtgärderna för att främja den statligt subventionerade bostadsproduktionen i MBT-områdena också stöder ett överkomligt boende där bostadsmarknaden är hårdast. Därför är det bra att MBT-avtalen för stora stadsregioner (Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Uleåborg) har förlängts i enlighet med regeringsprogrammet. Avtalen förlängdes till fyra år och uppdateras rutinmässigt med fyra års mellanrum. Det har också inletts förhandlingar om utvidgning av MBT-avtalspraxisen till Jyväskylä, Kuopio och Lahtis stadsregioner. Utskottet förutsätter att tillräckliga finansiella resurser dirigeras till de nya områdena för att målen ska kunna nås. 

Avsikten är att ur Statens bostadsfond främja statligt stödd bostadsproduktion i anslutning till MBT-avtal genom att bevilja startbidrag till ett belopp av sammanlagt 39 miljoner euro (i Helsingforsregionen 10 000 euro/bostad och i Tammerfors, Åbo och Uleåborg 3 000 euro/bostad). Dessutom stöds träbyggande med ett bostadsspecifikt startbidrag på 5 000 euro för flervåningshus med trästomme. Vidare anvisas 25 miljoner euro för de understöd för kommunalteknik som bostadsbyggandet kräver och trafikprojekt enligt MBT-avtalen stöds under huvudtitel 31. 

Utskottet välkomnar att det också i kommuner utanför MBT-avtalsområdena föreslås att träbyggande främjas med 2 000 euro/bostad inom den statligt stödda bostadsproduktionen (sammanlagt 1 miljon euro). Detta stärker för sin del en hållbar utveckling av byggandet i hela landet. 

Utskottet noterar dock att det för 2021 för dessa områden inte utöver det som nämns ovan längre föreslås ett startbidrag på 1 000 euro per bostad som godkänts som stimulansåtgärd för den statsstödda normala bostadsproduktionen (fjärde tilläggsbudgeten för 2020). 

Utskottet anser det inte ändamålsenligt att verksamheten är så kortvarig, utan betonar att statens stödpolitik (inkl. stödformer och procentsatser) ska vara långsiktig och förutseende. Utskottet hänvisar också till pågående projekt i planeringsskedet och det fortgående behovet av att stimulera ekonomin, och återinför det bostadsspecifika startbidraget på 1 000 euro till områden utanför MBT-områdena och ändrar momentets beslutsdel i enlighet med det. Samtidigt anser utskottet att det är nödvändigt att säkerställa att de ekonomiska regioner som förhandlar om nya MBT-avtal inte lämnas utanför startbidraget när avtalen träder i kraft 2021. 

Enligt den utredning som utskottet fått kan ändringen genomföras inom ramen för de föreslagna anslagsfullmakterna, och vid behov ser regeringen till att fullmakterna utökas i en tilläggsbudgetproposition för 2021. I tilläggsbudgetpropositionerna ska också eventuella höjningar av understöden till följd av de nya MBT-avtalen beaktas. 

I enlighet med regeringsprogrammet hjälper man kommuner och samfund att anpassa sitt fastighetsbestånd till den minskande efterfrågan. Avsikten är att år 2021 ur Statens bostadsfond anvisa rivningsbidrag (8 miljoner euro), rivningsackord (8 miljoner euro) och begränsningsackord (2 miljoner euro) för anpassning av det statligt stödda bostadsbeståndet. Det finns också bidrag för sanering av ekonomin i hyres- och bostadsrättshussamfund (2,6 miljoner euro) och för renovering av ARA-bostäder för äldre (10 miljoner euro). Dessutom höjdes rivningsbidraget genom en ändring i förordningen i början av 2020 för viss tid så att det kan uppgå till 90 procent i vissa situationer. 

Enligt utredning ligger bidragsfullmakterna nu på en tillräckligt hög nivå. Utskottet anser dock att det är nödvändigt att man aktivt följer upp hur de används och hur aktuella bevillningsfullmakterna är, så att risken för kreditförluster för staten minimeras. Det finns fortfarande också ett behov av incitament för husbolag att ingripa i problemen i ett tillräckligt tidigt skede. 

Utskottet välkomnar att utmaningarna i fråga om boendet i avfolkningsregioner granskas närmare i det bostadspolitiska utvecklingsprogrammet. 

Utskottet anser det vara viktigt att det ur statens bostadsfond föreslås understöd på sammanlagt högst 8 miljoner euro för att främja förorternas livskraft och förebygga segregation. Genom förortsprogrammet fortsätter utvecklandet av bostadsområden och främjas närdemokratin. Åtgärderna gäller i synnerhet förorterna i de större stadsregionernas centrala städer, men inom ramen för programmet är det möjligt att sprida information också om utvecklingen av andra förortsområden. 

