Senast publicerat 18-12-2020 12:01

Riksdagens svar RSv 218/2020 rd RP 173/2020 rd  Regeringens proposition till riksdagen med förslag till läropliktslag och till lagar som har samband med den

Riksdagen
RP 173/2020 rd
KuUB 15/2020 rd

Ärende

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till läropliktslag och till lagar som har samband med den (RP 173/2020 rd). 

Beredning i utskott

Utskottets betänkande: Kulturutskottet (KuUB 15/2020 rd). 

    Beslut

    Riksdagen har godkänt följande uttalanden: 

    1.

    Riksdagen förutsätter att man vid sidan av läropliktsreformen även fortsättningsvis ska vidta åtgärder som syftar till att förnya och stärka hela utbildningsvägen, eftersom åtgärderna också stöder och är en förutsättning för att målen för och genomförandet av läropliktsreformen ska lyckas.  

    2.

    Riksdagen förutsätter att regeringen i samband med läropliktsreformen beaktar rätten till stöd på andra stadiet och i utbildningen i övergångsskedet för elever som fått intensifierat stöd, särskilt stöd och krävande särskilt stöd inom den grundläggande utbildningen. 

    3.

    Riksdagen förutsätter att regeringen bevakar och säkerställer att unga som behöver särskilt stöd och unga med funktionsnedsättning garanteras stödverktyg som är relevanta med tanke på studierna. 

    4.

    Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar kulturutskottet en utredning inklusive åtgärder om hur tillgången till stödtjänster för personer med funktionsnedsättning och studerande som behöver särskilt stöd förverkligas genom samarbete mellan olika organisationer så att tillgången till stödtjänster i rätt tid förtydligas och förbättras. 

    5.

    Riksdagen förutsätter att tillräcklig regional tillgång till och tillräckligt många utbildningsplatser på andra stadiet för unga som behöver särskilt stöd och för unga med funktionsnedsättning säkerställs och bevakas. 

    6.

    Riksdagen förutsätter att tillräckliga resurser för studiehandledning säkerställs och att tillgången till dem bevakas. 

    7.

    Riksdagen förutsätter att det för en elev eller studerande som har inlärningssvårigheter, neuropsykologiska problem eller psykiska hälsoproblem ordnas ett tillräckligt och behövligt stöd längs hela utbildningsvägen, inklusive utbildning i övergångsskedet, och att tillgången till stöd bevakas.  

    8.

    Riksdagen förutsätter att tillräcklig och regional tillgång till såväl individuell som kollektiv elevhälsa säkerställs och bevakas.  

    9.

    Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att säkerställa stödundervisning också för läropliktiga som studerar inom handledande utbildning, yrkesutbildning och gymnasieutbildning. 

    10.

    Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att trygga rätten till specialundervisning för läropliktiga i yrkesutbildning och handledande utbildning. 

    11.

    Riksdagen förutsätter att den studerandes rätt att få närundervisning stärks i yrkesutbildningen. Närmare bestämmelser om de principer som ska tillämpas vid bedömningen av mängden undervisning och handledning ska utfärdas genom förordning av statsrådet. Omfattningen av den faktiska närundervisningen ska bevakas.  

    12.

    Riksdagen förutsätter att regeringen följer reformens konsekvenser för nätverket av läroanstalter och tillgången till studieplatser med tanke på den regionala jämlikheten både i stora stadsregioner och i glesbygden.  

    13.

    Riksdagen förutsätter att det utarbetas kvalitetskriterier för gymnasieutbildningen för att de läropliktigas rätt till högklassig gymnasieutbildning ska kunna garanteras på lika villkor i hela landet. 

    14.

    Riksdagen förutsätter att stödet och handledningen för dem som deltar i S2/R2-undervisningen utvecklas och att den språkliga undervisningen också inkluderas i den övriga undervisningen. Vid läroanstalterna ska man också följa de faktiska undervisningstimmarna och resursfördelningen för S2/R2. 

    15.

    Riksdagen förutsätter att de språkliga rättigheterna beaktas i läropliktsreformen och att särskild vikt fästs vid att få kompetenta experter på båda nationalspråken samt vid flexibilitet i genomförandet av den svenskspråkiga utbildning som handleder för examen. 

    16.

    Riksdagen förutsätter att det säkerställs att det finns tillräckligt många studieplatser som omfattas av läroplikten på långa linjer vid folkhögskolorna. 

    17.

    Riksdagen förutsätter att man vid läropliktsreformen även i fortsättningen säkerställer verksamhetsförutsättningarna för tillämpade specialkurser och studieperioder samt gymnasier med en särskild utbildningsuppgift och särskilda linjer. 

    18.

    Riksdagen förutsätter att regeringen följer hur den finansiering som reserverats för läropliktsreformen räcker till och vidtar åtgärder om det konstateras att finansieringen är otillräcklig. 

    19.

    Riksdagen förutsätter att kommunerna och utbildningsanordnarna stöds och styrs tillräckligt och i rätt tid vid verkställandet av lagstiftningen. För fullgörandet av dessa uppgifter ska det reserveras tillräckliga resurser för Utbildningsstyrelsen. 

    20.

    Riksdagen förutsätter att effekterna av den utvidgade läroplikten och förverkligandet av avgiftsfriheten på andra stadiet följs genom vetenskaplig forskning. Målet för den långvariga uppföljningen ska vara att följa hur de centrala målen för reformen uppnås. Till dessa hör bland annat att utbildnings- och sysselsättningsgraden stiger samt att barns och ungas välbefinnande ökar och utslagningen minskar, vilket har nära kopplingar till utvecklingen av jämlikheten i utbildningen. 

    21.

    Riksdagen förutsätter att man vid läropliktsreformen också ser till att samiskspråkiga har möjlighet att få undervisning på sitt modersmål och främjar en tillräcklig tillgång till undervisningspersonal på samiska. 

    22.

    Riksdagen förutsätter att regeringen följer och utvärderar genomförandet och konsekvenserna av läropliktsreformen på bred front och vidtar behövliga åtgärder för att avhjälpa eventuella missförhållanden.  

    Riksdagen har antagit följande lagar: 

    Läropliktslag 

    I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
    1 kap. 
    Allmänna bestämmelser 
    1 § 
    Läropliktens mål 
    Läroplikten har som mål att för alla trygga de grundläggande kunskaper och den bildning som behövs i livet och i samhället samt att främja lika möjligheter att utveckla sig själv enligt förmåga och behov. 
    Därtill har läroplikten som mål att höja utbildnings- och kompetensnivån, minska skillnaderna i lärande och öka likabehandlingen, jämlikheten och barns och ungas välfärd i utbildningen. 
    I fråga om målen för den undervisning och utbildning som hör till läroplikten föreskrivs särskilt. 
    2 § 
    När läroplikten börjar och upphör 
    Barn som har sin vanliga vistelseort i Finland är läropliktiga. 
    Läroplikten börjar vid ingången av det i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) avsedda läsåret det år då barnet fyller 7 år. 
    Om barnet på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom uppenbart inte på nio år kan nå de mål som ställts för den grundläggande utbildningen i lagen om grundläggande utbildning, blir barnet läropliktigt ett år tidigare än vad som anges i 2 mom. (förlängd läroplikt). 
    Läroplikten upphör när den läropliktige fyller 18 år eller när den läropliktige före det med godkänt resultat har avlagt en sådan examen som avses i lagen om studentexamen (502/2019) eller lagen om yrkesutbildning (531/2017) eller en motsvarande utbildning på Åland eller utländsk utbildning. 
    2 kap. 
    Fullgörande av läroplikten 
    3 § 
    Fullgörande av läroplikten i den grundläggande utbildningen 
    Bestämmelser om fullgörande av läroplikten i den grundläggande utbildningen finns i 26 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning. 
    Den som omfattas av förlängd läroplikt ska det år läroplikten börjar delta i förskoleundervisning enligt 26 a § i lagen om grundläggande utbildning. 
    Läropliktiga kan också delta i sådan förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen som avses i 5 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning. 
    4 § 
    Fullgörande av läroplikten efter slutförande av den grundläggande utbildningen 
    Läropliktiga ska efter slutförande av den i lagen om grundläggande utbildning avsedda grundläggande utbildningens lärokurs börja fullgöra gymnasieutbildningens lärokurs enligt gymnasielagen (714/2018) eller yrkesinriktad grundexamen eller yrkesexamen enligt lagen om yrkesutbildning. En läropliktig kan också avlägga studentexamen enligt lagen om studentexamen. 
    Läroplikten kan dock fullgöras även i 
    1) utbildning enligt lagen om utbildning som handleder för examensutbildning (/), 
    2) utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv enligt lagen om yrkesutbildning, 
    3) utbildning enligt 7 a kap. i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) i en folkhögskola under högst ett års tid, i sådan utbildning för studerande med svår funktionsnedsättning som avses i 25 b § 3 mom. i den lagen dock under den tid utbildningen i fråga varar, 
    4) utbildning i samiska och samisk kultur enligt lagen om Sameområdets utbildningscentral (252/2010) som varar minst en termin, om den läropliktige är same, 
    5) grundläggande utbildning för vuxna enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning eller utbildning som avses i lagen om fritt bildningsarbete på det sätt som föreskrivs nedan i 5 §. 
    Vad som i denna lag föreskrivs om utbildningsanordnare tillämpas också på utbildningsanordnare i grundläggande utbildning och på huvudmän för läroanstalter, om inte något annat föreskrivs i denna lag. 
    En läropliktig anses fullgöra sin läroplikt även om han eller hon studerar i utbildning som motsvarar utbildning enligt denna lag på Åland eller utomlands. 
    5 § 
    Fullgörande av läroplikten i vissa situationer 
    En läropliktig som har slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs eller motsvarande studier men som saknar tillräckliga kunskaper i finska eller svenska för att genomgå utbildning efter den grundläggande utbildningen kan fullgöra läroplikten genom att delta i grundläggande utbildning för vuxna. 
    En läropliktig som har slutfört den grundläggande utbildning som avses i 26 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning och som saknar tillräckliga kunskaper i finska eller svenska för att genomgå utbildning efter den grundläggande utbildningen kan fullgöra läroplikten i sådan utbildning vid en folkhögskola där man följer de grunder i läroplanen för integrationsutbildningen för vuxna invandrare som avses i 20 § 2 mom. i lagen om främjande av integration (1386/2010) eller den rekommendation till läroplan för utbildning för invandrare som Utbildningsstyrelsen har utarbetat. 
    En läropliktig som inte har slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs vid utgången av läsåret det kalenderår då han eller hon fyller 17 år kan fullgöra läroplikten genom att delta i grundläggande utbildning för vuxna eller i sådan annan utbildning som avses i 4 §. Vid antagning av studerande tillämpas då vad som föreskrivs om grunderna för antagning av studerande i de lagar som gäller utbildningen i fråga. 
    6 § 
    Tillräckliga framsteg i studierna 
    Framstegen i de studier som omfattas av läroplikten ska följa den läropliktiges individuella studieplan. 
    7 § 
    Avbrytande av fullgörandet av läroplikten 
    Läropliktiga har rätt att avbryta fullgörandet av läroplikten för viss tid 
    1) på grund av en långvarig sjukdom eller skada som hindrar fullgörandet av läroplikten, 
    2) under moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledigheten, 
    3) under en tillfällig vistelse utomlands som varar i minst en månad, om den läropliktige utomlands deltar i utbildning som motsvarar fullgörandet av läroplikten eller han eller hon annars kan anses fullgöra sin läroplikt under vistelsen utomlands, 
    4) på grund av något annat vägande skäl som hänför sig till den läropliktiges livssituation och som hindrar fullgörandet av läroplikten. 
    En läropliktig har rätt att avbryta fullgörandet av läroplikten tills vidare, om den sjukdom eller skada som hindrar fullgörandet av läroplikten är av bestående natur. 
    Beslut om avbrytande av fullgörandet av läroplikten fattas efter ansökan. Innan beslutet fattas ska det utredas om läroplikten i de situationer som avses i 1 mom. 1 och 4 punkten kan fullgöras med hjälp av individuella val, individualisering, nödvändiga stödåtgärder eller rimliga anpassningar. 
    Utbildningsanordnaren beslutar om avbrytande av fullgörandet av läroplikten. Om den läropliktige inte är studerande hos någon utbildningsanordnare, beslutar den läropliktiges boendekommun om avbrytandet. Utbildningsanordnaren ska anmäla den läropliktiges identifierings- och kontaktuppgifter till den läropliktiges boendekommun, om fullgörandet av läroplikten avbryts tills vidare. 
    8 § 
    Fullgörande av läroplikten under tiden för förlust av studierätt för viss tid 
    Om en läropliktig i utbildning enligt 4 § har avstängts från läroanstalten för viss tid eller om hans eller hennes studierätt har indragits, ska utbildningsanordnaren tillsammans med den läropliktige och dennes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare utarbeta en plan för fullgörandet av läroplikten under avstängningen från läroanstalten för viss tid eller indragningen av studierätten. Den läropliktige ska i enlighet med planen främja sina studier självständigt eller i andra lärmiljöer än vid läroanstalten eller på arbetsplatsen. 
    En läropliktig har rätt att få sådan undervisning och handledning som möjliggör att studierna framskrider enligt planen. Den läropliktige har rätt till de tjänster som avses i lagen om elev- och studerandevård (1287/2013). 
    Om den läropliktige utan grundad anledning inte deltar i utarbetandet av planen eller i väsentlig grad underlåter att följa den plan som har utarbetats, tillämpas vad som i den lag som gäller utbildningen i fråga och nedan i 13 § föreskrivs om att en studerande anses ha avgått. Innan en läropliktig anses ha avgått ska utbildningsanordnaren meddela den läropliktige samt dennes vårdnadshavare och någon annan laglig företrädare att den läropliktige kan anses ha avgått, om han eller hon inte iakttar bestämmelserna i denna paragraf. 
    3 kap. 
    Handlednings- och tillsynsansvar för fullgörandet av läroplikten 
    9 § 
    Vårdnadshavarens tillsynsansvar 
    Den läropliktiges vårdnadshavare ska se till att den läropliktige fullgör läroplikten. 
    10 § 
    Skyldighet att söka till utbildning efter den grundläggande utbildningen 
    En läropliktig ska genom de riksomfattande ansökningsförfarandena eller på annat sätt söka till sådan utbildning som avses i 4 § före utgången av den sista årskursen inom den grundläggande utbildningen eller före utgången av den grundläggande utbildningen för vuxna. 
    Läropliktiga som genomgår utbildning som handleder för examensutbildning eller utbildning som avses i 7 a kap. i lagen om fritt bildningsarbete ska innan utbildningen avslutas söka till sådan utbildning som avses i 4 § 1 mom. En läropliktig som fullgör utbildning enligt 4 § 2 mom. 4 punkten eller 5 § 2 mom. ska innan utbildningen avslutas söka till sådan utbildning som avses i 4 §.  
    En läropliktig ska söka till sådan utbildning som avses i 4 §, om han eller hon ämnar avbryta sina studier, om fullgörandet av studierna upphör innan läroplikten upphör eller om den läropliktige annars saknar en studieplats enligt 4 §. 
    Skyldigheten att söka till utbildning fortsätter om den läropliktiga inte får eller tar emot en studieplats. 
    11 § 
    Handlednings- och tillsynsansvar i fråga om skyldigheten att söka till utbildning 
    Anordnare av grundläggande utbildning har till uppgift att handleda och övervaka att en läropliktig elev fullgör sin skyldighet enligt 10 § 1 mom. att söka till utbildning. Undervisnings- och kulturministeriet beslutar årligen om den tidpunkt när anordnare av grundläggande utbildning senast ska utreda om läropliktiga som avses i detta moment har inlett sådan utbildning som avses i 4 §. Handlednings- och tillsynsansvaret för anordnare av grundläggande utbildning upphör när handlednings- och tillsynsansvaret för utbildningsanordnare som avses i 12 § börjar eller senast vid ovan avsedda tidpunkt som ministeriet bestämmer. 
    Utbildningsanordnaren har till uppgift att handleda och övervaka att en läropliktig som studerar hos utbildningsanordnaren fullgör sin skyldighet enligt 10 § 2 mom. att söka till utbildning. Handlednings- och tillsynsansvaret upphör när handlednings- och tillsynsansvaret för utbildningsanordnare som avses i 12 § börjar eller senast vid den i 1 mom. avsedda tidpunkt som ministeriet bestämmer. Om utbildning som avses i 1 mom. eller detta moment upphör vid en annan tidpunkt än vid utgången av vårterminen, upphör utbildningsanordnarens handlednings- och tillsynsansvar dock senast en månad efter att utbildningen avslutats. 
    Utbildningsanordnaren utreder den läropliktiges ansökan till utbildning och inledande av studier utifrån de uppgifter som förts in i de register som avses i lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017). Läropliktiga ska på begäran av utbildningsanordnaren lämna en redogörelse över ansökningar till och inledande av studier, om uppgifterna inte framgår av de register som avses ovan. 
    Om en läropliktig inte före den tidpunkt som avses i 1 eller 2 mom. har inlett en utbildning enligt 4 §, ska den aktör som har handlednings- och tillsynsansvaret anmäla den läropliktiges identifierings- och kontaktuppgifter till den läropliktiges boendekommun och informera den läropliktiges vårdnadshavare och någon annan laglig företrädare om att den läropliktige inte fullgör sin läroplikt. 
    Läropliktiga har rätt att få tillräcklig elevhandledning eller studiehandledning samt annan handledning för att fullgöra sina skyldigheter enligt 10 § att söka till utbildning. 
    12 § 
    Utbildningsanordnarens handlednings- och tillsynsansvar 
    En i 4 § avsedd utbildningsanordnares handlednings- och tillsynsansvar börjar när den läropliktiga har inlett sina studier som studerande hos utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnarens handlednings- och tillsynsansvar upphör när den läropliktiges studierätt eller läroplikt upphör. 
    Om läroplikten fullgörs som en särskild examen i enlighet med 36 § 3 mom. i gymnasielagen eller utan deltagande i examensutbildning i enlighet med 52 § 6 mom. i lagen om yrkesutbildning, svarar den utbildningsanordnare som handhar verkställandet av prov för en särskild examen eller den utbildningsanordnare som tar emot yrkesproven för den handledning och övervakning av fullgörandet av läroplikten som avses i denna paragraf. 
    Utbildningsanordnaren ska följa upp hur den läropliktiges studier framskrider och meddela den läropliktiges vårdnadshavare och någon annan laglig företrädare om den läropliktige inte genomför sina studier i enlighet med studieplanen. 
    Om en läropliktig ämnar avbryta sina studier ska utbildningsanordnaren tillsammans med den läropliktige och dennes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare utreda möjligheterna att avlägga studier i en annan lärmiljö eller att söka till någon annan utbildning. Vid behov ska alternativen utredas i samarbete med en annan utbildningsanordnare.  
    Utbildningsanordnaren ska i de situationer som avses i 3 och 4 mom. dessutom utreda om de stödåtgärder som den läropliktige omfattas av från utbildningsanordnarens sida är tillräckliga och vid behov hänvisa den läropliktige till andra ändamålsenliga tjänster. 
    13 § 
    När en läropliktig anses ha avgått 
    I fråga om utbildning enligt 4 § ska utbildningsanordnaren, innan beslut fattas om att en studerande anses ha avgått, utreda om den läropliktige har inlett nya i den paragrafen avsedda studier. Om den läropliktige inte har inlett nya studier, ska utbildningsanordnaren anmäla identifierings- och kontaktuppgifterna för den läropliktige som avbrutit fullgörandet av läroplikten till den läropliktiges boendekommun och informera vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare om att fullgörandet av läroplikten har avbrutits. Anmälningsskyldighet föreligger också när den läropliktiges studierätt har dragits in med stöd av lagen om yrkesutbildning. 
    Med avvikelse från vad som föreskrivs någon annanstans i lag kan en läropliktig anses ha avgått på basis av egen anmälan endast om den läropliktige har inlett sådana nya studier som avses i 4 §. 
    14 § 
    Boendekommunens handlednings- och tillsynsansvar 
    Boendekommunens handlednings- och tillsynsansvar börjar när en i denna lag avsedd anmälan om en läropliktig har gjorts till den läropliktiges boendekommun. Boendekommunens handlednings- och tillsynsansvar upphör när den läropliktige har inlett en utbildning som avses i 4 §. 
    Den läropliktiges boendekommun ska dessutom handleda och övervaka fullgörandet av läroplikten, om det inte har bestämts att handledningen och tillsynen ska skötas av någon annan aktör. En läropliktig som avses i 4 § 4 mom. ska underrätta den boendekommun som har handlednings- och tillsynsansvaret om inledande, avbrytande och avslutande av studier. 
    Boendekommunen har till uppgift att hänvisa den läropliktige till sådan utbildning enligt 4 § som lämpar sig för honom eller henne och vid behov till andra ändamålsenliga tjänster. Den läropliktiges situation och stödbehov utreds tillsammans med den läropliktige och dennes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare. 
    15 § 
    Anvisande av studieplats 
    Boendekommunen har till uppgift att två månader efter det att handlednings- och tillsynsansvaret började anvisa den läropliktige en studieplats i utbildning som handleder för examensutbildning eller utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv, om den läropliktige inte har inlett utbildning som avses i 4 §. En utbildningsanordnare som har beviljats tillstånd att ordna utbildning som avses ovan ska anta som studerande en läropliktig som anvisats utbildningsanordnaren. Om det bedöms att den läropliktige behöver krävande särskilt stöd, ska han eller hon anvisas studieplats i utbildning hos en utbildningsanordnare som enligt anordnartillståndet är skyldig att ordna utbildning för studerande som har rätt till krävande särskilt stöd. En studieplats kan också anvisas i utbildning som handleder för examensutbildning som ordnas av boendekommunen. 
    Vid anvisande av en lämplig studieplats ska hänsyn tas till utbildningsutbudet i området, avståndet och trafikförbindelserna mellan den läropliktiges hem och läroanstalten, den läropliktiges behov av särskilt stöd eller krävande särskilt stöd samt den läropliktiges individuella önskemål. Studieplatsen ska anvisas i utbildning på finska eller svenska enligt den läropliktiges i 10 § i lagen om grundläggande utbildning avsedda undervisningsspråk eller i utbildning på något annat språk enligt den läropliktiges individuella önskemål och färdigheter. 
    Den läropliktige och dennes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare och den utbildningsanordnare som den läropliktige ska anvisas till som studerande ska höras innan ärendet avgörs. Beslutet om anvisande av studieplats ska delges den läropliktige och dennes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare samt utbildningsanordnaren. 
    Den läropliktige ska utan dröjsmål inleda studierna på den studieplats som anvisats honom eller henne. Ett beslut om anvisande av studieplats kan verkställas innan det har vunnit laga kraft. 
    Läroplikten kan utan deltagande i undervisning fullgöras som särskild examen enligt 36 § 2 mom. i gymnasielagen eller utan deltagande i examensutbildning i enlighet med 52 § 6 mom. i lagen om yrkesutbildning. 
    4 kap. 
    Utbildningens avgiftsfrihet 
    16 § 
    Rätt till avgiftsfri utbildning 
    Utbildning som avses i 4 § är på det sätt som anges i 17 § avgiftsfri till utgången av det kalenderår då den studerande fyller 20 år. Rätten till avgiftsfri utbildning gäller dock inte om den studerande har avlagt gymnasiets lärokurs och studentexamen eller yrkesinriktad examen eller motsvarande utländska studier. Om den studerande samtidigt genomgår yrkesutbildning och gymnasiets lärokurs upphör rätten till avgiftsfri utbildning när den studerande har avlagt yrkesinriktad examen och studentexamen, dock senast vid utgången av det kalenderår då den studerande fyller 20 år. 
    Avgiftsfriheten förlängs så att den motsvarar längden på de perioder under vilka fullgörandet av läroplikten har avbrutits efter slutförandet av den grundläggande utbildningen på de grunder som anges i 7 § eller genomförandet av en i 4 § avsedd utbildning tillfälligt har avbrutits på grunder som anges i den lag som gäller utbildningen i fråga. Om fullgörandet av läroplikten har avbrutits av en i 7 § 1 mom. 3 punkten avsedd orsak eller genomförandet av utbildningen av någon annan grundad anledning som avses i den lag som gäller utbildningen i fråga, förlängs avgiftsfriheten dock med högst ett år. 
    Utöver vad som föreskrivs i 2 mom. kan avgiftsfriheten förlängas med högst ett år, om orsaken till förlängningen av studietiden är 
    1) byte av studieområde av hälsomässiga eller andra vägande skäl, 
    2) inlärningssvårigheter, 
    3) fullgörande av handledande eller förberedande utbildning efter den grundläggande utbildningen,  
    4) fördröjning av slutförandet av den grundläggande utbildningens lärokurs. 
    Beslut om förlängning av avgiftsfriheten fattas, efter ansökan av den studerande, av den utbildningsanordnare hos vilken den studerande avlägger studier när han eller hon ansöker om förlängning av avgiftsfriheten. Om utbildningsanordnaren har fattat ett beslut om avbrytande av fullgörandet av läroplikten eller tillfälligt avbrytande av studierna, förlängs dock avgiftsfriheten i dessa studier utan ansökan. 
    Bestämmelserna i denna paragraf och 17 § tillämpas på studerande som är eller har varit läropliktiga enligt denna lag. Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas dock inte på studier som har inletts efter utgången av det kalenderår då den studerande fyller 20 år. 
    17 § 
    Avgiftsfrihetens omfattning 
    Läromedel som behövs vid undervisningen samt arbetsredskap, arbetsdräkter och arbetsmaterial är avgiftsfria. Avgiftsfria är dock inte musikinstrument, idrottsredskap eller andra motsvarande redskap och tillbehör som behövs i utbildningar som betonar särskilda intressen och som är avsedda för den studerandes personliga bruk och kan användas också utanför undervisningen. 
    Skäliga avgifter kan tas ut för frivilliga studieresor, besök, evenemang och andra motsvarande verksamheter som kompletterar studierna. 
    Utbildningsanordnaren ska meddela ett förvaltningsbeslut enligt 7 kap. i förvaltningslagen (434/2003) i fråga om den rätt till avgiftsfri utbildning som avses i 16 § 1 mom., den förlängning av avgiftsfriheten utan ansökan som avses i 16 § 4 mom., den avgiftsfrihet för läromedel samt arbetsredskap, arbetsdräkter och arbetsmaterial som avses i 1 mom. i denna paragraf och i fråga om de avgifter som avses i 2 mom. i denna paragraf endast om den studerande skriftligen eller muntligen begär det. 
    Denna paragraf tillämpas på utbildning som avses i 4 §. Därtill iakttas vad som föreskrivs om avgiftsfrihet och studiesociala förmåner i lagen om grundläggande utbildning, i gymnasielagen, lagen om yrkesutbildning, lagen om fritt bildningsarbete, lagen om utbildning som handleder för examensutbildning och lagen om Sameområdets utbildningscentral. Bestämmelser om avgiftsfrihet för skolresor finns i lagen om stöd för skolresor (48/1997). Bestämmelser om avgiftsfrihet för proven i studentexamen finns i 20 § i lagen om studentexamen. 
    Särskilda bestämmelser gäller för andra tjänster och stödåtgärder som ordnas för studerande på grund av deras funktionsnedsättningar. Utbildningsanordnaren ska tillsammans med den läropliktige och dennes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare utreda behovet av tjänster och stödåtgärder samt hänvisa den läropliktige att söka de tjänster och stödåtgärder som behövs. 
    18 § 
    Hörande av undervisningspersonalen vid anskaffning av material som behövs vid undervisningen 
    I utbildning enligt 4 § ska utbildningsanordnaren höra undervisningspersonalen innan sådana läromedel samt arbetsredskap, arbetsdräkter och arbetsmaterial som avses i 17 § 1 mom. anskaffas. 
    19 § 
    Inkvarteringsersättning för läropliktiga 
    En läropliktig har rätt till inkvarteringsersättning, om 
    1) färdvägen från den läropliktiges hem till närmaste gymnasium eller yrkesläroanstalt med flera branscher där det ges möjlighet till undervisning på finska eller svenska enligt den läropliktiges i 10 § i lagen om grundläggande utbildning avsedda undervisningsspråk är över 100 kilometer, 
    2) den läropliktige studerar vid det i 1 punkten avsedda gymnasium eller den i 1 punkten avsedda yrkesläroanstalt som är närmast den läropliktiges hem eller som annars snabbast kan nås med kollektivtrafik eller något annat lämpligt färdsätt och där det ges möjlighet till undervisning på finska eller svenska enligt den läropliktiges i 10 § i lagen om grundläggande utbildning avsedda undervisningsspråk, och 
    3) den läropliktige inte har möjlighet att bo i läroanstaltens avgiftsfria internatboende. 
    Inkvarteringsersättning betalas för tiden mellan den dag då de årliga studierna börjar och den dag då de slutar, om studierna förutsätter boende på den ort där läroanstalten finns. Som inkvarteringsersättning ersätts den läropliktiges skäliga månatliga boendekostnader för boende under studietiden, dock högst de maximala boendeutgifter som anges i 10 § i lagen om allmänt bostadsbidrag (938/2014). Som inkvarteringsersättning betalas den andel av de skäliga boendekostnaderna som inte ersätts med stöd av någon annan lag. 
    Utbildningsanordnaren beslutar om beviljande av inkvarteringsersättning efter ansökan. 
    Rätt till inkvarteringsersättning har också en läropliktig som studerar inom den utbildning som handleder för examensutbildning, om 
    1) färdvägen är mer än 100 kilometer från den läropliktiges hem till närmaste läroanstalt där det ges möjlighet till undervisning på finska eller svenska enligt den läropliktiges i 10 § i lagen om grundläggande utbildning avsedda undervisningsspråk, 
    2) den läropliktige studerar vid den i 1 punkten avsedda läroanstalt som är närmast den läropliktiges hem eller som annars snabbast kan nås med kollektivtrafik eller något annat lämpligt färdsätt och där det ges möjlighet till undervisning inom handledande utbildning på finska eller svenska enligt den läropliktiges i 10 § i lagen om grundläggande utbildning avsedda undervisningsspråk, och 
    3) den läropliktige inte har möjlighet att bo i läroanstaltens avgiftsfria internatboende. 
    20 § 
    Särskilda situationer då inkvarteringsersättning beviljas  
    Med avvikelse från 19 § 1 mom. 1 och 2 punkten beviljas inkvarteringsersättning också samer som bor inom samernas hembygdsområde och studerar vid Sameområdets utbildningscentral, om resan från den läropliktiges hem till läroanstalten är över 100 kilometer. 
    Med avvikelse från 19 § 1 mom. 2 punkten har en läropliktig rätt till inkvarteringsersättning, om den läropliktiga av skäl som hänför sig till hans eller hennes hälsotillstånd eller behov av särskilt stöd inte kan ta emot en studieplats vid en i den punkten avsedd läroanstalt eller om han eller hon inte har antagits som studerande vid en ovan avsedd läroanstalt och han eller hon på det sätt som anges i den punkten studerar vid den närmaste läroanstalt som lämpar sig för honom eller henne. 
    21 § 
    Reseersättning till läropliktiga 
    En läropliktig har rätt till reseersättning, om han eller hon får inkvarteringsersättning. Rätt till reseersättning har också en läropliktig som bor i ett avgiftsfritt internatboende, om han eller hon uppfyller förutsättningarna för beviljande av inkvarteringsersättning enligt 19 § 1 mom. 1 och 2 punkten, 19 § 4 mom. 1 och 2 punkten eller 20 § men inte har rätt att bo i internatboendet på veckoslut. 
    Som reseersättning ersätts kostnaderna för resor mellan den läropliktiges hem och bostaden under studietiden i samband med veckoslut och lov. Reseersättning betalas enligt det billigaste tillgängliga färdsättet. Om kollektivtrafik inte kan användas för resorna, tillämpas vid fastställandet av resekostnaderna vad som föreskrivs om resekostnader för det egna färdsättet i lagen om stöd för skolresor. Reseersättning beviljas inte, om den läropliktiga får stöd för kostnader för motsvarande resor med stöd av någon annan lag. 
    Utbildningsanordnaren beslutar om beviljande av reseersättning efter ansökan. 
    5 kap. 
    Särskilda bestämmelser 
    22 § 
    Försummelse av tillsyn av den läropliktige 
    En vårdnadshavare som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet försummar sin skyldighet enligt 9 § att övervaka fullgörandet av läroplikten, ska för försummelse av tillsyn av den läropliktige dömas till böter. 
    23 § 
    Tillgång till uppgifter 
    En i 11 och 12 § avsedd utbildningsanordnare eller i 14 § avsedd kommun som har handlednings- och tillsynsansvar för en läropliktig har trots sekretessbestämmelserna rätt att av en annan utbildningsanordnare eller kommun få de uppgifter om den läropliktiges ansökan till utbildning, antagning och mottagande av studieplats, inledande och avbrytande av studier och avbrytande av fullgörandet av läroplikten som är nödvändiga för att den utbildningsanordnare eller kommun som har handlednings- och tillsynsansvaret ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna lag. 
    Utbildningsanordnaren har trots sekretessbestämmelserna rätt att av en annan utbildningsanordnare eller av den kommun som har handlednings- och tillsynsansvaret få de uppgifter om en studerandes läroplikt och tidigare studier och avbrytande av dem som är nödvändiga för att den utbildningsanordnaren ska kunna fullgöra sina uppgifter i anslutning till den avgiftsfria utbildning som avses i denna lag. 
    När en läropliktig övergår till en annan utbildningsanordnares utbildning ska den tidigare utbildningsanordnaren trots sekretessbestämmelserna utan dröjsmål lämna den nya utbildningsanordnaren de uppgifter som är nödvändiga för ordnandet av den läropliktiges utbildning. Motsvarande uppgifter ska lämnas också på begäran av den nya utbildningsanordnaren. 
    Utöver vad som föreskrivs i 3 mom. har rektorn och en lärare som deltar i den läropliktiges undervisning rätt att i den utbildning som avses i 4 § trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för ordnandet av den läropliktigas utbildning av dem som deltar i studerandevårdsarbetet. 
    24 § 
    Sökande av ändring 
    Omprövning av ett beslut som gäller förlängd läroplikt, avbrytande av fullgörandet av läroplikten enligt 7 § eller anvisande av studieplats enligt 15 § får begäras hos regionförvaltningsverket inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Utbildningsanordnare får dock inte begära omprövning av ett beslut som avses i 15 §. Bestämmelser om begäran om omprövning i övrigt finns i förvaltningslagen. 
    Ändring i beslut med anledning av begäran om omprövning får sökas genom besvär i förvaltningsdomstol inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Ovannämnda besvär ska behandlas skyndsamt. Ett beslut som regionförvaltningsverket har meddelat med anledning av begäran om omprövning i ett ärende som gäller anvisande av studieplats kan verkställas trots besvär, om inte förvaltningsdomstolen bestämmer något annat. Ett beslut genom vilket förvaltningsdomstolen har avgjort besvär som anförts i ett ärende som gäller förlängd läroplikt eller i 7 § avsett avbrytande av fullgörandet av läroplikten får inte överklagas genom besvär.  
    Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol i övrigt finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
    6 kap. 
    Ikraftträdande 
    25 § 
    Ikraftträdande 
    Denna lag träder i kraft den 20
    Lagens 10 § 1 mom. samt 11 § 1, 3 och 5 mom. träder dock i kraft redan den 1 januari 2021 och 4 § 2 mom. 1 punkten träder i kraft den 1 augusti 2022. 
    Denna lag tillämpas inte på den vars läroplikt enligt lagen om grundläggande utbildning har upphört före den 1 januari 2021. 
    26 § 
    Övergångsbestämmelser om förberedande utbildningar efter den grundläggande utbildningen 
    Till den 31 juli 2022 kan läroplikten fullgöras också i sådan påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen som avses i lagen om grundläggande utbildning, i sådan utbildning som förbereder för gymnasieutbildning som avses i gymnasielagen och i sådan utbildning som handleder för yrkesutbildning som avses i lagen om yrkesutbildning. Vad som i denna lag föreskrivs om i 4 § 2 mom. 1 punkten avsedd utbildning som handleder för examensutbildning, om studerande i sådan utbildning och om utbildningens anordnare tillämpas också på de nämnda utbildningarna. 
    Med avvikelse från det som i 15 § 1 mom. föreskrivs om anvisande av en studieplats i utbildning som handleder för examensutbildning, anvisas en läropliktig till och med den 31 juli 2022 en studieplats i utbildning som handleder för yrkesutbildning eller i utbildning som förbereder för gymnasieutbildning eller i sådan påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen som ordnas av boendekommunen. 
     Slut på lagförslaget 

