Vastauksena kysymykseen esitän seuraavaa:

Tekonivelistä joudutaan uusimaan eri syistä jopa 15 %. Potilasvakuutuskeskuksen mukaan vuosina 2010—2012 korvattiin 293 lonkan tekonivelleikkausta ja 258 polven tekonivelleikkausta potilasvakuutuslain mukaisesti. Nämä kaksi leikkaustoimenpidettä olivat selkeästi yleisimmät korvatut leikkaustoimenpiteet.

Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL) ylläpitää rekisteriä, johon kaikki ihmiseen asennetut keinonivelet tulee ilmoittaa. Rekisterin tavoitteena on löytää aikaisessa vaiheessa sellaiset tuotteet, joiden kestävyys ei ole riittävä tai niiden käyttöön liittyy ongelmia. Rekisteriyhteistyötä tehdään muiden Pohjoismaiden kanssa, joilla on vastaavia rekistereitä. THL:ssä toimii menetelmien arvioinnin yksikkö, jonka tehtävänä on terveydenhuollon menetelmien vaikuttavuuden, turvallisuuden, kustannusten ja niiden käyttöön liittyvien sosiaalisten, eettisten, organisatoristen ja juridisten vaikutusten arviointi yhdessä terveydenhuollon ammattilaisten kanssa. Terveydenhuoltolakiin on kirjattu, että erikoissairaanhoidon järjestämissopimuksessa on sovittava erityisvastuualueittain muun muassa uusien menetelmien käyttöönoton periaatteista. Lain tarkoituksena on varmistaa, että uudet menetelmät ja esimerkiksi keinonivelet on tutkittu riittävästi ennen niiden käyttöönottoa.

Potilasvahinkolaki koskee Suomessa annetun terveyden- ja sairaanhoidon yhteydessä potilaalle aiheutuneen henkilövahingon korvaamista potilasvakuutuksesta. Lain 2 § määrittelee korvauksen edellytykset. Silloin kuin haitta johtuu virheellisestä tai huonosti toimivasta keinonivelestä itsestään esimerkiksi valmistusvian tai suunnitteluvian takia, potilasvahinkolakia on tulkittu vuosia niin, että korvausta ei myönnetä. Tämä on selkeä puute nykylainsäädännössä. Asiaan on puututtava ja lainsäädäntöä muutettava niin, että se kohtelee tekonivelpotilaita oikeudenmukaisesti.

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Av de ledproteser som opereras in måste rentav 15 procent opereras på nytt av olika orsaker. Enligt Patientförsäkringscentralen betalades det ersättning för 293 höftledsoperationer och 258 knäledsoperationer enligt patientförsäkringslagen under 2010—2012. De här två kirurgiska ingreppen var de klart vanligaste som det betalades ersättning för.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) för ett register till vilket alla proteser som opereras in i människor ska anmälas. Syftet med registret är att på ett tidigt stadium hitta sådana produkter som inte är tillräckligt hållbara eller som medför problem vid användningen. Ett registersamarbete görs med de övriga nordiska länderna som har motsvarande register. I anslutning till THL finns en enhet för bedömning av metoder. Till dess uppgifter hör att bedöma verkningsfullheten och säkerheten hos och kostnaderna för hälso- och sjukvårdsmetoderna och de sociala, etiska, organisatoriska och juridiska konsekvenser som användningen av dem har. I hälso- och sjukvårdslagen har det skrivits in att man i avtalet om ordnande av specialiserad sjukvård för de olika specialupptagningsområdena ska överenskomma om bl.a. principerna för införande av nya metoder. Syftet med lagen är att säkerställa att de nya metoderna och exempelvis ledproteserna har undersökts tillräckligt innan de används.

Patientskadelagen gäller ersättningar som ur en patientförsäkring betalas för en personskada som orsakats en patient i samband med hälso- och sjukvård i Finland. Förutsättningarna för att få ersättning definieras i 2 § i lagen. När en skada beror på att en ledprotes fungerar felaktigt eller dåligt i sig på grund av exempelvis ett tillverknings- eller planeringsfel har man i åratal tolkat patientskadelagen på så vis att ersättning inte beviljas. Denna är en klar brist i dagens lagstiftning. I ärendet bör ingripas och lagstiftningen förändras så, att den behandlar rättvist patienter med protes.