Senast publicerat 03-11-2021 13:24

Regeringens proposition RP 113/2017 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att lagen om statsandel för kommunal basservice ändras så att statsandelsprocenten för kommunal basservice höjs med 0,11 procentenheter. Statsandelen föreslås från ingången av 2018 vara 25,34 procent och kommunernas självfinansieringsandel 74,66 procent.

Det föreslås att det i ändringen av statsandelsprocenten som tillägg beaktas 0,09 procentenheter i anknytning till kompenseringen av sänkta avgifter för småbarnspedagogiken med 25 miljoner euro samt 0,03 procentenheter i anknytning till utförandet av nya och utvidgade åligganden så att statsandelsprocenten är 100. Det föreslås att det i ändringen som avdrag beaktas 0,01 procentenheter i anknytning till minskningen av kommunernas förvaltningsutgifter, eftersom utbetalningen och beräkningen av det grundläggande utkomststödet överfördes till Folkpensionsanstalten 2017.

Enligt förslaget ökas statsandelen för kommunal basservice i genomsnitt med 23,93 euro per invånare i enlighet med den nettominskning på 131 miljoner euro av kommunalskatten som följer av ändringarna av beskattningsgrunderna.

Nedskärningen på 468 miljoner euro till följd av konkurrenskraftsavtalet ska enligt förslaget genomföras genom ett avdrag på 85,47 euro per invånare från statsandelen för kommunal basservice.

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.

Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2018.

ALLMÄN MOTIVERING

1 Nuläge och bedömning av nuläget

I 1 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) föreskrivs det om de statsandelsåligganden för vars driftskostnader det enligt lag beviljas statsandel.

1.1.1 Beaktande av ändringar av beskattningsgrunder i statsandelarna

Åren 2003—2009 kompenserades skatteförluster i statsandelssystemet genom att statsandelsprocenten för social- och hälsovården höjdes. Kommunvis var höjningen av statsandelarna jämnstor per invånare. Åren 2010—2018 har skatteförlusterna kompenserats genom en höjning av statsandelen för kommunal basservice med ett belopp som motsvarar skatteförlusterna. Ändringarna har alltså gjorts så att ingen kommun får ändrade inkomster till följd av ändringar av beskattningsgrunderna.

1.1.2 Tidsbegränsade minskningar och ökningar av statsandelen

I 36 § i lagen om statsandel för kommunal basservice föreskrivs om tidsbegränsade minskningar och ökningar av statsandelen. I paragrafens 1 mom. föreskrivs om det belopp som motsvarar indexhöjningen och som under 2016—2019 dras av årligen. I paragrafens 2 mom. föreskrivs om den minskning av statsandelen som konkurrenskraftsavtalet medför. Avdraget uppgår 2017 till 356 miljoner euro och det genomförs genom att 65,24 euro per invånare dras av från statsandelen för kommunal basservice.

I paragrafens 3 mom. föreskrivs om den minskning av statsandelen som hänför sig till införandet av pensionsstöd för långtidsarbetslösa. Bestämmelser om det belopp som dras av från statsandelen för kommunal basservice för finansiering av systemet för antagning av studerande finns i paragrafens 4 mom. I paragrafens 5 mom. föreskrivs om det avdrag som görs för finansiering av sjukvårdshelikopter- och läkarhelikopterverksamhet. I paragrafens 6 mom. föreskrivs om det avdrag från statsandelen som görs för finansiering av utveckling av fastighetsbeskattningen.

1.1.3 Statsandelsprocent och kommunens självfinansieringsandel

De kalkylerade kostnader och de bestämningsgrunder som föranleds av kommunens statsandelsåligganden fördelas på så sätt att statens andel av de kalkylerade kostnaderna för år 2018 är 25,34 procent och kommunernas självfinansieringsandel är 74,66 procent. Statsandelsprocenten anger kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna vid finansieringen av basservicen i hela landet och inte den statsandel som de enskilda kommunerna får. Den kommunala självfinansieringen per invånare är lika stor för alla kommuner. Från och med 2016 är statsandelen för nya och mera omfattande statsandelsåligganden 100 procent av de kalkylerade kostnaderna.

2 Målsättning och de viktigaste förslagen

I propositionen föreslås det att statsandelsprocenten för kommunal basservice ska höjas med 0,11 procentenheter. År 2018 föreslås kommunernas statsandelsprocent vara 25,34. På motsvarande sätt föreslås det att kommunernas självfinansieringsandel ska uppgå till 74,66 procent av de kalkylerade kostnaderna för statsandelsåligganden. I statsandelsprocenten beaktas kompensationen för sänkta avgifter för småbarnspedagogik, minskningen av kommunernas förvaltningsutgifter eftersom utbetalningen av det grundläggande utkomststödet överfördes till Folkpensionsanstalten 2017 samt effekterna av nya och mer omfattande åligganden.