    Lag om utbildning som handleder för examensutbildning 

    I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
    1 kap. 
    Allmänna bestämmelser 
    1 § 
    Tillämpningsområde 
    Denna lag innehåller bestämmelser om orienterande och förberedande utbildning för examensinriktad utbildning (utbildning som handleder för examensutbildning) efter den grundläggande utbildning som avses i lagen om grundläggande utbildning (628/1998). 
    2 § 
    Utbildningens mål 
    Den utbildning som handleder för examensutbildning ger den studerande färdigheter att söka till gymnasieutbildning eller yrkesinriktad examensutbildning, orienterar den studerande i utarbetandet av en plan för fortsatta studier och arbetsliv och stärker den studerandes förutsättningar att slutföra gymnasieutbildningens lärokurs och avlägga studentexamen efter den eller att avlägga yrkesinriktad examen. 
    2 kap. 
    Ordnande av utbildning 
    3 § 
    Utbildningsanordnare 
    Ordnande av utbildning som handleder för examensutbildning förutsätter tillstånd att ordna utbildning. Utbildning som handleder för examensutbildning kan genom beslut av undervisnings- och kulturministeriet ordnas också vid en statlig läroanstalt. På ordnande av utbildning vid en statlig läroanstalt tillämpas då 4—6 §. 
    Kommunen får dock ordna utbildning som handleder för examensutbildning utan tillstånd att ordna utbildning. Utbildningen ska härvid uppfylla de förutsättningar som anges i 4 § 2 mom. 
    Ordnande av utbildning för studerande som har rätt till krävande särskilt stöd förutsätter att det i tillståndet att ordna utbildning bestäms om skyldigheten enligt 27 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning (531/2017) för anordnaren att ordna utbildning för sådana studerande. 
    4 § 
    Beviljande av tillstånd att ordna utbildning 
    Tillstånd att ordna utbildning som handleder för examensutbildning kan på ansökan beviljas en i gymnasielagen (714/208) avsedd anordnare av gymnasieutbildning, en i lagen om yrkesutbildning avsedd anordnare av yrkesutbildning samt en registrerad sammanslutning eller stiftelse som med stöd av 7 § i lagen om grundläggande utbildning har beviljats tillstånd att ordna grundläggande utbildning. Utbildningsanordnaren är skyldig att ordna utbildning i enlighet med utbildningsbehovet och inom det verksamhetsområde som bestäms i tillståndet att ordna utbildning. Utbildning får inte ordnas i syfte att uppnå ekonomisk vinst. 
    En förutsättning för beviljande av ett tillstånd att ordna utbildning är att utbildningen är nödvändig med tanke på det nationella eller regionala utbildningsbehovet och utbildningsutbudet och att sökanden har verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningar att ordna utbildningen på ett ändamålsenligt sätt. 
    Tillstånd att ordna utbildning beviljas av undervisnings- och kulturministeriet. I samband med beslut om beviljande av tillstånd ska undervisnings- och kulturministeriet säkerställa en tillräcklig nationell och regional tillgång till utbildning som handleder för examensutbildning. 
    Bestämmelser om förfarandena för sökande av tillstånd att ordna utbildning, om de handlingar och utredningar som ska fogas till ansökan och om närmare förutsättningar för beviljande av tillstånd att ordna utbildning får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
    5 § 
    Ärenden som ska bestämmas i tillståndet att ordna utbildning  
    I tillståndet att ordna utbildning bestäms det i samband med vilken utbildningsform tillståndet för handledande utbildning beviljas, om utbildningsanordnaren har flera tillstånd att ordna i 4 § 1 mom. avsedd utbildning. 
    I tillståndet att ordna utbildning kan det bestämmas om antalet studerande inom den utbildning som handleder för examensutbildning eller antalet studerandeår. 
    När anordnaren ordnar utbildning som handleder för examensutbildning ska anordnaren iaktta vad som i tillståndet att ordna grundläggande utbildning, gymnasieutbildning eller yrkesutbildning bestäms om undervisningsspråket och verksamhetsområdet, om inte något annat bestäms i tillståndet att ordna utbildning som handleder för examensutbildning. 
    6 § 
    Ändring och återkallande av ett tillstånd att ordna utbildning  
    Undervisnings- och kulturministeriet beslutar efter ansökan om ändring och återkallande av ett tillstånd att ordna utbildning. 
    Undervisnings- och kulturministeriet kan utan ansökan ändra eller återkalla ett tillstånd att ordna utbildning, om 
    1) ordnandet av utbildningen avsevärt avviker från utbildningsbehoven, 
    2) utbildningen inte längre ordnas, 
    3) den utbildning som ordnats eller utbildningsanordnarens verksamhetsförutsättningar inte längre uppfyller de förutsättningar som anges i 4 §,  
    4) utbildningen annars väsentligen ordnas i strid med denna lag eller med bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den. 
    Undervisnings- och kulturministeriet ska ge utbildningsanordnaren tillfälle att inom en skälig tid avhjälpa de brister som avses i 2 mom. innan tillståndet att ordna utbildning ändras eller återkallas. Undervisnings- och kulturministeriet ska i samband med beslut som gäller återkallande av ett tillstånd att ordna utbildning se till att en tillräcklig tillgång till handledande utbildning inte äventyras. 
    Ett beslut om i 2 mom. avsett tillstånd att ordna utbildning är avgiftsfritt. 
    7 § 
    Samarbete och anskaffning av utbildning 
    Utbildningsanordnaren ska vid genomförandet av utbildningen samarbeta med anordnare av grundläggande utbildning, anordnare av gymnasieutbildning och yrkesutbildning och andra utbildningsanordnare samt med offentliga aktörer och privata sammanslutningar och stiftelser som bedriver ungdomsarbete och som behövs för ordnandet av utbildningen samt med arbets- och näringslivet. 
    Utbildningsanordnaren kan komplettera den utbildning som den ordnar genom att skaffa i denna lag avsedd utbildning av kommunen, av en sådan anordnare av grundläggande utbildning som avses i 7 eller 8 § i lagen om grundläggande utbildning eller av en anordnare av yrkesutbildning eller gymnasieutbildning, av någon annan offentlig aktör eller av någon annan privat sammanslutning eller stiftelse. Bedömning av kunnandet inom en utbildningsdel kan dock endast inhämtas av en undervisningsanordnare eller utbildningsanordnare som enligt lag har rätt att utföra bedömning av kunnandet inom den utbildningen i fråga. 
    Utbildningsanordnaren svarar för att den utbildning som den skaffat ordnas i enlighet med denna lag. 
    3 kap. 
    Att söka till utbildning och antagning som studerande 
    8 § 
    Förutsättningar för antagning som studerande 
    Som studerande till utbildning som handleder för examensutbildning kan antas en sökande som har slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs eller motsvarande tidigare lärokurs. Som studerande kan av grundad anledning också antas en studerande som inte har slutfört den lärokurs som avses ovan, om utbildningsanordnaren anser att sökanden annars har tillräckliga förutsättningar att klara studierna. 
    En förutsättning för att bli antagen som studerande är dessutom att sökanden inte har avlagt en examen eller genomfört handledande eller förberedande utbildning efter den grundläggande utbildningen. En sökande kan dock antas som studerande till en utbildning som handleder för examensutbildning trots att sökanden har avlagt en examen eller genomfört en utbildning som avses ovan, om det av särskilda skäl är motiverat att personen genomför en sådan utbildning för att förvärva färdigheter för fortsatta studier eller om det är fråga om en i 15 § i läropliktslagen (/) avsedd läropliktig som anvisats studieplats hos utbildningsanordnaren. 
    9 § 
    Att söka till utbildning samt ansökningsförfaranden 
    Var och en har rätt att fritt ansöka om att få genomföra en sådan utbildning som avses i denna lag. 
    Vid antagningen av studerande ska jämlika urvalsgrunder tillämpas. Utbildningsanordnaren beslutar om de urvalsgrunder som ska tillämpas vid antagning av studerande och om inträdes- och lämplighetsprov. 
    Vid antagning av studerande till utbildning som handleder för examensutbildning kan riksomfattande ansökningsförfaranden användas. Närmare bestämmelser om riksomfattande ansökningsförfaranden utfärdas genom förordning av statsrådet. 
    Utbildningsanordnaren beslutar om kontinuerlig ansökan och därtill hörande ansökningstider och ansökningsförfaranden när det gäller fördelning av studieplatser som inte fördelas med riksomfattande ansökningsförfaranden. 
    10 § 
    Beslut om antagning som studerande 
    Utbildningsanordnaren beslutar vem som antas som studerande. 
    Om riksomfattande ansökningsförfaranden som avses i 9 § 3 mom. tillämpas vid antagningen av studerande, kan beslut om att inte anta en sökande meddelas med avvikelse från vad som i 7 kap. i förvaltningslagen (434/2003) föreskrivs om givande av förvaltningsbeslut. Den sökande ska dock meddelas beslutet skriftligen. Utbildningsanordnaren ska ge ett i 7 kap. i förvaltningslagen avsett förvaltningsbeslut om antagning som studerande, om den sökande framställer en skriftlig eller muntlig begäran om beslutet inom 30 dagar från att ha fått meddelande om resultatet av antagningen. 
    4 kap. 
    Utbildningens innehåll och genomförande av utbildning 
    11 § 
    Utbildningens omfattning och uppbyggnad 
    Omfattningen av den utbildning som handleder för examensutbildning är 38 veckor. 
    Tiden för genomförande av utbildning som handleder för examensutbildning är högst ett år. Utbildningsanordnaren kan bevilja den studerande extra tid för slutförande av studierna på grund av sjukdom, skada eller av någon annan särskild orsak. 
    En utbildning som handleder för examensutbildning består av utbildningsdelar. 
    12 § 
    Utbildningsgrunder 
    Utbildningsstyrelsen bestämmer utbildningsgrunderna för den utbildning som handleder för examensutbildning. I utbildningsgrunderna anges målen för utbildningsdelarna, utbildningsdelarnas centrala innehåll och bedömningen av dem samt de uppgifter som ska antecknas i den personliga studieplanen. 
    Utbildningsgrunderna ska utarbetas så att den studerande under den handledande utbildningen har möjlighet att genomföra studier som hör till gymnasiets lärokurs och avlägga delar av yrkesinriktade grundexamina och delområden som ingår i examensdelarna, höja vitsorden i avgångsbetyget för den grundläggande utbildningen och stärka sina kunskaper i finska eller svenska. 
    Utbildningsanordnaren beslutar om utbildningens innehåll i enlighet med utbildningsgrunderna för den utbildning som handleder för examensutbildning. Utbildningsanordnaren ska utarbeta en plan för genomförandet av utbildningen. I planen bestäms det om genomförandet av undervisningen, handledningen och det särskilda stödet, om utbildningsdelarna som erbjuds de studerande samt om noggrannare mål för och innehåll i undervisningen. 
    13 § 
    Den studerandes individuella val 
    Den studerande avlägger utifrån de utbildningsdelar som ingår i utbildningsgrunderna en helhet som motsvarar den studerandes individuella mål och kunskapsbehov. 
    Utbildningsanordnaren ansvarar för att den studerande har möjlighet till individuella val. Utbildningsanordnaren ska vid behov i samarbete med de aktörer som avses i 7 § erbjuda den studerande möjlighet att genomföra de delar som ingår i utbildningsgrunderna. 
    Utbildningen ska ordnas så att den studerande kan söka till examensinriktad utbildning under den handledande utbildningen, om han eller hon har uppnått tillräckliga färdigheter för övergången till examensinriktad utbildning. 
    14 § 
    Personlig studieplan 
    Utbildningsanordnaren utarbetar för den studerande som inleder utbildningen en personlig studieplan, i vilken antecknas den individuella uppläggningen av studierna och studieframstegen samt en plan för fortsatta studier. I planen antecknas dessutom uppgifter om undervisningen, handledningen och stödet till den studerande. Planen uppdateras vid behov när studierna framskrider. 
    Utbildningsanordnaren utarbetar den personliga studieplanen tillsammans med den studerande. I utarbetandet och uppdateringen deltar en lärare eller en studiehandledare som utbildningsanordnaren utser och vid behov någon annan företrädare för utbildningsanordnaren. Den studerandes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för den studerande ska ha möjlighet att delta i utarbetandet och uppdateringen av planen. 
    Med avvikelse från vad som anges i 1 och 2 mom. utarbetar den som anordnar yrkesutbildning en personlig studieplan för den studerande med iakttagande av vad som i lagen om yrkesutbildning föreskrivs om utarbetande av en personlig utvecklingsplan för kunnandet. 
    15 § 
    Respons på utvecklingen av kunnandet och bedömning av kunnandet 
    Den studerande har rätt att få respons på hur hans eller hennes kunnande har utvecklats under utbildningen. Genom respons handleds och uppmuntras den studerande att nå målen enligt den personliga studieplanen och utvecklas hans eller hennes förutsättningar för självbedömning. Respons ger de lärare som svarar för undervisningen och sådana andra företrädare för utbildningsanordnaren som deltar i undervisningen, handledningen och stödet till den studerande. 
    Genom bedömning av kunnandet ges information om det kunnande som den studerande har och säkerställs att målen i utbildningsgrunderna nås. Bedömningen utförs och beslut om den fattas av en lärare. Utbildningsdelarna bedöms antingen med vitsordet godkänt eller med vitsordet underkänt. Utbildningsanordnaren ska ordna möjlighet för den studerande att ta om påvisandet av kunnandet, om hans eller hennes kunnande bedöms med vitsordet underkänt. 
    På kontroll och rättelse av bedömningen tillämpas vad som i 55 och 116 § i lagen om yrkesutbildning föreskrivs om handledande utbildning. 
    Med avvikelse från vad som föreskrivs i 2—4 mom. tillämpas på bedömningen av de studier inom den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen eller yrkesutbildningen som avläggs under den handledande utbildningen vad som föreskrivs i den lag som gäller utbildningsformen i fråga. 
    16 § 
    Betyg och intyg 
    Utbildningsanordnaren ska ge den studerande ett betyg över avlagda utbildningsdelar när den studerande slutför den utbildning som handleder för examensutbildning. På begäran av den studerande ska utbildningsanordnaren även annars utfärda ett betyg över avlagda utbildningsdelar. 
    Utbildningsanordnaren ska på begäran av den studerande utfärda ett intyg över avlagda studier, om den studerande avgår eller avbryter genomförandet av utbildningen. 
    Utbildningsstyrelsen bestämmer vilka uppgifter som ska föras in i betyg och intyg. 
    På betyg som utfärdas över de studier inom den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen eller yrkesutbildningen som avläggs under den handledande utbildningen tillämpas vad som föreskrivs i den lag som gäller utbildningsformen i fråga. 
    5 kap. 
    Studerandes rättigheter och skyldigheter 
    17 § 
    Studierätt 
    Den studerandes studierätt börjar vid den tidpunkt som utbildningsanordnaren bestämmer. 
    Den studerandes studierätt upphör när han eller hon har genomgått den utbildning som handleder för examensutbildning eller när han eller hon anses ha avgått på det sätt som anges i 18 §. 
    Den studerande har rätt att tillfälligt avbryta sin studierätt för den tid som han eller hon fullgör tjänstgöring enligt värnpliktslagen (1438/2007), civiltjänstlagen (1446/2007) eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/1995) eller får sjukdagpenning eller moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004). Därtill kan studierätten på den studerandes begäran tillfälligt avbrytas av någon annan grundad anledning. Bestämmelserna i detta moment tillämpas inte på läropliktiga enligt läropliktslagen. Bestämmelser om avbrytande av fullgörandet av läroplikten för viss tid finns i 7 § i läropliktslagen. 
    Utbildningsanordnaren beslutar om tillfälligt avbrytande av studierätten efter den studerandes ansökan. 
    18 § 
    När en studerande anses ha avgått 
    En studerande anses ha avgått, om det är uppenbart att han eller hon inte har för avsikt att delta i undervisning i enlighet med den plan som avses i 14 § och han eller hon inte har uppgett någon grundad anledning till sin frånvaro. En studerande som inte har slutfört sina studier inom den tid för genomförande som anges i 11 § 2 mom. anses ha avgått. 
    Om den studerande själv skriftligen meddelar utbildningsanordnaren att han eller hon avgår, upphör studierätten från den dag då meddelandet anländer till utbildningsanordnaren, eller vid en senare tidpunkt som den studerande meddelar. 
    Utbildningsanordnaren meddelar ett beslut om att studeranden anses ha avgått. 
    En läropliktig anses ha avgått på det sätt som avses i 1 mom. senast en månad efter att han eller hon senast har deltagit i undervisning. Innan en läropliktig anses ha avgått ska utbildningsanordnaren meddela den läropliktige samt dennes vårdnadshavare och någon annan laglig företrädare att den läropliktige kan anses ha avgått, om han eller hon inte deltar i undervisningen. Bestämmelser om förfaranden som gäller när en läropliktig anses ha avgått finns dessutom i 13 § i läropliktslagen. 
    19 § 
    Rätt till undervisning och handledning 
    En studerande har rätt att i olika lärmiljöer få sådan undervisning och handledning som gör det möjligt att nå de mål som ställts i utbildningsgrunderna. En studerande har rätt att få undervisning och handledning i genomsnitt 22 timmar per vecka. 
    En studerande har rätt att få personlig och annan behövlig studiehandledning som anknyter till genomförande av utbildning och ansökan till fortsatta studier. 
    20 § 
    Den studerandes skyldigheter 
    En studerande är skyldig att i enlighet med den personliga studieplanen delta i undervisningen om det inte finns en grundad anledning för frånvaro. Utbildningsanordnaren beslutar om förfaranden som gäller en studerandes frånvaro. 
    Den studerande ska utföra sina uppgifter samvetsgrant och uppträda korrekt. 
    Bestämmelser om skyldighet att ersätta orsakad skada finns i skadeståndslagen (412/1974). Utbildningsanordnaren ska underrätta den studerandes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för den studerande om skada som den studerande orsakat.  
    21 § 
    Rätt till särskilt stöd 
    En studerande har rätt till särskilt stöd om han eller hon på grund av inlärningssvårigheter, skada, funktionsnedsättning eller sjukdom eller av någon annan orsak behöver långvarigt eller regelbundet särskilt stöd i sitt lärande och sina studier för att nå målen i utbildningsgrunderna. Med särskilt stöd avses planenligt pedagogiskt stöd enligt den studerandes mål och färdigheter samt särskilda undervisnings- och studiearrangemang. Målet för särskilt stöd är att den studerande ska nå det kunnande som ingår i utbildningsgrunderna. 
    När en studerande genomför studier som hör till gymnasieutbildningens lärokurs enligt gymnasielagen, tillämpas vad som i gymnasielagen föreskrivs om en studerandes rätt att få stöd för lärandet. När en studerande avlägger examensdelar enligt lagen om yrkesutbildning tillämpas vad som i lagen om yrkesutbildning föreskrivs om anpassning av bedömningen av kunnandet. 
    På en studerandes rätt till krävande särskilt stöd tillämpas bestämmelserna i lagen om yrkesutbildning. 
    22 § 
    Beslut om särskilt stöd 
    Utbildningsanordnaren ska bedöma en studerandes behov av särskilt stöd när den studerande inleder sina studier och under studiernas gång om behov av sådant stöd uppstår. Om det för en läropliktig som övergår från grundläggande utbildning har fattats ett beslut om särskilt stöd enligt 17 § i lagen om grundläggande utbildning, ska utbildningsanordnaren utreda och bedöma den studerandes behov av särskilt stöd utifrån det beslut om särskilt stöd som fattats under den grundläggande utbildningen. 
