Kimmo Sasi /kok:

Ärade talman! När grundlagsutskottet behandlade regeringens proposition så blev den centrala frågan i lotterilagen Ålands ställning och Penningautomatföreningens ställning i den här lagstiftningen. Egentligen har detta ärende en ganska lång historia. Det var redan 2001 då riksdagen och republikens president hamnade i konflikt då riksdagen godkände en lotterilag, i vilken presidenten utnyttjat sin vetorätt, och förde ärendet vidare till högsta domstolen som tog en annan ställning än riksdagen. Till slut stiftade riksdagen en i viss mån skild lag och på det viset kunde man lösa konflikten den gången.

Sedan 2005 tog högsta domstolen ställning i ett brottsmål om ålänningarna hade förfarit fel och konstaterade att det fanns inga grunder för straffbarhet i denna fråga. Denna gång ville grundlagsutskottet försöka välja en linje som på något sätt stadfäster de principer som man har godkänt i högsta domstolens beslut 2005 och som skulle kunna bli bestående utan några större stridigheter i framtiden.

Det väsentliga i regeringens proposition är att regeringen säger att man vill behålla de rådande omständigheterna, det rådande rättsläget, och det ska vi lita på, att tanken är inte att på något sätt försöka förhindra eller begränsa Penningautomatföreningens verksamhet på Åland eller på fastlandet.

En väsentlig fråga är vem och i vilken mån har rikets myndigheter behörighet över åländska aktörer och Penningautomatföreningen. Man skulle kunna tänka sig att det bara är landskapets myndigheter som har behörighet gällande institutioner på Åland, men efter många funderingar kom grundlagskottet till den slutsatsen att inrikesministeriets befogenheter att förbjuda anordnandet av penningspel och förena förbudet med vite kan tillämpas om det gäller verksamhet på fastlandet, men inte kan tillämpas på en aktör som opererar inom landskapets område och då verksamheten till sin natur hör till landskapets lagstiftningsbehörighet.

Jag tror att den här tudelningen är ganska klar och tydlig. Så länge man är aktiv på Åland finns det inga grunder för rikets myndigheter att ingripa på något sätt. Sedan om man har aktivitet på fastlandet och är utom Ålands gränser, så då har finländska myndigheter också en möjlighet att agera. Men jag måste säga personligen att det här är en mycket svår fråga, men det här var slutsatsen till vilken grundlagsutskottet kom till till slut.

En annan väsentlig fråga i detta sammanhang är marknadsföring, och jag tror att när man sedan i fortsättningen tolkar paragrafen om marknadsföringen som ändrades av förvaltningsutskottet så är det säkert viktigt att läsa grundlagsutskottets motiveringar. Och i de här motiveringarna konstaterar man att när en aktör som bedriver penningverksamhet anses anorda penningverksamhet i riket så då ska man följa de principer som högsta domstolen 2005 stadfäste.

Och enbart det att finskspråkiga spelsidor finns tillgängliga på nätet kan inte anses vara anordnande eller marknadsföring av penningspel i riket. Likaväl vad det gäller åländska trycksaker med spridning i Finland, vilkas huvudsakliga syfte inte är att göra reklam för penningspel, så är det alldeles klart att man kan sälja sådana trycksaker, tryckalster också här i riket. Till exempel Nya Åland, fast det finns aktiv och tydlig reklam av Ålands Penningautomatförening i den tidningen så kan det inte vara någon grund för att på något sätt begränsa försäljningen av denna tidning här i riket.

Vad det sedan gäller marknadsföringen så skulle jag vilja påpeka att det behövs ännu ett element, och det är, att om man har passiva sidor, det är klart, men på de här passiva sidorna kan man också ha material som lockar till att använda de här sidorna så länge de är på de här sidorna. Att det är egentligen först då när man börjar marknadsföra tjänster på ett aktivt sätt, att man skickar bud eller meddelanden till riket, så då anser jag att först då gäller det aktiv marknadsföring. Men om det finns någon gubbe på sidan som hoppar upp eller om man på något sätt sporrar till att spela på automatföreningens egna sidor, till vilka man har kommit självmant, så då tycker jag att det är alldeles klart att det inte kan finnas någon grund att säga att det här är marknadsföring i riket.

Arvoisa puhemies! Lopuksi haluan vielä henkilökohtaisena näkemyksenäni tuoda esille sen, että mitä tulee rahapelien sääntelyyn, olemme ilmeisesti Euroopassa jonkinlaisessa käännekohdassa. Tältä osin täytyy todeta, että Italia, Ranska, Tanska suunnittelevat tällä hetkellä siirtymistä lupajärjestelmään.

Luulen, että kun me elämme tästä viisi tai kymmenen vuotta eteenpäin, niin se järjestelmä, joka meillä tällä hetkellä on, on erittäin voimakkaiden paineiden alla, ja luulen, että Suomessakin kannattaisi vähitellen alkaa ainakin arvioida, harkita sitä, olisiko tällainen lupajärjestelmä, millä ehdoilla ja miten toteutettuna, tarkoituksenmukainen, koska loppujen lopuksi tavoitteenahan on tässä se, että yhteiskuntaan saataisiin mahdollisimman hyvä tuotto uhkapelistä tai sen kaltaisesta pelistä meidän sosiaaliturvamme takaamiseksi.