Det föreslås att de ändringar som ska göras i beskattningsgrunderna i fråga om kommunalskatt 2018 beaktas i statsandelen för basservice. Skatteinkomsterna kommer att minska med 131 miljoner euro netto, och kommunerna ska kompenseras för detta genom att statsandelen för basservice ökas med 23,93 euro per invånare. Eftersom förändringarna i kommunalskatten varierar från kommun till kommun kommer förändringarna att jämnas ut mellan kommunerna så att ingen kommun får förändrade inkomster. Med andra ord fortsätter tidigare praxis.

Statsandelen dimensioneras med beaktande av förändringen i bestämningsfaktorerna samt övriga ändringar enligt regeringsprogrammet och planen för de offentliga finanserna, t.ex. genom att studerandevården utvidgas i läroanstalter på andra stadiet så att nya studerande börjar omfattas av lagstadgade psykolog- och kuratortjänster samt genom att giltighetstiden för recept förlängs från ett år till två. De författningsändringar som det hänvisas till gäller en regeringsproposition om ändring av lagen om elev- och studerandevård samt social- och hälsovårdsministeriets förordning om förskrivning av läkemedel (1088/2010), som har ändrats från och med den 1 januari 2017.

Till följd av konkurrenskraftsavtalet minskas statsandelen med 468 miljoner euro 2018. Avdraget genomförs genom att det från statsandelen för kommunal basservice dras av 85,47 euro per invånare.

Det föreslås att det i lagen för tydlighetens skull tas in bestämmelser om att statsandel inte beviljas för kostnader som föranleds av kommunernas i 14 kap. 3 a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) avsedda finansieringsandel. Dessa kostnader beaktas inte heller när kostnadsfördelningen justeras.

3 Propositionens konsekvenser

3.1 Ekonomiska konsekvenser

3.1.1 Lagens tillämpningsområde – nya och mera omfattande åligganden

Höjningen av statsandelsprocenten med 0,03 procentenheter hänför sig till fullgörandet av de nya och mera omfattande åliggandena så att statsandelen är 100 procent. På grund av detta har statsandelen för basservice höjts med ca 8 miljoner euro.

3.1.2 Beaktande av ändringar av beskattningsgrunderna i statsandelen

Med anledning av de ändringar av beskattningsgrunderna som ska göras i skattelagstiftningen sjunker kommunernas intäkter av kommunalskatten med sammanlagt 131 miljoner euro. På grund av detta föreslås det att statsandelen för kommunal basservice på motsvarande sätt ökas med 23,93 euro per invånare. I beräkningarna har beskattningsuppgifterna för 2016 och skattesatsen för 2017 tillämpats. Eftersom förändringarna i kommunalskatten varierar från kommun till kommun kommer förändringarna att jämnas ut mellan kommunerna så att ingen kommun får förändrade inkomster på grund av ändringar av skattegrunderna.

3.1.3 Tidsbegränsade minskningar och ökningar av statsandelen

Den minskning av statsandelen med 468 miljoner euro som beror på konkurrenskraftsavtalet ska enligt förslaget genomföras genom ett avdrag på 85,47 euro per invånare från statsandelen för kommunal basservice. Det föreslås att statsandelen minskas med 7,72 euro per invånare i anknytning till minskningen av det belopp som motsvarar förändringen i kostnadsnivån för statsandelen (indexhöjning).

Vad beträffar pensionsstödet för långtidsarbetslösa föreslås en minskning av statsandelen med 4,40 euro per invånare samt för finansiering av sjukvårdshelikopter- och läkarhelikopterverksamhet med 4,10 euro per invånare.

3.1.4 Statsandelsprocent och kommunens självfinansieringsandel

Vid fördelningen av statsandelsprocenten och kommunens självfinansieringsandel beaktas som tillägg 0,09 procentenheter i anknytning till kompenseringen av sänkta avgifter för småbarnspedagogiken med 25 miljoner euro samt 0,03 procentenheter i anknytning till fullgörandet av nya och mer omfattande åligganden så att statsandelsprocenten är 100. I ändringen har som avdrag beaktats 0,01 procentenheter i anknytning till minskningen av kommunernas förvaltningsutgifter, eftersom utbetalningen och beräkningen av det grundläggande utkomststödet har överförts till Folkpensionsanstalten.