    Beslut om särskilt stöd till en studerande fattas av utbildningsanordnaren. Den studerande och dennes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för den studerande ska höras innan beslut fattas. 
    Utbildningsanordnaren ska i den studerandes personliga studieplan föra in uppgift om innehållet i det särskilda stöd och den handledning som erbjuds den studerande. 
    23 § 
    Studiesociala förmåner för studerande som får särskilt stöd 
    Om den handledande utbildningen ordnas hos en anordnare av grundläggande utbildning, har den studerande rätt till sådana studiesociala förmåner för elever med funktionsnedsättning och andra elever som får särskilt stöd som anges i 31 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning. 
    Om den handledande utbildningen ordnas hos en anordnare av yrkesutbildning, har den studerande rätt till sådana studiesociala förmåner för studerande som får särskilt stöd som anges i 101 § i lagen om yrkesutbildning. 
    Särskilda bestämmelser gäller för andra tjänster och stödåtgärder som ordnas för studerande på grund av deras funktionsnedsättningar. 
    24 § 
    Avgiftsfri undervisning 
    Den undervisning och handledning som hör till utbildning enligt denna lag är avgiftsfri för de studerande. De urvals- eller lämplighetsprov som anknyter till antagningen av studerande är avgiftsfria för de sökande. 
    En studerande som deltar i utbildningen har rätt till avgiftsfria måltider de dagar då den studerandes personliga studieplan förutsätter att den studerande är närvarande på en utbildningsplats som utbildningsanordnaren anvisar. Dessutom har en studerande även rätt till andra dagliga avgiftsfria måltider om utbildningen i enlighet med tillståndet att ordna utbildning ordnas i en läroanstalt med internatboende. På ett internatboende tillämpas bestämmelserna i lagen om yrkesutbildning. 
    Bestämmelser om en läropliktig studerandes rätt till avgiftsfri utbildning finns dessutom i 4 kap. i läropliktslagen. 
    6 kap. 
    Särskilda bestämmelser 
    25 § 
    Sökande av ändring 
    Omprövning av ett i denna lag avsett beslut får begäras hos regionförvaltningsverket inom 14 dagar från delfåendet av beslutet, om beslutet gäller 
    1) i 10 § avsedd antagning som studerande, 
    2) i 11 § avsett beviljande av extra tid för slutförande av studierna, 
    3) i 17 § avsedd rätt för den studerande att tillfälligt avbryta sina studier, 
    4) i 18 § avsedd fråga om en studerande ska anses ha avgått, 
    5) i 21 § avsedd rätt för en studerande att få särskilt stöd. 
    Bestämmelser om begäran om omprövning i övrigt finns i förvaltningslagen. 
    Vid sökande av ändring i beslut som gäller förmåner som avses i 23 § 1 mom. tillämpas lagen om grundläggande utbildning. Vid sökande av ändring i beslut som gäller förmåner som avses i 23 § 2 mom. tillämpas lagen om yrkesutbildning. 
    Ändring i beslut med anledning av begäran om omprövning får sökas genom besvär i förvaltningsdomstol inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Ovannämnda besvär ska behandlas skyndsamt. Ett beslut av förvaltningsdomstolen genom vilket besvär som anförts i ett ärende enligt 1 mom. har avgjorts får inte överklagas genom besvär.  
    Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol i övrigt finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
    26 § 
    Tillämpning av lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen och lagen om yrkesutbildning 
    Vid ordnandet av handledande utbildning tillämpas vad som i lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen eller lagen om yrkesutbildning för den berörda anordnarens del föreskrivs om undervisningens offentlighet, försök, utvecklings-, handlednings- och stöduppgifter för specialundervisning eller särskilt stöd, elev- och studerandevård, personal, samarbete med studerandenas vårdnadshavare, elev- och studerandekår, utvärdering av utbildningen samt sekretess och behandling av personuppgifter, om inte något annat föreskrivs i lag. Dessutom tillämpas vad som när det gäller utbildningsanordnaren i fråga föreskrivs om disciplin och därmed sammanhängande förfaranden i 36 och 36 a—36 g § i lagen om grundläggande utbildning, med undantag av bestämmelserna om kvarsittning, och i 40—48 § i gymnasielagen och 80, 85—93 och 115 § i lagen om yrkesutbildning samt vad som i nämnda lagar föreskrivs om sökande av ändring i ärenden som gäller disciplinära åtgärder. Om utbildningen ordnas av kommunen utan tillstånd att ordna utbildning, tillämpas i fråga om det som anges i detta moment vad som i lagen om grundläggande utbildning föreskrivs om saken. 
    Om en studerande avlägger en del av en yrkesinriktad examen, tillämpas dessutom vad som i 40 § i lagen om yrkesutbildning föreskrivs om hinder för antagning av studerande, vad som i 9 kap. i den lagen föreskrivs om indragning av studierätten och narkotikatest samt vad som i 12 kap. i den lagen föreskrivs om sökande av ändring i ovannämnda ärenden. 
    7 kap. 
    Ikraftträdande 
    27 § 
    Ikraftträdande 
    Denna lag träder i kraft den 20. Utbildning som avses i denna lag får ordnas från och med den 1 augusti 2022. 
    Utbildningsstyrelsen ska bestämma de i 12 § avsedda utbildningsgrunderna så att utbildningsanordnarna kan ta dem i bruk den 1 augusti 2022. 
    28 § 
    Övergångsbestämmelser om ordnande av utbildning 
    Om en anordnare med stöd av de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag har beviljats ett sådant tillstånd att ordna påbyggnadsundervisning efter grundläggande utbildning som avses i 7 eller 8 § i lagen om grundläggande utbildning, får anordnaren med stöd av det tillståndet ordna utbildning som handleder för examensutbildning till och med den 31 juli 2025. 
    Om en anordnare med stöd av de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag har ordnat i gymnasielagen avsedd utbildning som förbereder för gymnasieutbildning, men inte den 1 augusti 2022 har tillstånd att ordna utbildning enligt denna lag, får anordnaren ordna utbildning som förbereder för gymnasieutbildning till och med den 31 juli 2023 i enlighet med de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av lagen och de föreskrifter som meddelats med stöd av dem. Utbildningsanordnaren kan efter den 31 juli 2022 dock inte anta nya studerande till den ovan avsedda utbildningen. 
    Om en anordnare med stöd av de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag har beviljats ett sådant tillstånd att ordna utbildning som handleder för yrkesutbildning som avses i lagen om yrkesutbildning, får utbildningsanordnaren med stöd av det tillståndet ordna utbildning som handleder för examensutbildning. 
    29 § 
    Övergångsbestämmelser som gäller de studerande 
    Om en studerande före den 1 augusti 2022 har inlett studier inom sådan påbyggnadsundervisning som avses i lagen om grundläggande utbildning, sådan utbildning som förbereder för gymnasieutbildning som avses i gymnasielagen eller sådan utbildning som handleder för yrkesutbildning som avses i lagen om yrkesutbildning, övergår den studerande vid ikraftträdandet av denna lag till att genomföra sådan utbildning som handleder för examensutbildning som avses i denna lag. Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas dock inte i situationer som avses i 28 § 2 mom. 
    Utbildningsstyrelsen kan meddela föreskrifter om de principer och förfaranden för identifiering och erkännande av kunnande som gäller i samband med övergången. 
     Slut på lagförslaget 

    Lag om ändring av lagen om grundläggande utbildning 

    I enlighet med riksdagens beslut 
    upphävs i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) 11 § 3 mom., 25, 28 a och 28 b §, 40 § 4 mom., 42 § 5 punkten samt 45 §, 
    av dem 28 a och 28 b § sådana de lyder i lag 1263/2013, 40 § 4 mom. sådant det lyder i lag 533/2017 och 42 § 5 punkten sådan den lyder i lag 959/2015,  
    ändras 1 § 1—3 mom., 4 § 1 mom., 5 § 1 mom., 9 § 2 mom., 11 § 4 mom., rubriken för 7 kap., rubriken för 26 § samt 26 § 1 och 2 mom., 26 a § 2 mom., 32 § 1 mom., 33 § 1 mom., 42 § 6 punkten och rubriken för 46 § samt 46 § 1, 3 och 8 mom., 
    av dem 1 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1136/2003, 1 § 2 mom. och 32 § 1 mom. sådana de lyder i lag 542/2018, 1 § 3 mom. och rubriken för 46 § samt 46 § 1, 3 och 8 mom. sådana de lyder i lag 1507/2016, 4 § 1 mom. och 33 § 1 mom. sådana de lyder i lag 1288/1999, 5 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1707/2009, 26 § 1 och 2 mom. sådana de lyder i lag 477/2003, 26 a § 2 mom. sådant det lyder i lag 1040/2014 och 42 § 6 punkten sådan den lyder i lag 959/2015, samt 
    fogas till lagen en ny 11 a § och till 42 §, sådan den lyder i lag 959/2015, en ny 7 punkt som följer: 
    1 § 
    Tillämpningsområde 
    Denna lag innehåller bestämmelser om grundläggande utbildning. Bestämmelser om läroplikt finns i läropliktslagen (/). 
    Denna lag innehåller dessutom bestämmelser om den förskoleundervisning som i regel ges året innan läroplikten uppkommer, om den förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen samt om morgon- och eftermiddagsverksamhet. Om förskoleundervisning enligt denna lag ordnas på ett sådant daghem eller i ett sådant familjedaghem som avses i 1 § 2 mom. 1 eller 2 punkten i lagen om småbarnspedagogik (540/2018), tillämpas på förskoleundervisningen dessutom, om inte något annat föreskrivs i denna lag eller i en förordning med stöd av den, vad som föreskrivs i lagen om småbarnspedagogik eller i en förordning med stöd av den. 
    Bestämmelser om grundläggande utbildning för vuxna finns i 46 §. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    4 § 
    Skyldighet att ordna grundläggande utbildning och förskoleundervisning 
    Kommunen är skyldig att för i 26 § 1 mom. avsedda barn i läropliktsåldern som bor på kommunens område ordna grundläggande utbildning samt förskoleundervisning året innan läroplikten uppkommer. Kommunen är dessutom skyldig att ordna förskoleundervisning det år läroplikten uppkommer för barn som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 2 § 3 mom. i läropliktslagen och för barn som med stöd av 27 § inleder den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som bestämts. Kommunens skyldighet att ordna grundläggande utbildning upphör när eleven har fullgjort den grundläggande utbildningen på det sätt som föreskrivs i 26 § 1 mom. De tjänster som avses i denna lag kan kommunen ordna själv eller i samråd med andra kommuner eller genom att skaffa tjänsterna av de anordnare av grundläggande utbildning som avses i 7 eller 8 §. Kommunen kan skaffa tjänster som gäller förskoleundervisning också av någon annan offentlig eller privat serviceproducent. Kommunen svarar för att de tjänster som den skaffar ordnas enligt denna lag. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    5 § 
    Annan utbildning och verksamhet 
    Kommunen kan ordna förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen och, i den omfattning kommunen beslutar, flexibel grundläggande utbildning för årskurserna 7—9. Kommunen beslutar också om ordnande av grundläggande utbildning för andra än läropliktiga. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    9 § 
    Undervisningens omfattning 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Förskoleundervisningen omfattar ett år. Förskoleundervisningen kan i specialundervisning för elever som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 2 § 3 mom. i läropliktslagen samt, med tillstånd av vederbörande ministerium, i sådan undervisning på främmande språk som avses i 10 § 4 mom., omfatta två år. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    11 § 
    Undervisningens innehåll 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Trots bestämmelserna i denna paragraf ska på förskoleundervisning och förberedande undervisning för den grundläggande utbildningen tillämpas vad som föreskrivs eller bestäms med stöd av 14 §. 
    11 a § 
    Rätt att få elevhandledning 
    Elever har rätt att få elevhandledning enligt läroplanen. 
    En elev som fullgör den grundläggande utbildningens lärokurs och som behöver stöd för att söka till fortsatta studier efter den grundläggande utbildningen har rätt att utöver elevhandledning enligt läroplanen få personlig elevhandledning enligt sina behov (intensifierad personlig elevhandledning)
    Vid intensifierad personlig elevhandledning ges eleven personlig och annan elevhandledning samt utarbetas en individuell plan för fortsatta studier. Intensifierad personlig elevhandling ges i årskurs 8 och 9. 
    7 kap. 
    Elevens rättigheter och skyldigheter 
    26 § 
    Fullgörande av den grundläggande utbildningen 
    Läropliktiga ska delta i grundläggande utbildning som ordnas med stöd av denna lag eller annars förvärva kunskaper som motsvarar den grundläggande utbildningens lärokurs. Fullgörandet av den grundläggande utbildningen inleds vid den tidpunkt som anges i 2 § 2 mom. i läropliktslagen, om det inte med stöd av 27 § i denna lag har fattats beslut om att barnet inleder utbildning vid en annan tidpunkt. Den grundläggande utbildningen avslutas när den grundläggande utbildningens lärokurs har slutförts eller senast när skolarbetet under läsåret slutar det kalenderår då eleven fyller 17 år. 
    Utbildningsanordnaren ska kontrollera frånvaro när det gäller elever i grundläggande utbildning och underrätta elevens vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för eleven om olovlig frånvaro. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    26 a § 
    Deltagande i förskoleundervisning 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Bestämmelser om skyldigheten för ett barn som omfattas av förlängd läroplikt att delta i förskoleundervisning finns i 3 § 2 mom. i läropliktslagen. Dessutom har ett barn som omfattas av förlängd läroplikt rätt att få förskoleundervisning det år barnet fyller fem år. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    32 § 
    Skolresor 
    En elev i grundläggande utbildning som har längre än fem kilometer till skolan har rätt till fri transport. En elev i förskoleundervisning som har längre än fem kilometer från hemmet till förskoleundervisningen eller från sådan småbarnspedagogisk verksamhet som avses i lagen om småbarnspedagogik till förskoleundervisningen har rätt till fri transport hemifrån direkt till förskoleundervisningen eller från småbarnspedagogiken till förskoleundervisningen och från förskoleundervisningen hem eller till småbarnspedagogiken. En elev i grundläggande utbildning eller förskoleundervisning har rätt till fri transport också när den väg som avses ovan med beaktande av hans eller hennes ålder eller andra omständigheter är alltför svår, ansträngande eller farlig. Ett alternativ till fri transport är att ett tillräckligt understöd beviljas för transport eller ledsagande. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    33 § 
    Inkvartering 
    Om skolresan för en elev i grundläggande utbildning eller för en elev med sådan förlängd läroplikt som avses i 2 § 3 mom. i läropliktslagen som får förskoleundervisning inte kan ordnas på det sätt som föreskrivs i 32 § 2 mom. i denna lag har eleven rätt till avgiftsfri inkvartering och helpension. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    42 § 
    Begäran om omprövning 
    Om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag, får omprövning av beslut som avses i denna lag begäras hos regionförvaltningsverket på det sätt som anges i förvaltningslagen, om beslutet gäller 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    6) inledande av utbildning vid en annan tidpunkt enligt 27 §,  
    7) fråga om en studerande ska anses ha avgått på så sätt som avses i 46 § 8 mom. 
    46 § 
    Grundläggande utbildning för vuxna 
    I grundläggande utbildning enligt denna paragraf kan man delta efter att fullgörandet av den grundläggande utbildningen enligt 26 § 1 mom. har upphört. På grundläggande utbildning för vuxna tillämpas 2 §, 3 § 1 och 2 mom., 9 § 1 mom., 10, 12—15, 18—22 och 29 §, 30 § 1 mom. samt 35, 37, 38 och 40—44 §. Undervisning, läroböcker och andra läromedel, arbetsredskap och arbetsmaterial är avgiftsfria för den studerande. I sådan utbildning som på basis av ett beslut av kommunen eller samkommunen eller en bestämmelse som ingår i ett tillstånd enligt 7 § har ordnats vid en internatskola, har den studerande rätt till avgiftsfritt boende och till avgiftsfria, tillräckliga måltider varje dag. De som studerar på heltid har rätt till en avgiftsfri måltid de arbetsdagar då läroplanen förutsätter att den studerande är närvarande på ett utbildningsställe som utbildningsanordnaren anvisat. En studerande kan på de grunder som anges i 36 § 1 mom. ges en skriftlig varning eller bli avstängd för högst ett år. En läropliktig kan dock avstängas från läroanstalten för högst tre månader. Bestämmelser om fullgörande av läroplikten under tiden för avstängning för viss tid finns i 8 § i läropliktslagen. En studerande som har fyllt 18 år får välja mellan religionsundervisning och undervisning i livsåskådningskunskap. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Den grundläggande utbildningen för vuxna består, i enlighet med den studerandes behov av kunnande, av ett inledningsskede och ett slutskede eller enbart av slutskedet Inledningsskedet kan i enlighet med den studerandes behov av kunnande dessutom omfatta ett särskilt läskunnighetsskede. Sådan förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen som avses i 5 § ordnas inte för en studerande vars skyldighet enligt 26 § 1 mom. att slutföra den grundläggande utbildningen har upphört. Sådana tidigare slutförda studier eller på annat sätt förvärvat kunnande som motsvarar målen för och det centrala innehållet i läroplanen ska identifieras och erkännas. Den studerandes utgångsnivå ska bestämmas och utbildningsanordnaren och den studerande ska tillsammans utarbeta en individuell studieplan för den studerande, där det fastställs i vilket skede studierna inleds, vilka kurser som ska genomgås och vad som i övrigt hör till studiernas centrala innehåll, studietiden, på vilket sätt studierna ska fullföljas samt andra faktorer som är av betydelse för uppnåendet av målen för utbildningen, vilka anges närmare i grunderna för läroplanen. Vid utarbetandet av den individuella studieplanen ska en tidigare individuell studieplan som utarbetats för den studerande beaktas, liksom hur den har förverkligats. Utgångsnivån bestäms vid behov i samarbete med andra myndigheter. Förverkligandet av planen ska följas, och planen ska vid behov uppdateras. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Lärokursen för läskunnighetsskedet samt inlednings- och slutskedet omfattar sammanlagt högst fyra år. Den som studerar på heltid ska dock avlägga studierna inom högst fem år. En studerande kan anses ha avgått om han eller hon utan att ha anmält giltigt skäl uteblir från undervisningen och det är uppenbart att han eller hon inte slutför studierna i enlighet med sin individuella studieplan. Utbildningsanordnaren ska i ärendet fatta ett beslut enligt vilket studeranden anses ha avgått. En studerande anses ha avgått också när han eller hon själv skriftligen meddelar utbildningsanordnaren att han eller hon avgår. Då anses den studerande ha avgått den dag när meddelandet kommer fram till utbildningsanordnaren, eller vid en senare tidpunkt som meddelas av den studerande. Bestämmelser om förfaranden som iakttas när en läropliktig förlorar studierätten och när en läropliktig anses ha avgått finns dessutom i 13 § i läropliktslagen. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
     Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
    Denna lag träder i kraft den 20
    Upphävandet av lagens 28 a och 28 b § träder dock i kraft först den 1 augusti 2022. Påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag får ordnas till och med den 31 juli 2022. På påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. 
     Slut på lagförslaget 