Elisabeth Nauclér /r:

Ärade herr talman! Jag har redan tidigare i ett inlägg prisat grundlagsutskottets arbete och resultatet, men på en punkt skulle jag vilja göra ytterligare en kommentar.

Lagstiftningsbehörigheten är delad mellan Finlands riksdag och Ålands lagting. Därför var det omöjligt att förbjuda anordnandet av penningspel och förena förbudet med vite på det sätt som föreslogs i propositionen. Grundlagsutskottet konstaterade i sitt betänkande att det i enlighet med självstyrelselagen inte är möjligt att i rikslag reglera verksamhet som till sin natur omfattas av landskapets lagstiftningsbehörighet. Förvaltningsutskottet uppmanas alltså att rätta till detta fel.

Den lagstiftningsteknik som förvaltningsutskottet i det här fallet använt ifrågasätter jag dock. Att i lag stiftad av Finlands riksdag inta bestämmelser om vad som får finnas på, som det står i lagtexten, åländsk lotteriwebbplats, antagligen ett för ändamålet skapat ord, ställer jag mig kritiskt till. Lagtexten ska vara klar, aktörerna ska rätta sig efter lagen, om så inte sker ska domstolen döma.

Men att i lagtexten direkt skriva in vad som får finnas i åländska publikationer och på åländska lotteriwebbplatser är en helt ny lagstiftningsteknik. Jag vågar påstå att om en motsvarande skrivning skulle finnas i en landskapslag, alltså att det i lagtexten skulle utsägas vad som får eller inte får finnas på en lotteriwebbplats i riket eller i en publikation som utkommer i riket, är jag ganska säker på att den skulle skickas till högsta domstolen för utlåtande om Åland verkligen hållit sig inom sitt område.

Herr talman! Som jag tidigare sagt, det grundlagsutskott som behandlat den här propositionen har på ett mycket förtjänstfullt sätt satt sig in i problemet med delningen av lagstiftningsbehörigheten, men förvaltningsutskottets sätt att tolka betänkandet tycker jag att man kan sätta många frågetecken efter.

Hannes Manninen /kesk:

Arvoisa puhemies! Ensinnäkin haluan todeta, että kyllä kai Suomellakin on lainsäädäntövalta omalla alueellaan, siellähän säädellään vain suomenkielisiä sivuja. Minulla on sellainen käsitys, että Ahvenanmaalla ei kyllä erityisesti rakasteta, että siellä suomenkielisiä sivuja ahvenanmaalaisille järjestettäisiin. Jos siellä on suomenkielisiä sivuja, niin nehän on selvästi tarkoitettu Suomea varten. Meillä Suomessa on tällä hetkellä lupajärjestelmään perustuva yksinoikeus, mutta tulevaisuudessahan arpajaisfoorumin mukaan siirrytään lainsäädännössä määriteltyyn monopoliin.

Olen kyllä ed. Sasin kanssa eri mieltä siitä, että lupajärjestelmä olisi tehokkaampi. Tällä hetkellä, jos me katsomme niitä, missä on erilaiset lupajärjestelmät, niiden tuotot ovat erittäin heikot verrattuna suomalaisiin järjestelmiin. Meillä on parhaat tuotot maailmassa kuin mitä missään muualla on.

Kimmo Sasi /kok:

Arvoisa puhemies! Ihan lyhyesti on syytä todeta, että rahapelit Ahvenanmaalla kuuluvat Ahvenanmaan toimivaltaan. Suomen viranomaisilla ei ole oikeastaan lainkaan puuttumisvaltaa Ahvenanmaan asioihin tältä osin. Oikeastaan kysymys tulee vain toiminnoista, jotka ulottuvat mantereelle, ja silloin voidaan ajatella, että on jonkinlaista puuttumismahdollisuutta. Tietysti voidaan kysyä, pitäisikö suhtautua niin kuin ulkomaiseen toimijaan, eli ollaan Suomen rajojen ulkopuolella ja ei ole minkäänlaista toimintavaltuutta. Kuitenkin perustuslakivaliokunta katsoi, että kun ollaan saman valtakunnan rajojen sisällä, niin jos se on selkeästi valtakuntaan kohdistuvaa toimintaa, silloin Suomen viranomaisilla on kuitenkin mahdollisuus asettaa uhkasakko. Mentiin näin pitkälle tässä yhteydessä.

Mutta kyllä se edellyttää vastaavasti sitten suurta varovaisuutta siinä suhteessa, koska sitä valtaa käytetään. Tältä osin täytyy sanoa, että kun on täysin selvää, että kaksikielisessä maassa Raha-automaattiyhdistyksellä ja Veikkauksella voi olla kaksikielisiä sivuja, niin kyllä Ålands Penningsautomatföreningillä myöskin voi olla kaksikielisiä sivuja, suomen- ja ruotsinkielisiä sivuja, ja sitä suomenkielistä sivua ei voida pitää markkinointina pelkästään Suomeen. Tietysti sitä olisi helpompaa käyttää suomalaisille, mutta kaikesta huolimatta tämä on semmoinen, voisiko sanoa, perustuslaillinen oikeus. Täytyy sanoa, että jos se on ihan se sivu ja siellä voi olla houkuttelevaa aineistoa mutta jos sieltä ei lähde selvästi aineistoa mantereelle, niin mielestäni se ei ole aktiivista markkinointia, joka ei olisi sallittua.