Bevillningsfullmakten för investeringsunderstöd för grupper med särskilda behov föreslås uppgå till 90 miljoner euro. Utifrån en utredning som utskottet fått är den föreslagna fullmakten tillräcklig. Utskottet anser dock att det är nödvändigt att aktivt följa hur den används och vid behov höja den i tilläggsbudgetpropositionerna för 2021. Detta är särskilt viktigt nästa år, när det fritt finansierade byggandet och bostadsproduktionen väntas minska. 

Utskottet ser det som nödvändigt att investeringsunderstöden fördelas enligt det långvariga behovet. De statligt subventionerade hyresbostäderna för vanligt bruk finns företrädesvis i tillväxtcentra, men det behövs bostäder för grupper med särskilda behov också på andra orter. Vid beviljandet av understöd ska således varje grupps behov av bostäder på orten och framtida förändringar i servicestrukturen beaktas. Det är också viktigt att utreda möjligheterna att bygga om vanliga bostadshus och andra byggnader för grupper med särskilda behov samt att utnyttja det vanliga bostadsbeståndet. 

Utskottet går nedan igenom de viktigaste grupperna som är berättigade till investeringsunderstöd. 

Det finns stort behov av investeringsunderstöd till serviceboende för äldre. Understöden stod för mer än hälften av hela understödsanslaget åren 2015–2020. Under de senaste åren har understöden helt berättigat med fog fokuserats på socialt seniorboende och olika mellanformer. 

Utskottet välkomnar att miljöministeriet dessutom har inlett ett utvecklingsprojekt där man kartlägger möjligheterna till reparationer i kommunala hyreshusbolag så att de lämpar sig för äldre och deras möjligheter att utnyttja det reparationsunderstöd som används i avfolkningskommuner (10 miljoner euro). Det pågår också ett aktuellt åtgärdsprogram för äldres boende, där fokus ligger på att stärka medborgarnas och kommunernas framförhållning och beredskap i fråga om äldres boende, utveckla boendelösningar och öka utbudet samt effektivisera användningen av reparationsunderstöd. 

Utskottet konstaterar att det även i fortsättningen är nödvändigt att stödja projekt som gäller bostäder för studerande och unga. Det finns dock markanta regionala skillnader i efterfrågan på studentbostäder. I tillväxtcentrumen, särskilt i huvudstadsregionen, är efterfrågan stor, men på vissa orter står allt fler bostäder tomma. 

Enligt utredning bor över 300 personer med funktionsnedsättning alltjämt på institutioner trots att målet enligt statsrådets principbeslut är att institutionsboendet ska upphöra efter 2020. Nedläggningen av institutionsvården och investeringsunderstödet för bostadsprojekt bör således fortsätta. Även Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA) välkomnar anskaffningen av stödbostäder för personer med funktionsnedsättning 

Enligt uppgift har man redan byggt de för bostadslösa avsedda objekten för intensivt stöd (4 600 ensamstående bostadslösa och 264 bostadslösa familjer och par i slutet av 2019). De bostadslösa blir hänvisade till vanliga bostäder på olika håll. 

Utskottet konstaterar att det är svårt att eliminera bostadslösheten, eftersom nya människor drabbas hela tiden. Därför bör man kunna ingripa i de bakomliggande orsakerna till bostadslöshet i ett ännu tidigare skede. Det är positivt att man i början av 2020 inledde ett samarbetsprogram för att halvera bostadslösheten före 2023. Utöver att öka utbudet av bostäder till överkomligt pris är syftet med programmet att förbättra i synnerhet tillgången till boenderådgivning samt att stärka arbetet mot bostadslöshet och kompetensen i anslutning till det inom kommunernas basservice. Det är också bra att kommunerna kan söka understöd för att avskaffa bostadslöshet, och avsikten är dessutom att utveckla statistikföringen över bostadslöshet (3,3 miljoner euro mom. 35.20.32). 

Utskottet uttrycker sin oro över de ekonomiska svårigheter som coronakrisen orsakar och anser att det också av denna anledning är viktigt att noggrant bevaka hur bostadslösheten utvecklas. Av stor vikt är dessutom att se till att de som har det sämst ställt inte hamnar utanför samhällets digitala servicesystem. 

Utskottet har erfarit att det i år inte kommit in en enda ansökan om understöd för personer som rehabiliteras inom mentalvården, eftersom deras boendebehov ofta bäst tillgodoses av decentraliserade boendelösningar, alltså vanliga bostäder och små bostadsgrupper. 

Utskottet stryker momentet eftersom nedläggningen av Försvarsförvaltningens byggverk och inrättandet av Försvarsfastigheter som en del av Senatkoncernen framskred i riksdagen inom den tidtabell som budgetpropositionen förutsätter. Lagarna träder i kraft den 1 januari 2021 (FvUB 2/2020 rd — RP 31/2020 rd ). 

Utskottet föreslår att momentet ökas med 35 058 000 euro för nettoupplåning till nominellt värde. Beloppet för nettoupplåning till nominellt värde är då 11 792 718 000 euro. 

Ökningen beror på de ändringar som utskottet föreslår på inkomst- och utgiftsmomenten.