    Lag om ändring av gymnasielagen  

    I enlighet med riksdagens beslut  
    upphävs i gymnasielagen (714/2018) 2 § 3 mom., 11 § 3 mom. och 20 § 2 mom. 3 punkten, 
    ändras 1 § 1 mom., 10 §, 11 § 4 och 5 mom., 12 §, 13 § 2 mom., 21 §, 22 § 4 mom. 23 §, 34 § 2 mom., 35 och 36 § och 39 § 1 och 2 mom. samt 41 § 1 mom., av dem 21 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 1185/2019, samt 
    fogas till 24 § ett nytt 4 mom. som följer: 
    1 § 
    Tillämpningsområde 
    I denna lag föreskrivs om allmänbildande gymnasieutbildning. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    10 § 
    Lärokursernas målsatta tider, dimensionering och omfattning 
    Gymnasieutbildningen utgör en lärokurs vars målsatta tid är tre år. Gymnasieutbildning ordnas separat för unga och vuxna med olika lärokurser. Studierna som hör till lärokursen för unga dimensioneras för heltidsstudier och studierna som hör till lärokursen för vuxna dimensioneras för deltidsstudier. 
    Grunden för dimensioneringen av lärokurserna och studierna som hör till dem är en studiepoäng. Närmare bestämmelser om dimensioneringen utfärdas genom förordning av statsrådet. 
    Lärokursen för gymnasieutbildning för unga omfattar 150 studiepoäng och lärokursen för gymnasieutbildning för vuxna omfattar 88 studiepoäng. 
    11 § 
    Lärokursens innehåll 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Genom förordning av statsrådet föreskrivs i fråga om den utbildning som avses i denna lag om de allmänna riksomfattande målen, läroämnena som hör till läroämnesgrupperna, studiernas struktur samt omfattningen på de studier som avses i 1och 2 mom. 
    Lärokursen för gymnasieutbildning kan även på det sätt som bestäms i utbildningsanordnarens läroplan innefatta andra studier som lämpar sig för gymnasiets uppgift än de som föreskrivs genom förordning av statsrådet. Studierna är valfria för den studerande. 
    12 § 
    Läroplan 
    Utbildningsstyrelsen bestämmer om målen och det centrala innehållet i de studier som det föreskrivs om i den statsrådsförordning som avses i 11 § 4 mom., med undantag för de tematiska studier som avses i 11 § 2 mom. (grunder för läroplanen). Grunderna för läroplanen fastställs separat för lärokurserna för gymnasieutbildning för unga och för vuxna. 
    Utbildningsanordnaren ska utarbeta en läroplan som bestämmer om genomförandet av undervisningen, handledningen av studierna och stödet för lärandet, studieperioderna som erbjuds de studerande och studieprestationerna som förutsätts för att delta i dem samt om noggrannare mål för och innehåll i undervisningen. Läroplanen godkänns separat för lärokurserna för gymnasieutbildning för unga och för vuxna samt separat för undervisning som ges på finska, svenska, samiska och vid behov på andra språk. 
    För gymnasieutbildning och grundläggande utbildning som avses i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) kan en gemensam läroplan utarbetas med tillstånd av undervisnings- och kulturministeriet. 
    13 § 
    Ordnande av studierna 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Utbildningsanordnaren ska ordna undervisningen och handledningen av studierna enligt lärokursen så att gymnasieutbildningens lärokurs kan slutföras på tre år. När studierna ordnas ska utbildningsanordnaren säkerställa att målen för utbildningen uppnås och att den studerandes förutsättningar att slutföra lärokursen och avlägga studentexamen inte äventyras. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    21 § 
    Förutsättningar för antagning som studerande 
    Som studerande till utbildning enligt denna lag kan antas den som har genomgått den grundläggande utbildningens lärokurs eller motsvarande tidigare lärokurs eller en utbildning utomlands som i landet i fråga ger behörighet för studier som motsvarar gymnasieutbildning. Som studerande kan av vägande skäl även antas den som utbildningsanordnaren annars anser ha tillräckliga förutsättningar att klara av studierna. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 45 § 2 mom. i förvaltningslagen ska beslutet om antagning som studerande i detta fall motiveras. 
    22 § 
    Grunder för antagning som studerande 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Utbildningsanordnaren beslutar om grunderna för antagning som studerande till gymnasieutbildning för vuxna och till studier i ett eller flera läroämnen som hör till gymnasieutbildningens lärokurs. En sökande som är under 18 år kan antas för att avlägga lärokursen för gymnasieutbildning för vuxna endast av grundad anledning som har samband med sökandens hälsotillstånd eller personliga livssituation. Den grundade anledningen ska specificeras i beslutet om antagning som studerande. 
    23 § 
    Studierätt 
    Den studerandes studierätt börjar vid den tidpunkt som utbildningsanordnaren bestämmer. 
    Den studerande har rätt att slutföra gymnasieutbildningens lärokurs på högst fyra år, om inte utbildningsanordnaren beviljar den studerande extra tid för slutförande av studierna på grund av sjukdom, skada eller någon annan särskild orsak. 
    Den studerande har rätt att tillfälligt avbryta sin studierätt för den tid som han eller hon fullgör tjänstgöring enligt värnpliktslagen (1438/2007), civiltjänstlagen (1446/2007) eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/1995) eller får sjukdagpenning eller moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004). Därtill kan studierätten på den studerandes begäran tillfälligt avbrytas av någon annan grundad anledning. Bestämmelserna i detta moment tillämpas inte på läropliktiga enligt läropliktslagen (/). Bestämmelser om avbrytande av fullgörandet av läroplikten för viss tid finns i 7 § i läropliktslagen. 
    Utbildningsanordnaren beslutar om beviljande av extra tid och om tillfälligt avbrytande av studierätt efter den studerandes ansökan. 
    24 § 
    Studierättens upphörande 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    En läropliktig anses ha förlorat sin studierätt på det sätt som avses i 1 mom. senast en månad efter att han eller hon sista gången har deltagit i undervisningen. Innan en läropliktig anses ha avgått ska utbildningsanordnaren meddela den läropliktige samt dennes vårdnadshavare och någon annan laglig företrädare att den läropliktige kan anses ha avgått, om han eller hon inte deltar i undervisningen. Bestämmelser om förfaranden som iakttas när en läropliktig förlorar studierätten och när en läropliktig anses ha avgått finns dessutom i 13 § i läropliktslagen. 
    34 § 
    Avgifter som tas ut hos de studerande 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Avgifter kan tas ut av sådana ämnesstuderande som avses i 20 § 2 mom. 2 punkten och för sådana prov i en särskild examen som avses i 36 § 2 mom., dock inte av en läropliktig. Därtill kan skäliga avgifter tas ut för undervisning som ordnas utomlands och för undervisning som en privat sammanslutning eller stiftelse på basis av en särskild utbildningsuppgift som beviljats av undervisnings- och kulturministeriet ger på ett annat undervisningsspråk än finska, svenska, samiska, rommani eller teckenspråk. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    35 § 
    Studiesociala förmåner 
    Studerande i gymnasieutbildning för unga har rätt till en avgiftsfri måltid de arbetsdagar då läroplanen kräver att den studerande är närvarande på en utbildningsplats som utbildningsanordnaren anvisar. En läropliktig studerande har ovannämnda rätt även i gymnasieutbildning för vuxna. Vid utbildning som med stöd av 4 § 2 mom. ordnas som internatutbildning har den studerande dessutom dagligen rätt till andra, tillräckliga måltider. 
    Det är avgiftsfritt för den studerande att bo i studiebostäder som utbildningsanordnaren anvisar. På beviljande av en studiebostadsplats tillämpas vad som föreskrivs i 104 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildning (531/2017).  
    36 § 
    Slutförande av lärokursen 
    Gymnasieutbildningens lärokurs slutförs när studierna som hör till lärokursen har slutförts på det sätt som föreskrivs i den statsrådsförordning som avses i 11 § 4 mom. med beaktande därtill av en eventuell särskild utbildningsuppgift enligt 6 § eller ett försökstillstånd enligt 18 §. 
    Den som inte antagits som en sådan studerande som avses i 20 § kan slutföra gymnasieutbildningens lärokurs eller en del av den i prov som verkställs och bedöms av en utbildningsanordnare som avses i denna lag (särskild examen). Den som deltar i prov för en särskild examen ska visa att hans eller hennes kunskaper och färdigheter, oavsett hur de har förvärvats, i de olika läroämnena motsvarar de kunskaper och färdigheter som ingår i gymnasieutbildningens lärokurs för vuxna. 
    Läropliktiga kan avlägga gymnasiets lärokurs på det sätt som avses i 2 mom. Läropliktiga ska utarbeta en individuell studieplan enligt 26 §. 
    39 § 
    Betyg 
    En studerande som har slutfört gymnasieutbildningens lärokurs ges ett avgångsbetyg. 
    Ett betyg över de studier som har slutförts ges till en studerande vars studierätt har upphört under genomförandet av lärokursen för gymnasieutbildning. För en ämnesstuderande och en studerande som delvis har slutfört gymnasieutbildningens lärokurs i en särskild examen ges ett betyg över slutförda lärokurser i läroämnen och övriga studier. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    41 § 
    Disciplin 
    En studerande som stör undervisningen eller i övrigt bryter mot ordningen eller gör sig skyldig till fusk kan ges en skriftlig varning. Om förseelsen är allvarlig eller om den studerande fortsätter att uppföra sig olämpligt på ovan avsett sätt efter en skriftlig varning, kan den studerande avstängas från läroanstalten för viss tid, högst ett år, samt sägas upp från elevhemmet för viss tid eller för den tid som återstår av studierna. Ovannämnda åtgärder är disciplinära straff. En läropliktig kan dock avstängas från läroanstalten för högst tre månader. Bestämmelser om fullgörande av läroplikten under tiden för avstängning för viss tid finns i 8 § i läropliktslagen. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
     Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
    Denna lag träder i kraft den 20
    Upphävandet av 2 § 3 mom., 11 § 3 mom. och 20 § 2 mom. 3 punkt träder i kraft först den 1 augusti 2022 liksom även 1 § 1 mom., 10 §, 11 § 4 och 5 mom., 12 §, 13 § 2 mom., 21 §, 22 § 4 mom. och 39 § 1 och 2 mom. På slutförande av lärokursen för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
     Slut på lagförslaget 

    Lag om ändring av lagen om yrkesutbildning 

    I enlighet med riksdagens beslut 
    ändras i lagen om yrkesutbildning (531/2017) 7, 11 och 14 §, 15 § 3 mom., rubriken för 16 § och 16 § 1 mom., 23 § 1 mom., 27 § 2 mom., 37 § 2 mom., 38 §, 48 § 2 mom., rubriken för 6 kap., samt 50, 58 och 61 §, 62 § 1 mom., 70 § 5 mom., 85 § 2 mom., 96 och 97 §, 99 § 1 mom., 100 § 1 mom., 102 § 3 mom., 104 § 1 och 3 mom., 105 § 1 och 3 mom. och 111 § 1 punkten, av dem 23 § 1 mom. sådant det lyder i lag 547/2018, och 
    fogas till 44 § ett nytt 5 mom. som följer: 
    7 § 
    Utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv 
    Utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv ger studerande som behöver särskilt stöd på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning undervisning och handledning enligt deras individuella mål och färdigheter. 
    11 § 
    Dimensioneringsgrunder för, omfattningen av och tiden för genomförande av utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv 
    Grunden för dimensioneringen av utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv och delar av sådan utbildning är en kompetenspoäng. Omfattningen av utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv är 60 kompetenspoäng. 
    Tiden för genomförandet av en utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv bestäms utifrån den studerandes individuella mål och färdigheter. Utbildningsanordnaren beslutar om tiden för genomförandet av utbildningen. Utbildningstiden kan dock vara högst tre år. 
    14 § 
    Uppbyggnaden av utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv 
    Utbildningen som handleder för arbete och ett självständigt liv består av utbildningsdelar. Närmare bestämmelser om uppbyggnaden av utbildningen som handleder för arbete och ett självständigt liv får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
    15 § 
    Examensgrunder 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Utbildningsstyrelsen ska sammanställa grunderna för de yrkesinriktade grundexamina så att examina till sin omfattning motsvarar omfattningen av gymnasiets lärokurs enligt 10 § i gymnasielagen (714/2018). 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    16 § 
    Grunder för utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv 
    Utbildningsstyrelsen bestämmer utbildningsgrunderna för utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    23 § 
    Examina och utbildning som ska anges i anordnartillståndet 
    I anordnartillståndet anges de examina som utbildningsanordnaren har rätt att bevilja och för vilka utbildningsanordnaren kan ordna examensutbildning. Anordnartillståndet kan dessutom innehålla bestämmelser om att rätten att bevilja examina och ordna examensutbildning inte gäller ett eller flera, med stöd av 6 § 1 mom. 1 och 2 punkten genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet angivna, kompetensområden som ingår i en viss examen. Anordnartillståndet innehåller dessutom bestämmelser om rätten att ordna utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv. Utbildningsanordnaren kan också ordna i 8 § 1 punkten avsedd utbildning som fördjupar eller kompletterar yrkeskompetensen och som hänför sig till examina som omfattas av anordnartillståndet. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    27 § 
    Övriga rättigheter, skyldigheter, villkor och uppgifter som ska anges i ett anordnartillstånd 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Anordnartillståndet kan innehålla bestämmelser om utbildningsanordnarens skyldighet att ordna examina som avses i 23 § 1 mom. och utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv samt utbildning enligt lagen om utbildning som handleder för examensutbildning (/) för studerande som har rätt till krävande särskilt stöd enligt 65 § i denna lag och att sköta utvecklings-, handlednings- och stöduppgifter som anknyter till särskilt stöd. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    37 § 
    Att söka till utbildning samt ansökningsförfaranden 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Vid kontinuerlig ansökan beslutar utbildningsanordnaren om ansökningstider och ansökningsförfaranden. Vid antagning av studerande till utbildningar för yrkesinriktade grundexamina eller inom utbildningar som handleder för arbete och ett självständigt liv kan riksomfattande ansökningsförfaranden dock tillämpas. Bestämmelser om riksomfattande ansökningsförfaranden utfärdas genom förordning av statsrådet. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    38 § 
    Förutsättningar för antagning som studerande 
    Som studerande kan antas en sökande som har slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs eller en motsvarande tidigare lärokurs eller som utbildningsanordnaren i övrigt anser ha tillräckliga förutsättningar att förvärva det kunnande eller avlägga den examen som eftersträvas. 
    44 § 
    Personlig utvecklingsplan för kunnandet 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    För läropliktiga enligt läropliktslagen (/) ska den personliga utvecklingsplanen för kunnandet utarbetas så att tiden för avläggande av yrkesexamen enligt planen är högst fyra år. 
    48 § 
    Planering av förvärvande av kunnande 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Förvärvande av yrkesskicklighet eller kunnande planeras individuellt för varje examens- eller utbildningsdel. I utbildningen för grundexamen har utbildningsanordnaren till uppgift att bedöma behovet av och mängden undervisning och handledning som genomförs vid läroanstalten och i andra lärmiljöer. Närmare bestämmelser om bedömningen av mängden undervisning och handledning utfärdas genom förordning av statsrådet. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    6 kap. 
    Avläggande av examen samt genomförande av utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv och bedömning av kunnandet 
    50 § 
    Avläggande av examen samt genomförande av utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv 
    En examensdel har avlagts när den studerande har visat det kunnande som anges i examensgrunderna på det sätt som föreskrivs i 52 § eller när kunnandet har erkänts i enlighet med 47 §. En examen har avlagts när alla examensdelar som enligt examensgrunderna krävs för examen har avlagts med godkänt resultat. 
    En utbildningsdel i utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv har genomförts när den studerande har visat det kunnande som anges i utbildningsgrunderna på det sätt som föreskrivs i 52 § eller när kunnandet har erkänts i enlighet med 47 §. Utbildningen som handleder för arbete och ett självständigt liv har genomförts när alla utbildningsdelar som enligt utbildningsgrunderna krävs för utbildningen har genomförts med godkänt resultat. 
    58 § 
    Betyg över genomförd utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv 
    Utbildningsanordnaren ska ge den studerande ett betyg över genomförd utbildning, när en utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv har genomförts på det sätt som anges i 50 §. Utbildningsanordnaren ska ge den studerande ett betyg över genomförda utbildningsdelar, om den studerande anses ha avgått på det sätt som anges i 97 §. Utbildningsanordnaren ska också utfärda ett betyg över genomförda utbildningsdelar på begäran av den studerande. 
    61 § 
    Rätt till undervisning och handledning 
    Studerande har rätt att i olika lärmiljöer få sådan undervisning och handledning som dels gör det möjligt att uppfylla kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet enligt examens- eller utbildningsgrunderna, dels stöder de studerandes utveckling till goda, harmoniska och bildade människor och samhällsmedlemmar. Utbildningsanordnaren ansvarar för att det i undervisningen och handledningen tas hänsyn till det i enlighet med 48 § 2 mom. uppskattade behovet av och mängden undervisning och handledning vid läroanstalten och i andra lärmiljöer. 
    En studerande har rätt att få personlig och annan behövlig studiehandledning. 
    Den som har avlagt yrkesinriktad grundexamen och som har för avsikt att söka till fortsatta studier efter avläggandet av examen, men som inte har fått en studieplats i examensinriktad utbildning, har rätt att få handledning som anknyter till ansökan till fortsatta studier och karriärplanering under året som följer på året då examen har avlagts. För handledningen ansvarar den utbildningsanordnare i vars läroanstalt examen har avlagts. 
    62 § 
    Utbildningens innehåll 
    Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet i och genomförandet av examensutbildning i enlighet med de examensgrunder som avses i 15 § samt om innehållet i och ordnande av utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv i enlighet med de utbildningsgrunder som avses i 16 §. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    70 § 
    Läroavtalsutbildning 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv och arbetskraftsutbildning får inte ordnas som läroavtalsutbildning. 
    85 § 
    Disciplin 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Om handlingen eller försummelsen är allvarlig eller om den studerande fortsätter att uppföra sig på det sätt som avses i 1 mom. efter en skriftlig varning, kan den studerande avstängas från läroanstalten för viss tid, högst ett år. En läropliktig enligt läropliktslagen kan dock avstängas för högst tre månader. Bestämmelser om fullgörande av läroplikten under tiden för avstängning för viss tid finns i 8 § i läropliktslagen. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    96 § 
    Studierätt 
    Den studerandes studierätt börjar vid den tidpunkt som utbildningsanordnaren bestämmer. 
    De studerandes studierätt upphör när de har avlagt den examen eller den eller de examensdelar eller genomfört den utbildning till vilken de i enlighet med bestämmelserna i denna lag har blivit antagna som studerande, eller när de anses ha avgått på det sätt som anges i 97 §. 
    En studerande har rätt att tillfälligt avbryta sin studierätt för den tid som han eller hon utför sådan tjänstgöring som avses i värnpliktslagen (1438/2007), civiltjänstlagen (1446/2007) eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/1995) eller får sjukdagpenning eller moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004). Dessutom kan studierätten på begäran av den studerande tillfälligt avbrytas av någon annan grundad anledning. Bestämmelserna i detta moment tillämpas inte på läropliktiga enligt läropliktslagen. Bestämmelser om avbrytande av fullgörandet av läroplikten för viss tid finns i 7 § i läropliktslagen. 
    Utbildningsanordnaren beslutar om tillfälligt avbrytande av studierätten efter den studerandes ansökan. 
    97 § 
    När studerande anses ha avgått 
    En studerande anses ha avgått, om det är uppenbart att han eller hon inte har för avsikt att delta i undervisning eller yrkesprov eller visa sitt kunnande på andra sätt i enlighet med den personliga utvecklingsplanen för kunnandet och inte har uppgett någon grundad anledning till sin frånvaro, eller om han eller hon inte har genomfört utbildningen som handleder för arbete och ett självständigt liv inom den tid som anges i 11 §. 
    En studerande anses ha avgått också när han eller hon själv skriftligen meddelar utbildningsanordnaren att han eller hon avgår. Då anses den studerande ha avgått den dag när meddelandet kommer fram till utbildningsanordnaren, eller vid en senare tidpunkt som meddelas av den studerande. 
    Utbildningsanordnaren meddelar ett beslut om att studeranden anses ha avgått. 
    En läropliktig anses ha avgått på det sätt som avses i 1 mom. senast en månad efter att han eller hon för sista gången har deltagit i undervisning enligt den personliga utvecklingsplanen för kunnandet eller i yrkesprov eller annat påvisande av kunnandet. Innan en läropliktig anses ha avgått ska utbildningsanordnaren meddela den läropliktige samt dennes vårdnadshavare och någon annan laglig företrädare att den läropliktige kan anses ha avgått, om han eller hon inte deltar i undervisning enligt den personliga utvecklingsplanen eller i yrkesprov eller visar sitt kunnande på andra sätt. Bestämmelser om förfaranden som gäller när en läropliktig anses ha avgått finns dessutom i 13 § i läropliktslagen. 
    99 § 
    Studerandevård 
    Bestämmelser om rätt till studerandevård och studerandevårdstjänster för studerande inom utbildning för yrkesinriktad grundexamen eller utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv samt för läropliktiga studerande inom utbildning för yrkesexamen finns i lagen om elev- och studerandevård (1287/2013). Utbildningsstyrelsen meddelar föreskrifter om de centrala principerna samt målen för studerandevården. Utbildningsstyrelsen ska bereda föreskrifterna i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd. Utbildningsanordnaren beslutar med stöd av Utbildningsstyrelsens föreskrifter hur studerandevården ska ordnas. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    100 § 
    Rätt till avgiftsfria måltider 
    En studerande inom heltidsutbildning för en grundexamen eller inom utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv har rätt till avgiftsfria måltider de dagar då den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet förutsätter att den studerande är närvarande på en utbildningsplats som utbildningsanordnaren anvisar. En läropliktig studerande har ovan avsedd rätt även inom heltidsutbildning för en yrkesexamen. Dessutom har en studerande även rätt till andra dagliga avgiftsfria måltider inom en utbildning som i enlighet med anordnartillståndet ordnas i en internatskola samt vid utbildning som leder till grundexamina om vilka det föreskrivs genom förordning av statsrådet och där förvärvandet av kunnandet förutsätter att den studerande är närvarande en längre tid än en ordinarie arbetsdag på en utbildningsplats som utbildningsanordnaren anvisar. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    102 § 
    Studiesociala förmåner i läroavtalsutbildning 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    En studerande har rätt till ersättning för resekostnader, om det förvärvande av kunnande som sker i utbildningsanordnarens lärmiljöer förutsätter att den studerande reser över tio kilometer i en riktning från hemmet eller läroavtalsarbetsplatsen till undervisningsplatsen. En läropliktig har dock rätt till ovan nämnda ersättning om resans längd är minst sju kilometer. Den studerande har rätt till reseersättning för en resa tur och retur per vecka. Av särskilda skäl kan reseersättning betalas dagligen, om den studerande bor hemma. Om den studerande får ersättning för dagliga resekostnader, har han eller hon inte rätt till inkvarteringsersättning. Reseersättning betalas endast för resa i hemlandet och enligt det billigaste färdsättet mellan undervisningsplatsen och hemmet eller läroavtalsarbetsplatsen, utifrån den faktiska platsen för avfärden och återresan. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    104 § 
    Beviljande av och rätt till en plats på ett internatboende 
    Utbildningsanordnaren beslutar om grunderna för beviljande av platser på ett internatboende. När platser beviljas ska jämlika grunder för beviljandet tillämpas och den studerandes behov av en plats på ett internatboende beaktas. Platserna ska i första hand beviljas läropliktiga enligt läropliktslagen, i andra hand andra studerande som har rätt till avgiftsfri utbildning enligt 16 § i den lagen och därefter andra studerande. Grunderna för beviljande av platser på ett internatboende ska på förhand meddelas dem som ansöker om en sådan plats. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Om den studerande avstängs från läroanstalten för viss tid med stöd av 85 § 2 mom. eller 88 § 3 mom., förvägras rätt att delta i undervisningen med stöd av 85 § 4 mom. eller avhålls från studierna med stöd av 85 § 5 mom. eller om den studerandes studierätt tillfälligt avbryts med stöd av 96 § 3 mom. eller om den studerande avbryter fullgörandet av läroplikten med stöd av 7 § i läropliktslagen, kan utbildningsanordnaren besluta att den studerandes rätt till en plats på internatboendet upphör tillfälligt för motsvarande tid. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    105 § 
    Avgifter som tas ut av studerande 
    Den utbildning för en yrkesinriktad grundexamen som avses i denna lag samt utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv är avgiftsfria för studerande. Dessutom är de inträdes- och lämplighetsprov som används vid antagningen av studerande avgiftsfria för de sökande. Avgift kan dock tas ut för läromedel och material som den studerande får behålla efter avslutad utbildning. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    De avgifter som avses i 1 och 2 mom. får inte tas ut inom arbetskraftsutbildning och inte heller inom personalutbildning. De avgifter för läromedel och material som avses i 1 mom. och de avgifter som avses i 2 mom. får inte tas ut av studerande som har rätt till avgiftsfri utbildning enligt 16 § i läropliktslagen. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    111 § 
    Begäran om omprövning 
    Om inte något annat föreskrivs nedan, får omprövning av utbildningsanordnarens beslut enligt denna lag begäras hos regionförvaltningsverket på det sätt som anges i förvaltningslagen, om beslutet gäller 
    1) i 11 § avsedd tid för genomförande av utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv, 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
     Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
    Denna lag träder i kraft den 20
    Lagens 7, 11 och 14 §, rubriken för 16 § samt 16 § 1 mom., 23 § 1 mom., 27 § 2 mom., 37 § 2 mom., 48 § 2 mom., rubriken för 6 kap., 50 och 58 §, 62 § 1 mom., 70 § 5 mom. och 111 § 1 punkten träder dock i kraft först den 1 augusti 2022. Vad som i 97 § 1 mom., 99 § 1 mom. och 100 § 1 mom. i denna lag föreskrivs om utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv tillämpas till och med den 31 juli 2022 också på utbildning som handleder för yrkesutbildning. 
     Slut på lagförslaget 

    Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete 

    I enlighet med riksdagens beslut 
    ändras i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) 9 § 1 mom., 10 § 1 mom. och 24 § 1 mom., sådana de lyder i lag 965/2017, samt 
    fogas till 9 §, sådan den lyder i lagarna 579/2015, 1487/2016 och 965/2017, ett nytt 5 mom. och till lagen ett nytt 7 a kap. som följer: 
    9 § 
    Statsandelens belopp 
    Huvudmän för folkhögskolor, medborgarinstitut och sommaruniversitet beviljas statsandel till 57 procent samt huvudmän för studiecentraler och idrottsutbildningscenter till 65 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. För huvudmän för folkhögskolor, studiecentraler, medborgarinstitut eller sommaruniversitet beviljas dock statsandel till 100 procent av det belopp som beräknats enligt 8 § för det antal prestationer som undervisnings- och kulturministeriet fastställt med stöd av 10 § när det gäller av huvudmannen ordnad utbildning som godkänts i en sådan integrationsplan för den studerande som avses i 11 § i lagen om främjande av integration (1386/2010) eller utbildning som avses i 5 § 2 mom. i läropliktslagen (/). Huvudmannen för den läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. beviljas statsandel till 57 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    För huvudmän för folkhögskolor som ordnar utbildning som avses i 7 a kap. beviljas statsandel till 100 procent av det belopp som beräknats enligt 8 § för det antal prestationer som undervisnings- och kulturministeriet fastställt med stöd av 10 § när det gäller av huvudmannen ordnad utbildning som riktar sig till läropliktiga. 
    10 § 
    Fastställande av antalet prestationer som ska användas vid beräkning av statsandelen 
    Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar som läggs till grund för beräkningen av statsandelen. Därtill fastställer undervisnings- och kulturministeriet årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor och undervisningstimmar av ovannämnda studerandeveckor och undervisningstimmar för vilka statsandel beviljas till 100 procent enligt 9 § 1 och 5 mom. I fråga om en sammanslagen läroanstalt fastställs antalet prestationer särskilt för respektive läroanstaltsform. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    24 § 
    Avgifter som tas ut av de studerande 
    Skäliga avgifter för undervisningen kan tas ut av de studerande. Avgifter tas dock inte ut för undervisning som ordnas av en folkhögskola, en studiecentral, ett medborgarinstitut eller ett sommaruniversitet till den del undervisningen godkänts i en sådan integrationsplan för den studerande som avses i 11 § i lagen om främjande av integration. Avgifter tas inte heller ut inom utbildning som avses i 7 a kap. eller utbildning som avses i 5 § 2 mom. i läropliktslagen. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    7 a kap. 
    Utbildning som riktar sig till läropliktiga  
    25 a § 
    Målen för utbildning som riktar sig till läropliktiga 
    I detta kapitel föreskrivs om utbildning som riktar sig till läropliktiga enligt läropliktslagen. Kapitlet tillämpas på studerande som är läropliktiga när de inleder utbildningen. Bestämmelser om läroplikt finns i läropliktslagen. 
    Målet med utbildning som riktar sig till läropliktiga är att främja den studerandes studier efter eget val och ge den studerande färdigheter att fortsätta studierna efter den grundläggande utbildningen.  
    Syftet med utbildningen är att stärka de studerandes livskompetens och ge de studerande färdigheter att kontinuerligt utveckla sig själva. 
    25 b § 
    Anordnande av utbildning och utbildningens omfattning 
    Utbildning som riktar sig till läropliktiga får ordnas av huvudmän för folkhögskolor som beviljats ett i 4 § avsett tillstånd att driva läroanstalt. 
    Utbildning som avses i detta kapitel ska omfatta minst 34 studerandeveckor och utbildningen får räcka högst ett år. 
    Avvikelser från den längd på utbildningen som föreskrivs i 2 mom. får dock göras, om den huvudsakliga eller partiella utbildningsuppgiften för huvudmannen i det tillstånd att driva läroanstalt som avses i 4 § är anordnande av utbildning för studerande med en svår funktionsnedsättning. I sådana fall bestäms tiden för genomförande av utbildningen utifrån den studerandes individuella mål och färdigheter. Beslut om tiden för genomförandet av utbildningen fattas av huvudmannen för folkhögskolan. Utbildningstiden får dock vara högst tre år. 
    25 c §  
    Grunder för läroplanen 
    Utbildningsstyrelsen ska utarbeta läroplansgrunderna för utbildning som avses i detta kapitel. Utbildningsstyrelsen beslutar om utbildningens mål, centrala innehåll och bedömningen samt om de centrala principerna för studerandevården. 
    Huvudmannen för folkhögskolan ska godkänna en läroplan för utbildning som avses i detta kapitel. Läroplanen godkänns separat för finsk-, svensk- och samiskspråkig undervisning samt vid behov för undervisning på något annat språk. 
    25 d § 
    Antagning som studerande 
    Beslut om antagning som studerande fattas av huvudmannen för folkhögskolan. Vid antagning av studerande ska jämlika urvalsgrunder tillämpas. 
    Som studerande kan antas den som fullföljt lärokursen för den grundläggande utbildningen. Som studerande kan av särskilda skäl även antas den som huvudmannen för folkhögskolan annars anser ha tillräckliga förutsättningar att klara av studierna. 
    25 e § 
    Ansökningsförfaranden och beslut om antagning som studerande 
    Huvudmannen för folkhögskolan beslutar om att ordna eventuella antagnings- eller lämplighetsprov. Huvudmannen beslutar om kontinuerlig ansökan och därtill hörande ansökningstider och ansökningsförfaranden. 
    Vid antagning av studerande till utbildning som avses i denna lag kan riksomfattande ansökningsförfaranden användas. Bestämmelser om riksomfattande ansökningsförfaranden utfärdas genom förordning av statsrådet. 
    Om riksomfattande ansökningsförfaranden som avses i 3 mom. tillämpas vid antagningen av studerande, kan beslut om att inte anta en sökande meddelas med avvikelse från vad som i 7 kap. i förvaltningslagen föreskrivs om givande av förvaltningsbeslut. Den sökande ska dock meddelas beslutet skriftligen. Utbildningsanordnaren ska ge ett i 7 kap. i förvaltningslagen avsett förvaltningsbeslut om antagning som studerande, om den sökande framställer en skriftlig eller muntlig begäran om beslutet inom 30 dagar från att ha fått meddelande om resultatet av antagningen. 
    25 f § 
    Rätt till undervisning 
    De studerande har rätt att få undervisning enligt grunderna för läroplanen. 
    För en studerande som inleder utbildningen utarbetas en personlig studieplan, där den studerandes individuella utbildnings- och utvecklingsmål samt uppgifter om åtgärder gällande handledning och stöd ska skrivas in. 
    Huvudmannen för folkhögskolan ska utarbeta den personliga studieplanen tillsammans med den studerande. Planen ska regelbundet uppdateras under studiernas gång. Den studerandes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för den studerande ska ha möjlighet att delta i utarbetandet och uppdateringen av den personliga studieplanen. 
    25 g § 
    Betyg och intyg samt bedömning av kunnandet 
    För deltagande i utbildning enligt detta kapitel får den studerande ett betyg. 
    Utbildningsstyrelsen bestämmer i grunderna för läroplanen om uppgifterna som ska antecknas på betygen och om andra bilagor till betygen. 
    Huvudmannen för folkhögskolan ska på begäran av den studerande ge den studerande ett intyg över avlagda studier, om den studerande avgår eller avbryter genomförandet av utbildningen. 
    Den studerandes kunnande bedöms genom att kunnandet jämförs med det kunnande som anges i grunderna för läroplanen. Bedömningen ska täcka samtliga krav och mål som ingår i grunderna för läroplanen. 
    Den studerande ska ges möjlighet till självbedömning. Självbedömningen påverkar inte bedömningen av kunnandet. Kunnandet bedöms antingen med vitsordet godkänt eller med vitsordet underkänt. Huvudmannen för folkhögskolan ska ordna en möjlighet att ta om påvisandet av kunnandet, om den studerandes kunnande bedömts med vitsordet underkänt. 
    25 h § 
    Studierätt 
    Den studerandes studierätt börjar vid den tidpunkt huvudmannen för folkhögskolan bestämmer. 
    Den studerandes studierätt upphör när han eller hon har avlagt utbildningen i den omfattning som föreskrivs i 25 b § eller när han eller hon anses ha avgått på det sätt som anges i 25 i § 
    På studerandes rätt att avbryta sin studierätt för viss tid tillämpas 7 § i läropliktslagen. 
    25 i § 
    När studerande anses ha avgått 
    En studerande som inte avlagt studierna inom den tid som föreskrivs i 25 b § 2 eller 3 mom. förlorar sin studierätt. 
    Likaså anses en studerande ha avgått, om det är uppenbart att han eller hon inte har haft för avsikt att delta i undervisningen och inte har angett någon grundad anledning till frånvaron. Bestämmelser om förfaranden som gäller när en läropliktig anses ha avgått finns dessutom i 13 § i läropliktslagen. 
    En studerande anses ha avgått också när han eller hon själv skriftligen meddelar huvudmannen för folkhögskolan att han eller hon avgår. Då anses den studerande ha avgått den dag när meddelandet kommer fram till huvudmannen för folkhögskolan, eller vid en senare tidpunkt som meddelas av den studerande. 
    Huvudmannen för folkhögskolan ska i ärendet fatta ett beslut enligt vilket studeranden anses ha avgått. 
    25 j § 
    Tillämpning av gymnasielagen 
    På sådan utbildning som avses i detta kapitel tillämpas vad som föreskrivs i gymnasielagen om studerandevård, samarbetet mellan hemmet och läroanstalten samt om sekretess för och behandlingen av personuppgifter. Därtill tillämpas 7 kap. i den lagen när det gäller disciplin och metoderna för upprätthållande av den samt 50 § 1 mom. och 54 § i den lagen när det gäller sökande av ändring. 
    25 k § 
    Sökande av ändring i beslut som gäller bedömning 
    I ett i 25 g § avsett beslut som gäller bedömning av en studerande får ändring inte sökas genom besvär. Den studerande kan be rektorn om en ny bedömning inom två månader från att ha fått beslutet om bedömningen. 
    Den studerande får hos regionförvaltningsverket inom 14 dagar från att ha fått del av beslutet om den nya bedömning som gjorts på begäran eller av ett avgörande genom vilket begäran har avslagits begära omprövning av beslutet eller avgörandet. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen. 
    Ett beslut av regionförvaltningsverket genom vilket en begäran om omprövning av ett ärende enligt 2 mom. har avgjorts får inte överklagas genom besvär. 
    25 l § 
    Sökande av ändring i beslut om utbildning som riktar sig till läropliktiga 
    Omprövning av beslut som avses i detta kapitel får begäras hos regionförvaltningsverket inom 14 dagar från delfåendet av beslutet, om beslutet gäller 
    1) i 25 b § 3 mom. avsedd tid för genomförande av utbildningen, 
    2) i 25 e avsedd antagning som studerande, 
    3) en i 25 i § avsedd fråga om en studerande ska anses ha avgått. 
    Bestämmelser om begäran om omprövning i övrigt finns i förvaltningslagen. 
    Ändring i beslut med anledning av begäran om omprövning får sökas genom besvär i förvaltningsdomstol inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Ovannämnda besvär ska behandlas skyndsamt. Ett beslut av förvaltningsdomstolen genom vilket besvär som anförts i ett ärende enligt 1 mom. har avgjorts får inte överklagas genom besvär. 
    Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol i övrigt finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
    25 m § 
    Tillämpning av bestämmelserna på annan utbildning som ordnas för läropliktiga 
    På utbildning enligt 5 § 2 mom. i läropliktslagen som ordnas för invandrare tillämpas bestämmelserna i 25 d §, 25 e § 1 och 2 mom., 25 f §, 25 g § 1 och 3—5 mom., 25 h §, 25 i § 2—4 mom. och 25 j—25 l § i denna lag. 
     Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
    Denna lag träder i kraft den 20. Lagens 25 c § 1 mom., 25 d § och 25 e § 1, 2 och 4 mom. träder dock i kraft redan den 1 januari 2021. Lagens 25 e § 3 mom. träder dock i kraft först den 1 januari 2022. 
    Utbildningsstyrelsen ska fastställa grunderna för läroplanen enligt 25 c § så att huvudmännen för folkhögskolorna kan ta dem i bruk när lagen träder i kraft. 
     Slut på lagförslaget 

    Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet 

    I enlighet med riksdagens beslut 
    ändras i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 2 § 2 mom. 4 punkten, 3 § 1 punkten, 5 § 3 punkten, 7 §, 8 § 1 mom., 9 § 1 mom., 24 § 1, 7 och 9 mom. samt 32 b 1 mom., 
    sådana de lyder 2 § 2 mom. 4 punkten och 5 § 3 punkten i lag 1486/2016, 3 § 1 punkten, 9 § 1 mom. och 32 b § 1 mom. i lag 532/2017, 7 § delvis ändrad i lagarna 374/2017 och 532/2017, 8 § 1 mom. i lag 716/2018, 24 § 1 och 7 mom. i lag 374/2017 och 24 § 9 mom. i lag 1502/2016, samt 
    fogas till 1 § 1 mom., sådant det lyder i lagarna 1410/2014, 532/2017, 957/2017, 716/2018 och 315/2019, en ny 3 punkt, i stället för den 3 punkt som upphävts genom lag 532/2017, samt till 32 d § 2 mom., sådant det lyder i lag 532/2017, en ny 1 a-punkt som följer: 
    1 § 
    Tillämpningsområde 
    I denna lag föreskrivs om statsandelar och statsunderstöd som beviljas kommuner, samkommuner, registrerade sammanslutningar, stiftelser och statliga affärsverk för driftskostnader samt om annan finansiering av sådan verksamhet som regleras i 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    3) läropliktslagen (/ ), 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    2 § 
    Tillämpning av lagen i vissa fall 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom., föreskrivs i denna lag om finansieringen av 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    4) de tilläggskostnader som föranleds av förskoleundervisning och grundläggande utbildning för elever med mycket svår utvecklingsstörning och andra som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 2 § 3 mom. i läropliktslagen och 26 a § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    3 § 
    Definitioner 
    I denna lag avses med 
    1) undervisningsverksamhet anordnande av verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 § 1 mom. 1—3 punkten och sådan verksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning och lagen om grundläggande konstundervisning som avses i 2 § 2 mom. 1, 2, 3 a, 3 b, 4 och 8—10 punkten, 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    5 § 
    Grunden för beräkning av finansieringen 
    Finansieringen för driftskostnaderna bestäms enligt kalkylerade grunder. Finansieringen bestäms 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    3) för påbyggnadsundervisning enligt lagen om grundläggande utbildning, förskoleundervisning för femåriga elever som omfattas av förlängd läroplikt enligt 26 a § i lagen om grundläggande utbildning, undervisning som ordnas utomlands, undervisning som grundar sig på förlängd läroplikt enligt 2 § 3 mom. i läropliktslagen, skolhemsundervisning, grundläggande utbildning som ordnas vid en internatskola, förskoleundervisning under det första året av en tvåårig förskoleundervisning som omfattas av ett sådant tillstånd att ordna utbildning som avses i 7 § i lagen om grundläggande utbildning, flexibel grundläggande utbildning och inledandet av verksamhet som privat utbildningsanordnare på basis av antalet elever och det per elev bestämda priset per enhet, för sådan grundläggande utbildning som avses i 46 § i lagen om grundläggande utbildning på basis av antalet kurser och det per kurs bestämda priset per enhet och för förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen på basis av antalet närvaromånader och det per närvaromånad bestämda priset per enhet, 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    7 § 
    Finansiering av gymnasieutbildning som ordnas av samkommuner och privata utbildningsanordnare 
    För i gymnasielagen avsedd gymnasieutbildning beviljas samkommuner och privata utbildningsanordnare finansiering till ett belopp som motsvarar statsandelsgrunden och som beräknats på det sätt som föreskrivs i 6 § 2 mom. enligt antalet studerande hos utbildningsanordnarna, priserna per enhet och tilläggsfinansieringen för en särskild utbildningsuppgift. 
    För sådan gymnasieutbildning som en privat utbildningsanordnare såsom särskild utbildningsuppgift har ålagts att ordna på något annat språk än finska eller svenska beviljas utbildningsanordnaren i statsandel ett belopp som motsvarar 57 procent av produkten av antalet studerande och priset per enhet i fråga om sådana studerande som enligt lagen om hemkommun (201/1994) inte har någon hemkommun i Finland. 
    8 § 
    Kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för utbildning som avses i gymnasielagen 
    Kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för gymnasieutbildning utgör 52,21 procent och av driftskostnaderna för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning 50 procent av det belopp som fås när det belopp som beräknats enligt 2 och 3 mom. divideras med antalet invånare i hela landet och det därigenom erhållna beloppet multipliceras med kommunens invånarantal. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    9 § 
    Budgetanslag för yrkesutbildning 
    Undervisnings- och kulturministeriet beviljar anordnare av yrkesutbildning finansiering för de uppgifter som det föreskrivs om i lagen om yrkesutbildning och läropliktslagen inom ramen för det anslag som tas in i statsbudgeten och inom ramen för kommunens finansieringsandel enligt 9 a § 1 mom. (anslag för yrkesutbildning). Som finansiering beviljas på kalkylerade grunder basfinansiering, prestationsbaserad finansiering och genomslagsfinansiering. Därtill beviljas strategifinansiering. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    24 § 
    Priserna per enhet för gymnasier 
    Priserna per enhet för studerande vid gymnasier beräknas årligen på basis av de riksomfattande totalkostnader som alla utbildningsanordnare har orsakats av gymnasieutbildning enligt gymnasielagen och läropliktslagen under året före det år som föregår det år då priserna per enhet bestäms. Från totalkostnaderna avdras först 1,44 procent för tilläggsfinansieringen för en särskild utbildningsuppgift i gymnasiet. Vid beräkning av priserna per enhet beaktas emellertid inte utgifterna för undervisning utomlands eller studerande som får sådan undervisning. Vid beräkning av priserna per enhet viktas antalet studerande som deltar i utbildning som förbereder för gymnasieutbildning med koefficienten 1,21. Vid beräkning av priserna per enhet viktas antalet studerande som studerar i gymnasieutbildning för vuxna eller utbildning som förbereder för gymnasieutbildning med koefficienten 0,615, med undantag av studerande som får utbildning vid en internatskola. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    För en studerande som studerar i gymnasieutbildning för vuxna eller utbildning som förbereder för gymnasieutbildning är priset per enhet 61,5 procent av det per studerande bestämda priset per enhet för utbildningsanordnaren i fråga. Detta gäller dock inte studerande som får utbildning vid en internatskola. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Genom förordning av statsrådet föreskrivs om de grunder enligt vilka läroämnen som slutförs i enlighet med 20 § 2 mom. 2 punkten i gymnasielagen och sådana prov för en särskild examen enligt 36 § 2 mom. i den lagen som avlagts av en läropliktig omvandlas till studerandeantal och beaktas i antalet sådana studerande som avses i 1 och 5 mom. i denna paragraf och som studerar i gymnasieutbildning för vuxna. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    32 b § 
    Studerandeår 
    Med studerandeår avses 365 dagar då den studerande beaktas som grund för finansieringen. Den studerande beaktas som grund för finansieringen från den dag då den studerandes studierätt börjar fram till den dag då studierätten upphör. Den studerande beaktas dock inte som grund för finansieringen om den studerandes studierätt tillfälligt avbryts. När studierätten bestäms tillämpas bestämmelserna i lagen om yrkesutbildning i fråga om när studierätten börjar, studierätten upphör, studierätten tillfälligt avbryts, den studerande avhålls från studierna eller den studerande avstängs från läroanstalten för viss tid. Med avvikelse för vad som föreskrivs ovan i detta moment, beaktas en läropliktig studerande som grund för finansieringen, om denne avlägger sin läroplikt enligt en sådan plan som avses i 8 §. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    32 d § 
    Basfinansiering 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Antalet faktiska studerandeår viktas på följande grunder: 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    1 a) ordnande av utbildning för studerande som har rätt till avgiftsfri utbildning enligt 16 § i läropliktslagen, 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
     Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
    Denna lag träder i kraft den 20. Lagen tillämpas första gången vid beviljande av finansiering för finansåret 2021. 
    Kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för gymnasieutbildning enligt 8 § 1 mom. tillämpas för första gången på den finansiering av gymnasieutbildning som beviljas för finansåret 2024. Kommunens självfinansieringsandel är 56,81 procent när finansiering beviljas för finansåret 2021, 54,82 procent när finansiering beviljas för finansåret 2022 och 53,28 procent när finansiering beviljas för finansåret 2023. 
    Finansieringsandelen för gymnasier med en särskild utbildningsuppgift enligt 24 § 1 mom. tillämpas för första gången vid fastställande av finansieringen för finansåret 2027. Finansieringsandelen för gymnasier med en särskild utbildningsuppgift är 1,57 procent vid fastställandet av finansieringen för finansåren 2021—2023, 1,55 procent vid fastställandet av finansieringen för finansåret 2024, 1,51 procent vid fastställandet av finansieringen för finansåret 2025 och 1,47 procent vid fastställandet av finansieringen för finansåret 2026. 
    Viktkoefficienten för studerande i gymnasieutbildning för vuxna enligt 24 § 1 mom. tillämpas första gången vid fastställandet av finansieringen för finansåret 2027. Viktkoefficienten är 0,650 vid fastställandet av finansieringen för finansåren 2021—2023, 0,644 vid fastställandet av finansieringen för finansåret 2024, 0,633 vid fastställandet av finansieringen för finansåret 2025 och 0,622 vid fastställandet av finansieringen för finansåret 2026. Den procentuella andelen av priset per enhet för studerande i gymnasieutbildning för vuxna enligt 24 § 7 mom. tillämpas första gången vid fastställandet av finansieringen för finansåret 2024. Den procentuella andelen är 64,4 vid fastställandet av finansieringen för finansåret 2021, 63,3 vid fastställandet av finansieringen för 2022 och 62,2 vid fastställandet av finansieringen för finansåret 2023. 
     Slut på lagförslaget 