3.2 Konsekvenser för kommunerna

År 2018 stiger statsandelsprocenten med 0,11 procentenheter, men statsandelarna minskar med ca 140 miljoner euro. Av minskningen beror ca 177 miljoner euro på en justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Den minskning av statsandelen som beror på konkurrenskraftsavtalet ökar med närmare 119 miljoner euro jämfört med 2017 års nivå. Konkurrenskraftsavtalet har på kort sikt en något försvagande effekt på den kommunala ekonomin. På längre sikt gagnar konkurrenskraftsavtalets gynnsamma effekter på sysselsättningen och tillväxten också den kommunala ekonomin. Propositionen har inga betydande konsekvenser för kommunerna.

3.3 Konsekvenser för myndigheterna

Propositionen har inga direkta konsekvenser för myndigheternas verksamhet eller organisation.

4 Beredningen av propositionen

Propositionen har beretts vid kommun- och regionförvaltningsavdelningen vid finansministeriet i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet. Förhandlingar har förts med Finlands Kommunförbund. Propositionen har behandlats i delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning.

5 Samband med andra propositioner

Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om elev- och studerandevård samt regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken hänför sig till dimensioneringen av anslaget för kommunal basservice. Den lag som föreslås i denna proposition kan inte godkännas och stadfästas, om inte de lagar som avses ovan har blivit stadfästa.

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.

DETALJMOTIVERING

1 Lagförslag

2 §. Undantag från tillämpningsområdet. Det föreslås att paragrafen ändras så att det till 1 mom. fogas en ny 10 a-punkt, i vilken det hänvisas till kommunernas i 14 kap. 3 a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) avsedda finansieringsandel. För tydlighetens skull är det nödvändigt att i paragrafen ta in en bestämmelse om att statsandel inte beviljas för kostnader som beror på kommunernas finansieringsandel, som nämns ovan.

35 §. Beaktande av ändringar av beskattningsgrunder i statsandelen. Det föreslås att paragrafen ändras så att statsandelen till kommunerna ökas med 23,93 euro per invånare i enlighet med den minskning av skatteinkomsterna som följer av ändringarna av beskattningsgrunderna med 131 miljoner euro netto vid beskattningen för 2018.

36 §. Tidsbegränsade minskningar och ökningar av statsandelen till kommunerna. I paragrafens 1 mom. föreskrivs om det belopp som motsvarar indexhöjningen och som under 2016–2019 dras av från statsandelen. Det föreslås att momentet ändras så att det belopp som motsvarar indexhöjningen är 7,72 euro per invånare 2018.

I paragrafens 2 mom. föreskrivs om det avdrag från statsandelen som verkställigheten av konkurrenskraftsavtalet medför. Det föreslås att momentet ändras så att avdraget från statsandelen för basservice är 85,47 euro per invånare 2018.

I paragrafens 3 mom. föreskrivs om avdraget från statsandelen på grund av minskningen av utgifterna för pensionsstödet till långtidsarbetslösa. Det föreslås att momentet ändras så att avdraget från statsandelen för basservice är 4,40 euro per invånare 2018.

I paragrafens 4 mom. föreskrivs om det avdrag från statsandelen som görs för finansiering av systemet för antagning av studerande. Det föreslås att momentet ändras så att avdraget från statsandelen för basservice är 0,28 euro per invånare 2018.

I paragrafens 5 mom. föreskrivs om det avdrag som görs för finansiering av sjukvårdshelikopter- och läkarhelikopterverksamhet. År 2018 föreslås avdraget vara 4,10 euro per invånare.

I paragrafens 6 mom. föreslås bestämmelser om det avdrag som görs för finansieringen av det elektroniska systemet för hantering av elev-, studerande- och examensuppgifter vid Utbildningsstyrelsen. År 2018 föreslås avdraget från statsandelen för basservice vara 0,03 euro per invånare.

55 §. Statsandelsprocent och kommunens självfinansieringsandel. Det föreslås att paragrafens 1 mom. ändras så att är kommunernas statsandelsprocent är 25,34 procent och kommunernas självfinansieringsandel är 74,66 procent 2018. Jämfört med 2017 stiger statsandelsprocenten med 0,11 procentenheter.

59 §. Driftskostnader som ska beaktas när kostnadsfördelningen justeras. Det föreslås att paragrafen ändras så att det till 2 mom. fogas en ny 7 a-punkt, i vilken det hänvisas till kommunernas i 14 kap. 3 a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedda finansieringsandel. För tydlighetens skull är det nödvändigt att i paragrafen ta in en bestämmelse om att kostnader som beror på kommunernas finansieringsandel, som nämns ovan, inte beaktas vid justering av kostnadsfördelningen.