    Lag om ändring av lagen om nationella studie- och examensregister 

    I enlighet med riksdagens beslut 
    ändras i lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) 2 §, 3 § 1 mom., rubriken för 2 kap. samt 4 § 1 mom., 5 §, 6 § 1 och 2 mom., 11 § 2 mom., 16 §, 17 § 1 mom. 3, 5 och 6 punkten samt 3 mom. 2 punkten, 18 § 1 mom., 20 §, 21 § 1 mom. 1 punkten och 28 § 2 mom. 1 punkten, 
    av dem 3 § 1 mom., 5 §, 6 § 1 mom., 11 § 2 mom., 18 § 1 mom., 21 § 1 mom. 1 punkten och 28 § 2 mom. 1 punkten sådana de lyder i lag 568/2019 och 20 § sådan den lyder i lag 1184/2019, samt  
    fogas till 4 § ett nytt 5 mom., till lagen nya 9 a—9 c § och ett nytt 2 a kap., till 14 § 2 mom. en ny 1 a punkt, till 17 § 1 mom. en ny 7 punkt och till 21 § 1 mom., sådant det lyder i lagarna 568/2019 och 631/2020, en ny 1 a punkt och till 28 § 2 mom., sådant det lyder i lag 568/2019, en ny 1 a punkt som följer: 
    2 § 
    Tillämpningsområde 
    Denna lag ska tillämpas på utbildning och examina om vilka det föreskrivs i 
    1) lagen om grundläggande utbildning (628/1998), 
    2) gymnasielagen (714/2018), 
    3) lagen om studentexamen (502/2019), 
    4) lagen om yrkesutbildning (531/2017), 
    5) yrkeshögskolelagen (932/2014), 
    6) universitetslagen (558/2009), 
    7) lagen om fritt bildningsarbete (632/1998), 
    8) lagen om utbildning som handleder för examensutbildning (/). 
    Denna lag innehåller bestämmelser om studentnummer och studentnummerregistret, nationella informationsresursen inom undervisning och utbildning, läropliktsregistret, studentexamensregistret, antagningsregistret samt högskolornas riksomfattande datalager. Lagen innehåller dessutom bestämmelser om den tjänst för utlämnande av studie- och examensuppgifter som Utbildningsstyrelsen svarar för. 
    3 § 
    Studentnummer och studentnummerregister 
    Ett studentnummer är en permanent kod som tilldelas en person och som används för att identifiera personen när uppgifter i en informationsresurs eller ett datalager som avses i denna lag eller i lagen om småbarnspedagogik (540/2018) förs in, behandlas och lämnas ut. När utbildningsanordnare, anordnare av småbarnspedagogik, serviceproducenter inom småbarnspedagogiken, högskolor och huvudmän för läroanstalter utför uppgifter enligt lagen om småbarnspedagogik, lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen, lagen om yrkesutbildning, lagen om utbildning som handleder för examensutbildning, yrkeshögskolelagen, universitetslagen eller lagen om fritt bildningsarbete får de använda sig av studentnumret även för identifikation av personer. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    2 kap. 
    Nationella informationsresursen inom undervisning och utbildning  
    4 § 
    Ändamålet med informationsresursen 
    De uppgifter som förts in i nationella informationsresursen inom undervisning och utbildning i fråga om den undervisning som avses i lagen om grundläggande utbildning, den utbildning som avses i gymnasielagen, den utbildning som avses i lagen om yrkesutbildning, den utbildning som avses i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning och den utbildning som avses i lagen om fritt bildningsarbete används när en person söker till en utbildning, under utbildningen, i arbetslivet och vid ansökan om utbildningsförmåner. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    De uppgifter som förts in i informationsresursen kan dessutom användas vid genomförandet av det handlednings- och tillsynsansvar som utbildningsanordnare, huvudmän för läroanstalter och kommuner har enligt läropliktslagen (/). 
    5 § 
    De gemensamt personuppgiftsansvariga för informationsresursen samt ansvarsfördelningen mellan dem 
    Utbildningsanordnarna, huvudmännen för läroanstalter och Utbildningsstyrelsen är gemensamt personuppgiftsansvariga för informationsresursen. Utbildningsstyrelsen svarar för informationsresursens allmänna funktion och för den tekniska anslutning som behövs för att föra in, behandla och lämna ut uppgifter. 
    Utbildningsanordnarna och huvudmännen för läroanstalterna svarar i fråga om de uppgifter som de fört in för korrektheten enligt artikel 5.1 d och för den registrerades rätt till rättelse enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Utbildningsstyrelsen svarar för den personuppgiftsansvariges övriga skyldigheter enligt den allmänna dataskyddsförordningen. 
    Om den verksamhet som bedrivs av en utbildningsanordnare eller en huvudman för en läroanstalt läggs ner och den personuppgiftsansvariges uppgifter inte överförs på någon annan juridisk person, blir Utbildningsstyrelsen personuppgiftsansvarig för de berörda uppgifterna i informationsresursen. 
    6 § 
    Införandet av uppgifter i informationsresursen 
    En utbildningsanordnare eller en huvudman för en läroanstalt är skyldig att i informationsresursen föra in de uppgifter som avses i 7—9 och 9 a—9 c §. 
    Utbildningsstyrelsen bestämmer närmare hur de som för in uppgifter ska hålla uppgifterna aktuella. Utbildningsstyrelsen meddelar närmare föreskrifter om datastrukturen i fråga om de uppgifter som anges i 7—9 § och 9 a—9 c §. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    9 a § 
    Uppgifter om inom det fria bildningsarbetet anordnad utbildning som riktar sig till läropliktiga  
    En huvudman för en läroanstalt enligt lagen om fritt bildningsarbete ska i fråga om sina studerande inom den utbildning som avses i 7 a kap. i den lagen föra in uppgifter om följande i informationsresursen: 
    1) den utbildning som genomförs, 
    2) när studierna inletts, tillfälligt avbrutits och avslutats, 
    3) genomförda studier och bedömningen av kunnandet. 
    9 b § 
    Uppgifter om utbildning som handleder för examensutbildning 
    En utbildningsanordnare enligt lagen om utbildning som handleder för examensutbildning ska i fråga om sina studerande inom den utbildning som avses i den lagen föra in uppgifter om följande i informationsresursen: 
    1) den utbildning som genomförs, 
    2) när studierna inletts, tillfälligt avbrutits och avslutats,  
    3) genomförda studier och bedömningen av kunnandet, 
    4) ordnandet av utbildning som utgör beräkningsgrund för sådan finansiering som avses i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. 
    En utbildningsanordnare enligt lagen om yrkesutbildning ska för varje studerande inom sin utbildning som handleder för examensutbildning även föra in de uppgifter som avses i 9 § 2 mom. 
    9 c § 
    Uppgifter om avgiftsfrihet 
    En utbildningsanordnare eller huvudman för en läroanstalt ska i informationsresursen föra in uppgift om huruvida den utbildning som den studerande påbörjar är en avgiftsfri utbildning som avses i 16 § i läropliktslagen. I informationsresursen ska det även föras in uppgift om huruvida den studerandes rätt till avgiftsfri utbildning har förlängts på det sätt som anges i 16 § 2 eller 3 mom. i läropliktslagen. 
    11 § 
    Tid för bevarande av uppgifterna i informationsresursen 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    De uppgifter som gäller tillfälligt avbrytande av studierna, uppgifter som ingår i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet och de uppgifter som har bevarats med tanke på beviljandet av finansiering för undervisning och utbildning ska dock bevaras i endast fem år från det att studierna avslutades eller examen avlagdes. De uppgifter om avgiftsfrihet som avses i 9 c § ska bevaras i fem år från det att rätten till avgiftsfri utbildning har upphört. 
    2 a kap. 
    Läropliktsregister 
    11 a § 
    Registrets ändamål 
    De uppgifter som förts in i läropliktsregistret används vid genomförandet av det handlednings- och tillsynsansvar samt den avgiftsfria utbildning som enligt bestämmelserna i läropliktslagen ankommer på utbildningsanordnare, huvudmän för läroanstalter och kommuner. 
    Uppgifterna i registret kan även användas när andra myndigheter sköter sådana lagstadgade uppgifter för vilka uppgifterna behövs. 
    De uppgifter som införts i registret får även användas för utvärdering, statistikföring och uppföljning av utbildningar. 
    11 b § 
    De gemensamt personuppgiftsansvariga för registret samt ansvarsfördelningen mellan dem 
    Utbildningsanordnarna, huvudmännen för läroanstalter och Utbildningsstyrelsen är gemensamt personuppgiftsansvariga för registret. Utbildningsstyrelsen svarar för registrets allmänna funktion och för den tekniska anslutning som behövs för att föra in, behandla och lämna ut uppgifter 
    Utbildningsanordnarna och huvudmännen för läroanstalterna svarar i fråga om de uppgifter som de fört in för korrektheten enligt artikel 5.1 d och för den registrerades rätt till rättelse enligt artikel 16 i den allmänna dataskyddsförordningen. Utbildningsstyrelsen svarar för den personuppgiftsansvariges övriga skyldigheter enligt den allmänna dataskyddsförordningen. 
    Om den verksamhet som bedrivs av en utbildningsanordnare eller en huvudman för en läroanstalt läggs ner och den personuppgiftsansvariges uppgifter inte överförs på någon annan juridisk person, blir Utbildningsstyrelsen personuppgiftsansvarig för de berörda uppgifterna i registret. 
    11 c § 
    Uppgifter om läropliktiga och införande av uppgifterna 
    Läropliktsregistret innehåller uppgifter om när en person börjat fullgöra sin läroplikt, om avbrytande av läroplikten och när den upphört samt uppgifter om den instans som har handlednings- och tillsynsansvar på det sätt som föreskrivs i läropliktslagen. 
    Om läroplikten inleds vid en annan tidpunkt än den som avses i 2 § 2 mom. i läropliktslagen, ska utbildningsanordnaren, huvudmannen för läroanstalten samt kommunen föra in uppgifter i registret om när läroplikten inletts samt uppgifter om avbrytande av läroplikten enligt 7 § i den lagen och om längden på ett sådant avbrott. 
    Utbildningsanordnaren eller huvudmannen för läroanstalten ska i registret föra in uppgift om den kommun som lämnats ett meddelande enligt 7 § 4 mom., 11 § 4 mom. eller 13 § 1 mom. i läropliktslagen. 
    Utbildningsstyrelsen bestämmer närmare hur de som för in uppgifter ska hålla uppgifterna aktuella. Utbildningsstyrelsen meddelar närmare föreskrifter om datastrukturen i fråga om de uppgifter som anges i 1—3 mom. 
    I registret ska dessutom personernas namn och studentnummer föras in. 
    11 d § 
    Utlämnande av uppgifter ur registret 
    Uppgifter ur registret får lämnas ut till myndigheter som enligt lag eller på grund av sin lagstadgade uppgift har rätt att av en utbildningsanordnare, huvudman för en läroanstalt eller kommunen få sådana uppgifter som finns i registret. Sekretessbelagda uppgifter får dock lämnas ut endast om det separat uttryckligen i lag föreskrivs om utlämnande av uppgifterna eller rätten att få uppgifterna. 
    Utbildningsstyrelsen får utgående från uppgifterna i registret ta fram datamaterial som behövs för utvärdering, forskning, utveckling, statistikföring och annan uppföljning samt styrning och finansiering när det gäller undervisningen och utbildningen. 
    11 e § 
    Tid för bevarande av uppgifterna i registret 
    Uppgifterna i registret ska bevaras i fem år från det att rätten till avgiftsfri utbildning enligt 16 § i läropliktslagen har upphört. 
    14 § 
    Studentexamensregistrets datainnehåll och skyldigheten att föra in uppgifter 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    I studentexamensregistret införs 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    1 a) uppgift om anmälan till prov som avses i 20 § 4 mom. i lagen om studentexamen, 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    16 § 
    Tid för bevarande av uppgifterna i studentexamensregistret 
    Uppgifterna i studentexamensregistret ska bevaras permanent. De uppgifter som avses i 14 § 1 mom. 1 a-punkten ska dock endast bevaras i fem år från det att rätten till avgiftsfri utbildning enligt 16 § i läropliktslagen har upphört. 
    17 § 
    Ändamålet med antagningsregistret 
    Antagningsregistret används för att 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    3) ge universiteten, yrkeshögskolorna, anordnarna av yrkesutbildning och gymnasieutbildning samt utbildningsanordnare som ordnar utbildning som handleder för examensutbildning samt huvudmän för läroanstalter inom det fria bildningsarbetet de uppgifter som behövs för antagningen av studerande, utvecklingen av antagningen och ordnandet av studierna, 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    5) ta fram data om sökande och antagna studerande för uppföljning och utvärdering av utbildningssystemet, 
    6) vidta andra åtgärder som behövs för antagningen av studerande, 
    7) övervaka iakttagandet av den skyldighet att söka till utbildning som avses i 10 § i läropliktslagen. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Av antagningsregistrets delregister används 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    2) registret för ansökan till yrkesutbildning, gymnasieutbildning och övrig utbildning efter den grundläggande utbildningen vid antagning av studerande till sådana utbildningar och examina som avses i lagen om yrkesutbildning och gymnasielagen samt till utbildning som avses i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning och sådan utbildning för läropliktiga som avses i lagen om fritt bildningsarbete. 
    18 § 
    De gemensamt personuppgiftsansvariga för antagningsregistret samt ansvarsfördelningen mellan dem 
    Gemensamt personuppgiftsansvariga för antagningsregistret är Utbildningsstyrelsen samt universiteten och yrkeshögskolorna i fråga om det delregister som avses i 17 § 3 mom. 1 punkten och anordnarna av yrkesutbildning, gymnasieutbildning och utbildning som handleder för examensutbildning samt huvudmännen för läroanstalter inom det fria bildningsarbetet i fråga om det delregister som avses i 17 § 3 mom. 2 punkten. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    20 § 
    Datakällor för antagningsregistret 
    De som är gemensamt personuppgiftsansvariga för antagningsregistret har rätt att, utöver de uppgifter som sökanden har uppgett, trots sekretessbestämmelserna, få sådana uppgifter som avses i 19 § 1 och 5 mom. ur studentexamensregistret och från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, arbets- och näringsmyndigheterna, anordnarna av grundläggande utbildning, universiteten, yrkeshögskolorna, anordnarna av yrkesutbildning och gymnasieutbildning, anordnarna av utbildning som handleder för examensutbildning och huvudmännen för läroanstalter inom det fria bildningsarbetet samt ur sådana gemensamma register för två eller flera högskolor som har skapats för antagningen av studerande. 
    21 § 
    Utlämnande av uppgifter ur antagningsregistret 
    Trots sekretessbestämmelserna får uppgifter som avses i 19 § 1 och 5 mom., i den utsträckning de uppgifter som avses i 1 mom. behövs och de uppgifter som avses i 5 mom. är nödvändiga för skötseln av mottagarens uppgifter, lämnas ut ur antagningsregistret 
    1) till universitet, yrkeshögskolor, anordnare av yrkesutbildning och gymnasieutbildning, anordnare av utbildning som handleder för examensutbildning, huvudmän för läroanstalter inom det fria bildningsarbetet samt till register som är gemensamma för två eller flera högskolor, 
    1 a) till utbildningsanordnare, huvudmän för läroanstalter och kommuner som har ett sådant handlednings- och tillsynsansvar som avses i 11, 12 och 14 § i läropliktslagen, 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    28 § 
    Ändamålet med tjänsten för utlämnande av studie- och examensuppgifter samt uppgifter som lämnas ut 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Med hjälp av tjänsten för utlämnande av studie- och examensuppgifter utlämnas 
    1) sådana uppgifter i nationella informationsresursen inom undervisning och utbildning som avses i 7—9 och 9 a—9 c §, med undantag för de uppgifter som avses i 9 § 2—5 mom., 
    1 a) sådana uppgifter som ingår i läropliktsregistret som avses i 11 c §, 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
     Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
    Denna lag träder i kraft den 20. Lagens 17 § 1 mom. 5—7 punkten samt 21 § 1 mom. 1 a punkten träder dock i kraft redan den 1 januari 2021. Lagens 17 § 1 mom. 3 punkten och 3 mom. 2 punkten, 18 § 1 mom., 20 § och 21 § 1 mom. 1 punkten träder dock i kraft först den 1 januari 2022 och 9 b § först den 1 augusti 2022. 
     Slut på lagförslaget 

    Lag om ändring av lagen om studiestöd 

    I enlighet med riksdagens beslut 
    ändras i lagen om studiestöd (65/1994) 1 § 1 mom., 4 § 3 mom., 5 a §, 7 c § 1 mom. 2 punkten och 11 a § 1 mom. 1 punkten, 
    av dem 4 § 3 mom. sådant det lyder i lagarna 550/2018 och 861/2019, 5 a § sådan den lyder i lag 550/2018 samt 7 c § 1 mom. 2 punkten och 11 a § 1 mom. 1 punkten sådana de lyder i lag 1169/2018, och 
    fogas till 11 a §, sådan den lyder i lag 1169/2018, ett nytt 2 mom. som följer: 
    1 § 
    Tillämpningsområde 
    Finska medborgare som i Finland bedriver heltidsstudier under minst två månader i en följd efter fullgörandet av den grundläggande utbildningen beviljas studiestöd enligt denna lag. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    4 § 
    Studier som berättigar till studiestöd 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Studiestöd för studier i andra läroanstalter än de som avses i 2 mom. beviljas studerande som genomför 
    1) utbildning enligt lagen om yrkesutbildning (531/2017), 
    2) gymnasieutbildning eller utbildning som förbereder för gymnasieutbildning som avses i gymnasielagen (714/2018), 
    3) utbildning som avses i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning (/), 
    4) annan än i 1 eller 2 punkten avsedd utbildning vid en folkhögskola, ett idrottsutbildningscenter eller läroanstalten Snellman-korkeakoulu enligt lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) eller vid utbildningscentralen enligt lagen om Sameområdets utbildningscentral (252/2010), 
    5) grundläggande utbildning för vuxna enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), eller 
    6) yrkesutbildning som motsvarar utbildning som avses i 1 punkten och som övervakas av myndigheter inom något annat område än undervisningsmyndigheterna. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    5 a § 
    Heltidsstudier 
    Studier där målsättningen är att avlägga en högskoleexamen är heltidsstudier. Andra högskolestudier är heltidsstudier när deras omfattning i genomsnitt är minst fem studiepoäng per studiemånad. 
    Gymnasiestudierna är heltidsstudier, om deras omfattning enligt lärokursen är sammanlagt minst 150 studiepoäng eller om de genomförs i samband med en yrkesinriktad grundexamen enligt lärokursen för gymnasieutbildningen för vuxna. Som heltidsstudier betraktas också en studiehelhet som förbereder för gymnasieutbildning som omfattar ett läsår och minst 50 studiepoäng. I gymnasiestudierna förutsätts dessutom att den studerande under terminen deltar i studier som omfattar minst 20 studiepoäng eller i studier av motsvarande omfattning eller i två prov som ingår i studentexamen. Gymnasiestudier som ordnas i ett internat betraktas dock alltid som heltidsstudier. Som heltidsstudier betraktas också gymnasiestudier enligt lärokursen för vuxna som genomförs av en studerande med rätt till avgiftsfri utbildning enligt 16 § i läropliktslagen (/). 
    Sådan utbildning enligt lagen om yrkesutbildning vars syfte är genomförande av yrkesinriktad grundexamen eller del av examen eller genomförande av utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv, är heltidsstudier. Avläggandet av en yrkesexamen eller specialyrkesexamen eller delar av nämnda examina är studier på heltid, om den omfattning av studierna som man kommit överens om i den studerandes personliga kompetensutvecklingsplan är minst 4,5 kompetenspoäng per studiemånad. 
    Studier vars mål är genomförande av utbildning enligt lagen om utbildning som handleder för examensutbildning är heltidsstudier. 
    Andra studier än de som avses i 1—4 mom. är heltidsstudier, om omfattningen enligt undervisningsprogrammet är i genomsnitt minst 25 veckotimmar, eller 4,5 kompetenspoäng eller tre studieveckor per studiemånad. 
    Studier enligt lagen om grundläggande utbildning som ordnas för vuxna är heltidsstudier, om studiernas omfattning är minst 22 kurser per läsår. 
    Studier vid en utländsk läroanstalt är heltidsstudier, om läroanstalten har definierat dem som heltidsstudier. Högskolestudier kan betraktas som heltidsstudier också om studiernas omfattning motsvarar i genomsnitt minst fem studiepoäng per studiemånad. Andra studier kan betraktas som heltidsstudier, om studiernas omfattning enligt läroplanen är i genomsnitt minst 25 veckotimmar. Studiestöd beviljas dock inte för studier som helt och hållet ordnas som distansstudier. 
    7 c § 
    Antalet stödmånader per läsår 
    Studiestöd beviljas i Finland 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    2) för utbildning som handleder för examensutbildning, för yrkesinriktad grundexamen och för gymnasieutbildning för tio månader per läsår. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    11 a § 
    Rätt till läromaterialstillägg 
    En studerande har rätt till läromaterialstillägg när 
    1) den studerande avlägger studier enligt 4 § 3 mom. 1—3 eller 6 punkten eller deltar i utbildning enligt 4 a §,  
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Rätt till läromaterialstillägg har dock inte en studerande som har rätt till avgiftsfri utbildning enligt 16 § i läropliktslagen. 
     Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
    Denna lag träder i kraft den 20. Lagens 4 § 3 mom. 3 punkten, 5 a § 4 mom. och 7 c § 1 mom. 2 punkten träder dock i kraft först den 1 augusti 2022. 
    På gymnasiestudier som har inletts enligt de grunder för läroplanen för gymnasieutbildning som gällde före den 1 augusti 2021 och på betraktandet av utbildning som handleder för yrkesutbildning som heltidsstudier tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
     Slut på lagförslaget 

    Lag om ändring av lagen om stöd för skolresor 

    I enlighet med riksdagens beslut 
    ändras i lagen om stöd för skolresor (48/1997) 1 § 1 mom., 2, 3, 4, 5 och 6 §, 7 § 1 mom. samt 8 och 14 §, 
    sådana de lyder, 1 § 1 mom. i lag 551/2018, 2 § i lagarna 53/2011 och 551/2018, 3 § i lagarna 346/2004, 592/2004 och 53/2011, 4 § i lagarna 422/2015 och 386/2019, 5 § i lagarna 346/2004, 592/2004 och 422/2015, 6 § i lag 346/2004, 7 § 1 mom. och 14 § i lag 1079/2012 samt 8 § i lag 53/2011, som följer: 
    1 § 
    Tillämpningsområde 
    Denna lag innehåller bestämmelser om beviljande av stöd för kostnader som föranleds av den dagliga skolresan mellan en studerandes bostad och läroanstalt då den studerande bedriver studier inom den grundläggande utbildningen för vuxna, gymnasiestudier eller yrkesinriktade studier. Detta stöd kallas stöd för skolresor. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    2 § 
    Utbildning som berättigar till stöd för skolresor 
    Berättigad till stöd för skolresor är en studerande som är bosatt i Finland och som studerar på heltid i Finland inom 
    1) sådan grundläggande utbildning för vuxna som avses i 46 § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), 
    2) utbildning som avses i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning (/), 
    3) gymnasieutbildning eller utbildning som förbereder för gymnasieutbildning enligt gymnasielagen (714/2018), 
    4) i 5 § i lagen om yrkesutbildning (531/2017) avsedd utbildning som leder till yrkesinriktad grundexamen eller i 7 § i den lagen avsedd handledande utbildning, 
    5) i lagen om Räddningsinstitutet (607/2006) avsedd utbildning som leder till yrkesexamen, eller 
    6) i lagen om Brottspåföljdsområdets utbildningscentral (1316/2006) avsedd utbildning som leder till yrkesexamen. 
    Berättigad till stöd för skolresor är dessutom en studerande som har rätt till sådan avgiftsfri utbildning som avses i 16 § i läropliktslagen (    /    ) och som studerar på heltid i Finland i 
    1) gymnasieutbildning för vuxna enligt gymnasielagen, 
    2) utbildning som leder till yrkesexamen enligt i 5 § i lagen om yrkesutbildning,  
    3) utbildning som avses i 7 a kap. i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) eller utbildning som avses i 5 § 2 mom. i läropliktslagen, eller 
    4) utbildning i samiska och samisk kultur som räcker minst en termin och som avses i lagen om Sameområdets utbildningscentral (252/1998). 
    I lagen om studiestöd (65/1994) föreskrivs om vilka studier som är heltidsstudier. 
    Berättigad till stöd för skolresor är dock inte en studerande som deltar i utbildning som ordnas som distans- eller privatundervisning eller som avgiftsbelagd service eller i läroavtalsutbildning. 
    3 § 
    Förutsättningar för beviljande av stöd för skolresor 
    För att stöd för skolresor ska beviljas förutsätts det att skolvägen är lång och att färdsättet är lämpligt och då beaktas de regelbundna resekostnaderna per kalendermånad, den studerandes möjligheter att anlita kollektivtrafik samt huruvida studierna bedrivs i en följd. 
    Stöd för skolresor beviljas en studerande 
    1) vars skolväg i ena riktningen är minst 10 kilometer, 
    2) vars skolresekostnader överstiger 54 euro per månad vid beviljande av stöd för hela månaden eller 27 euro per månad vid beviljande av stöd för en halv månad, samt 
    3) som utnyttjar kollektivtrafik eller skolskjuts som utbildningsanordnaren ordnar, eller något annat lämpligt eget färdsätt när förutsättningarna enligt 4 a § uppfylls. 
    En förutsättning för beviljande av stöd för skolresor är dessutom att den studerande per kalendermånad har minst tio dagar som berättigar till stöd för skolresor. 
    Bestämmelserna i 2 mom. 1 och 2 punkten tillämpas inte vid beviljande av stöd för skolresor till en studerande som har rätt till avgiftsfri utbildning enligt 16 § i läropliktslagen. En sådan studerande beviljas stöd för skolresor, om den studerandes skolväg i ena riktningen är minst sju kilometer. 
    4 § 
    Hur resekostnaderna bestäms och räknas ut 
    När en studerande anlitar kollektivtrafik för sin skolresa, ersätts resekostnaderna för det anlitade färdmedlet enligt den för den studerande billigaste biljettprodukten för en tid som motsvarar en halv månad eller en månad. 
    När en studerande för sin skolresa anlitar kollektivtrafik som tillämpar ett biljett- och avgiftssystem som är gemensamt för de behöriga myndigheter som avses i 181 § i lagen om transportservice (320/2017) bestäms resekostnaderna, oberoende av vad som föreskrivs i 1 mom. i denna paragraf och i 3 § 2 mom. 2 punkten i denna lag, enligt den sträcka som den studerande utnyttjar denna transport. Resekostnaderna bestäms dock enligt den för den studerande billigaste biljettprodukten för en tid som motsvarar en halv månad eller en månad, när den studerandes skolresa eller enskilda färdsträcka är kortare än 10 kilometer. 
    När en studerande för sin skolresa använder sådan skolskjuts som utbildningsanordnaren ordnar, bestäms resekostnaderna enligt den sträcka som den studerande utnyttjar denna transport. Om skolvägen i ena riktningen består av två eller flera färdsträckor, kan resekostnaderna räknas ut separat för varje sträcka. 
    När stöd för skolresor beviljas på basis av eget färdsätt i enlighet med 4 a §, bestäms resekostnaderna enligt sträckan mellan den studerandes hem och läroanstalten. Resekostnaderna beaktas dock inte till den del skolresan överstiger 100 kilometer i ena riktningen. 
    Bestämmelser om grunderna för beräkning av skolresekostnader som fastställs enligt skolresans längd som avses i 2—4 mom. utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet. De månatliga resekostnaderna räknas ut enligt 21,5 dagar när det gäller stöd för hela månaden och enligt 11 dagar när det gäller stöd för en halv månad. 
    Kostnadsersättning för fristående färdsträckor som understiger fem kilometer betalas inte separat. Resekostnaderna för färdsträckorna ersätts dock, om den i 3 § 2 mom. 1 punkten eller 4 mom. avsedda skolvägen i ena riktningen omfattar fristående färdsträckor som understiger fem kilometer och dessa tillsammans utgör minst fem kilometer. 
    5 § 
    Beloppet av stödet för skolresor och den studerandes betalningsandel 
    I form av stöd för skolresor ersätts som stöd för en hel månad den del av skolresekostnaderna som överstiger 43 euro per kalendermånad och som stöd för en halv månad den del av skolresekostnaderna som överstiger 21,50 euro per kalendermånad. Av de kalkylerade skolresekostnaderna betalar den studerande per månad högst 43 euro i fråga om stöd för en hel månad och högst 21,50 euro i fråga om stöd för en halv månad (studerandes betalningsandel), om inte något annat följer av 4 § eller 3 mom. i denna paragraf. 
    När en studerande använder flera än ett färdsätt för sin skolresa, dras den studerandes betalningsandel av från resekostnaderna för kollektivtrafik. Finns inte resekostnader för kollektivtrafik, dras den studerandes betalningsandel av från de kostnader som orsakas av transport som utbildningsanordnaren har ordnat. 
    Stödet är 70 procent av stödet enligt 1 mom., om stödet beviljas på basis av eget färdsätt i enlighet med 4 a § eller om resekostnaderna förorsakas av flera i 4 § 6 mom. avsedda fristående färdsträckor som tillsammans utgör minst fem kilometer. 
    Bestämmelserna i 1—3 mom. tillämpas inte vid beviljande av stöd för skolresor till studerande som har rätt till avgiftsfri utbildning enligt 16 § i läropliktslagen. 
    För studerande som har rätt till avgiftsfri utbildning enligt 16 § i läropliktslagen ersätts som skolresestöd de på det sätt som föreskrivs i 4 § fastställda kostnaderna för skolresan. Om stöd dock beviljas enligt 4 a § i denna lag på basis av eget färdsätt, är stödet 70 procent av det stöd som fastställs på grundval av den förordning av undervisnings- och kulturministeriet som avses i 4 § 5 mom. 
    6 § 
    Ansökan 
    Stöd för skolresor söks hos Folkpensionsanstalten. Ansökan lämnas till Folkpensionsanstalten. Ansökan kan också lämnas till ifrågavarande läroanstalt för att sändas till Folkpensionsanstalten. 
    7 § 
    Beviljande och utbetalning 
    Stöd för skolresor beviljas av Folkpensionsanstalten. En kalendermånad berättigar till stöd för skolresor för en hel månad, om den omfattar minst 15 dagar som berättigar till stöd för skolresor. En kalendermånad berättigar till stöd för skolresor för en halv månad, om den omfattar minst 10 dagar som berättigar till stöd för skolresor. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    8 § 
    Justering och avbrytande 
    Stödet för skolresor justeras eller dras in om det i den studerandes förhållanden har skett en förändring som inverkar på rätten att få stöd för skolresor eller på stödbeloppet. 
    Om det finns grundad anledning att anta att det finns fog för att dra in stödet för skolresor eller minska dess belopp, kan utbetalningen av stödet avbrytas interimistiskt eller beloppet minskas tills ärendet har avgjorts genom ett lagakraftvunnet avgörande. Om den studerande inte lämnar en utredning som begärts, kan ärendet avgöras genom ett slutligt beslut som baserar sig på de utredningar som Folkpensionsanstalten har till sitt förfogande. I ett interimistiskt beslut får ändring inte sökas separat. 
    Utbetalningen av stöd för skolresor kan avbrytas också på den studerandes begäran. 
    När den studerande utexamineras, avbryter studierna eller det sker någon annan förändring i den studerandes förhållanden som inverkar på stödet, justeras rätten till stöd för skolresor månatligen eller dras in med beaktande av bestämmelserna i 7 § 1 mom. om det antal dagar som berättigar till stödet.  
    14 § 
    Hänvisningsbestämmelse 
    Om inte något annat föreskrivs i denna lag, ska i fråga om ärenden som gäller stöd för skolresor iakttas vad som i lagen om studiestöd föreskrivs om verkställighet, återkrav och preskription av fordringar, självrättelse, undanröjande av beslut, rättelse av sakfel, erhållande och användning samt utlämnande av uppgifter, utmätnings- och överföringsförbud samt finansiering. 
     Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
    Denna lag träder i kraft den 20. Lagens 2 § 1 mom. 2 punkten träder dock i kraft först den 1 augusti 2022 och 6 § först den 1 augusti 2023.  
     Slut på lagförslaget 

    Lag om ändring av 20 § i lagen om studentexamen 

    I enlighet med riksdagens beslut 
    fogas till 20 § i lagen om studentexamen (502/2019) nya 4 och 5 mom. som följer: 
    20 § 
    Avgifter som tas ut för studentexamen 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Av examinander som har rätt till sådan avgiftsfri utbildning som avses i 16 § i läropliktslagen   (/) får avgifter inte tas ut för deltagande i de fem första proven, och inte heller för omtagning av ovan avsedda underkända prov. En avgift får dock tas ut för omtagning av ett underkänt prov, om provet betraktas som underkänt med stöd av 14 eller 15 §. 
    Om examinanden anmäler sig för att delta i flera prov under ett och samma examenstillfälle och antalet prov är sådant alla proven inte är avgiftsfria på det sätt som föreskrivs i 4 mom., ska examinanden i samband med anmälan välja vilket eller vilka prov han eller hon vill avlägga avgiftsfritt. 
     Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
    Denna lag träder i kraft den 20
     Slut på lagförslaget 

    Lag om ändring av 1 och 9 § i lagen om elev- och studerandevård 

    I enlighet med riksdagens beslut 
    ändras i lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) 1 och 9 §, sådana de lyder delvis ändrade i lag 886/2017, som följer: 
    1 § 
    Lagens tillämpningsområde 
    Denna lag tillämpas på 
    1) utbildning som avses i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), 
    2) utbildning som avses i gymnasielagen (714/2018), 
    3) utbildning för grundexamen och utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv enligt lagen om yrkesutbildning (531/2017), 
    4) utbildning som avses i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning (/),  
    5) utbildning som avses i 7 a kap. i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) och utbildning som avses i 5 § 2 mom. i läropliktslagen (/). 
    Denna lag tillämpas inte på 
    1) morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i lagen om grundläggande utbildning, 
    2) elever som avses i 46 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, 
    3) studerande som avses i 20 § 2 mom. 2 punkten i gymnasielagen och inte heller på studerande som genomför gymnasiestudier enligt läroplanen för gymnasieutbildning för vuxna. 
    Med avvikelse från vad som föreskrivs i 2 mom. tillämpas denna lag på läropliktiga enligt läropliktslagen som genomför gymnasiestudier enligt läroplanen för gymnasieutbildning för vuxna. Därtill tillämpas lagen på läropliktiga som studerar i sådan utbildning för yrkesexamen som avses i 5 § 3 mom. i lagen om yrkesutbildning. 
    Bestämmelserna om studerande, utbildningsanordnare och läroanstalter i denna lag gäller även elever, utbildningsanordnare och skolor enligt lagen om grundläggande utbildning. 
    9 § 
    Ansvar för anordnandet 
    Utbildningsanordnaren svarar för att elevhälsoplanen i enlighet med en läroplan eller den elevhälsoplan som grundar sig på utbildningsanordnarens beslut enligt 99 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildning genomförs. Utbildningsanordnaren ska anordna elevhälsan i samarbete med de myndigheter inom undervisningsväsendet och social- och hälsovårdsväsendet som ansvarar för elevhälsotjänsterna så att elevhälsan bildar en fungerande och sammanhängande helhet. 
    Den kommun där läroanstalten är belägen svarar för att de studerande vid läroanstalter som ger förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning och utbildning som avses i 1 § 1 mom. 5 punkten i kommunen har tillgång till elevhälsans psykolog- och kuratorstjänster, oberoende av de studerandes hemvist. Den kommun där läroanstalten är belägen är skyldig att ordna psykolog- och kuratorstjänster för de studerande också när utbildningsanordnaren är privat eller statlig, om inte utbildningsanordnaren tillhandahåller tjänsterna helt eller delvis i egen regi och på egen bekostnad. Den kommun där läroanstalten är belägen kan ge utbildningsanordnaren stöd för att ordna tjänsterna. En utbildningsanordnare i utlandet ska ordna psykolog- och kuratorstjänster för sina studerande. 
    Den kommun där läroanstalten är belägen svarar för tillhandahållandet av skol- och studerandehälsovård så som föreskrivs i hälso- och sjukvårdslagen. 
    En studerande har rätt att avgiftsfritt anlita sådan elevhälsa som han eller hon behöver för att kunna delta i undervisningen eller utbildningen. Studerandehälsovården är avgiftsfri för de studerande med undantag för sjukvårdstjänster för studerande över 18 år. 
     Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
    Denna lag träder i kraft den 20. Bestämmelserna i 1 § 1 mom. 4 punkten träder dock i kraft först den 1 augusti 2022. 
    På utbildning som handleder för yrkesutbildning tillämpas fram till den 31 juli 2022 de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande. 
     Slut på lagförslaget 

    Lag om ändring av 39 § i lagen om Europeiska skolan i Helsingfors 

    I enlighet med riksdagens beslut 
    ändras i lagen om Europeiska skolan i Helsingfors (1463/2007) 39 § 1 mom. som följer: 
    39 § 
    Fullgörande av läroplikten 
    Barn som är läropliktiga i Finland anses fullgöra sin läroplikt om de studerar i den skola som avses i denna lag.  
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
     Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
    Denna lag träder i kraft den 20
     Slut på lagförslaget 

    Lag om ändring av 3 och 7 § i lagen om Sameområdets utbildningscentral 

    Enligt riksdagens beslut 
    ändras i lagen om Sameområdets utbildningscentral (252/2010) 3 och 7 §, sådana de lyder i lag 538/2017, som följer: 
    3 § 
    Yrkesutbildning 
    På den yrkesutbildning som ordnas vid utbildningscentralen tillämpas lagen om yrkesutbildning (531/2017) och läropliktslagen (/), om inte annat följer av denna lag. 
    7 § 
    Rättigheter och skyldigheter för dem som studerar samiska och samisk kultur 
    På antagning av studerande för studier i samiska och samisk kultur tillämpas 38 § 1 mom. och 39 § i lagen om yrkesutbildning. 
    Vid undervisningen i samiska och samisk kultur tillämpas bestämmelserna om den studerandes rätt till en trygg studiemiljö i 80 § i lagen om yrkesutbildning. Den ordningsstadga eller andra ordningsbestämmelser som avses i den paragrafens 4 och 5 mom. är gemensamma för de studerande som deltar i den utbildning som avses i 3 § och den undervisning som avses i 4 § i denna lag. 
    På studerande som fullgör sin läroplikt tillämpas vad som i 85—92 § i lagen om yrkesutbildning föreskrivs om disciplinära åtgärder och förfaranden i samband med dem samt om begäran om omprövning av beslut som gäller disciplinära åtgärder. Bestämmelser om rättigheterna och skyldigheterna för studerande som fullgör sin läroplikt finns även i läropliktslagen. 
     Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
    Denna lag träder i kraft den 20
     Slut på lagförslaget 

    Lag om ändring av 12 § i lagen om småbarnspedagogik 

    I enlighet med riksdagens beslut 
    ändras i lagen om småbarnspedagogik (540/2018) 12 §, sådan den lyder i lag 1395/2019, som följer: 
    12 § 
    Rätten till småbarnspedagogik 
    Kommunen ska, utöver vad som föreskrivs i 5 §, se till att barnet innan den läroplikt som avses i 2 § i läropliktslagen (/) uppkommer får delta i sådan småbarnspedagogik som avses i 1 § 2 mom. 1 eller 2 punkten i denna lag efter utgången av den tid för vilken moderskaps- och föräldrapenning eller partiell föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen får betalas. Småbarnspedagogik ska dock inte ordnas för barnet under den tid för vilken i 9 kap. 7 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen avsedd faderskapspenning utanför moderskaps- och föräldrapenningsperioden får betalas. 
    När barnet deltar i sådan förskoleundervisning, annan verksamhet genom vilken målen för förskoleundervisningen uppnås eller grundläggande utbildning som avses i lagen om grundläggande utbildning innan det nått den läropliktsålder som avses i läropliktslagen, ordnas kompletterande småbarnspedagogik. 
     Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
    Denna lag träder i kraft den 20
     Slut på lagförslaget 

    Lag om ändring av 1 § i lagen om förvaltning av utbildning som ordnas av staten och privata 

    I enlighet med riksdagens beslut 
    ändras i lagen om förvaltning av utbildning som ordnas av staten och privata (634/1998) 1 § 1 mom., sådant det lyder i lag 541/2017, som följer: 
    1 § 
    Tillämpningsområde 
    Denna lag tillämpas på utbildning som ordnas av staten och en registrerad sammanslutning eller stiftelse och som det föreskrivs om i 
    1) lagen om grundläggande utbildning (628/1998), 
    2) gymnasielagen (714/2018), 
    3) lagen om yrkesutbildning (531/2017), 
    4) lagen om utbildning som handleder för examensutbildning (/), 
    5) lagen om fritt bildningsarbete (632/1998), 
    6) lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998). 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
     Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
    Denna lag träder i kraft den 20
     Slut på lagförslaget 

    Lag om ändring av 1 § i lagen om en referensram för examina och övriga samlade kompetenser 

    I enlighet med riksdagens beslut 
    ändras i lagen om en referensram för examina och övriga samlade kompetenser (93/2017) 1 § 1 mom., sådant det lyder i lag 542/2017, som följer: 
    1 § 
    Lagens tillämpningsområde 
    Denna lag tillämpas på de examina och på de lärokurser för den grundläggande utbildningen och gymnasiet som det föreskrivs om i följande lagar och i förordningar som utfärdats med stöd av dem: 
    1) lagen om grundläggande utbildning (628/1998), 
    2) gymnasielagen (714/2018), 
    3) lagen om yrkesutbildning (531/2017), 
    4) lagen om utbildning som handleder för examensutbildning (/), 
    5) yrkeshögskolelagen (932/2014), 
    6) universitetslagen (558/2009), 
    7) lagen om Försvarshögskolan (1121/2008), 
    8) lagen om Brottspåföljdsområdets utbildningscentral (1316/2006), 
    9) lagen om Polisyrkeshögskolan (1164/2013), 
    10) lagen om Räddningsinstitutet (607/2006). 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
     Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
    Denna lag träder i kraft den 20
     Slut på lagförslaget 

    Lag om ändring av 2 och 6 § i lagen om Nationella centret för utbildningsutvärdering 

    I enlighet med riksdagens beslut 
    ändras i lagen om Nationella centret för utbildningsutvärdering (1295/2013) 2 § 1 mom. 2 punkten underpunkt a samt 6 § 1 mom. 3 och 5 punkten, av dem 6 § 1 mom. 3 och 5 punkten sådana de lyder i lag 114/2020, som följer: 
    2 § 
    Uppgifter 
    Utvärderingscentret har till uppgift att 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    2) i enlighet med den utvärderingsplan som avses i 5 §
    a) genomföra en sådan utvärdering av inlärningsresultaten som gäller uppnåendet av målen för den timfördelning och de grunder för läroplanen som avses i 14 § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) och för gymnasiets lärokurs som avses i 11 § och uppnåendet av målen för de grunder för läroplanen som avses i 12 § 1 mom. i gymnasielagen (714/2018),
     