2 Ikraftträdande

Lagen föreslås träda i kraft vid ingången av 2018.

3 Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

I propositionen föreslås det att statsandelsprocenten för kommunal basservice ska höjas med 0,11 procentenheter. Kommunernas statsandelar minskar dock med cirka 140 miljoner euro. Av minskningen beror 177 miljoner euro på en justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna.

Avdraget i euro från statsandelen för kommunal basservice genomförs i huvudsak kostnadsneutralt ur kommunalekonomins synvinkel. Avdraget innebär inte att kommunerna särbehandlas så att det äventyrar iakttagandet av finansieringsprincipen. Propositionen har konsekvenser för kommunalekonomin, men den äventyrar dock inte kommunens i 121 § i grundlagen skyddade beskattningsrätt och rätt att bestämma om sin egen ekonomi.

Med stöd av vad som anförts ovan anser regeringen att lagförslaget kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning.

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag:

Lagförslag

Lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) 35 och 36 § samt 55 § 1 mom., sådana de lyder i lag 1485/2016, samt

fogas till 2 § 1 mom., sådant det lyder i lagarna 1347/2010 och 1485/2016, en ny 10 a-punkt och till 59 § 2 mom., sådant det lyder i lagarna 1347/2010, 676/2014 och 1508/2016, en ny 7 a-punkt som följer:

2 § Undantag från tillämpningsområdet

Med stöd av denna lag beviljas statsandel inte för driftskostnader som föranleds av

10 a) kommunernas i 14 kap. 3 a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedda finansieringsandel,

35 § Beaktande av ändringar av beskattningsgrunder i statsandelen

Statsandelen till kommunerna ökas med 23,93 euro per invånare i enlighet med den minskning av skatteinkomsterna som följer av ändringarna av beskattningsgrunderna vid beskattningen för 2018.

Om kommunens skatteinkomster minskar med mer än 23,93 euro per invånare efter den ökning av statsandelen som avses i 1 mom., ökas statsandelen för kommunal basservice med det belopp som fås när 23,93 euro per invånare dras av från minskningen av skatteinkomsterna per invånare. Om kommunens skatteinkomster minskar med mindre än 23,93 euro per invånare, minskas kommunens statsandel med det belopp som fås när minskningen av kommunens skatteinkomster per invånare dras av från 23,93 euro. De sammanlagda årliga ökningarna och minskningarna av statsandelen ska vara lika stora på riksnivå. När ändringen av statsandelen för kommunal basservice beräknas tillämpas beskattningsuppgifterna för 2016, skattesatsen för 2017 och invånarantalet vid årsskiftet 2016/2017.

36 § Tidsbegränsade minskningar och ökningar av statsandelen till kommunerna

Under 2016—2019 dras från statsandelen för kommunal basservice årligen av ett belopp som motsvarar indexhöjningen. År 2018 är det beloppet 7,72 euro per invånare.

År 2018 dras från statsandelen för kommunal basservice av 85,47 euro per invånare i anknytning till de besparingar som konkurrenskraftsavtalet medför för kommunerna.

År 2018 dras från statsandelen för kommunal basservice av 4,40 euro per invånare för minskningen av utgifterna för pensionsstödet till långtidsarbetslösa.

År 2018 dras från statsandelen för kommunal basservice av 0,28 euro per invånare för finansiering av systemet för antagning av studerande.

År 2018 dras från statsandelen för kommunal basservice av 4,10 euro per invånare för finansiering av sjukvårdshelikopter- och läkarhelikopterverksamhet.

År 2018 dras från statsandelen för kommunal basservice av 0,03 euro per invånare för finansieringen av det elektroniska systemet för hantering av elev-, studerande- och examensuppgifter.

55 § Statsandelsprocent och kommunens självfinansieringsandel

Kommunens kalkylerade kostnader enligt 6—13 § fördelas på så sätt att kommunernas statsandel är 25,34 procent (statsandelsprocent) och kommunernas självfinansieringsandel 74,66 procent.

59 § Driftskostnader som ska beaktas när kostnadsfördelningen justeras

När kostnadsfördelningen justeras beaktas dock inte driftskostnaderna för följande uppgifter:

7 a) kommunernas i 14 kap. 3 a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedda finansieringsandel,

Denna lag träder i kraft den 20 .

Helsingfors den 19 september 2017

Statsminister Juha Sipilä

Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen

Kakinställningar

RP 113/2017 rd // <![CDATA[ _spBodyOnLoadFunctionNames.push("setupPageDescriptionCallout"); // ]]>