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    6 § 
    Rätt att få och lagra sekretessbelagda personuppgifter 
    Utvärderingscentret har trots sekretessbestämmelserna rätt att av dem som ordnar småbarnspedagogik, serviceproducenter inom småbarnspedagogiken, dem som ordnar undervisning och utbildning samt Utbildningsstyrelsen avgiftsfritt få andra personuppgifter som är nödvändiga för utförandet av utvärderingsuppgifter än de som gäller studerande vid högskolor och som föreskrivs i 2 § 1 och 2 punkten, när de gäller 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    3) resultaten av bedömningen av elevers eller studerandes inlärning eller kunnande enligt 22 § i lagen om grundläggande utbildning, 53 § i lagen om yrkesutbildning, 37 § i gymnasielagen, 15 § i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning (/) och 8 § i lagen om grundläggande konstundervisning, 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    5) erhållande av stöd enligt lagen om småbarnspedagogik (540/2018), lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen, lagen om yrkesutbildning och lagen om utbildning som handleder för examensutbildning och om ordnande av stödet, samt 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
     Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
    Denna lag träder i kraft den 20
     Slut på lagförslaget 

    Lag om ändring av 11 § i ungdomslagen 

    I enlighet med riksdagens beslut 
    ändras i ungdomslagen (1285/2016) 11 § 2—4 mom. som följer: 
    11 § 
    Utlämnande av uppgifter för uppsökande ungdomsarbete 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Oberoende av bestämmelserna om sekretess ska en ung persons identifierings- och kontaktuppgifter med tanke på det uppsökande ungdomsarbetet lämnas ut till den unges hemkommun enligt följande: 
    1) utbildningsanordnare ska lämna ut uppgifter om andra unga än läropliktiga unga, som avbryter studierna inom yrkesutbildning, gymnasieutbildning eller utbildning som handleder för examensutbildning, 
    2) försvarsmakten och civiltjänstcentralen ska lämna ut uppgifter om unga som befrias från sin värnplikts- eller civiltjänstgöring för att de inte är tjänstdugliga eller som avbryter sin tjänstgöring. 
    Om en utbildningsanordnare, försvarsmakten eller civiltjänstcentralen med stöd av tillgänglig information och med beaktande av en i 2 mom. avsedd ung persons situation och stödbehov som helhet bedömer att den unge inte är i behov av i 10 § avsedda tjänster och övrigt stöd, behöver denna aktör inte lämna ut uppgifter om den unge. 
    Oberoende av bestämmelserna om sekretess får en ung persons identifierings- och kontaktuppgifter med tanke på det uppsökande ungdomsarbetet lämnas ut till den unges hemkommun enligt följande: 
    1) utbildningsanordnare får lämna ut uppgifter om unga som har avslutat sin grundläggande utbildning men inte har placerat sig i utbildning efter den grundläggande utbildningen, 
    2) utbildningsanordnare får lämna ut uppgifter om läropliktiga unga som avbryter sin yrkesutbildning, gymnasieutbildning eller utbildning som handleder för examensutbildning, 
    3) också andra myndigheter än de som nämns ovan i denna paragraf och Folkpensionsanstalten får lämna ut uppgifter om en ung person, om myndigheten eller Folkpensionsanstalten med stöd av information som den fått i sitt uppdrag samt med beaktande av den unges situation och stödbehov som helhet bedömer att den unge är i behov av tjänster och annat stöd utan dröjsmål. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
     Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
    Denna lag träder i kraft den 20
     Slut på lagförslaget 

    Lag om ändring av 109 § i beredskapslagen  

    I enlighet med riksdagens beslut 
    ändras i beredskapslagen (1552/2011) 109 § 1 mom. som följer 
    109 § 
    Undervisning och utbildning 
    Under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2, 4 och 5 punkten kan undervisnings- och kulturministeriet för högst tre månader åt gången bestämma att undervisningsverksamhet och annan verksamhet som avses i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), gymnasielagen (714/2018), lagen om Europeiska skolan i Helsingfors (1463/2007), lagen om yrkesutbildning (531/2017), lagen om utbildning som handleder för examensutbildning (/), lagen om fritt bildningsarbete (632/1998), lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998), yrkeshögskolelagen (932/2014) och universitetslagen (558/2009) ska avbrytas eller flyttas till annan ort, om det är nödvändigt på grund av förflyttning av befolkning eller vistelsebegränsningar eller begränsningar i rörelsefriheten eller annars för skyddande av befolkningen. Om befolkningen på ett visst område förflyttas annanstans med stöd av 121 §, kan det genom förordning av statsrådet föreskrivas att förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen för de förflyttade eleverna tillfälligt ska ordnas av den kommun till vilken en elev har förflyttats, i stället för av den kommun där eleven är bosatt. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
     Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
    Denna lag träder i kraft den 20
     Slut på lagförslaget 

    Lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice 

    I enlighet med riksdagens beslut 
    ändras i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) 1 § 1 mom. 32 punkten, 2 § 1 mom. 4 punkten och 3 mom., 4 § 1 mom. 10 punkten, 37 § 1 mom., 38 § 4 mom., 58 § 2 mom. 3 punkten samt 59 § 1 mom. 2 punkten och 2 mom. 1 punkten, 
    av dem 1 § 1 mom. 32 punkten sådan den lyder i lag 1376/2019, 4 § 1 mom. 10 punkten och 38 § 4 mom. sådana de lyder i lag 676/2014 samt 58 § 2 mom. 3 punkten och 59 § 1 mom. 2 punkten och 2 mom. 1 punkten sådana de lyder i lag 1508/2016, samt 
    fogas till 1 § 1 mom., sådant det lyder i lag 1376/2019, en ny 33 punkt som följer: 
    1 § 
    Tillämpningsområde 
    Denna lag tillämpas på statsandel som beviljas för driftskostnader i fråga om sådana uppgifter för kommunerna (statsandelsåliggande) om vilka det föreskrivs i 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    32) lagen om elev- och studerandevård (1287/2013), 
    33) läropliktslagen (/). 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    2 § 
    Undantag från tillämpningsområdet 
    Med stöd av denna lag beviljas statsandel inte för driftskostnader som föranleds av 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    4) grundläggande utbildning för vuxna enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning, 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet innehåller bestämmelser om finansiering som utöver åldersklassbaserad statsandel beviljas för driftskostnaderna för undervisning som grundar sig på förlängd läroplikt enligt 2 § 3 mom. i läropliktslagen samt för grundläggande utbildning som ordnas i internat och i skolhem. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    4 § 
    Definitioner 
    I denna lag avses nedan med 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    10) läropliktig elev som fullgör sin läroplikt på det sätt som föreskrivs i 3 § 1 och 2 mom. i läropliktslagen, 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    37 § 
    Skyldighet att betala hemkommunsersättning 
    Om förskoleundervisning och grundläggande utbildning enligt 26 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning vid utgången av året före det år som föregått finansåret ordnas av någon annan än elevens hemkommun, är elevens hemkommun skyldig att betala kommunen i fråga eller den utbildningsanordnare av annat slag som avses i 1 § 2 mom. i denna lag hemkommunsersättning enligt 38—41 §. Kommunen är inte skyldig att betala hemkommunsersättning för elever som är under 6 år och fullgör förlängd läroplikt enligt 2 § 3 mom. i läropliktslagen. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    38 § 
    Bestämmande av hemkommunsersättning 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Hemkommunsersättningen bestäms för 16-åriga läropliktiga som genomgår sådan grundläggande utbildning som avses i 26 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning enligt hemkommunsersättningsgrunden för 13—15-åringar.  
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    58 § 
    Justering av kostnadsfördelningen 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Vid justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna justeras på riksnivå som en helhet de grundpriser som ligger till grund för de kalkylerade kostnaderna enligt 6—13 §. Dessutom justeras följande finansiering om vilken det föreskrivs i 11 och 29 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet: 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    3) finansiering av grundläggande utbildning för vuxna enligt 46 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning,  
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    59 § 
    Driftskostnader som ska beaktas när kostnadsfördelningen justeras 
    När kostnadsfördelningen justeras beaktas kommunernas, samkommunernas och andra utbildningsanordnarnas driftskostnader för statsandelsåligganden enligt 1 § som ligger till grund för statsandel och driftskostnaderna för ordnande av följande uppgifter som finansieras med stöd av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet: 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    2) ordnande av undervisning för elever som omfattas av förlängd läroplikt enligt 2 § 3 mom. i läropliktslagen, och 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    När kostnadsfördelningen justeras beaktas dock inte driftskostnaderna för följande uppgifter: 
    1) grundläggande utbildning för vuxna enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning, med undantag för undervisning som avses i 46 § 2 mom. i den lagen, 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
     Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
    Denna lag träder i kraft den 20
     Slut på lagförslaget 

    Lag om ändring av 3 § i lagen om tillhandahållande av digitala tjänster 

    I enlighet med riksdagens beslut 
    ändras i lagen om tillhandahållande av digitala tjänster (306/2019) 3 § 3 mom. 2 punkten som följer: 
    3 § 
    Lagens tillämpningsområde 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Denna lag tillämpas inte  
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    2) vid småbarnspedagogik som avses i lagen om småbarnspedagogik (540/2018) eller vid undervisning som avses i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), gymnasielagen (714/2018), lagen om yrkesutbildning (531/2017), lagen om utbildning som handleder för examensutbildning (/), lagen om fritt bildningsarbete (632/1998), universitetslagen eller yrkeshögskolelagen, när en webbplats eller mobilapplikation kommer till i samband med småbarnspedagogiken eller undervisningen och används i en avgränsad grupp under en viss tid, 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
     Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
    Denna lag träder i kraft den 20
     Slut på lagförslaget 

    Lag om ändring av lagen om unga arbetstagare 

    I enlighet med riksdagens beslut 
    ändras i lagen om unga arbetstagare (998/1993) 2 § 1 mom., 4 § 2 mom., 9 § 2 mom. och 12 §, av dem 4 § 2 mom. sådant det lyder i lag 408/1996, samt 
    fogas till 7 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 408/1996, ett nytt 5 mom. som följer: 
    2 § 
    Anställande 
    Den som har fyllt 15 år och vars grundläggande utbildning har avslutats på det sätt som föreskrivs i 26 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning får anställas i arbete.  
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    4 § 
    Ordinarie arbetstid 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Arbetstiden för den som är skyldig att fullgöra den i lagen om grundläggande utbildning avsedda lärokursen för den grundläggande utbildningen får under pågående skolarbete uppgå till högst sju timmar per dag under skolans lovdagar och till högst två timmar per dag under skolans arbetsdagar. Skoltiden och arbetstiden sammanlagt får dock inte överstiga åtta timmar och veckoarbetstiden inte 12 timmar. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    7 § 
    Förläggning av arbetstiden 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Arbetstiden för en arbetstagare som genomgår sådan i 4 § i läropliktslagen (/) avsedd utbildning efter den grundläggande utbildningen som hör till läroplikten ska förläggas så att arbetstiden inte utgör något hinder för deltagande i utbildning enligt läroplanen eller någon annan plan. Arbetstagaren ska i god tid underrätta arbetsgivaren om när det är nödvändigt att han eller hon närvarar i studierna. Arbetstagaren har rätt att vägra ta emot arbetsskift som utgör ett hinder för deltagande i undervisningen. 
    9 § 
    Säkerheten i arbetet och hälsoaspekter 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Unga får anlitas endast för att utföra sådant arbete som inte föranleder särskild risk för olyckor eller hälsofara eller är till skada för den unga arbetstagaren själv eller någon annan på det sätt som föreskrivs i 1 mom. Närmare bestämmelser om arbeten som är särskilt skadliga eller farliga för unga arbetstagare och förutsättningarna för utförande av sådana arbeten i anknytning till utbildningen samt om anmälningsplikten till arbetarskyddsmyndigheten i fråga om anlitande av unga för sådant arbete och skyldigheten att underrätta den ungas vårdnadshavare om saken får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
    12 § 
    Utredning om åldern och fullgörandet av den grundläggande utbildningens lärokurs 
    Innan en person som är yngre än 18 år anställs ska det finnas tillförlitlig utredning om personens ålder samt om huruvida personen har avslutat den grundläggande utbildningen på det sätt som föreskrivs i 26 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning. 
     Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
    Denna lag träder i kraft den 20
    Statsrådets förordning om arbeten som är särskilt skadliga och farliga för unga arbetstagare (475/2006) förblir i kraft även till den del förordningen utfärdats med stöd av det 9 § 2 mom. som har ändrats genom denna lag. 
     Slut på lagförslaget 

    Lag om ändring av 4 kap. 4 § i arbetsavtalslagen 

    I enlighet med riksdagens beslut 
    ändras i arbetsavtalslagen (55/2001) 4 kap. 4 § 1 mom., sådant det lyder i lag 533/2006, som följer: 
    4 kap. 
    Familjeledighet 
    4 § 
    Partiell vårdledighet 
    En arbetstagare som har varit anställd hos samma arbetsgivare sammanlagt minst sex månader under de senaste 12 månaderna kan få partiell vårdledighet för att vårda sitt barn eller något annat barn som varaktigt bor i hans eller hennes hushåll till utgången av det andra läsåret för barnets grundläggande utbildning. Om barnet omfattas av förlängd läroplikt enligt 2 § 3 mom. i läropliktslagen (/), får partiell vårdledighet tas ut till utgången av barnets tredje läsår. En förälder till ett handikappat eller långtidssjukt barn som är i behov av särskild vård och omsorg kan få partiell vårdledighet till dess barnet fyller 18 år. Barnets båda föräldrar eller vårdnadshavare får hålla partiell vårdledighet under samma kalenderperiod men inte samtidigt. Arbetstagaren ska göra framställning om partiell vårdledighet till arbetsgivaren senast två månader före ledighetens början. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
     Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
    Denna lag träder i kraft den 20
     Slut på lagförslaget 

    Lag om ändring av 1 kap. 7 § och 5 kap. 5 § i lagen om sjöarbetsavtal 

    I enlighet med riksdagens beslut 
    ändras i lagen om sjöarbetsavtal (756/2011) 1 kap. 7 § 1 mom. och 5 kap. 5 § 1 mom., av dem 1 kap. 7 § 1 mom. sådant det lyder i lag 250/2019, som följer: 
    1 kap. 
    Allmänna bestämmelser 
    7 § 
    Omyndigs arbetsavtal 
    Den som är minst 16 år gammal och vars grundläggande utbildning enligt 26 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) har avslutats när arbetet inleds kan anställas för att utföra sådant arbete som avses i denna lag. På den som fullgör sin läroplikt efter den grundläggande utbildningen tillämpas dessutom vad som föreskrivs i 7 § 5 mom. i lagen om unga arbetstagare (998/1993). 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    5 kap. 
    Familjeledighet 
    5 § 
    Partiell vårdledighet 
    En arbetstagare som har varit anställd hos samma arbetsgivare sammanlagt minst sex månader under de senaste 12 månaderna kan få partiell vårdledighet för att vårda sitt barn eller något annat barn som varaktigt bor i hans eller hennes hushåll till utgången av det andra läsåret för barnets grundläggande utbildning. Om barnet omfattas av förlängd läroplikt enligt 2 § 3 mom. i läropliktslagen (/), får partiell vårdledighet dock tas ut till utgången av barnets tredje läsår. En förälder till ett handikappat eller långtidssjukt barn som är i behov av särskild vård och omsorg kan få partiell vårdledighet till dess barnet fyller 18 år. Barnets båda föräldrar eller vårdnadshavare får hålla partiell vårdledighet under samma kalenderperiod men inte samtidigt. Arbetstagaren ska göra framställning om partiell vårdledighet till arbetsgivaren senast två månader före ledighetens början. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
     Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
    Denna lag träder i kraft den 20
     Slut på lagförslaget 

    Lag om ändring av 20 § i lagen om främjande av integration 

    I enlighet med riksdagens beslut 
    ändras i lagen om främjande av integration (1386/2010) 20 § 1 mom. som följer: 
    20 § 
    Integrationsutbildning 
    Som integrationsutbildning för invandrare vars läroplikt har upphört ordnas undervisning i finska eller svenska och vid behov läs- och skrivundervisning samt annan undervisning som främjar tillträde till arbetslivet och vidareutbildning samt färdigheter i samhällsliv, kultur och livskompetens. I integrationsutbildningen kan även ingå identifiering av tidigare inhämtad kompetens och erkännande av examen samt yrkesplanering och yrkesvägledning. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
     Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
    Denna lag träder i kraft den 20
     Slut på lagförslaget 

    Lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa 

    I enlighet med riksdagens beslut 
    ändras i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 2 kap. 10 § 2 mom., 3 kap. 1 § 1 mom. och 7 kap. 2 § 2 mom. 4 punkten, 
    sådana de lyder, 2 kap. 10 § 2 mom. i lagarna 1001/2012, 906/2017 och 552/2018, 3 kap. 1 § 1 mom. i lag 1418/2019 och 7 kap. 2 § 2 mom. 4 punkten i lag 1267/2018, som följer: 
    2 kap. 
    Allmänna arbetskraftspolitiska förutsättningar för erhållande av förmåner 
    10 § 
    Studier 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Som heltidsstudier betraktas 
    1) studier där målsättningen är att avlägga yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen eller lägre eller högre högskoleexamen vid universitet, 
    2) sådana studier enligt lagen om yrkesutbildning som syftar till avläggande av en yrkesinriktad grundexamen eller en del av en sådan examen, eller till genomförande av utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv, 
    3) gymnasiestudier när deras omfattning enligt lärokursen är sammanlagt minst 150 studiepoäng; gymnasiestudier som ordnas i internat betraktas dock alltid som heltidsstudier, 
    4) studier som syftar till genomförande av utbildning enligt lagen om utbildning som handleder för examensutbildning (/), 
    5) andra studier som ger yrkesfärdigheter än de som avses i 1—4 punkten och vars omfattning enligt studieplanen i genomsnitt är minst fem studiepoäng, tre studieveckor eller 4,5 kompetenspoäng per studiemånad, 
    6) studier i grundläggande utbildning för vuxna enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) vars omfattning är minst 22 kurser per läsår, 
    7) andra studier än de som avses i 1—6 punkten och vars omfattning enligt undervisningsprogrammet är i genomsnitt minst 25 veckotimmar. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    3 kap. 
    Allmänna begränsningar för erhållande av förmåner 
    1 § 
    Allmänna begränsningar 
    Arbetslöshetsförmåner beviljas inte en arbetssökande som inte har fyllt 18 år. Arbetslöshetsförmåner kan dock beviljas en arbetssökande som fyllt 17 år och som har fullgjort sin läroplikt eller som har avbrutit fullgörandet av sin läroplikt på det sätt som anges i 7 § i läropliktslagen       (/). Arbetslöshetsförmåner beviljas en arbetssökande som är född före 1965 högst till utgången av den kalendermånad under vilken den arbetssökande fyller 65 år. En arbetssökande som är född 1965 eller därefter beviljas arbetslöshetsförmån högst till utgången av den kalendermånad under vilken den arbetssökande uppnår den lägsta ålder för ålderspension som avses i 11 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006). 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    7 kap. 
    Allmänna bestämmelser om arbetsmarknadsstöd 
    2 § 
    Väntetiden för arbetsmarknadsstöd 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Väntetid tillämpas inte om  
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    4) personen på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte har förutsättningar att avlägga en yrkesinriktad examen och han eller hon har fullföljt en utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv enligt 7 § 3 mom. i lagen om yrkesutbildning eller nått de mål som avtalats i hans eller hennes personliga utvecklingsplan för kunnandet. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
     Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
    Denna lag träder i kraft den 20
    På utbildning som handleder för yrkesutbildning tillämpas de bestämmelser enligt vilka sådan utbildning betraktas som heltidsstudier som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. 
     Slut på lagförslaget 

    Lag om ändring av 12 a § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner 

    I enlighet med riksdagens beslut 
    ändras i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) 12 a § 1 mom. 1 punkten, sådan den lyder i lag 1653/2015, som följer: 
    12 a § 
    Begränsningar av premiebetalningsskyldigheten 
    Arbetslöshetsförsäkringspremie betalas inte 
    1) för tiden före kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren fyller 18 år, 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
     Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
    Denna lag träder i kraft den 20
     Slut på lagförslaget 

    Lag om ändring av 24 och 52 a § i barnskyddslagen 

    I enlighet med riksdagens beslut 
    ändras i barnskyddslagen (417/2007) 24 § 2 mom. och 52 a §, av dem 52 a § sådan den lyder i lag 542/2019, som följer: 
    24 § 
    Ansvar för tryggandet av barnets bästa 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Det organ som ansvarar för socialvården ska vara representerat vid förundersökning och domstolshandläggning av en straffbar gärning som ett barn uppges ha begått samt vid handläggning av ett ärende som gäller avstängning av ett läropliktigt barn från en skola eller läroanstalt i det organ som ansvarar för undervisningsväsendet eller i ett organ hos en i 4 § i läropliktslagen (/) avsedd utbildningsanordnare, om detta inte bedöms som uppenbart obehövligt av det organ som ansvarar för socialvården. Det organ som ansvarar för socialvården ska vid behov hänvisa barnet till medling enligt lagen om medling vid brott och i vissa tvister (1015/2005). 
    52 a § 
    Kulturella rättigheter under tiden för vård utom hemmet 
    Barnet har rätt till småbarnspedagogik och undervisning under tiden för vård utom hemmet i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om småbarnspedagogik (540/2018), lagen om grundläggande utbildning (628/1998) och läropliktslagen (/ ). I barnets klientplan ska det antecknas hur småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen, utbildningen enligt läropliktslagen eller den övriga undervisningen ordnas under tiden för vård utom hemmet. 
    Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter eller någon annan anställd inom barnskyddet ska samarbeta med anordnaren av småbarnspedagogik, grundläggande utbildning eller övrig undervisning eller utbildning under beredningen av placeringen av barnet utanför hemmet och under tiden för placeringen. 
    En anställd som svarar för barnets vård och fostran i vård utom hemmet ska samarbeta med anordnaren av småbarnspedagogik, grundläggande utbildning eller övrig undervisning eller utbildning. 
     Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
    Denna lag träder i kraft den 20
     Slut på lagförslaget 

    Lag om ändring av 13 och 17 § i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn 

    I enlighet med riksdagens beslut 
    ändras i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/2019) 13 § 1 mom. 2 och 3 punkten samt 17 § 3 mom., sådana de lyder, 13 § 1 mom. 2 och 3 punkten i lag 975/2013 samt 17 § 3 mom. i lag 1282/2002, som följer: 
    13 § 
    Partiell vårdpenning 
    En i Finland faktiskt bosatt förälder eller en annan vårdnadshavare, vars arbetstid på grund av vården av barnet i medeltal uppgår till högst 30 timmar i veckan, har rätt till partiell vårdpenning 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    2) under läsåret innan barnet börjar i grundläggande utbildning, om barnet då som läropliktigt deltar i förskoleundervisning, 
    3) under barnets tredje läsår inom den grundläggande utbildningen, om barnet omfattas av förlängd läroplikt enligt 2 § 3 mom. i läropliktslagen (/). 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    17 § 
    Utbetalning 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Utbetalningen av stödet upphör dock senast den 31 juli det år då barnet som läropliktigt inleder den grundläggande utbildningen. Om läroplikten med stöd av 2 § 3 mom. i läropliktslagen börjar ett år tidigare än vad som anges i 2 § 2 mom. i den lagen, upphör utbetalningen av stödet dock senast året efter det år då läroplikten började. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
     Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
    Denna lag träder i kraft den 20
     Slut på lagförslaget 
    Helsingfors 15.12.2020 

    På riksdagens vägnar

    talman
    generalsekreterare